Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående uppskov i vissa fall med erläggande av annuiteter å lån från odling slånefonden och statens avdikning slånefond jämte i ämnet väckta motioner.

1933-03-17 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1933:38, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående uppskov i vissa fall med erläggande av annuiteter å lån från odling slånefonden och statens avdikning slånefond jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 38.

Nr 3S.

Ankom till riksdagens kansli den 17 mars 1933 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående uppskov

i vissa fall med erläggande av annuiteter å lån från

odling slånefonden och statens avdikning slånefond jämte

i ämnet väckta motioner.

(Ira avd.)

I en till riksdagen den 10 februari 1933 avlåten, till jordbruksutskottet

hänvisad proposition nr 113 har Kungl. Majit under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag

föreslagit riksdagen medgiva, att Kungl. Majit må, för beredande av erforderligt

rådrum åt intressenterna i ett i trångmål varande torrläggningsföretag,

efter prövning av föreliggande omständigheter rörande

varje särskilt företag under tiden till och med den 30 juni 1934 medgiva

anstånd med erläggande av annuiteter å lån från odlingslånefonden och

från statens avdikningslånefond.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner nämligen

1) Ii 48 av herr Karlsson, Gottfrid m. fl. likalydande med II: 89 av herr

Persson i Falla m. fl., vari hemställts, att riksdagen ville besluta att medgiva

intressenterna i Hidinge-Spångakärrens torrläggningsföretag anstånd

med erläggande av annuiteter och räntor å till företaget av statsmedel

beviljade låneunderstöd tillsvidare, intill dess vederbörligt beslut blivit

meddelat i anledning av en av länsstyrelsen i Örebro län gjord framställning

örn vidtagande av åtgärder för lånens reglering.

2) II: 263 av herr Pettersson i Kosta, vari hemställts, att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att betalningen av annuiteter till statens

odlingslånefond i likhet med direkta kronoutskylder uppdelas i tvenne

terminer.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

Kungl. Majits förevarande framställning är närmast föranledd av vissa

av statskontoret med utlåtande den 31 januari 1933 till Kungl. Majit överlämnade

särskilda framställningar från länsstyrelsen i Örebro län örn åtgärder

för beredande av hjälp åt delägarna i ett företag avseende torrläggning

av marker — de så kallade Hidinge—Spångakärren — tillhörande

ett flertal fastigheter i Vintrosa, Hidinge och Knista socknar av

Örebro län. Till detta företag har Kungl. Majit, förutom vissa bidrag av

avdikningsanslaget, beviljat lån från odlingslånefonden och statens avdikningslånefond

å tillhopa 569,840 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 38.

Enligt medgivande av 1929 års riksdag har Kungl. Majit den 21 juni

1929 — utöver tidigare utlämnade bidrag från avdikningsanslaget å tillhopa

268,410 kronor — beviljat torrläggningsföretaget statsbidrag från

statens avdikningsanslag med 300,000 kronor, varav till avdikningslånefonden

överförts 120,370 kronor såsom inbetalning å de tidigare beviljade

lånen. Härjämte har den 4 november 1932 beviljats, förutom visst bidrag

från avdikningsanslaget, ett ytterligare lån å 1,460 kronor.

Statskontorets utlåtande utmynnar i hemställan, att uppskov medgives

under tre år med erläggande av en var av de annuiteter, som fran och med

åi< 1933 förfalla till betalning å ett genom Kungl. Majits beslut den 11

november 1921 beviljat lån å 532,360 kronor från odlingslånefonden och

statens avdikningslånefond, att under uppskovstiden upplupen ränta å kapitalskulden

lägges till och återbetalas i samma ordning som denna, därest

ej intressenternas ekonomiska belägenhet anses böra föranleda räntefrihet

under uppskovstiden, samt att anstånd lämnas till 1934 nied under

1931 och till 1935 med under 1932 förfallna oguldna annuitetsandelar.

Departementschef en bar i ärendet anfört följande.

