Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner örn införande av standardfrakt å färsk makrill.

1933-04-21 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1933:73, Utlåtande i anledning av väckta motioner örn införande av standardfrakt å färsk makrill.

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

15

Nr 73.

Ankom till riksdagens kansli den 21 april 1933 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner örn införande av standardfrakt

å färsk makrill.

(2:a avd.)

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen 1:138 av herr Sundberg m. fl. och II: 376 av

herr Hansson i Hönö m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte besluta

att hos Kungl. Majit göra framställning örn åtgärder för införande av

standardfrakt å färsk makrill i överensstämmelse med ett i motionerna

omförmält förslag av lantbruksstyrelsen.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna hemställan, hänvisas,

i den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, till motionerna.

Över motionerna har utskottet införskaffat yttranden av järnvägsstyrelsen

och svenska järnvägsföreningen.

Riksföreningen för fiskpropaganda m. fl. sammanslutningar gjorde i

januari 1932 hos Kungl. Majit framställning örn att under viss tid skulle

å de svenska järnvägarna för sill och makrill tillämpas en av avståndet

oberoende fix fraktavgift per fisklåda (standardfrakt), dock att, örn den

vanliga frakten på kortare sträckor understege standardfrakten, den billigaste

frakten skulle beräknas.

Över framställningen inhämtades utlåtanden av järnvägsstyrelsen, lantbruksstyrelsen

och svenska järnvägsföreningen.

Järnvägsstyrelsen hemställde i utlåtande den 18 februari 1932, att framställningen

icke måtte föranleda någon Kungl. Majits åtgärd. Järnvägsstyrelsen

anförde, att förslaget innebure en fraktnedsättning, som icke

kunde tillstyrkas, samt att en dylik enhetsfrakt dessutom av taxetekniska

skäl icke vore genomförbar på grund av att ungefär 60 procent av järnvägsnätet

i Sverige utgjordes av enskilda järnvägar, fördelade på ett

hundratal förvaltningar.

I utlåtande den 28 juni 1932 instämde svenska järnvägsföreningen i vad

järnvägsstyrelsen anfört.

Lantbruksstyrelsen anförde i utlåtande den 12 maj 1932, att det syntes

styrelsen angeläget, att alla utvägar prövades, som vore ägnade att underlätta

distributionen av fiskslag, som fångades i större mängder, och att på

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

•grund härav försök borde göras med införande av standardfrakt å åtminstone

färsk makrill, vilket fiskslag vore synnerligen lämpat för ett sådant

försök. Makrillen ilandfördes praktiskt taget endast i Göteborg, Lysekil.

Strömstad och Varberg, vilka städer alla vore försedda med järnväg. För

att undanröja en stor del av de järnvägstekniska svårigheterna borde

standardfrakterna inskränkas att gälla, utom statsbanorna, endast de enskilda

järnvägar, som utgå från någon av nämnda hamnstäder. Makrillen

fångades mest i betydande mängder på en gång, och det vore ofta förenat

med stora svårigheter att finna avsättning för den. Det vore synnerligen

önskvärt, att försök bleve utförda med en ny fraktnedsättning för

denna fisk. Möjligt vore att detta försök körnare att befordra en ökningav

makrillavsättningen och att därigenom järnvägarnas inkomster av

transporten icke minskades genom fraktnedsättningen. Standardfrakter

för färsk makrill förekomme redan i Norge. På grund liärav och då

färsk makrill försändes inom landet i lådor, som rymma tre tjog med en

vikt av 22—25 kilogram och en bruttovikt ej överstigande 35 kilogram,

föreslog lantbruksstyrelsen en standardfrakt för dylik låda av 75 öre fölen

befraktningssträcka intill 350 kilometer, 1 krona för en befraktningssträcka

från och med 350 till oell med 600 kilometer oell 1 krona 50 öre för

större avstånd. Denna anordning borde enligt lantbruksstyrelsen mening

tillämpas under maj, juni och juli månader varje år samt, för att tillräcklig

erfarenhet skall kunna vinnas, gälla under en tid av minst två år.

Kungl. Majit har emellertid genom beslut den 21 oktober 1932 förklarat

den gjorda framställningen icke föranleda till någon åtgärd.

Motionärerna hava påyrkat ett genomförande av vad lantbruksstyrelsen

föreslagit under åberopande av att det vore av utomordentligt stor betydelse

att avsättning vunnes inom landet för de stora mängder makrill,

som fiskades vid rikets västra kust, ej mindre för detta fiskes bärighet

än även för folkbusbållningen, samt att de betänkligheter, som hittills

rests mot lantbruksstyrelsens förslag, icke torde vara av allvarligare art

än att de kunde övervinnas eller eljest borde vika för befordrande av det

med förslaget avsedda behjärtansvärda syftet.

Svenska järnvägsföreningen har i sitt yttrande över motionerna anfört

i huvudsak följande.

»Ehuru frågan nu gäller endast makrill och endast skulle omfatta sändningar

från vissa angivna stationer måste dock från järnvägssynpunkt

sett förslaget möta starka betänkligheter, särskilt med hänsyn till de

konsekvenser ett bifall till förslaget kunde medföra beträffande andra

godsslag.

