Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående kapitalökning för spannm ålslag erkus fonden m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1933-05-05 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1933:76, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående kapitalökning för spannm ålslag erkus fonden m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.
1
Nr ?6.
Ankom till riksdagens kansli den 5 maj 1933 kl. 5 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående kapitalökning
för spannm ålslag erkus fonden m. m. jämte i ämnet
väckta motioner.
(l:a avd.)
I en till riksdagen den 24 februari 1933 avlåten, till jordbruksutskottet
hänvisad proposition nr 177 bar Kungl. Majit, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att
1) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkt
förslag i avseende å villkoren och bestämmelserna för lån från spannmålslagerhusfonden
och spannmålskreditfonden;
2) såsom kapitalökning för spannmålslagerhusfonden anvisa för budgetåret
1933/1934 under Utgifter för kapitalökning, Statens utlåningsfonder,
ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor, därav 850,000 kronor att
utgå av lånemedel;
3) såsom kapitalökning för spannmålskreditfonden anvisa för budgetåret
1933/1934 under Utgifter för kapitalökning, Statens utlåningsfonder,
ett reservationsanslag av 500,000 kronor, att utgå av lånemedel.
Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet hänvisa till berörda
statsrådsprotokoll.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
inom riksdagen före avlåtande av proposition nr 177 väckta, till utskottet
hänvisade motioner, nämligen 1:144 av herr Johansson, Johan Bernhard,
m, fl., likalydande med 11:273 av herr Persson i Falla m. fl., vari
hemställts,
1) att riksdagen måtte anvisa medel till byggande av statliga lagerhus
i den omfattning, som statens spannmålsnämnd i en till Kungl. Majit ingiven
framställning förordat,
2) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte förorda
dels sådan ändring i bestämmelserna för lån ur spannmålslagerhusfonden,
att lån ur densamma kan beviljas jordbrukarnas centralföreningar
och andra jordbrukarföreningar till 85 procent av anläggningskostnaderna;
dels
att föreningar, vilka med anlitande av lån från spannmålslagerhusBihang
till riksdagens jimlokoll 7.9.7.7.
10 saini. Xr 7 (i.
1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.
fonden uppföra nya lagerhus, skola kunna erhålla tillskott av statsmedel
till 15 procent av anläggningskostnaderna att avskrivas å lånet;
dels ock sådana ändringar i bestämmelserna för lån ur spannmålskreditfonden,
att jordbrukets centralföreningar och andra därmed likställda
jordbruksföreningar för avsättning av brödspannmål må kunna erhålla
lån ur spanmnålskreditfonden, på sätt statens spannmålsnämnd anfört,
ävensom att räntesatsen för lån ur fonden fastställes till gällande diskonto
för riksbankens 3-månadersväxlar, dock högst 5 procent.
Härjämte har utskottet i detta sammanhang förehaft följande med anledning
av proposition nr 177 väckta, till utskottet hänvisade motioner
nämligen
A) I: 280 av herr Pettersson, David, och friherre Lagerfelt, likalydande
med 11:457 av herrar Westerdahl och Hagman, vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta att på sätt i motionerna anförts anvisa erforderliga
medel för uppförandet genom statens försorg av spannmålslagerhus efter
i huvudsak de av spannmålsnämnden och statens lagerhus- och fryshusstyrelse
angivna grunder; samt
B) 1:281 av herr Pettersson, David, och friherre Lagerfelt, likalydande
med 11:458 av herr Skoglund m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte
såsom kapitalökning för spanmnålskreditfonden anvisa för budgetåret
1933/1934 under Utgifter för kapitalökning, Statens utlåningsfonder, ett
reservationsanslag av 1,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar,
hänvisas till motionerna.
Kungl. Majlis förevarande proposition bygger på en av statens spannmålsnämnd
gjord framställning med förslag till vidtagande av vissa åtgärder
i syfte att bereda ytterligare lagringsmöjligheter för spannmål
med mera. Propositionen innefattar förslag örn vissa ändringar i gällande
villkor och bestämmelser för lån från spannmålslagerhusfonden och
spanmnålskreditfonden.
Utskottet upptager propositionen till behandling under två särskilda avdelningar,
nämligen l:o) Spannmålslagerhusfonden m. m. och 2:o) Spannniålskreditfonden
samt behandlar därvid under respektive avdelningar dit.
hörande motioner.
l:o.
