Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till ackordslån och stödlån åt jordbrukare jämte i ämnet väckta motioner.

1933-03-30 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1933:49, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till ackordslån och stödlån åt jordbrukare jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49.

Nr 49.

Ankom till riksdagens kansli den 30 mars 1933 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

till ackordslån och stödlån åt jordbrukare jämte i ämnet väckta

motioner.

(l:a avd.)

I en till riksdagen den 10 februari 1933 avlåten, till jordbruksutskottet

hänvisad proposition, nr 92, har Kungl. Majit under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag

föreslagit riksdagen att för utlämnande, i huvudsaklig överensstämmelse

med de bestämmelser, vilka finnas intagna i det vid statsrådsprotokollet

fogade förslag till kungörelse, av ackordslån och stödlån åt jordbrukare

samt för bestridande av med låneverksamheten förenade kostnader för

budgetåret 1933/1934 under nionde huvudtiteln och benämning »Ackordslån

och stödlån åt jordbrukare» anvisa ett extra reservationsanslag av

10,000,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 240 av herr Gabrielsson, vari hemställts, att riksdagen måtte bestämma

samma villkor för egnahemslåntagare som för annan jordbrukare

att komma i åtnjutande av stödlån;

2) I: 242 av herr Svensson, Martin, vari hemställts,

a) att riksdagen ville vid bifall i huvudsak till Kungl. Majits proposition

nr 92 bemyndiga Kungl. Majit att rörande anslagets användning

meddela sådana föreskrifter, att den, som erhållit stödlån enligt kungörelsen

den 30 juni 1932 (nr 366) örn ackordslån och stödlån till jordbrukare

eller kungörelsen den 17 juni 1932 (nr 296) örn stödlån till egnahemslåntagare,

må kunna beviljas ytterligare stödlån till högst det belopp,

som motsvarar skillnaden mellan ettusentvåhundrafemtio kronor

och förut tilldelat belopp,

b) att de synpunkter motionären framhållit i övrigt (avseende närmast

att fordran på säkerhet skall vara ovillkorlig) beaktas;

3) Ii 250 av herr Löfvander, likalydande med lii 418 av herr Nilsson i

Hörby, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan ändring av

Kungl. Majits förslag till kungörelse örn ackordslån och stödlån till jordbrukare,

att bestämmelsen i 14 § örn lånenämnds befogenhet att i vissa

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49. 7

lall fordra säkerhet för utlämnat lån bortfaller, samt att maximibeloppet

för stödlån höjes från av Kungl. Majit föreslagna sjuhundrafemtio kronor

till femtonhundra kronor; samt

4) 11:417 av herr Herou m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

besluta att för utlämnande av ackords- och stödlån åt jordbrukare samt

för bestridande av med låneverksamheten förenade kostnader för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 20,000,000 kronor;

samt att därvidlag för utlämnande av lån skall gälla de bestämmelser,

som av departementschefen föreslagits, dock med den ändringen, att

maximiprocenten för stödlån må sättas till 2,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar,

hänvisas till motionerna.

