Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående åtgärder till understöd i visst avseende åt ägare och brukare av små och medelstora jordbruksfastigheter.

1933-04-21 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1933:71, Utlåtande i anledning av väckt motion angående åtgärder till understöd i visst avseende åt ägare och brukare av små och medelstora jordbruksfastigheter.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

Nr 71.

Ankom till riksdagens kansli den 21 april 1933 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående åtgärder till understöd

i visst avseende åt ägare och brukare av små och

medelstora jordbruksfastigheter.

(2:a avd.)

.1 en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion,

nr 22, av herr Herou m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte hos

regeringen begära utredning angående de åtgärder, som kunna och böra

vidtagas för de små och medelstora jordbruksfastigheternas vidkommande,

sa att fastighetens ägare och brukare, på grund av tryckande skuldbörda,

ej må kunna drivas bort från sin fastighet och sitt brukningsområde

samt snarast framlägga de förslag, som av denna utredning föranledas.

I motionen har anförts, att ekonomiska svårigheter hotade att driva

massor av jordbrukare från deras brukningsdelar samt att ett djupgående

ingripande från det allmännas sida därför vore påkallat. Som en förstahandsåtgärd

borde antagas förordning örn anstånd med betalning av gäld

(moratorium) för vissa jordbruksfastigheter. Motionärerna hava vidare

såsom utväg för att på längre sikt kunna hindra att jordbrukaren på

grund av skuldsättning drives bort från sitt jordbruk förordat lagstiftning,

varigenom jordbruksfastigheters försäljande genom exekutivt förfarande

omöjliggjordes. I de fall, där jordbruksfastighet hotades av exekutiv

försäljning, skulle, om fastighetens ägare så fordrade, staten hava

skyldighet att inköpa fastigheten och därefter låta jordbrukaren kvarbliva

på fastigheten enligt grunder, som fastställas i lag örn åborätt. Vid

sådant statsköp av jordbruksfastigheter skulle köpeskillingen fastställas

efter vissa normer, t. ex. på samma sätt som enligt nuvarande lagar sker

före exekutiva försäljningar, dock så att en verklig realprövning av saluvärdet

komme till stånd.

Beträffande de skäl, motionärerna i övrigt anfört till stöd för sin hemställan,

hänvisas till motionen.

över motionen har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat yttranden

av statens egnahemsstyrelse och domänstyrelsen.

Statens egnahemsstyrelse har i sitt yttrande över motionen anfört, att

såvitt egnahemsstyrelsen kunde finna statens ingripanden till jordbro

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

9

kärnäs bistånd i deras nuvarande ekonomiska svårigheter borde ske enligt

andra vägar än som motionärerna syntes avse.

Beträffande motionärernas förslag om moratorielagstiftning för vissa

jordbruksfastigheter bar egnahemsstyrelsen hänvisat till sitt yttrande

den 15 november 1932 till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet

över framställningar från vissa egnahemslåntagare örn, jämte annat,

moratorium för förfallna och oguldna räntor och amorteringar å egnahemslån.

I detta yttrande, som finnes intaget i sociala jordutredningens

betänkande den 27 december 1932 angående uppskov för egnahemslåntagare

med ränta och amortering å egnahemslån, hemställde egnahemsstyrelsen,

under framhållande att i allt fall den i framställningarna föreslagna

ordningen för statlig stödaktion i större omfattning i och för sig icke

kunde anses tillrådlig, att framställningarna icke måtte föranleda till

någon departementschefens vidare åtgärd. Egnahemsstyrelsen har nu

uttalat, att ett generellt moratorium för ägare och brukare av små och

medelstora jordbruk syntes vara minst lika litet tillrådligt som för egnahemsägare.

Beträffande motionärernas förslag örn andra hjälpåtgärder åt jordbrukare

under rådande kris har egnahemsstyrelsen hänvisat till sitt yttrande

den 24 januari 1933 till Kungl. Majit över sociala jordutredningens

ovan omförmälda betänkande. I nyssnämnda yttrande anförde egnahemsstyrelsen,

att det, örn ytterligare medel för utlämnande av stödlån och

ackordslån åt jordbrukare kommo att anvisas av riksdagen, syntes böra

ifrågasättas, huruvida samtidigt hjälpåtgärder i större omfattning särskilt

för egnahemslåntagare vore behövliga i form av uppskov med egnahemslåneannuiteter.

Egnahemsstyrelsen har vidare åberopat departementschefens

uttalande till statsrådsprotokollet den 10 februari 1933 om

fortsatta stödåtgärder för jordbrukare (Kungl. Majits proposition nr 92,

sid. 9). Slutligen har egnahemsstyrelsen erinrat örn att egnahemsstyrelsen

i yttrande den 28 februari 1933 till Kungl. Majit över bostadsutredningens

för landsbygden promemoria med förslag örn lån till främjande

av byggnadsverksamhet på landet understrukit bostadsutredningens uttalanden

örn att för lösningen av vårt folks försörjningsproblem de möjligheter,

som jordbruket erbjuder, måste tagas i anspråk i större utsträckning

än för närvarande ävensom därom att en utveckling i antydd riktning

uppenbarligen underlättas av goda bostäder på landsbygden. Egnahemsstyrelsen

hade dock samtidigt framhållit, att en framgångsrik strävan

för omförmälda utveckling syntes vara betingad av i främsta rummet,

att ett förbättrat ekonomiskt läge för jordbruksnäringen i allmänhet

på allt sätt från det allmännas sida stödjes, och syntes det egnahemsstyrelsen

som borde ansträngningarna i sådant syfte alltjämt inriktas på

upphjälpande av priserna på och avsättningsförhållandena för jordbrukets

produkter.