Spannmålslagerhusfonden m. lii.
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen 1) godkänna av departementschefen
tillstyrkta förslag i avseende å villkoren och bestämmelserna för
lån från spannmålslagerhusfonden och spanmnålskreditfonden; 2) såsom
kapitalökning för spannmålslagerhusfonden anvisa för budgetåret 1933/
3
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.
1934 under Utgifter för kapitalökning, Statens utlåningsfonder, ett reservationsanslag
av 3,000,000 kronor, därav 850,000 kronor att utgå av lånemedel.
Gällande allmänna villkor oell bestämmelser för lån från spanmnålslagerliusfonden
äro meddelade i kungörelsen den 12 september 1930 (nr
342) med däri genom kungörelse den 14 juli 1932 (nr 364) gjorda ändringar
samt innebära i huvudsak följande.
Enligt 1 § 1 mom. kungörelsen må för uppförande, inrättande eller inköp
av uppsamlings- eller centrallagerhus för spannmål eller magasin för
torkning av spannmål ävensom för ombyggnad av dylikt lagerhus eller
magasin lån kunna beviljas ekonomisk förening utan personlig ansvarighet,
som antagit stadgar av visst föreskrivet innehåll. Stadgarna skola
innehålla, bland annat, att endast jordbrukare må vinna medlemskap i
föreningen, att medlemskap står öppet för envar jordbrukare inom det
lokala området för föreningens verksamhet, vilken fullgör de skyldigheter,
som enligt stadgarna eller beslut å föreningsstämma åligga medlem,
samt att uppsägning av medlemskap ej må äga rum förrän efter fem
år från inträde. Är enligt föreningens stadgar dess styrelse berättigad
att för särskilt fall medgiva undantag från i stadgarna upptagen bestämmelse
angående uppsägning av medlemskap av nyss nämnt innehåll,
skall emellertid den omständigheten icke utgöra hinder för beviljande
av lån åt föreningen. I 1 § 3 mom. stadgas, att lån må, där Kungl. Majit
med hänsyn till omständigheterna finner så påkallat, undantagsvis kunna
beviljas jämväl ekonomisk förening med begränsad personlig ansvarighet
eller ekonomisk förening, vars stadgar eljest icke överensstämma med
de härom i paragrafen givna föreskrifterna.
I kungörelsens 2 § 1 mom. första stycket stadgas, att förening, som
enligt föreskrift i stadgarna äger uppköpa spannmål allenast av medlemmar
i föreningen och för inköpt spannmål skall erlägga betalning
sålunda, att vid leveranstillfället betalas allenast viss andel av det marknadspris,
som gällt vid tidell för köpets avslutande, medan slutlikvid
sker vid utgången av löpande konsumtionsår och göres beroende av det
genomsnittspris, som ernåtts vid föreningens samtliga försäljningar av
vete och råg under konsumtionsåret, må för uppförande, inrättande, inköp
eller ombyggnad av lagerhus eller av magasin för torkning av spannmål
kunna erhålla lån till belopp, motsvarande högst 85 procent av den
beräknade kostnaden för de med lånet avsedda åtgärderna, kostnad för
tomt ej inräknad, under förutsättning dock att minst 15 procent av förstnämnda
kostnad visas vara genom tillskott av föreningens medlemmar
till föreningen kontant inbetalade.
I nyssnämnda moments andra, stycke föreskrives, att förening, som
äger uppköpa spannmål jämväl av andra jin föreningens medlemmar
eller erlägga betalning för inköpt spannmål efter annan grund än förut
angivits, må för nyss nämnda ändamål kunna erhålla lån intill högst 60
procent av den beräknade kostnaden för de med lånet avsedda åtgärderna,
kostnad för tomt ej inräknad. I fall, som här avses, må, där lån beviljas,
föreskrift meddelas, att återstoden av kostnaden skall helt eller
delvis av föreningens medlemmar eller annorledes till föreningen kontant
inbetalas.