Kungörelsen den 30 juni 1932 om ackordslån och stödlån till jordbrukare

uppställer som allmänna förutsättningar för att lån skall kunna

beviljas, att vederbörande jordbrukare på grund av rådande jordbrukskris

kommit i ekonomiska svårigheter, att han är i trängande behov av

ekonomiskt bistånd, samt att han kau antagas hava själv gjort vad på

honom skäligen ankommit för övervinnande av svårigheterna och i övrigt

finnes förtjänt av bistånd. Till jordbrukare, som tillträtt den av honom

brukade fastigheten senare än den 1 maj 1931, får lån ej utlämnas

i annat fall, än då förre innehavaren avlidit och i anledning därav jordbruket

övertagits av delägare i dödsboet eller efterlevande make. Lån

kan beviljas dels för underlättande av ackord (ackordslån), dels ock för

betalning av gäld annorledes än vid ackord eller för anskaffande av för

fastighetens fortsatta brukande oundgängligen nödiga levande eller döda

inventarier (stödlån). Utöver vad som framgår av det redan sagda fordras

för erhållande av ackordslån, att gäldenärens ställning på grund av

krisen blivit så försämrad, att skulderna överstiga värdet av tillgångarna,

samt att det med hänsyn till ackordets beskaffenhet och omständigheterna

i övrigt synes sannolikt, att han efter ackordets genomförande

skall kunna fortsätta att driva sitt jordbruk och därunder göra rätt för

sig. I anslutning härtill lämnas beträffande ackordet vissa närmare

föreskrifter, som måste uppfyllas, örn ackordslån skall kunna beviljas,

däribland att de i ackordet deltagande borgenärerna icke få i ackordet

erhålla mer än 60 procent av fordringsbeloppet. I fråga örn storleken av

ackordslån stadgas, att detsamma ej får överstiga ett belopp av 400 kronor,

ökat med 20 procent av det år 1932 gällande taxeringsvärdet å den

av gäldenären brukade fastigheten, samt att det ej i något fall får utgå

med högre belopp jin 5,000 kronor. Vid bestämmande av lånebeloppets

storlek skall i övrigt iakttagas, att de i ackordet deltagande borgenärerna

icke genom ackordslånet erhålla, utöver vad med hänsyn till gäldenärens

tillgångar och skulder kan anses belöpa å deras fordringar, mer

än 5 procent av fordringsbeloppet. Återbetalning av ackord slån skall

verkställas med en femtedel örn året med början år 1939. Å ackordslån

erlägges under de två första åren ej någon ränta. Därefter skall gäldas

ränta efter 5 procent örn året å halva lånebeloppet och, sedan amorteringsskyldighet

inträtt, å lånet i dess helhet. — Beträffande stödlån har

stadgats, att sådant lån får beviljas allenast där det synes sannolikt, att

sökanden, örn dylikt lån erhålles, skall kunna fortsätta att driva sitt jordbruk.

Stödlån får ej överstiga ett belopp av 1,500 kronor. Lånet skall

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49.

återbetalas med en sjundedel årligen med början år 1936. Åtager sig

läntagare!! att enligt godkänd plan och kostnadsberäkning utföra visst,

närmare angivet, förbättringsarbete å den av låntagaren brukade fastigheten,

skall emellertid så stor del av lånet, som motsvarar beräknade

kostnaden för arbetet, dock ej mer än 750 kronor, anses gulden då arbetet

inom föreskriven tid vederbörligen utförts. Berörda tid må ej bestämmas

längre än till dess 3 år förflutit från lånets beviljande. Sänta

å stödlån skall i regel ej erläggas.

Handläggningen av ärenden rörande ackordslån och stödlån ankommer

på den av Kungl. Majit utsedda centralnämnden för ackords- och

stodlåneärenden samt de likaledes av Kungl. Majit utsedda lånenämnderna,

en för varje hushållningssällskaps verksamhetsområde. Ansökan

örn lån skall göras hos vederbörande lånenämnd. I fråga örn stödlån

har stadgats, att dylik ansökan borde göras före den 1 september 1932.

Någon viss tid, inom vilken ansökan örn ackordslån borde ingivas är ej

föreskriven. Kungl. Majit fastställer, efter framställning av lånenämnd,

de belopp, inom vilka ackordslån och stödlån må av nämnden beviljas.

Framställningen insändes av lånenämnden till centralnämnden, som bär

att med eget utlåtande överlämna densamma till Kungl. Majit. I den

män av Kungl. Majit för ändamålet fastställda belopp därtill förslå

äger sedan lånenämnden bevilja lån. Över lånenämndens beslut kan

klagan föras hos centralnämnden.

För beviljat lån skall ställas säkerhet, som lånenämnden finner sig

kunna godtaga. Beviljat lånebelopp utbetalas av länsstyrelsen. Förfallen

ränta och amortering skall för varje kalenderår före årets utgång

lantagaren inbetalas till länsstyrelsen, som det åligger övervaka, att

låntagaren fullgör sina skyldigheter i avseende å honom beviljat lån.

För centralnämnden och lånenämnden för ackords- och stödlåneärenden

har Kungl. Majit utfärdat instruktion den 30 juni 1932 (nr 367).

Enligt denna skall centralnämnden bestå av fem ledamöter och lika antal

suppleanter samt lånenämnd, där Kungl. Majit ej annorlunda bestämmer,

bestå av tre ledamöter och lika antal suppleanter. Ledamöter

och suppleanter förordnas av Kungl. Majit. Varje lånenämnd skall utse

låneombud i orterna till antal och med verksamhetsområde, som

centralnämnden efter förslag av lånenämnden bestämmer. Dylikt låneombud

skall hava till uppgift att biträda lånenämnden och verka för

låneverksamhetens ändamålsenliga bedrivande ävensom att med råd och

hjälp tillhandagå allmänheten i ärenden, vilka angå ackords- eller stödlån,

såsom med upprättande av låneansökningar, uppgörande av förteckningar

över tillgångar och skulder samt upptagande och bedrivande

av ackordsförhandlingar. Närmare föreskrifter rörande låneombud

tillkommande arbetsuppgifter meddelas av vederbörande lånenämnd.