»Tillräckliga skäl synas mig vara i ärendet anförda för beredande åt intressenterna

i företaget av visst uppskov nied erläggande av annuiteter å

berörda lån. Med hänsyn såväl till behovet av att bringa delägarna i

detta misslyckade företag snar hjälp som till statens intresse av att ej

påskynda exekutiva åtgärder med ty åtföljande övertagande av ett antal

fastigheter, vilkas försäljning torde komma att bereda staten avsevärda

förluster, vill jag därför i huvudsak tillstyrka statskontorets förslag.

Med stor sannolikhet finnas dock andra torrläggningsföretag, där det

ur nyss anförda synpunkter kan vara av ett trängande behov påkallat

att, i avvaktan på utredning rörande företagets framtida möjligheter, bereda

intressenterna visst rådrum med ränte- och kapitalavbetalningar å

lån från odlingslånefonden och från statens avdikningslånefond. Gällande

bestämmelser rörande ifrågavarande lånerörelse inrymma emellertid

icke befogenhet för Kungl. Majit att medgiva dylikt uppskov. Då frågor

av nu berörd art oftast torde kräva ett snabbt avgörande och givetvis

kunna under rådande ekonomiska förhållanden uppkomma även under

den tid, riksdagen ej är samlad, kan ifrågasättas, örn icke av riksdagen

nu borde begäras bemyndigande för Kungl. Majit att efter prövning

av omständigheterna beträffande varje företag, från fall till fall

medgiva anstånd med nyssberörda annuiteter. Erinras må, att Kungl.

Majit erhållit bemyndigande av snarlikt slag, såsom rätt att medgiva

anstånd eller ytterligare anstånd med erläggande av avbetalningar och

räntor å ogulden köpeskilling för vissa från kronoegendom^- försålda

fastigheter. Jag förutsätter, att uppskov med annuiteter å lån ur nyssnämnda

fonder ej kommer att av Kungl. Majit medgivas i andra fall, än

där sådant uppenbarligen finnes vara av nöden. De närmare villkor, var
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

12 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 38.

med dylikt anstånd bör i vart fall förenas, torde få föreskrivas av Kungl.

Majit. Därvid bör det vara Kungl. Majit obetaget att i avseende å under

uppskovstiden upplupna räntor å kapitalskulden meddela bestämmelser i

enlighet med vad statskontoret föreslagit rörande nyssberörda lån. Det

nu ifrågasatta bemyndigandet torde böra begränsas att gälla för tiden

intill den 1 juli 1934, och torde frågan örn fortsatt bemyndigande, jämte

anmälan örn lämnade anstånd, böra underställas en kommande riksdag.

Sedan riksdagen beslutat i ärendet, torde jag få för Kungl. Majit ånyo

anmäla förevarande framställning rörande Hidinge-Spångakärren.»

Utskottet anser för sin del, att vägande omständigheter tala för att ett

medgivande av ifrågasatt innebörd lämnas Kungl. Majit, och vill därför

tillstyrka propositionen.

Beträffande motionen lii 263, som avser vidtagande av åtgärder för

att möjliggöra inbetalning i två terminer av annuiteter till statens odlingslånefond

liksom i fråga örn direkta kronoutskylder, vill utskottet

hänvisa till att enligt meddelande i proposition nr 140 Kungl. Majit med

anledning av en av 1932 års riksdag gjord hänvändelse i saken (R. skr.

nr 339) torde komma att besluta ändring i uppbördsreglementet i anslutning

till vad i motionen föreslagits.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att förevarande proposition må av riksdagen bifallas,

2) att motionerna Ii 48 och lii 89 må anses besvarade

genom vad utskottet hemställt under punkt 1;

3) att motionen lii 263 må anses besvarad genom vad

utskottet här ovan anfört.

Stockholm den 17 mars 1933.

På jordbruksutskottets vägnar i

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 35.

336814. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1933:122 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppskov i vissa fall med erläggande av annuiteter å lån från odlingslånefonden och sta a1 i texten