I meranämnda moments tredje stycke stadgas, att utan hinder av nyss
berörda bestämmelser må, örn särskilda skill finnas därtill föranleda, för
-
4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.
erling, som äger uppköpa spannmål jämväl av andra än föreningens medlemmar,
kunna erhålla lån upp till 85 procent av kostnaderna för de med
lånet avsedda åtgärderna, kostnad för tomt ej inräknad, därest förutsättningarna
för lån till angivna procent eljest äro för handen.
3 § stadgar, att ränta å lån för uppförande, inrättande, inköp eller ombyggnad
av lagerhus eller av magasin för torkning av spannmål utgår
först från och med fjärde året efter det kalenderår, under vilket lånet till
någon del första gången lyftats, samt beräknas efter 4 7, procent örn året.
Lånet amorteras från och med sjunde året efter det kalenderår, under
vilket lånet till någon del första gången lyftats. Amorteringen jämte
ränta å oguldet lånebelopp utgöras genom en annuitet av tillhopa 7 procent
å lånets ursprungliga belopp.
Rörande den huvudsakliga innebörden av Kungl. Majlis förslag må anföras
följande:
På sätt framgår av den ovan lämnade redogörelsen för gällande villkor
oell bestämmelser beträffande lån från spannmålslagerhusfonden innefatta
dessa bland annat att ekonomisk förening, som erlägger full betalning
för inköpt spannmål redan vid leveranstillfället, icke har — till skillnad
från sådan förening, som enligt sina stadgar vid leveranstillfället
skall erlägga endast viss del av marknadspriset å inköpt spannmål, medan
återstoden betalas vid utgången av konsumtionsåret och göres beroende
av det genomsnittspris, som ernåtts vid föreningens samtliga försäljningar
av vete och råg under konsumtionsåret — rätt att erhålla större
lån än motsvarande 60 procent av anläggningskostnaden.
Förslaget avser öppnande av möjlighet att erhålla lån från ifrågavarande
fond intill 85 procent av anläggningskostnaden jämväl för förening,
som erlägger full betalning för inköpt spannmål redan vid leveranstillfället
i fall då skäl därtill är och efter i varje särskilt fall av Kungl.
Majit företagen prövning. Som regel skulle därvid fordras ett uppfyl
lande av den för erhållande av lån intill 85 procent av anläggningskostnaden
nu gällande allmänna förutsättningen, att minst 15 procent av
samma kostnad visas vara genom tillskott av föreningens medlemmar till
föreningen kontant inbetalade. Emellertid skulle det vara Kungl. Majit
obetaget att, där särskilda skäl därtill föranleda, medgiva undantag från
sist berörda föreskrift.
Vidare innefattar Kungl. Majits förslag att statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
må kunna intill 15 procent av den beräknade anläggningskostnaden
utgå till förening, som före viss av Kungl. Majit bestämd dag
med tillhjälp av här avsett lån nyuppför spannmålslagerhus. Lån och
bidrag skulle sammanlagt icke få uppgå till mer än som motsvarade 85
procent av sagda kostnad. På Kungl. Majit har ansetts böra ankomma
att bestämma, huruvida några särskilda villkor borde förenas med rätten
att uppbära bidraget. De för ifrågavarande bidrag erforderliga medlen
äro enligt förslaget avsedda att utgå ur det belopp av sammanlagt 1,000,000
kronor, som vid anvisandet å tilläggsstat för budgetåret 1932/1933 av an
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.
5
slag till bekämpande av arbetslösheten, ställts till Kungl. Maj:ts förfogande
för att efter prövning av Kungl. Maj:t användas till främjande av
företagsverksamhet, varigenom i största möjliga utsträckning ökade arbetstillfällen
må kunna beredas, eller av det motsvarande belopp, som för
budgetåret 1933/1934 kunde komma att ställas till Kungl. Maj:ts omedelbara
förfogande.
Vad angår frågan örn kapitalökning för spannmålslagerhusfonden förfogar
enligt statsrådsprotokollet fonden för närvarande över en för ny
utlåning disponibel behållning av allenast i runt tal 570,000 kronor. Där
vid har ej hänsyn tagits till inneliggande ansökningar örn ungefär
200,000 kronor. Genom de framlagda förslagen örn höjning av lånebeloppet
till 85 procent samt utlämnande i vissa fall av bidrag utan återbe
talningsskyldighet har departementschefen räknat med att efterfrågan
å lån komma att avsevärt ökas. På grund härav och i ändamål att genom
medverkan av lantmännens föreningar få nya lagerhus till stånd har
ansetts påkallat tillföra fonden kapitalförstärkning. Det för nästa budgetår
sålunda ifrågakommande kapitalökningsanslaget har departementschefen
ansett böra bestämmas till 1,000,000 kronor, och av detta belopp
syntes 150,000 kronor böra täckas av andra statsinkomster än lånemedel.
