Utlåtande i anledning av väckt motion angående noggrannare föreskrifter för ordförande och nämnd vid de årliga hästpremieringarna.
1933-03-30 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1933:57, Utlåtande i anledning av väckt motion angående noggrannare föreskrifter för ordförande och nämnd vid de årliga hästpremieringarna.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.
1
Nr 57.
Ankom till riksdagens kansli den 30 mars 1933 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion angående noggrannare föreskrifter
för ordförande och nämnd vid de årliga hästpremieringarna.
(2:a avd.)
I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad
motion, nr 315, av herr Pettersson i Dahl har hemställts, att riksdagen
måtte besluta ingå till Kungl. Majit med en anhållan örn noggrannare
föreskrifter för ordförande och nämnd vid de årligen återkommande hästpremieringarna.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna hemställan, får utskottet,
i den mån redogörelse därför ej lämnas bär nedan, hänvisa till
motionen.
Över motionen har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat yttrande
av stuteriöverstyrelsen.
Enligt det för närvarande gällande, den 13 januari 1928 (S. F. S. nr 10)
utfärdade reglementet för den med statsmedel understödda hästpremieringen
med däri genom kungörelser den 24 september 1931 (S. F. S. nr 333)
och den 4 november 1932 (S. F. S. nr 524) beslutade ändringar indelas landet
i fem distrikt och varje sådant i mindre områden eller s. k. underdistrikt.
Yarje hushållningssällskaps område utgör ett underdistrikt. Premieringen
verkställes inom varje underdistrikt av en särskild nämnd, bestående
av ordförande och två ledamöter. Ordförande i nämnden är den, som
förordnats att under stuteriöverstyrelsen leda premieringen samt utöva
tillsyn över hästaveln i det distrikt, till vilket vederbörande underdistrikt
hör. Sådant förordnande meddelas av Kungl. Majit för en tid av 3 år i
sänder. Av do båda ledamöterna förordnas den ene jämte suppleant likaledes
av Kungl. Majit och för tre år i sänder, varemot den andre jämte en
eller flera suppleanter för honom utses för varje underdistrikt av vederbörande
hushållningssällskaps förvaltningsutskott.
Enligt kungl, brev den 4 november 1932 skall beträffande hästpremieringsnämndernas
sammansättning och verksamhet gälla, att av Kungl.
Majit förordnad ledamot i hästpremieringsnämnd skall tjänstgöra i nämnden
allenast, då han på grund av förfall för ordföranden inkallas av denne
eller av stuteriöverstyrelsen att tjänstgöra såsom ordförande.
Premieringsreglementet innehåller vidare detaljerade föreskrifter anBihang
till riksdagens protokoll 1933. 10 sami. Nr 57—63.
1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.
gående tillvägagångssättet vid premierings verkställande samt stuteriöverstyrelsens
(§ 22), hästpremieringsnämndernas (§ 13) och hushållningssällskapens
(§ 21) åliggande beträffande premieringarna. Bland de skyldigheter,
vilka jämlikt § 22 i reglementet åligga stuteriöverstyrelsen, ingår,
att överstyrelsen skall tillse, att reglementet tillämpas på ett för olika
orters förhållanden avpassat, systematiskt sätt, och därvid meddela de
föreskrifter och utfärda de närmare bestämmelser, vilka i överensstämmelse
med reglementets anda och syfte kunna vara av behovet påkallade
för befordrande av därmed avsett ändamål. Premieringsreglementet innefattar
jämväl detaljerade bestämmelser beträffande de grunder, efter vilka
premieringsnämnden skall verkställa bedömningen av de till premiering
anmälda hästarna.
Motionären har framhållit önskvärdheten av ingående och noggranna
bestämmelser angående premieringsnämnders verksamhet i syfte att säkerställa,
att desamma i allt följa objektiva grunder. Att bedömningen
skedde opartiskt och hade allmänhetens förtroende, vore nämligen enligt
motionärens åsikt en viktig förutsättning för hästpremieringarnas nytta.
Stuteriöverstyrelsen har i sitt yttrande över motionen framhållit, att en
generell föreskrift örn skyldighet för premieringsnämnderna att iakttaga
opartiskhet vid bedömningen givetvis skulle vara till ringa nytta, samt
förklarat sig finna premieringsreglementets bestämmelser så tydligt utformade,
att redan därigenom garanti skapats för att bedömningen skedde
efter fullt objektiva grunder. Stuteriöverstyrelsen har vidare anfört.
»På grund av de mycket skiftande förhållandena i vårt vidsträckta land
är det emellertid uppenbart, att premieringsreglementet icke kan innehålla
bestämmelser för varje tänkbart fall, utan att vid bedömningen en
viss marginal måste lämnas åt nämndens på föreliggande omständigheter
grundade omdöme. En hästs värde ur avelssynpunkt måste bedömas med
hänsyn tagen jämväl till de lokala förhållandena. Det är nämligen icke
givet, att en häst, som kan betecknas såsom särdeles värdefull för aveln på
en plats, kan tilldelas samma vitsord å en annan plats och under ändrade
förhållanden.