I detta sammanhang torde böra erinras, att 1932 års riksdag (skr.

nr 368) för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av

1,100,000 kronor för ett med nu ifrågavarande ändamål närbesläktat

syfte, nämligen utlämnande av stödlån till egnahemslåntagare. Bestämmelser

angående dessa lån hava meddelats i kungörelse den 17 juni 1932

(nr 296). Enligt berörda kungörelse kan innehavare av jordbrukslån

eller bostadslån från egnahemslånefonden, i den mån sagda anslag därtill

förslår, erhålla särskilt understöd (stödlån), under förutsättning att

han finnes vara i trängande behov av ekonomiskt bistånd, att han kan

antagas hava gjort vad på honom skäligen ankommit för egnahemsföre
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49.

9

tagets behöriga skötsel ävensom i övrigt finnes förtjänt av bistånd,

samt att det synes sannolikt att han, örn stödlån erhålles, skall kunna

behålla lägenheten. Stödlån, som nu nämnts, kan beviljas för utförande

av förbättringsarbete å lägenheten, för anskaffande av för lägenhetens

fortsatta brukande nödiga levande eller döda inventarier eller för betalning

av överhängande gäld. Högsta belopp, som till en och samme person

kan utgivas i stödlån, är bestämt till 750 kronor. Stödlån skall återbetalas

med en sjundedel årligen från och med fjärde året efter utgången

av det kalenderår, varunder lånet beviljats, låntagaren obetaget att

när som helst under lånetiden göra avbetalningar å lånet utöver amorteringsplanen.

Avser stödlånet utförande av förbättringsarbete, skall

lånet anses guldet, då arbetet inom föreskriven tid, högst 3 år från lånets

beviljande, vederbörligen utförts. Sänta skall som regel ej erläggas.

Ansökan örn stödlån prövas av vederbörande förmedlare av egnahemslån.

I fråga örn ansökningstiden är stadgat, att dylik ansökan borde

vara inlämnad före den 15 augusti 1932. Beviljat stödlån skall för

godkännande underställas statens egnahemsstyrelse. För lånet skall lämnas

säkerhet, som låneförmedlaren finner sig kunna godtaga. Avser lånet

utförande av förbättringsarbete och har mellan låneförmedlaren och låntagaren

överenskommits, att lånet skall utbetalas i mån av arbetets utförande,

är säkerhet dock ej erforderlig.

Kungl. Maj:ts förslag innebär huvudsakligen följande.

För att möjliggöra utlämnande av ackordslån och stödlån åt jordbrukare

jämväl under nästa budgetår föreslår Kungl. Majit anvisande av ett

anslag av 10,000,000 kronor. I de nu gällande grunderna för sådant understöds

erhållande innefattar propositionen i huvudsak följande avvikelser,

grundade på den erfarenhet, som vunnits under den tid statens

ifrågavarande understödsverksamhet bedrivits.

Beträffande ackordslånen innebär Kungl. Majits förslag att det procenttal,

varmed utdelning i ackordet högst må medgivas, liöjes från nuvarande

60 procent till högst 70 procent.

Genomförande av ett av Kungl. Majit i proposition nr 140 framlagt

förslag gående ut på att uppskov skall kunna beviljas med erläggande av

ränta och amortering å lån från egnahemslånefonden har ansetts böra

föranleda att stödlån icke beviljas för betalande av gäld hos egnahemslåneförmedlaren.

Vidare avses att maximibeloppet för stödlån begränsas till

750 kronor. Lånesökande, som uppburit stödlån enligt 1932 års bestämmelser,

skall icke vara utesluten från möjlighet att erhålla sådant lån jämväl

från det nya anslag, som kan komma att anvisas, i vidare mån än att summan

av de erhållna stödlånebeloppen icke får överstiga 750 kronor. På grund

av den föreslagna nedsättningen av maximibeloppet för stödlån till 750 kronor

har lånet ansetts böra i sin helhet få gäldas genom inom föreskriven

tid vederbörligen utfört arbete. Med avseende å hjälpverksamhetens organisation

har sådan ändring funnits böra vidtagas att särskilda ombud

för ackordslåneärenden och särskilda ombud för stödlåneärenden utses.

Vidkommande den lånesökanden nu medgivna besvärsrätten innefattar

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49.