I årets statsverksproposition har något anslag för ändamålet icke beräknats.
Täckning för den del av anslaget, som skall bestridas av andra
statsinkomster än lånemedel, är avsedd att beredas sålunda, att ett mot
ifrågavarande anslagsdel svarande kapitalbelopp tages i anspråk av norrländska
nyodlingsfonden, såsom icke vidare erforderligt för utlåningen
från denna fond, och tillföres den i riksstatsförslaget för budgetåret 1933/
1934 uppförda titeln för i anspråk tagna kapitaltillgångar av statens produktiva
fonder.
Motionerna 1:144 och 11:273 samt 1:280 och 11:457 upptaga — de två
förstnämnda förutom vissa med propositionen i huvudsak sammanfallande
ändringar i gällande villkor och bestämmelser för lån ur spannmålslagerhusfonden
— ett i statens spannmålsnämnds förberörda skrivelse
framlagt förslag i fråga om uppförande genom statens försorg av sju
nya spannmålslagerhus, vilka enligt en av statens lagerhusstyrelse verkstäld
närmare utredning vart och ett beräknades betinga en kostnad av
i runt tal 450,000 kronor.
Enligt utskottets mening är det av stor betydelse såväl för spannmålens
avsättning som för erhållande av god skötsel av varan, att tillgång finnes
till inom landet lämpligt belägna spannmålslagerhus. Såsom departementschefen
erinrat har ock staten i sådant syfte lämnat sin medverkan
— förutom genom att själv uppföra sådana byggnader — medelst inrättande
av statens spannmålslagerhusfond. Utskottet är ock av den uppfattningen,
att rådande förhållanden påkalla att något ytterligare stöd
Utskottet.
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.
från statsmakternas sida beredes för att underlätta tillkomsten av erforderliga
lagringslokaler. Härvidlag kan utskottet i likhet med departementschefen
och flertalet av dem, som yttrat sig i ärendet, icke förorda
uppförande för statens egen räkning av nya spannmålslagerhus. Den
erfarenhet, som vunnits under den tid staten drivit egen lagerhusrörelse,
synes nämligen tala mot en sådan åtgärd. Utskottet finner sig sålunda
icke böra förorda det i dylikt syfte motionsvis framförda förslaget. En
lämpligare väg för vinnande av ifrågavarande syfte torde såsom Kungl.
Maj:ts förslag innebär vara, att på området verksamma sammanslutningar
bland jordbrukarna själva i större utsträckning än för närvarande
kan ske beredas möjlighet till erhållande av för lagerhusbyggnaders
uppförande erforderligt kapital. Detta skulle enligt propositionen ske
dels genom ovan återgivna ändringar i gällande villkor och bestämmelser
för lån från spannmålslagerhusfonden, dels därigenom att ifrågakommande
föreningar skulle jämte lån från spannmålslagerhusfonden kunna från
det ovanberörda till Kungl. Maj:ts förfogande för särskilt ändamål ställda
beloppet av arbetslöshetsanslaget tilldelas statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
intill 15 procent av anläggningskostnaden. Till vad Kungl.
Maj:t sålunda föreslagit anser sig utskottet böra skänka sin anslutning.
Med. avseende på det tilltänkta direkta statsbidraget synes det emellertid
utskottet icke böra vara uteslutet för Kungl. Majit att, därest särskilda
förhållanden skulle efter ingående prövning befinnas böra därtill föranleda,
medgiva någon förhöjning i nämnda bidrag. Anledning synes
utskottet föreligga för antagandet att genom vad. sålunda tillstyrkts det
ökade behovet av lagringsutrymmen skall bliva tillfredsställande tillgodosett.
Utskottets förslag innefattar jämväl ett tillmötesgående av vad i
motionerna I: 144 och II: 273 i nu förevarande avseende föreslagits.