Enligt nu gällande taxa å Statens järnvägar utgör frakten för fisk i

fraktstyckegodssändning å en sträcka av 350 kilometer 499 öre per

100 kilogram, alltså för en låda om 35 kilogram 175 öre, vilket pris

enligt den föreslagna standardfrakten skulle nedsättas till 75 öre eller

med 4 öre per kilogram av fiskens vikt.

Med tanke på det väsentligt ökade minuthandelspriset, som saltsjöfisk

i allmänhet betingar i det inre av landet mot i västkuststäder, kan icke

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73. 17

med skäl påstås att järnvägsfrakten påverkar denna prisökning, utan

torde denna ökning säkerligen böra sökas på annat håll.

Järnvägarna hava på grund av den överhandtagande bilkonkurrensen

nödgats nedsätta sina styckegodsfrakter, så att de nu ligga på eller under

gränsen för järnvägarnas självkostnader, varför en ytterligare sänkning

av desamma skulle innebära en ren förlust.

Föreningen vill i detta sammanhang icke uraktlåta framhålla att fisksändningar

äro särskilt gynnade av järnvägarna. Färsk fisk betraktas

som lättfördärvligt gods och får alltså befordras såsom ilgods mot det

obetydliga tillägget av 10 procent å fraktgodsfrakten. Detta försändningssätt

möjliggör för trafikanten att nästan i sista stund före tågs ac - gång få inlämna godset å avsändningsstationen, vilket ofta tvingar järnvägarna

att för relativt små partier tillsätta extra vagnar och hålla extra

folk för godsets inlastning. Men även örn fisken transporteras som fraktgods

måste den skyndsamt transporteras och kräver ofta kostsamma anordningar

för att kunna vid ankomsten till mottagningsstationen snarast

utlämnas till mottagaren.

Med hänvisning till förestående får föreningen avstyrka bifall till den

gjorda framställningen.»

Järnvägsstyrelsen har i sitt yttrande över motionerna åberopat sitt

ovan omförmälda tidigare yttrande i ärendet samt vidare anfört.

»Järnvägsstyrelsen har i berörda yttrande bland annat anfort, att ifrågasatt

standardfrakt av taxetekniska skäl icke vore genomförbar på

grund av det stora antalet enskilda järnvägar i landet.. Debitering av

en enhetsfrakt, oavsett antalet av transporten berörda järnvägar, torde

visserligen i och för sig icke erbjuda ett oöverstigligt hinder förutsatt

att den lägges i olika höjdlägen för olika avstandsgrupper - men enhetsfrakten

måste vara tillräckligt stor för att giva de av transporter i

samtrafik berörda järnvägarna tillfredsställande andelar till täckande

av kostnaderna för expedierings- och transportarbetet. Enhetsfrakter a\

den obetydliga storlek, som av motionärerna ifrågasatts, kunna icke giva

lämpligt avvägda andelar i all samtrafik.

Motionärerna hava antagit, att de taxetekniska svårigheterna skulle

kunna bortfalla, därest standardfrakterna gjordes gällande endast från

Göteborg, Lysekil, Strömstad och Varberg oell tillämpliga utom å statsbanorna

endast å de enskilda järnvägar, som utgå från nyssnämnda städer.

Det är visserligen riktigt, att de nyss anförda svårigheterna skulle

minskas, därest antalet enskilda järnvägar, å vilka standardfrakterna

skulle gälla, inskränktes, men andra olägenheter skulle uppstå i stället.

Sålunda skulle en ur fiskerinäringens synpunkt mycket avsevärd minskning

av området för standardfrakternas tillämpning uppstå, i det att

transporter till en stor mängd orter i södra och mellersta Sverige, vilka

äro belägna vid enskilda järnvägar, fortfarande komme att fraktbeläggas

enligt den ordinarie taxan. Särskilt vill styrelsen i det avseendet

erinra örn att transporter från Strömstad och Lysekil till sa gott som

hela statsbanenätet i mellersta och norra Sverige transitera enskild järnväg

av det slag, å vilken standardfrakterna icke skulle gälla. Från nyssnämnda

stationer skulle standardfrakterna alitsa i stort sett icke komma

att gälla till andra statsbanestationer än de å Bohus- och Västkustbanorna

belägna, vilket skulle innebära ett missgynnande av nyssnämnda fiskehamnar.

Nu angivna begränsning av standardfrakternas .giltighetsområde

skulle med all säkerhet komma att medföra, att sändningar till sta
Bihang

lill riksdagens protokoll Hvid. 10 sami. Nr 0''.) lil.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

tioner så belägna, att nedsättningen icke skulle gälla vid direkt expediering,

komme att i icke ringa utsträckning omexpedieras å vederbörande

föreningsstationer, för att trafikanterna skulle komma i åtnjutande av

den lägre frakten så långt det vore möjligt. Ett sådant omexpedieringsförfarande

är både tids- och arbetskrävande och skulle i en mängd fall

verka försenande på de i ifrågavarande avseende mycket ömtåliga transporterna.