Utskottet.

Kungl. Maj:ts förslag att besvär icke får föras över beslut, som gäller

ställande av säkerhet för lån och att ej heller överklagande hos Kungl.

Majit över centralnämndens beslut får äga rum. I fråga örn säkerhet

för lån har den nuvarande bestämmelsen örn skyldighet för låntagare

att för lånet ställa den säkerhet, som lånenämnden finner sig kunna godtaga,

ersatts med ett stadgande av innebörd att för lånet skall, om lånenämnden

finner så skäligen kunna påfordras, lämnas av nämnden god

känd säkerhet.

Såsom departementschefen anfört torde av utredningen i ärendet hava

till fullo bestyrkts behovet av att i det alltjämt rådande krisläget fortsatta

stödåtgärder från statens sida vidtagas, avseende att förhjälpa mindre

jordbrukare till nödiga kontanta medel för de mest trängande utbe

talningarna. Utskottet anser sig därför böra förorda, att anslag för sådant

ändamål anvisas jämväl för budgetåret 1933/1934. Med avseende å

de av Kungl. Majit föreslagna grunderna för den fortsatta hjälpverksamheten,

vilka som bilaga fogats vid detta utlåtande, har utskottet i huvudsak

icke någon erinran. Utskottet ingår därför i det följande närmare

härpå allenast i de avseenden, vari motionsvis framställts ändringsyrkanden.

Utskottet delar de i motionen Ii240 uttalade betänkligheterna mot att

såsom Kungl. Majits förslag innebär egnahemslåntagare skulle med avseende

å möjligheten att erhålla stödlån komma att intaga en ofördelaktigare

ställning än andra jordbrukare i det att för gäldande av ränta

eller amortering å egnahemsstatslån stödlån ej skulle utgå. Uppenbart är

nämligen att den möjlighet att erhålla betalningsanstånd, som enligt den

av utskottet i utlåtande nr 46 tillstyrkta propositionen nr 140 skulle tillkomma

egnahemslåntagare — en i och för sig ej oväsentlig förmån — icke

torde kunna uppväga den övriga jordbrukare tillkommande fördelen att

kunna erhålla stödlån, en fördel, som beträffande löpande budgetåret tillkommer

även egnahemslåntagare. En omständighet som synes göra egnahemslåntagares

ställning särskilt vansklig i förevarande avseende är att

betalningsanstånd enligt berörda proposition endast skall kunna medgivas

intill ett visst för varje låneförmedlare av Kungl. Majit — inom ramen för

en av riksdagen medgiven summa — bestämt totalbelopp samt att en

egnahemslåntagare följaktligen kan komma i den belägenheten att varken

erhålla betalningsanstånd eller stödlån och sålunda bliva helt utestängd

från den ekonomiska hjälp, varav egnahemslåntagare liksom andra mindre

jordbrukare vitsordats vara i behov. Man bör icke heller förbise, att Kungl.

Majits förslag i förevarande avseende kan inbjuda till försök att kringgå

bestämmelserna. Statens egnahemsstyrelse har ock uttalat betänkligheter

mot att möjligheter till betalningsanstånd öppnades i den utsträckning

Kungl. Majits förslag innebär, men bär med utgångspunkt från att

genom utlämnande av stödlån till innehavare av jordbruksegnahemslån

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49.

11

uppskovsförfarandet skulle behöva anlitas blott i undantagsfall tillstyrkt

den föreslagna uppskovsanordningen.

På grund av det anförda anser sig utskottet böra förorda sådan ändring

i de av Kungl. Majit föreslagna grunderna för ackords- och stödlån

åt jordbrukare att jämväl egnahemslåntagare må kunna erhålla stödlån

för gäldande av ränta eller amortering å lån ur egnahemslånefonden.

Härvid förutsätter utskottet dock, att stödlån i första hand beviljas för

betalning av annan överhängande gäld.

Rörande det högsta belopp, vartill stödlån må utlämnas till en och samme

jordbrukare, har i motionerna 1:250 och 11:218 samt 11:417 ifrågasatts

en höjning av det i propositionen upptagna beloppet av 750 kronor.

Sålunda har i förstnämnda båda motioner föreslagits ett maximibelopp

av 1,500 kronor eller det högsta belopp, vartill beträffande det för löpande

budgetåret anvisade anslaget stödlån kunna i särskilda fall utgå. Motionen

II: 417 avser en höjning av maximibeloppet till 2,000 kronor, i samband

varmed ifrågasättes en höjning av anslagsbeloppet till 20,000,000

kronor.