Vad angår storleken av det kapitalökningsbelopp, som bör tillföras
spannmålslagerhusfonden för att kunna möta efter genomförande av de
tillstyrkta förslagen väntade ökade krav från fonden, biträder utskottet
Kungl. Maj:ts förslag.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
A) att riksdagen må med bifall till Kungl. Majlis
förevarande proposition
1) godkänna av departementschefen tillstyrkta förslag
i avseende å villkoren och bestämmelserna för
lån från spannmålslagerhusfonden;
2) såsom kapitalökning för spannmålslagerhusfonden
anvisa för budgetåret 1933/1934 under Utgifter för
kapitalökning, Statens utlåningsfonder, ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor;
B) att motionerna 1:144 och II: 273, i vad de röra
statens spannmålslagerhusfond, må, i den mån de icke
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.
7
kunna anses besvarade genom vad utskottet hemställt
under punkt A), icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
C) att motionerna 1:144 och II: 273, i vad de röra
anslag för uppförande genom statens försorg av
spannmålslagerhus, ävensom motionerna 1:280 och
11:457 icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.
Beträffande sättet för anskaffande av de till kapitalökning tillstyrkta
medlen torde statsutskottet framdeles under riksdagen avgiva förslag.
2:o.
Spannmålskreditfonden.
Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
1) godkänna av departementschefen tillstyrkta förslag i avseende å villkoren
och bestämmelserna för lån från spannmålskreditfonden;
2) såsom kapitalökning för spannmålskreditfonden anvisa för budgetåret
1933/1934 under Utgifter för kapitalökning, Statens utlåningsfonder,
ett reservationsanslag av 500,000 kronor, att utgå av lånemedel.
Gällande allmänna villkor och bestämmelser för lån från spannmålskreditfonden
äro meddelade i kungörelse den 12 september 1930 (nr 343) med
däri genom kungörelse den 14 juli 1932 (nr 365) gjorda ändringar samt
innebära, bland annat, följande.
Enligt 1 § i kungörelsen må för underlättande av inköp av vete eller råg,
som för förvaring i avvaktan å lämpligt försäljningstillfälle upplägges i
lagerhus eller annan lagerlokal, lån från spannmålskreditfonden kunna
beviljas ekonomisk förening utan personlig ansvarighet, i vars stadgar
finnas intagna i allt väsentligt samma bestämmelser, som föreskrivits beträffande
ekonomiska föreningar utan personlig ansvarighet, vilka önska
erhålla lån från spannmålslagerhusfonden. Där Kungl. Majit för särskilt
fall så medgiver, må lån från spannmålskreditfonden kunna beviljas jämväl
ekonomisk förening med begränsad personlig ansvarighet eller ekonomisk
förening, vars stadgar eljest icke överensstämma med de härom givna
föreskrifterna.
Lån från spannmålskreditfonden beviljas av riksbanken och meddelas i
form av kassakreditiv på viss tid, högst ett år (2 §).
I 3 § första stycket stadgas, att, örn lån beviljals förening, vilken enligt
föreskrift i stadgarna äger uppköpa spannmål allenast av medlemmar i
föreningen och för inköpt spannmål skall erlägga betalning sålunda, att
vid leveranstillfället betalas allenast viss andel av det marknadspris, som
gällt vid tiden för köpets avslutande, medan slutlikvid sker vid utgången
av löpande konsumtionsår och göres beroende av det genomsnittspris, som
ernåtts vid föreningens samtliga försäljningar av vete och råg under konsumtionsåret,
ej må av lånet vid någon tidpunkt utestå högre belopp än
som motsvarar 8/i0 av det för samma tid bestämda viirdet av i lagerhus
8
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.
eller annan lagerlokal, vilken inneliaves eller står under betryggande kontroll
av låntagaren, upplagd spannmål, varöver låntagaren äger förfoga.
Enligt 3 § andra stycket skall till säkerhet för lån till förening, som
äger uppköpa spannmål jämväl av andra än föreningens medlemmar eller
erlägga betalning för inköpt spannmål efter annan grund än nyss angivits,
låntagaren upplåta panträtt i spannmål till så högt värde, att beloppet
av föreningens hos riksbanken utestående lån icke vid någon tidpunkt
överstiger 8/10 av värdet av elen spannmål, som pantförskrivits såsom säkerhet
för länet.