Försök hava visserligen gjorts att genom poängbedömning av de särskilda
egenskaper, vilka tillhopa konstituera en hästs avelsvärde, söka erhålla
ett siffermässigt uttryck för bedönmingsresultatet, men denna metod
har icke visat sig praktiskt genomförbar, och lika litet har man lyckats
ena sig om de på en del håll önskade typbeskrivningarna för de olika hästraserna,
vilka beskrivningar skulle tjäna som måttstock vid bedömningen.
Stuteriöverstyrelsens övervakande av premieringsnämndernas verksamhet
kan tydligtvis icke sträcka sig till varje detalj, utan måste överstyrelsen
lita på de med respektive orters hästavelsförhållanden väl förtrogna
premieringsnämndernas lojalitet och omdömesförmåga.
Stuteriöverstyrelsen har dock icke underlåtit att vidtaga de åtgärder,
vilka kunnat anses åligga överstyrelsen för åstadkommande av enhetliga
bedömningsmetoder. Såsom betydelsefulla led i dessa strävanden vill stutériöverstyrelsen
framhålla de sammanträden, som överstyrelsen
med vissa års mellanrum och särskilt då nytt eller ändrat premieringsreglemente
skolat tillämpas anordnat med ordförandena i häst
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.
3
premieringsnämnderria. Vid dessa sammanträden bruka hästavelsförhållandena
ingående dryftas och de direktiv meddelas, som stuteriöverstyrelsen
anser erforderliga för en enhetlig och riktig tillämpning av premieringsreglementet.
Vidare brukar stuteriöverstyrelsens chef under någon
tid varje år följa premieringarna å skilda håll inom landet och är därvid i
tillfälle att förskaffa sig noggrann kännedom örn de olika funktionärernas
sätt och förmåga att uppfylla sina åligganden samt att meddela de råd
och anvisningar, som kunna befinnas erforderliga.»
Stuteriöverstyrelsen har även erinrat, att styrelsen under årens lopp
vidtagit åtskilliga åtgärder med hänsyn till de behov, vilka efter hand
gjort sig gällande vid premieringsreglementets tillämpning. Sålunda har
stuteriöverstyrelsen den 27 maj 1929 utfärdat en promemoria, enligt vilken
importerade hästar av belgiskt slag skola bedömas strängare med avseende
å exteriör, rörelser och modell än svenskfödda avelshästar. Vidare har
stuteriöverstyrelsen i promemoria den 17 februari 1933, för att premieringsförrättningarna
skola bliva i möjligaste grad instruktiva för hästägare
och allmänhet och samtidigt giva premieringsnämnden tillfälle att demonstrera
de skäl, varpå bedömningen grundats, ålagt nämnden, att beträffande
varje grupp av hästar, som äro föremål för bedömning, före
bedömningens slut fastställa den ordningsföljd, efter vilken nämnden
värdesätter varje godkänd häst, med den bäste som nr 1 o. s. v. (och får
oavgjort domslut därvid icke förekomma), samt att vid den kritik, som
skall åtfölja bedömningen, låta framföra hästarna i nummerbestämd
ordning.
Stuteriöverstyrelsen har avslutat sitt yttrande över motionen med följande
uttalande.
»På grund av vad sålunda anförts och då stuteriöverstyrelsen fortfarande
såsom hittills kommer att hos Kungl. Majit till ordförande och ledamöter
i hästpremieringsnämnderna föreslå endast personer, till vilkas
rättskänsla, takt och erfarenhet i hästavelsfrågor överstyrelsen äger synnerligt
förtroende, samt då det icke är antagligt att hushållningssällskapens
förvaltningsutskott komma att utse mindre kvalificerade personer till
sällskapens ledamöter i nämnderna, anser stuteriöverstyrelsen att härutinnan
den bästa garanti gives för att premieringsnämnderna i sin verksamhet
komma att i allt följa objektiva grunder, samt att några särskilda
föreskrifter härom i premieringsreglementet — utöver de redan därstädes
meddelade — icke äro av behovet påkallade eller lämpliga.»
Utskottet anser, i likhet med stuteriöverstyrelsen, att ökade garantier
för att hästpremieringsnämnderna vid bedömningen följa objektiva grunder
icke kunna vinnas genom införande av mera ingående föreskrifter
i ämnet än de nu gällande. Såvitt utskottet kan finna, lärer en opartisk
bedömning icke kunna säkerställas på annat sätt än genom iakttagande
av största omsorg i personvalet vid utseende av ordförande och ledamöter
i nämnderna.
Utskottet.
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att motionen II: 315 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 30 mars 1933.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Sederholm, N. Augast Nilsson, Gabrielsson, J. Fritiof
Gustafson, Dalberg, Norman, Elof B. Andersson och Henriksson ; samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Uddenberg,
Andersson i Löbbo, Carlström, Ericsson i Sörsjön, Liedberg och Gustafson i Vimmerby.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.