Utlåtande i anledning av väckt motion angående vissa synpunkter att beaktas vid utredningen örn ny jaktlagstiftning m. m.
1933-03-02 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1933:27, Utlåtande i anledning av väckt motion angående vissa synpunkter att beaktas vid utredningen örn ny jaktlagstiftning m. m.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.
1
Nr 27.
Ankom till riksdagens kansli den 3 mars 1933 kl. 10 {. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion angående vissa synpunkter
att beaktas vid utredningen örn ny jaktlagstiftning m. m.
(2:a avd.)
I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion,
nr 292, av herr Christiernsson m. fl. har hemställts, att riksdagen ville i
skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att vissa i motionen angivna synpunkter
måtte beaktas vid den utredning örn ny jaktlagstiftning, som 1931 års
riksdag i skrivelse till Kungl. Majit (nr 294) redan begärt, samt att på
denna utredning vilande lagförslag måtte skyndsammast framläggas för
riksdagen.
De synpunkter, som i motionen framhållas, äro huvudsakligen, att någon
kontroll från det allmännas sida för rätten att utöva jakt borde införas,
lämpligen på det sätt, att envar, som ville idka jakt, skulle åläggas skyldighet
att vara försedd med s. k. jaktkort, samt att i samband därmed frågan
örn ansvarsförsäkring vid jakt borde lösas. I sistnämnda avseende förorda
motionärerna den enligt nya danska jaktlagen gällande ordningen, att envar,
som löst jaktkort, i och med dettas lösande är ansvarsförsäkrad för
den skada, han under utövning av jakt direkt tillfogar tredje man genom
skjutande, varvid försäkringspremien betalas från en av jaktkortsavgifterna
bildad fond.
Beträffande de skäl, som motionärerna åberopat till stöd för sin hemställan,
hänvisas till motionen.
Utskottet får erinra, att 1931 års riksdag, i anledning av motionerna lii
46 och 302 samt under åberopande av jordbruksutskottets av riksdagen
godkända utlåtande nr 78, anhållit, att Kungl. Majit ville låta utarbeta
förslag till ny jaktlagstiftning och de övriga åtgärder, som kunde vara påkallade
för jaktens och jaktvårdens ordnande, samt för riksdagen framlägga
dessa förslag.
Jordbruksutskottet förklarade i sitt nyssnämnda utlåtande, att utskottet
icke för det dåvarande ansåge sig böra taga närmare ståndpunkt till innehållet
i den reviderade jaktlagstiftning, som utskottet ansåge böra komma
till stånd. Till detta uttalande föranleddes jordbruksutskottet närmast av
en i motionen lii 46 gjord hemställan örn införande av bestämmelser örn
erläggande av en jaktvårdsavgift som villkor för rätt att idka jakt.
Enligt vad statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för den 30 december
1932 utvisar, anmälde departementschefen nämnda dag riksdagens ovan omBihang
till riksdagens protokoll 1983. 10 sami. Nr 27—28. I
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.
Utskottet.
förmälda skrivelse ävensom ett flertal från enskilt håll gjorda framställningar
rörande jaktfrågan, däribland en av Svenska jägarförbundet i skrivelse den
31 augusti 1932 gjord hemställan. I sistnämnda skrivelse har jägarförbundet
förordat införande av skyldighet för envar, som ville idka jakt, att vara
försedd med jaktkort samt — efter att hava redogjort för den i nu förevarande
motion omnämnda danska lagstiftningen — hemställt, att i samband
med den kommande revisionen av jaktlagstiftningen också måtte upptagas
frågan om ansvarsförsäkring vid jakt. Departementschefen anförde, att föreliggande
jaktfrågor torde böra göras till föremål för övervägande i ett sammanhang
samt att den utredning i ämnet, som departementschefen sålunda
ville förorda, torde i huvudsak böra göras förutsättningslös och omfatta samtliga
de spörsmål, som blivit väckta. Emellertid förklarade departementschefen,
att det — med hänsyn till vad som förekommit vid tidigare behandling av
frågan örn införande av avgifter för rätt att idka jakt samt till de betänkligheter,
som otvivelaktigt torde möta mot ett allmänt skatteläggande av rätten
att jaga — kunde ifrågasättas, huruvida anledning förelåge att ånyo upptaga
denna fråga till utredning. Departementschefen förutsatte dock, att, därest
erforderliga medel till bidrag från det allmännas sida funnes icke kunna
åvägabringas på annat sätt, utredningen skulle utsträckas att avse frågan
örn de behövliga medlens anskaffande genom uttagande av jaktavgift i en
sådan form, som i görligaste mån lämnade den enskilde jordägarens jakträtt
oförkränkt.
Kungl. Majit uppdrog den 30 december 1932 åt generaldirektören S. Ribbing
att, i enlighet med de av departementschefen angivna riktlinjerna, inom
jordbruksdepartementet biträda nied utredning och upprättande av förslag
beträffande jaktlagstiftningsfrågor.
Utskottet anser sig icke böra taga ståndpunkt till frågan, huruvida eller
i vad mån de av motionärerna framförda synpunkterna böra inverka på
den nya jaktlagstiftning, som för närvarande är under utarbetande. Såsom
av det ovan anförda framgår hava de i motionen angivna synpunkterna
blivit framförda i Svenska jägarförbundets ovan omförmälda skrivelse.
Då denna skrivelse överlämnats till den av Kungl. Majit utsedde utredningsmannen,
komma följaktligen de i motionen berörda frågorna under
bedömande vid den pågående utredningen.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att motionen lii 292 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 2 mars 1933.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.
3
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Sederholm, N. August Nilsson, Carl E. Eriksson, Gabrielsson,
von Stockenström, Granath, Tjällgren och Lindmark; samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Nilsson i Landeryd,
Andersson i Löbbo, Björk, Pehrsson i Bramstorp, Ericsson i Sörsjön och Danielsson.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.