I tredje stycket av samma paragraf stadgas, att vid bestämmande av det
värde å spannmål, som i första och andra styckena avses, skall, där ej
Kungl. Majit annorlunda förordnar, lända till efterrättelse av riksbanken
senast faställda pris å de slag av spannmål, som låneverksamheten omfattar.
Fastställande av nu nämnda pris bör ske för viss period i enlighet
med vid periodens början gällande marknadsnotering.
Å utestående lån beräknas ränta efter 5 procent örn året. Särskild kreditivavgift
utgår ej (4 §).
Körande den huvudsakliga innebörden av Kungl, Maj:ts förslag må anföras
följande:
Såsom framgår av ovanstående är beträffande lån från spannmålskreditfonden
stadgat bland annat att ekonomisk förening, som äger uppköpa
spannmål jämväl av andra än föreningens medlemmar eller erlägga full betalning
för inköpt spannmål redan vid leveranstillfället skall — till skillnad
från sådan förening, som enligt sina stadgar vid leveranstillfället skall erlägga
endast viss del av marknadspriset å inköpt spannmål, medan återstoden
betalas vid utgången av konsumtionsåret och göres beroende av det genomsnittspris,
som ernåtts vid föreningens samtliga försäljningar av vete och
råg under konsumtionsåret — till säkerhet för lån ur sagda fond upplåta
panträtt i spannmål. Kungl. Majlis förslag avser en tillfällig eftergift
beträffande denna fordran på pantsäkerhet. Departementschefen har i
fråga härom anfört att, då dessa föreningar själva disponerade de lagerlokaler,
vari spannmålen vöre upplagd, någon panträtt i spannmålen icke
kunde upplåtas med mindre särskilt organ tillskapades såsom pantvårdare,
vilket emellertid mötte ganska stora praktiska svårigheter. Så länge
inlösningsgaranti för spannmål till fastställda priser bestode, syntes departementschefen
någon större risk för en eftergift icke föreligga. Propositionen
innefattar sålunda, att riksdagen skulle bemyndiga Kungl.
Majit att för tiden intill den 1 september 1934, då skäl därtill äro och
efter i varje lall av Kungl. Majit företagen prövning, lämna medgivande
därtill, att jämväl förening, som äger uppköpa spannmål av andra än
föreningens medlemmar eller erlägga full betalning för inköpt spannmål
redan vid leveranstillfället, må erhålla lån från spannmålskreditfonden
enligt bestämmelserna i första stycket av 3 § i gällande villkor för lån
från denna fond.
Beträffande räntan å lån från spannmålskreditfonden innebär Kungl.
Majlis förslag — med utgångspunkt från att denna bör fastställas efter en
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.
9
fast räntesats, för närvarande bestämd till 5 procent — att räntefoten för
lån, som under visst konsumtionsår beviljas från fonden, fastställes med
hänsyn till statens egen upplåningsränta, i enlighet med vilken princip räntan
å nya lån från fonden ansetts kunna nedsättas till 4.5 procent. På grund
härav föreslås ändring av 4 § i gällande villkor och bestämmelser för lån
från spannmålskreditfonden av innebörd, att å lån, som från fonden utlämnas
för tiden efter den 31 augusti 1933, skall beräknas ränta efter en
fast räntefot, som för vart konsumtionsår bestämmes av fullmäktige i riksbanken
med hänsyn tagen till kostnaderna för statens upplåning.
Med hänsyn till en beräknad ökad utlåning från ifrågavarande fond
under nästa budgetår innefattar Kungl. Maj:ts förslag därjämte anvisande
såsom kapitalökning till fonden för samma tid av ett anslag av 500,000
kronor att i sin helhet utgå av lånemedel.
I motionerna 1:144 och II: 273, vilka väckts före propositionens avlämnande
till riksdagen, ifrågasättas vissa ändringar i gällande villkor och
bestämmelser från lån från spannmålskreditfonden, vilka ändringar utom
beträffande räntan i huvudsak sammanfalla med Kungl. Maj:ts förslag.
Motionerna I: 281 och II: 458 avse anvisande av ett till 1,000,000 förhöjt
kapitalökningsanslag till ifrågavarande fond.