Utskottet är medvetet örn att fall kunna förekomma, då möjligheten att

tilldela ett högre belopp än Kungl. Majit nu föreslagit kan vara av stort

värde. Det avgörande synes emellertid utskottet vara att så många behövande

som möjligt kunna beredas hjälp. Härvid måste hänsyn tagas

till det begränsade anslag, som kan komma att stå till förfogande för

ifrågavarande verksamhet under nästa budgetår. Ur angivna synpunkter

och då möjlighet för övrigt finnes för erhållande i förekommande

fall av ackordslån anser utskottet i likhet med departementschefen

vägande skäl tala för att en begränsning sker i det nuvarande maximibeloppet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot vad Kungl. Majit föreslagit

i förevarande avseende, kan sålunda icke förorda de motionsvis

framförda förslagen örn en höjning av maximibeloppet. Icke heller kan utskottet

tillstyrka att, såsom i motionen I: 242 ifrågasatts, lånesökande,

som uppburit stödlån enligt 1932 års kungörelse, må kunna erhålla sådant

lån jämväl från det nya anslaget i annan mån än att de erhållna stödlånebeloppen

icke överstiga 750 kronor.

Beträffande frågan i vad mån säkerhet bör fordras för erhållande av

stödlån har departementschefen anfört följande.

»För egen del anser jag det visserligen icke obilligt, att den låntagande

jordbrukaren, örn och i den .män förmåga därtill finnes, ställer säkerhet

för lånet. Äger låntagaren sålunda möjlighet att lämna fastighetsinteckning,

som, ehuru liggande utom fastighetens normala belåningsvärde,

dock icke kan anses helt värdelös, synes dylik säkerhet böra avfordras

honom. Bortsett från nu angivna fall torde emellertid skälig säkerhet

endast undantagsvis stå att erhålla. Då lånet sökes, torde låntagaren

hava till det yttersta prövat möjligheterna att annorledes uppbringa me
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49.

del. Utsikterna att anskaffa vederhäftig borgen torde i den situation,

låntagaren befinner sig, vara mycket små. Måhända är han i stånd att

lämna den säkerhet, som inventarieinteckning innebär. Då emellertid en

jordbrukare, som belånat sina inventarier, kan riskera att i fortsättningen

icke bliva beviljad den kredit, vartill ban ofta torde vara hänvisad vid

inköp av utsäde, gödningsämnen och andra för jordbruksdriften nödvändiga

varor, synes denna form av säkerhet merendels mindre lämplig. Det

förefaller mig i betraktande av vad jag nu anfört mest tilltalande att icke

uppställa någon ovillkorlig fordran på säkerhet. Finner lånenämnden,

att ur de synpunkter, jag bär framhållit, låntagaren skäligen kan avfordras

säkerhet för lånet, bör så ske. I annat fall torde lånet kunna lämnas

utan att säkerhet därför ställes. De bästa garantierna för lånets återbetalning

torde dock vara att finna i låntagarens vilja att göra rätt för

sig, hans skötsamhet och förmåga att driva ett jordbruk.»

I anslutning härtill innefattar Kungl. Maj:ts förslag att för sådant

lån skall, örn vederbörande lånenämnd finner så skäligen kunna påfordras,

lämnas av nämnden godkänd säkerhet.

Motionerna 1:250 och 11:418 innebära i nu förevarande avseende, att

bestämmelsen örn lånenämnds befogenhet att i vissa fall fordra säkerhet

skulle utgå. I motionen I: 242 göres däremot gällande att kravet på säkerhet

bör vara ovillkorligt.

Utskottet har för egen del samma allmänna syn på förevarande fråga,

som kommit till uttryck i vad departementschefen anfört. Utskottet anser

dock, att man bör fasthålla vid att det bär gäller lån, för vars återbetalning

ordinärt sett säkerhet bör ställas, även örn denna, såsom departementschefen

ock antytt, mången gång icke kan bliva av önskvärd beskaffenhet.