Vad beträffar de av motionärerna föreslagna standardfrakternas storlek

ger nedanstående tabell en bild av desammas förhållande till å statens

järnvägar gällande ordinarie frakter, vilka i och för sig äro mycket

låga, jämförda med de ordinarie frakterna för ilgodstransport, varom det

här rör sig.

Per låda örn cirka 35 kilogram

Kilometer

Nuvarande

ilgods-

frakt

Nuvarande

frakt

Standard-

frakt

Minskning mot

nuvarande

frakt

kr.

kr.

kr.

kr.

50 ....................

.................... 1.80

1.00

0.7 5

0.25

100 ....................

.................... 2.50

1.10

0.7 5

0.3 5

200 ....................

.................... 3.80

1.7 0

0.75

0.95

300 ....................

................... 4.70

2.1 0

0.75

1.35

400 .....................

.................... 5.50

2.40

1.00

1.40

500 .....................

.................... 6.io

2.70

1.00

1.70

600 .....................

.................... 6.70

3.oo

1.00

2.00

700 .....................

................... 7.2 0

3.30

1.5 0

1.80

800 ....................

.................... 7.80

3.60

1.50

2.10

900 .....................

.................... 8.30

3.90

1.50

2.40

1,000 .....................

................... 8.90

4.io

1.50

2.60

Av tabellen framgår, att fraktminskningen per låda varierar mellan

25 och 60 procent av nuvarande frakter. För att vid tillämpning av

standardfrakterna åtminstone de nuvarande bruttofraktinkomsterna

skulle kunna bibehållas, skulle det erfordras en ökning av transportkvantiteten

makrill med från 30 till ej mindre än omkring 170 procent. För

större avstånd än 1,000 kilometer äro förhållandena givetvis ännu ogynnsammare.

Att en sådan ökning av transporterna skulle kunna ernås med

standardfrakter torde vara tämligen uteslutet och deras införande skulle

därför säkerligen komma att leda till inkomstminskning för järnvägen.

De ifrågasatta sänkningarna äro för övrigt i och för sig uppseendeväckande.

De stå givetvis icke i någon som helst rimlig proportion till

järnvägens inkomstbehov för täckande av direkta och indirekta kostnader.

Järnvägsstyrelsen måste fastslå, att avgiftssättningen icke tar hänsyn

till järnvägsekonomiska synpunkter, utan att de begärda avgifterna

—- vad transporterna å statens järnvägar beträffar — äro att betrakta

som en förtäckt statshjälp.

För närvarande pågå inom järnvägsstyrelsen undersökningar för revidering

av frakterna för styckegods. Möjligt är, att därvid kan komma

att framläggas förslag örn en förenklad taxa för sändningar av relativt

ringa vikt, vilken taxa tänkts givas ungefär samma form som taxan för

paketgods. Den ifrågasatta åtgärden innebär så till vida ett steg i riktning

mot standardfrakter, som avståndszonerna avses skola bliva långa

och samma avgifter skulle för givna avstånd tillämpas såväl i statens järn
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

19

vägars egen som i samtrafik. Huruvida i samband med en förenklad taxa

för små sändningar ytterligare förenklingar möjligen kunde ifrågakomma

för makrill i standardförpackningar är styrelsen ej nu beredd att avgöra.

Frågan skall emellertid närmare undersökas i samband med blivande

prövning av det förslag till förenklad taxa för små fraktgodssändningar,

som är under utarbetande.

Med hänsyn till vad ovan anförts får järnvägsstyrelsen avstyrka införandet

av de av motionärerna föreslagna standardfrakterna.»

Då makrill, som förekommer i riklig mängd vid västkusten, är ett gott

födoämne, måste en ökad avsättning därav inom landet anses önskvärd.

Det vore därför beklagligt, örn binder däremot skulle föreligga på

grund av att taxepolitiken vid järnvägarna icke tillräckligt smidigt anpassades

efter rådande förhållanden. Utskottet kan icke undgå att finna,

att järnvägsfrakterna för detta liksom en hel del andra födoämnen synas

i förhållande till varans värde vid inlastningen ligga på en hög nivå.

Emellertid må erinras, att, enligt vad järnvägsstyrelsen upplyst, undersökningar

för närvarande pågå örn en revidering av frakterna för

styckegods, vilken möjligen kommer att medföra en förenklad taxa för

makrill i standardförpackningar. Vidare vill utskottet påpeka, att elie1

fen för jordbruksdepartementet efter av Kungl. Majit den 3 mars 1933

lämnat bemyndigande tillkallat särskilda sakkunniga för att, i enlighet

med av departementschefen angivna riktlinjer, verkställa utredning och

avgiva förslag rörande åtgärder för fiskerinäringens understödjande och

lättandet av denna närings avsättningssvårigheter. Utskottet, som förutsätter,

att de sakkunniga vid sin utredning komma att beakta jämväl

den i motionerna berörda frågan, anser sig därför, i avbidan på resultatet

av de pågående utredningarna, icke nu böra påkalla några åtgärder i

motionernas syfte.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att motionerna 1:138 och 11:376 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 21 april 1933.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 69.

Reservation

Utskottet.

av herr Andersson i Grimbo.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.