Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående noggrannare föreskrifter för ordförande och nämnd vid de årliga hästpremieringarna.

1933-03-30 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1933:57, Utlåtande i anledning av väckt motion angående noggrannare föreskrifter för ordförande och nämnd vid de årliga hästpremieringarna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

1

Nr 57.

Ankom till riksdagens kansli den 30 mars 1933 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående noggrannare föreskrifter

för ordförande och nämnd vid de årliga hästpremieringarna.

(2:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad

motion, nr 315, av herr Pettersson i Dahl har hemställts, att riksdagen

måtte besluta ingå till Kungl. Majit med en anhållan örn noggrannare

föreskrifter för ordförande och nämnd vid de årligen återkommande hästpremieringarna.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna hemställan, får utskottet,

i den mån redogörelse därför ej lämnas bär nedan, hänvisa till

motionen.

Över motionen har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat yttrande

av stuteriöverstyrelsen.

Enligt det för närvarande gällande, den 13 januari 1928 (S. F. S. nr 10)

utfärdade reglementet för den med statsmedel understödda hästpremieringen

med däri genom kungörelser den 24 september 1931 (S. F. S. nr 333)

och den 4 november 1932 (S. F. S. nr 524) beslutade ändringar indelas landet

i fem distrikt och varje sådant i mindre områden eller s. k. underdistrikt.

Yarje hushållningssällskaps område utgör ett underdistrikt. Premieringen

verkställes inom varje underdistrikt av en särskild nämnd, bestående

av ordförande och två ledamöter. Ordförande i nämnden är den, som

förordnats att under stuteriöverstyrelsen leda premieringen samt utöva

tillsyn över hästaveln i det distrikt, till vilket vederbörande underdistrikt

hör. Sådant förordnande meddelas av Kungl. Majit för en tid av 3 år i

sänder. Av do båda ledamöterna förordnas den ene jämte suppleant likaledes

av Kungl. Majit och för tre år i sänder, varemot den andre jämte en

eller flera suppleanter för honom utses för varje underdistrikt av vederbörande

hushållningssällskaps förvaltningsutskott.

Enligt kungl, brev den 4 november 1932 skall beträffande hästpremieringsnämndernas

sammansättning och verksamhet gälla, att av Kungl.

Majit förordnad ledamot i hästpremieringsnämnd skall tjänstgöra i nämnden

allenast, då han på grund av förfall för ordföranden inkallas av denne

eller av stuteriöverstyrelsen att tjänstgöra såsom ordförande.

Premieringsreglementet innehåller vidare detaljerade föreskrifter anBihang

till riksdagens protokoll 1933. 10 sami. Nr 57—63.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

gående tillvägagångssättet vid premierings verkställande samt stuteriöverstyrelsens

(§ 22), hästpremieringsnämndernas (§ 13) och hushållningssällskapens

(§ 21) åliggande beträffande premieringarna. Bland de skyldigheter,

vilka jämlikt § 22 i reglementet åligga stuteriöverstyrelsen, ingår,

att överstyrelsen skall tillse, att reglementet tillämpas på ett för olika

orters förhållanden avpassat, systematiskt sätt, och därvid meddela de

föreskrifter och utfärda de närmare bestämmelser, vilka i överensstämmelse

med reglementets anda och syfte kunna vara av behovet påkallade

för befordrande av därmed avsett ändamål. Premieringsreglementet innefattar

jämväl detaljerade bestämmelser beträffande de grunder, efter vilka

premieringsnämnden skall verkställa bedömningen av de till premiering

anmälda hästarna.

Motionären har framhållit önskvärdheten av ingående och noggranna

bestämmelser angående premieringsnämnders verksamhet i syfte att säkerställa,

att desamma i allt följa objektiva grunder. Att bedömningen

skedde opartiskt och hade allmänhetens förtroende, vore nämligen enligt

motionärens åsikt en viktig förutsättning för hästpremieringarnas nytta.

Stuteriöverstyrelsen har i sitt yttrande över motionen framhållit, att en

generell föreskrift örn skyldighet för premieringsnämnderna att iakttaga

opartiskhet vid bedömningen givetvis skulle vara till ringa nytta, samt

förklarat sig finna premieringsreglementets bestämmelser så tydligt utformade,

att redan därigenom garanti skapats för att bedömningen skedde

efter fullt objektiva grunder. Stuteriöverstyrelsen har vidare anfört.

»På grund av de mycket skiftande förhållandena i vårt vidsträckta land

är det emellertid uppenbart, att premieringsreglementet icke kan innehålla

bestämmelser för varje tänkbart fall, utan att vid bedömningen en

viss marginal måste lämnas åt nämndens på föreliggande omständigheter

grundade omdöme. En hästs värde ur avelssynpunkt måste bedömas med

hänsyn tagen jämväl till de lokala förhållandena. Det är nämligen icke

givet, att en häst, som kan betecknas såsom särdeles värdefull för aveln på

en plats, kan tilldelas samma vitsord å en annan plats och under ändrade

förhållanden.