Enligt vad utskottet erfarit har emellertid under den tid

stödlåneverksamheten pågått som regel oöverstigliga svårigheter ej mött

för ställande av säkerhet. Å andra sidan håller utskottet före, att den

omständigheten att en eljest för jordbruk lämplig och i övrigt skötsam

person icke kan anskaffa säkerhet icke bör utesluta honom från möjligheten

att erhålla stödlån. Med nu angiven uppfattning kan utskottet icke

biträda vare sig det ena eller det andra av de i förevarande avseende

motionsvis framställda förslagen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med anledning av Kungl. Maj:ts

förevarande framställning och motionen 1:240 samt

med avslag å motionerna 1:242 samt 1:250 och

II: 418 ävensom II: 417 för utlämnande, i huvudsaklig

överensstämmelse med de bestämmelser, vilka finnas

intagna i det vid detta utlåtande fogade förslag

till kungörelse med av utskottet däri föreslagen ändring,

av ackordslån och stödlån åt jordbrukare samt

för bestridande av med låneverksamheten förenade

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49.

13

kostnader för budgetåret 1933/1934 under nionde huvudtiteln

och benämning »Ackordslån och stödlån åt

jordbrukare» anvisa ett extra reservationsanslag av

10,000,000 kronor.

Stockholm den 30 mars 1933.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 46.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49.

Bilaga.

Förslag

till

kungörelse om ackordslån och stödlån till jordbrukare.

Härigenom förordnas som följer:

Inledande bestämmelser.

1 *.

Jordbrukare, som på grund av rådande jordbrukskris kommit i ekonomiska

svårigheter och är i trängande behov av ekonomiskt bistånd, må,

under förutsättning att han kan antagas hava själv gjort vad på honom

skäligen ankommit för övervinnande av svårigheterna och i övrigt

finnes förtjänt av bistånd, kunna, i den mån tillgängligt anslag det medgiver,

erhålla lån av statsmedel enligt bestämmelserna i denna kungörelse.

Till jordbrukare, som tillträtt den av honom brukade fastigheten senare

än den 1 maj 1931, må lån icke utlämnas i andra fall än då förre

innehavaren avlidit och i anledning därav jordbruket övertagits av delägare

i dödsboet eller av efterlevande make eller då barn genom köp

eller arrendeavtal övertagit sina föräldrars fastighet och dessas ekonomiska

ställning vid avtalets slutande får antagas hava varit sådan, att

den enligt denna kungörelse skulle berättiga till erhållande av lån.

2$.

Lån må beviljas dels för underlättande av genomförande av ackord

(ackordslån), dels ock för betalning av gäld annorledes än vid ackord eller

för anskaffande av för fastighetens fortsatta brukande oundgängligen

nödiga levande eller döda inventarier (stödlån). För gäldande av ränta

eller amortering å lån ur egnahemslånefonden må dock stödlån ej utgå.

Om ackordslån.

3 $.

Ackordslån må beviljas allenast där, å ena sidan, gäldenärens ställning

på grund av krisen blivit så försämrad, att skulderna överstiga

värdet av tillgångarna, och, å andra sidan, det med hänsyn till ackor
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49.

15

dets beskaffenhet och omständigheterna i övrigt synes sannolikt, att han

efter ackordets genomförande skall kunna fortsätta att driva sitt jordbruk

och därunder göra rätt för sig. Såsom grund för värderingen av

gäldenärens tillgångar skall läggas saluvärdet, dock att fastighet ej må

åsättas värde, som med mer än tjugo procent avviker från det under 1932

gällande taxeringsvärdet.

Med avseende å ackordet skola, såvitt särskilda omständigheter ej annat

föranleda, följande villkor gälla:

1. gäldenärens skulder skola genom ackordet så nedbringas, att skuldsumman,

örn däri inräknas hälften av ackordslånet, icke överstiger tillgångarnas

enligt vad nyss sagts beräknade värde;

2. ackordet skall omfatta jämväl fordran hos gäldenären, för vilken

ställts säkerhet i form av pant eller inteckning, till den del säkerheten

kan antagas ej förslå till fordringens gäldande;

3. i samband med ackordet skola betalas förfallen utskyld och arrendeavgift

ävensom ränta å fordran, varom under 2. sägs, i den mån säkerheten

beräknas förslå även till räntans gäldande, såvida icke borgenären

medgiver, att räntan får innestå, samt utfäster sig att under två

år från dagen för ackordslånets beviljande icke indriva fordringen;

4. ackordet må icke innebära nedsättning av tjänstehjons och arbetares

lönefordran till lägre belopp än dessa varit berättigade att utfå i

händelse av konkurs;

5. de i ackordet deltagande borgenärerna må icke i ackordet erhålla

mer än sjuttio procent av fordringsbeloppet.

4 i

Ackordslån må ej överstiga ett belopp av fyrahundra kronor, ökat med

tjugo procent av det för 1932 gällande taxeringsvärdet å den av gäldenären

brukade fastigheten, och får icke i något fall utgå med högre belopp

än femtusen kronor.