Några mera vägande betänkligheter synes utskottet icke böra möta mot
Kungl. Maj:ts förslag i vad det avser att möjliggöra en tillfällig eftergift
i vissa fall beträffande fordran på pantsäkerbet, alldenstund det äskade
bemyndigandet i sådant avseende endast avser, att Kungl. Maj:t
skall kunna, då skäl därtill äro och efter i varje särskilt fall företagen
prövning, medgiva sådan eftergift. Med hänsyn härtill och då bemyndigandet
bar avseende allenast å tiden intill den 1 september 1934, anser sig
utskottet böra förorda Kungl. Maj:ts förslag i denna del. Härigenom
torde även tillgodoses syftet med de i motionerna 1:144 och 11:273 föreslagna
ändringarna i gällande villkor och bestämmelser örn lån ur ifrågavarande
fond i vad dessa icke avse räntan.
Beträffande räntan å lån från spannmålskreditfonden må erinras, att
fjolårets riksdag, i enlighet med av Kungl. Maj:t efter framställningar
från jordbrukarhåll framlagt förslag, uttalade sig för övergång till en
fast räntesats, vilken tillsvidare bestämdes till 5 procent. I motionerna
1:144 och 11:273 föreslås sådan ändring i förevarande avseende, att räntan
å utestående lån skulle beräknas efter gällande räntesats för 3-månadersväxlar,
dock efter högst 5 procent. För egen del anser utskottet i likhet
med departementschefen och riksgäldsfullmäktige tillräckliga skäl ej
föreligga för ett frångående av en fast räntesats och anser tillika med
hänsyn till de kortfristiga lån, varom här i allmänhet är fråga, lämpligt,
att, såsom Kungl. Maj:ts förslag innebär, räntefoten för lån, som under
visst konsumtionsår beviljas från fonden, fastställes med hänsyn till sta
Rihang
till riksdagens protokoll 1933. 10 sami. Nr 76. 2
Utskottet.
10
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.
tens egen upplåningsränta. Utskottet kan sålunda icke biträda motionerna
1:144 och II: 273 i nu förevarande del.
Vad slutligen angår det kapitalökningsbelopp, som bör tillföras fonden
för nästa budgetår, innefattar Kungl. Majlis förslag anvisande av ett anslag
av 500,000 kronor, under det att i motionerna I: 281 och. II: 458 föreslås
ett belopp av 1,000,000 kronor. Då det enligt utskottets mening är
av stor vikt att fonden har tillgång till så stort kapital att därmed kan
tillgodoses uppkommande lånebehov men med hänsyn till vad i motionerna
anförts ovisshet kan råda örn tillräckligheten av det i propositionen
äskade anslaget, har utskottet ansett försiktigheten bjuda att bestämma
kapitalökningsanslaget till 1,000,000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
A) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande framställning och motionerna I: 281 och
och II: 458,
a) godkänna av departementschefen tillstyrkta förslag
i avseende å villkoren och bestämmelserna för lån
från spannmålskreditfonden;
b) såsom kapitalökning för spannmålskreditfonden
anvisa för budgetåret 1933/1934 under Utgifter för kapitalökning,
Statens utlåningsfonder, ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.
B) att motionerna 1:144 och II: 273, i vad de röra statens
spannmålskreditfond, må, i den mån de ej kunna
anses besvarade genom vad utskottet hemställt under
punkten A), icke föranleda någon riksdagens åtgärd.
Beträffande sättet för anskaffande av de till kapitalökning tillstyrkta
medlen torde statsutskottet framdeles under riksdagen avgiva förslag.
Stockholm den 5 maj 1933.
På jordbruksutskottets vägnar:
O. J. JOHANSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar N. August Nilsson, Carl E. Eriksson, Gabrielsson, Granath,
Tjällgren, J. Fritiof Gustafson, Lindmark och Elof B. Andersson; samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Uddenberg,
Olsson i Rödningsberg, Pehrsson i Bramstorp, Danielsson, Hagman och Andersson i Surahammar.
3 3X3 24. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1933:209 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående kapitalökning för spannmålslagerhusfonden ro. ro. i ämnet väckta motioner. s. 13 i texten