Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående förbud mot saluhållande m. to. av gädda av mindre längd än 40 centimeter.

1933-03-02 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1933:22, Utlåtande i anledning av väckt motion angående förbud mot saluhållande m. to. av gädda av mindre längd än 40 centimeter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 22.

1

Nr 22.

Ankom till riksdagens kansli den 3 mars 1933 kl. 10 f. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående förbud mot saluhållande

m. to. av gädda av mindre längd än 40 centimeter.

(2ia avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion

nr 267 av herr Andersson i Dunker to. fl. har hemställts, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla att Kungl. Majit ville utfärda,

dels förbud att inom landet till salu hålla, sälja, utbjuda eller köpa ävensom

från ort till annan transportera gädda av mindre längd än 40 centimeter,

räknat från nosspetsen till stjärtfenans spets (såvida transporten ej

sker för odlingsändamål); dels förbud att till riket införa gädda som ej

håller ovannämnda minimilängd.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för denna hemställan, får

utskottet hänvisa till motionen.

I skrivelse till Kungl. Majit den 14 januari 1932 har lantbruksstyrelsen

hemställt, att Kungl. Majit täcktes, till skydd för gäddbeståndet och för

upphjälpande av fisket efter gädda, utfärda för hela landet enhetliga bestämmelser

örn minimimått för gädda, innefattande förbud av sådan innebörd,

som i motionen angivits. Till stöd för sin hemställan har lantbruksstyrelsen

bland annat anfört, att det beträffande en fisk som gäddan, vilken

växte hastigt och som ej vore utsatt för starkare decimering genom förföljelse

från andra fiskars sida, vore givet, att ett sparande av densamma,

till dess den fortplantat sig och uppnått en större längd och vikt, endast

kunde vara förmånligt. Lantbruksstyrelsens framställning har emellertid

Kungl. Majit genom beslut den 13 januari 1933 funnit icke föranleda någon

Kungl. Majits åtgärd.

Utskottet har inhämtat, att i flera jämlikt 9 § i fiskeristadgan den 17

oktober 1900 utfärdade lokala fiskeristadgar förekomma bestämmelser angående

minimimått å gädda, avseende att hindra fångst av sådan gädda,

som ännu ej hunnit fortplanta sig och ej uppnått sin bästa tillväxt. Sålunda

är fångst av gädda under visst minimimått förbjuden inom Södermanlands

och Östergötlands läns kustområden samt i Jönköpings, Kronobergs,

Kalmar och Gotlands län ävensom i vissa sjöar i Skåne, varjämte

inom Södermanlands län gäller förbud mot transport och saluhållande av

gädda, som fångats i någon av länets insjöar oell ej håller visst minimiUihana

till riksdagens protokoll 1933. 10 sami. Nr 22—24. I

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 22.

mått. Dessutom föreligger förslag till minimimått vid fångst av gädda

även för Vänern. Då emellertid de nu för vissa län och områden meddelade

minimibestämmelserna ofta ej gälla inom angränsande län eller orter

och då föreskrifternas innebörd därjämte växlar, ställer det sig ganska

svårt att övervaka bestämmelsernas efterlevnad. Utskottet anser det därför

som ett önskemål, att bestämmelserna i ämnet göras mera likartade. Emellertid

finner utskottet det tveksamt, huruvida rätta tillvägagångssättet härvidlag

är att genomföra för hela landet enhetliga bestämmelser örn minimimått

för gädda. Utskottet anser sig därför icke böra tillstyrka avlåtande

av skrivelse till Kungl. Majit i det i motionen angivna syfte men vill

framhålla önskvärdheten av att Kungl. Majit tager under övervägande,

vilka åtgärder som höra vidtagas för åstadkommande av enhetligare och

för fisket lämpligare bestämmelser i nu ifrågavarande hänseende.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att motionen lii 267 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 2 mars 1933.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Sederholm, N. August Nilsson, Carl E. Eriksson, Gabrielsson,

von Stockenström, Granath, Tjällgren och .1. Fritiof Gustafson; samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Nilsson i

Landeryd, Andersson i Löbbo, Björk, Pehrsson i Bramstorp, Ericsson i Sörsjön och Danielsson.

Reservation

av herrar Tjällgren och Nilsson i Landeryd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.