Vid bestämmande av lånebeloppets storlek skall i övrigt iakttagas, att

de i ackordet deltagande borgenärerna icke genom ackordslånet erhålla,

utöver vad med hänsyn till gäldenärens tillgångar och skulder kan

anses belöpa å deras fordringar, mer än fem procent av fordringsbeloppet.

5 $.

Ackordslån skall återbetalas med en femtedel örn året med början sjunde

året efter utgången av det kalenderår, varunder lånet beviljats.

Å ackordslån erlägges under de två första åren icke någon ränta. Därefter

gäldas ränta efter fem procent örn året å halva lånebeloppet och,

sedan amorteringsskyldighet inträtt, å lånet i dess helhet. Hurusom i

vissa fall skyldighet kan uppkomma att erlägga ränta utöver vad nu

sagts, därom stadgas i 17 §.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49.

Om stödlån.

6 *.

Stödlån må beviljas allenast där det synes sannolikt, att sökanden, om

dylikt lån erhålles, skall kunna fortsätta att driva sitt jordbruk.

Jordbrukare, som äger möjlighet att tillgodose sitt penningbehov genom

inteckning i sin fastighet inom dennas normala belåningsvärde,

må ej beviljas stödlån.

7 i

Stödlån må ej överstiga ett belopp av sjuhundrafemtio kronor.

Den, som erhållit stödlån enligt kungörelsen den 30 juni 1932 (nr 366)

örn ackordslån och stödlån till jordbrukare eller kungörelsen den 17 juni

1932 (nr 296) örn stödlån till egnahemslåntagare, må ej beviljas stödlån

enligt denna kungörelse till högre belopp än som motsvarar skillnaden

mellan sjuhundrafemtio kronor och förut tilldelat belopp.

8 $.

Stödlån skall återbetalas med en sjundedel örn året med början fjärde

året efter utgången av det kalenderår, varunder lånet beviljats.

Där låntagare åtagit sig att enligt godkänd plan och kostnadsberäkning

utföra förbättringsarbete å den av låntagaren brukade fastigheten, skall

så stor del av lånet, som motsvarar beräknade kostnaden för arbetet anses

gulden, då arbetet inom föreskriven tid vederbörligen utförts. Med

förbättringsarbete förstås dränering eller annan dikning, nyodling, röjning,

betesförbättring, byggnadsarbete, anläggning för gödselvård eller

för ensilering, stenbrytning, åtgärder för skogskultur, vägarbete eller liknande.

Vid beräkningen av kostnaden för arbetet må låntagaren för redskap

och material tillgodoräknas ett belopp av högst etthundra kronor.

Den tid, inom vilken förbättringsarbete skall vara utfört, må ej bestämmas

längre än till dess tre år förflutit från lånets beviljande.

I den mån ej annat följer av stadgandet i 17 § skall å stödlån ej erläggas

ränta.

Om förfarandet i låneärenden m. m.

9 i

För behandling av frågor rörande ackordslån och stödlån skola finnas

dels en för riket gemensam centralnämnd för ackords- och stödlåneärenden,

dels ock för varje hushållningssällskaps verksamhetsområde en lånenämnd.

Nämnderna utses av Kungl. Maj:t, som jämväl för dem utfärdar instruktion.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49.

17

10 $.

Vill någon erhålla lån enligt denna kungörelse, skall han därom göra

ansökan hos lånenämnden i orten; och äger nämnden efter erforderlig utredning

att, i den mån av Kungl. Majit för ändamålet fastställda belopp

därtill förslå, bevilja lån.

Ansökan örn stödlån hör göras före den 15 juni 1933.

11 §.

Efter framställning av lånenämnd fastställer Kungl. Majit de belopp,

inom vilka ackordslån och stödlån må av nämnden beviljas. Dylik framställning

skall, ställd till Kungl. Majit, av lånenämnd, sedan förberedande

granskning verkställts av inkomna låneansökningar, insändas till centralnämnden,

som har att så snart ske kan med eget utlåtande överlämna

framställningen till Kungl. Majit.

Framställning, som avser fastställande av belopp för beviljande av stödlån,

bör inkomma till centralnämnden senast den 1 juli 1933.

12 §.

Då lån beviljas, skall tillika föreskrift meddelas rörande lånets användning

och sättet för dess utbetalande, därvid må stadgas att lånebeloppet

helt eller delvis skall utbetalas till angiven borgenär. I förekommande

fall må ock bestämmas viss tid, inom vilken lånet skall vara till fullo uttaget

vid äventyr att rätten till utbekommande av ej lyft belopp skall

vara förverkad.