Försök hava visserligen gjorts att genom poängbedömning av de särskilda

egenskaper, vilka tillhopa konstituera en hästs avelsvärde, söka erhålla

ett siffermässigt uttryck för bedönmingsresultatet, men denna metod

har icke visat sig praktiskt genomförbar, och lika litet har man lyckats

ena sig om de på en del håll önskade typbeskrivningarna för de olika hästraserna,

vilka beskrivningar skulle tjäna som måttstock vid bedömningen.

Stuteriöverstyrelsens övervakande av premieringsnämndernas verksamhet

kan tydligtvis icke sträcka sig till varje detalj, utan måste överstyrelsen

lita på de med respektive orters hästavelsförhållanden väl förtrogna

premieringsnämndernas lojalitet och omdömesförmåga.

Stuteriöverstyrelsen har dock icke underlåtit att vidtaga de åtgärder,

vilka kunnat anses åligga överstyrelsen för åstadkommande av enhetliga

bedömningsmetoder. Såsom betydelsefulla led i dessa strävanden vill stutériöverstyrelsen

framhålla de sammanträden, som överstyrelsen

med vissa års mellanrum och särskilt då nytt eller ändrat premieringsreglemente

skolat tillämpas anordnat med ordförandena i häst
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

3

premieringsnämnderria. Vid dessa sammanträden bruka hästavelsförhållandena

ingående dryftas och de direktiv meddelas, som stuteriöverstyrelsen

anser erforderliga för en enhetlig och riktig tillämpning av premieringsreglementet.

Vidare brukar stuteriöverstyrelsens chef under någon

tid varje år följa premieringarna å skilda håll inom landet och är därvid i

tillfälle att förskaffa sig noggrann kännedom örn de olika funktionärernas

sätt och förmåga att uppfylla sina åligganden samt att meddela de råd

och anvisningar, som kunna befinnas erforderliga.»

Stuteriöverstyrelsen har även erinrat, att styrelsen under årens lopp

vidtagit åtskilliga åtgärder med hänsyn till de behov, vilka efter hand

gjort sig gällande vid premieringsreglementets tillämpning. Sålunda har

stuteriöverstyrelsen den 27 maj 1929 utfärdat en promemoria, enligt vilken

importerade hästar av belgiskt slag skola bedömas strängare med avseende

å exteriör, rörelser och modell än svenskfödda avelshästar. Vidare har

stuteriöverstyrelsen i promemoria den 17 februari 1933, för att premieringsförrättningarna

skola bliva i möjligaste grad instruktiva för hästägare

och allmänhet och samtidigt giva premieringsnämnden tillfälle att demonstrera

de skäl, varpå bedömningen grundats, ålagt nämnden, att beträffande

varje grupp av hästar, som äro föremål för bedömning, före

bedömningens slut fastställa den ordningsföljd, efter vilken nämnden

värdesätter varje godkänd häst, med den bäste som nr 1 o. s. v. (och får

oavgjort domslut därvid icke förekomma), samt att vid den kritik, som

skall åtfölja bedömningen, låta framföra hästarna i nummerbestämd

ordning.

Stuteriöverstyrelsen har avslutat sitt yttrande över motionen med följande

uttalande.

»På grund av vad sålunda anförts och då stuteriöverstyrelsen fortfarande

såsom hittills kommer att hos Kungl. Majit till ordförande och ledamöter

i hästpremieringsnämnderna föreslå endast personer, till vilkas

rättskänsla, takt och erfarenhet i hästavelsfrågor överstyrelsen äger synnerligt

förtroende, samt då det icke är antagligt att hushållningssällskapens

förvaltningsutskott komma att utse mindre kvalificerade personer till

sällskapens ledamöter i nämnderna, anser stuteriöverstyrelsen att härutinnan

den bästa garanti gives för att premieringsnämnderna i sin verksamhet

komma att i allt följa objektiva grunder, samt att några särskilda

föreskrifter härom i premieringsreglementet — utöver de redan därstädes

meddelade — icke äro av behovet påkallade eller lämpliga.»

Utskottet anser, i likhet med stuteriöverstyrelsen, att ökade garantier

för att hästpremieringsnämnderna vid bedömningen följa objektiva grunder

icke kunna vinnas genom införande av mera ingående föreskrifter

i ämnet än de nu gällande. Såvitt utskottet kan finna, lärer en opartisk

bedömning icke kunna säkerställas på annat sätt än genom iakttagande

av största omsorg i personvalet vid utseende av ordförande och ledamöter

i nämnderna.

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att motionen II: 315 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 30 mars 1933.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Sederholm, N. Augast Nilsson, Gabrielsson, J. Fritiof

Gustafson, Dalberg, Norman, Elof B. Andersson och Henriksson ; samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Uddenberg,

Andersson i Löbbo, Carlström, Ericsson i Sörsjön, Liedberg och Gustafson i Vimmerby.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.