Domänstyrelsen bar i sitt yttrande över motionen anfört följande.

»Sedan riksdagen jämlikt skrivelse 367/1932 för budgetåret 1932/1933 anvisat

ett extra reservationsanslag av 15,000,000 kronor för utlämnande av

ackordslån och stödlån åt jordbrukare, utfärdade Kungl. Majit närmare

bestämmelser rörande sådana lån i kungörelse den 30 juni 1932. Jämlikt

proposition nr 92 till innevarande års riksdag har Kungl. Majit hemställt

örn ett extra reservationsanslag av 10,000,000 kronor för utlämnande av

ackords- och stödlån samt för bestridande av med låneverksamheten förenade

kostnader för budgetåret 1933/1934.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

Utskottet.

Härjämte har Kungl. Majit efter medgivande av 1932 års riksdag genom

kungörelse den 17 juni 1932 dels örn nedsättning av räntan å vissa

lån från egnaliemslånefonden (Sv. F. nr 247), dels angående anstånd med

erläggande av ränte- och kapitalavbetalningar till egnahemslånefonden

(Sv. F. nr 243) och dels angående nedsättning av räntan å köpeskillingen

för vissa från kronoegendomar upplåtna lägenheter (Sv. F. nr 250) medgivit

köpare av lägenheter vissa lättnader för möjliggörande av köpens

fullföljande.

Vidare har Kungl. Majit i proposition nr 140 till innevarande års riksdag

hemställt örn medgivande att anstånd må beviljas köpare av egnahemslägenheter

med gäldande av ränta och amortering å lämnade statslån.

De sålunda vidtagna eller föreslagna åtgärderna beträffande nedsättning

av och anstånd med ränteinbetalningar hava givetvis medfört vissa

lättnader för köpare av jordbruk att behålla inköpta lägenheter. Angående

ackordslånen äro dessa avsedda att möjliggöra för köpare av jordbruk,

vars ekonomiska ställning blivit mindre god, att behålla inköpt fastighet.

I anslutning till statsmakternas beslut örn ackordslån har även

Kungl. Majit beträffande en från kronoegendom försåld lägenhet föreslagit

riksdagen att för kronans del finge godtagas 20 procent ackord för

viss del av kronans fordringsbelopp för ogulden köpeskilling. (Proposition

nr 178 till innevarande års riksdag.)

Av det ovan anförda framgår, att statsmakterna redan vidtagit åtgärder

för att köpare av jordbruk skola oaktat den nu rådande depressionen

å jordbruksmarknaden kunna behålla sina fastigheter. Angående nu

ifrågasatta ytterligare åtgärder för att möjliggöra detta, får styrelsen

erinra örn vad chefen för jordbruksdepartementet enligt protokollet över

jordbruksärenden, hållet i statsrådet den 10 februari 1933 (proposition nr

140), anfört rörande hjälp åt egnahemslåntagare, nämligen att hjälpåtgärderna

ej borde givas sådan utsträckning, att egnahemslånetagarnas ansvarskänsla

avtrubbades och den uppfattningen vunne insteg hos honom,

att staten skulle hava skyldighet att träda hjälpande till så snart egnahemslånetagaren

ej förmådde vederbörligen fullgöra sina förpliktelser enligt

låneavtalet. Vad departementschefen anfört torde äga giltighet även

beträffande köpare av kronojord, som medgivits att erlägga köpeskillingen

under loppet av viss tid.

I anslutning till vad sålunda anförts håller styrelsen före, att några

ytterligare åtgärder ej böra vidtagas i det i motionen avsedda hänseendet;

och får styrelsen därför hemställa, att ifrågavarande motion ej måtte

till någon riksdagens åtgärd föranleda.»

Vad motionärerna anfört därom, att jordbrukarnas ekonomiska svårigheter

påkalla energiska stödåtgärder från det allmännas sida, synes i huvudsak

vara riktigt och har framhållits jämväl från andra håll. Utskottet

kan emellertid icke finna, att i motionen anvisats någon framkomlig

väg att motarbeta den rådande jordbrukskrisen. Skulle kraftigare åtgärder

än de redan vidtagna eller förberedda befinnas vara erforderliga,

lära statsmakterna i allt fall vara hänvisade att anlita andra medel

än de i motionen förordade. Utskottet anser sig därför icke böra påkalla

en på motionärernas förslag grundad utredning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71. 11

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att motionen 11:22 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 21 april 1933.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 69.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.