Lånenämnds beslut rörande låneansökning skall ofördröjligen tillställas

sökanden; och skall, där ej lån beviljats till äskat belopp, sökanden underrättas

örn vad han har att iakttaga, därest han enligt 13 § vill draga frågan

under centralnämndens prövning.

13 §.

Är lånesökande missnöjd med lånenämnds beslut i ärendet, äger han

draga frågan, utom vad angår ställande av säkerhet, varom i 14 § sägs,

under centralnämndens prövning genom inlaga, vilken, ställd till centralnämnden,

skall insändas till lånenämnden och dit inkomma sist å femtonde

dagen från det beslutet meddelades; åliggande det lånenämnden att

skyndsamt, jämte ansökningshandlingarna och eget yttrande, översända

inlagan till centralnämnden.

Har låneansökning sålunda kommit under centralnämndens prövning, må

centralnämnden, där det med hänsyn till omständigheterna finnes påkallat,

vidtaga ändring i lånenämndens beslut, dock att lån ej må av centralnämnden

beviljas i vidare mån än enligt 11 § för lånenämnden fastställda

belopp eller medel, som Kungl. Majit eljest ställt till förfogande, därtill

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 10 saini. Nr 48—49. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 40.

förslå. Centralnämndens beslut i ärendet skall utan dröjsmål tillställas

sökanden och, i avskrift, lånenämnden.

Centralnämndens beslut må ej överklagas.

14 §.

När lån beviljats, skall låntagaren utfärda skuldförbindelse, däri angivas

hans åtaganden i fråga örn lånets användning och återbetalande jämte

övriga lånevillkor. För lånet skall, om lånenämnden finner så skäligen

kunna påfordras, lämnas av nämnden godkänd säkerhet.

15 $.

Då lån av lånenämnd beviljats till äskat belopp eller, där-lån medgivits

allenast till lägre belopp än sökanden begärt, frågan ej enligt 13 § dragits

under centralnämndens prövning, skall lånenämnden till länsstyrelsen

översända dels ofördröjligen avskrift av beslutet jämte den av låntagaren

utfärdade skuldförbindelsen med tillhörande säkerhetshandlingar dels ock,

därest förbättringsarbete skall äga rum, så snart ske kan plan och kostnadsberäkning

härför. Länsstyrelsen har att, sedan skuldförbindelse och,

i förekommande fall, säkerhetshandlingar inkommit, utan anfordran ofördröjligen

utbetala beviljat lånebelopp.

Yad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning, där av

-centralnämnden meddelat beslut, enligt vilket lånebelopp skall utbetalas,

kommit lånenämnden tillhanda.

16 §.

Förfallen ränta och amortering skall för varje kalenderår före årets utgång

av låntagare inbetalas till länsstyrelsen.

Där lån skall helt eller delvis gäldas genom utförande av förbättringsarbete,

åligger det låntagaren att inom två månader efter den för arbetets

avslutande bestämda tid till länsstyrelsen inkomma med skriftlig, på heder

och samvete avgiven försäkran, att arbetet vederbörligen utförts. Försäkran

skall vara till riktigheten bestyrkt av sakkunnig och trovärdig

person, som länsstyrelsen godtager.

17 §.

Länsstyrelsen åligger övervaka, att låntagare fullgör sina skyldigheter

i avseende å honom beviljat lån.

Länsstyrelsen äger uppsäga lån till omedelbar betalning, där det befinnes,

att låntagaren använt lånebeloppet för annat ändamål än som avsetts,

eller han visar försumlighet att erlägga föreskriven ränta eller amortering

eller att utföra åtaget förbättringsarbete, så ock eljest när sådana

förhållanden inträffat, att han med hänsyn till det med lånet avsedda

syftet uppenbarligen icke längre bör få tillgodonjuta lånet. Sker upp
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49.

19

sägning av lånet enligt vad nu sagts, skall, ändå att ränta eljest ej skolat

utgå, å lånet gäldas ränta efter fem procent om året från och med uppsägningsdagen.

18 §.

Finner länsstyrelsen, att avskrivning av fordran på grund av utlämnat

lån bör äga rum, skall frågan därom underställas Kungl. Majit.

Denna kungörelse träder i kraft den

1933.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1933:152 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts . proposition angående anslag till ackordslån och stödlån åt jordbrukare jämte i ämnet väckt motion. a1 i texten