Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående beredande av möjlighet för byamännen i Norr Salbo by att återfå visst dem fråndömt markområde.

1933-03-17 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1933:42, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående beredande av möjlighet för byamännen i Norr Salbo by att återfå visst dem fråndömt markområde.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 42.

3

Nr 42.

Ankom till riksdagens kansli den 17 mars 1933 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående beredande av

möjlighet för byamännen i Norr Salbo by att återfå visst

dem fråndömt markområde.

(2:a avd.)

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen 1:140 av herr Pettersson, Anton, och II: 286 av herr

Johansson i Bro, har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Majit anhålla örn utredning och förslag rörande möjlighet för byamännen i

Norr Salbo by i Västmanlands län att återfå ett markområde, som genom

Kungl. Maj:ts dom den 22 februari 1923 förklarats tillhöra kronan.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för denna hemställan, får

utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till

motionerna.

Över motionerna har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat yttrande

av kammarkollegiet.

På 1680-talet uppläto byamännen i Norr Salbo och Söder Salbo byar i

Västmanlands län åt kronan ett markområde, som var beläget mellan de

båda byarnas inägor, att av kronan användas som övningsfält för en bataljon

av Västmanlands regemente. Genom lantmäteriförrättning 1723 bestämdes

och utstakades rågång mellan byarna, varvid större delen av det upplåtna

övningsfältet tillädes Norr Salbo by. År 1753 bestämdes att övningsfältet

skulle vara mötesplats för hela Västmanlands regemente.

Genom en den 1 juni 1778 dagtecknad handling mellan kronan och Salbo

byamän träffades sådan överenskommelse, att byamännen återfingo besittningen

av vissa delar av övningsfältet mot det att byamännen till kronan

uppläto annat område av byns ägor. Det sålunda bestämda övningsfältet,

den s. k. Gamla Campementsplatsen, innehöll en ytvidd av omkring 90

tunnland.

Sedan Västmanlands regemente år 1906 anvisats en annan exercisplats,

yrkade ett flertal delägare i Norr Salbo by efter stämning å kronan vid

domstol, att de måtte förklaras äga bättre rätt till Gamla Campementsplatsen

än kronan, enär området upplåtits allenast med nyttjanderätt för att

av kronan användas som övningsfält men icke längre toges i anspråk för

detta ändamål. Rättegången, som finnes refererad i Nytt Juridiskt Arkiv

1923 avd. I sid. 69, avgjordes slutligen genom Kungl. Maj:ts dom den 22

februari 1923. Däri ogillades byamännens talan under motivering, att

kronan okvald och ohindrad såsom ägare besuttit och nyttjat den s. k.

Campementsplatsen vid Salbohed åtminstone från och med år 1778 till dess

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 42.

Utskottet.

densamma år 1906 upphört att användas såsom militär övningsplats samt

att kronan därigenom jämlikt 15 kapitlet jordabalken vunnit urminnes

hävd å området.

I motionerna göres i anslutning till en redogörelse för rättegången följande

uttalande.

»Förhållandet är alltså att byamännen gått förlustiga sin rätt till ett av

dem ursprungligen blott med nyttjanderätt för ett visst angivet ändamål

upplåtet område därför att de icke förstått att i tid bevaka sina intressen.

Starka billighetsskäl tala för att statsmakterna trots denna uraktlåtenhet

låta byamännen återfå den ifrågavarande marken.»

Kammarkollegiet anför i sitt yttrande över motionerna i huvudsak

följande.

»Varje grund synes saknas för den av motionärerna lämnade uppgiften,

att Norr Salbo byamän gått förlustiga sin rätt till det av dem ursprungligen

upplåtna området därför att de icke förstått att i tid bevaka sina intressen.

Vid sådant förhållande och då ett bifall till motionerna skulle innebära,

att de nuvarande hemmansägarne, vilka förvärvat sina fastigheter

efter värden, som säkerligen bestämts utan hänsyn till en eventuell rätt

till gamla campementsplatsen, skulle utan särskilt vederlag erhålla markområden,

som deras företrädare i äganderätten för mer än 150 år sedan

avstått från, finner kollegiet några billighetsskäl icke tala för bifall till

motionerna. Kollegiet avstyrker alltså bifall till desamma.»

Då ifrågavarande område genom laga kraftägande dom förklarats tillhöra

kronan samt, såsom kammarkollegiet anfört, de nuvarande hemmansägarna

i Norr Salbo by säkerligen förvärvat sina fastigheter efter värden, som

bestämts utan hänsyn till en eventuell rätt till detta område, kan utskottet

icke tillstyrka bifall till motionerna.

Utskottet hemställer därför,

att motionerna 1:140 och II: 286 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 17 mars 1933.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 40.

Reservation

av herrar Henriksson och Gustafson i Vimmerby, som yrkat bifall till

motionerna.

3i)08i5. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.