Utlåtande i anledning av väckt motion om visst betalning sanstånd m. m. beträffande ett till GuUungens torrläggningsföretag utlämnat lån.
1933-03-30 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1933:55, Utlåtande i anledning av väckt motion om visst betalning sanstånd m. m. beträffande ett till GuUungens torrläggningsföretag utlämnat lån.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 55.
13
Nr 55.
Ankom till riksdagens kansli den 30 mars 1933 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion om visst betalning sanstånd
m. m. beträffande ett till GuUungens torrläggningsföretag
utlämnat lån.
(lia avd.)
I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion
nr 269 av herr Thorell m. fl. har hemställts, att riksdagen ville medgiva
att påbörjandet av amorteringen av det till Gullungens torrläggningsföretag
i Bö och Skederids socknar av Stockholms län beviljade lånet
å 11,230 kronor från statens avdikningslånefond må få anstå till 1943
samt att ränta å lånet icke må beräknas under anståndstiden.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, får utskottet hänvisa
till motionen.
Över motionen hava, efter därom av utskottet i vederbörlig ordning
gjord framställning, yttrande avgivits den 22 februari 1933 av lantbruksstyrelsen
och den 1 mars 1933 av statskontoret.
Av motionen inhämtas, bland annat, följande.
Företaget hade dragit en slutlig kostnad av 29,125 kronor 6 öre eller
7,639 kronor 48 öre mer än som vid planens fastställelse beräknades. Utöver
beviljade statsbidrag och lån å tillhopa 16,840 kronor hade intressenterna
sålunda haft att tillskjuta omkring 12,300 kronor. Detta hade skett genom
upptagande av ett amorteringslån i Norrtälje sparbank å 12,500 kronor.
Av detta lån vore ännu 10,500 kronor oamorterade och återstode av amorteringstiden
tio år. Då emellertid amorteringen av lånet å 11,230 kronor
från statens avdikningslånefond beräknas taga sin början 1934 såge sig
intressenterna, som uppginge till ett tjugotal, och vilkas markinnehav i
regel utgjordes av s. k. mindre jordbruk, under rådande tryckta förhållanden
inom jordbruksnäringen icke i stånd att fullgöra sina amorteringsskyldigheter
i fråga örn både banklånet och statslånet.
Lantbruksstyrelsen har anfört följande.
Till företaget hade den 27 juni 1927 beviljats statsunderstöd med
sammanlagt 16,840 kronor, varav statsbidrag från statens avdikningsanslag
med 5,610 kronor och lån från statens avdikningslånefond med
11,230 kronor. Företaget vore slutfört och har av lantbruksstyrelsen
godkänts den 28 oktober 1929.
Förenämnda statsunderstöd motsvarade det högsta belopp, som enligt
därför gällande författningar kunde utgå till företaget. Återbetalningen
av lånet skulle författningsenligt taga sin början under år 1934,
varvid annuiteten torde komma att uppgå till omkring 800 kronor.
14
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 55.
Ut8kottet.
Av motionen inhämtades, att oförutsedda arbetssvårigheter vid företagets
utförande medfört en ökning av kostnaderna för företaget från
det ursprungligen beräknade beloppet, 21,485 kronor 58 öre, till 29,125
kronor 6 öre eller med 7,639 kronor 48 öre. Emellertid saknades närmare
utredning örn de uppkomna merkostnadernas art och berättigande, särskilt
i vad beträffade beskaffenheten av och kostnaderna för de i motionen
omnämnda pålningsarbetena. I dessa avseenden erhölles nämligen
av motionen icke sådana upplysningar, som för frågans bedömande
vore erforderliga. Icke heller bär det för lantbruksstyrelsen varit
möjligt att förebringa dylik utredning under den korta tid, som stått
till buds för avgivande av detta yttrande.
Vad beträffar den ifrågasatta lindringen i återbetalningen av det till
företaget beviljade lånet samt i fråga örn befrielse att erlägga ränta
därå, framhölle lantbruksstyrelsen, att, för den händelse viss sådan
lindring funnes böra medgivas, densamma torde i varje fall böra inskränkas
att gälla de fastigheter, vilkas ägare funnes efter prövning av
föreliggande omständigheter vara därav i trängande behov. Sålunda
erforderlig prövning hade emellertid icke medhunnits.
Med hänsyn till vad ovan anförts ansåge sig lantbruksstyrelsen i
ärendets nu föreliggande skick icke kunna tillstyrka bifall till motionen,
men vill styrelsen även i detta fall hänvisa till Kungl. Maj:ts proposition
nr 113.
Statskontoret har med hänsyn till vad lantbruksstyrelsen anfört för närvarande
icke ansett sig kunna tillstyrka bifall till motionen.
Utskottet vill erinra, att innevarande riksdag med bifall till Kungl.
Maj:ts proposition nr 113 medgivit att Kungl. Majit må, för beredande av
erforderligt rådrum åt intressenterna i ett i trångmål varande torrläggningsföretag,
efter prövning av föreliggande omständigheter rörande varje
särskilt företag under tiden till och med den 30 juni 1934 medgiva anstånd
med erläggande av annuiteter å lån från odlingslånefonden och från statens
avdikningslånefond.
Med hänvisning härtill får utskottet hemställa,
att förevarande motion II: 269 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 30 mars 1933.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHAESSON.
Närvarande: se utlåtande nr 51.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.