Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående kapitalökning för spannm ålslag erkus fonden m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1933-05-05 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1933:76, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående kapitalökning för spannm ålslag erkus fonden m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

1

Nr ?6.

Ankom till riksdagens kansli den 5 maj 1933 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående kapitalökning

för spannm ålslag erkus fonden m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

(l:a avd.)

I en till riksdagen den 24 februari 1933 avlåten, till jordbruksutskottet

hänvisad proposition nr 177 bar Kungl. Majit, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att

1) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkt

förslag i avseende å villkoren och bestämmelserna för lån från spannmålslagerhusfonden

och spannmålskreditfonden;

2) såsom kapitalökning för spannmålslagerhusfonden anvisa för budgetåret

1933/1934 under Utgifter för kapitalökning, Statens utlåningsfonder,

ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor, därav 850,000 kronor att

utgå av lånemedel;

3) såsom kapitalökning för spannmålskreditfonden anvisa för budgetåret

1933/1934 under Utgifter för kapitalökning, Statens utlåningsfonder,

ett reservationsanslag av 500,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet hänvisa till berörda

statsrådsprotokoll.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

inom riksdagen före avlåtande av proposition nr 177 väckta, till utskottet

hänvisade motioner, nämligen 1:144 av herr Johansson, Johan Bernhard,

m, fl., likalydande med 11:273 av herr Persson i Falla m. fl., vari

hemställts,

1) att riksdagen måtte anvisa medel till byggande av statliga lagerhus

i den omfattning, som statens spannmålsnämnd i en till Kungl. Majit ingiven

framställning förordat,

2) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte förorda

dels sådan ändring i bestämmelserna för lån ur spannmålslagerhusfonden,

att lån ur densamma kan beviljas jordbrukarnas centralföreningar

och andra jordbrukarföreningar till 85 procent av anläggningskostnaderna;
dels

att föreningar, vilka med anlitande av lån från spannmålslagerhusBihang

till riksdagens jimlokoll 7.9.7.7.

10 saini. Xr 7 (i.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

fonden uppföra nya lagerhus, skola kunna erhålla tillskott av statsmedel

till 15 procent av anläggningskostnaderna att avskrivas å lånet;

dels ock sådana ändringar i bestämmelserna för lån ur spannmålskreditfonden,

att jordbrukets centralföreningar och andra därmed likställda

jordbruksföreningar för avsättning av brödspannmål må kunna erhålla

lån ur spanmnålskreditfonden, på sätt statens spannmålsnämnd anfört,

ävensom att räntesatsen för lån ur fonden fastställes till gällande diskonto

för riksbankens 3-månadersväxlar, dock högst 5 procent.

Härjämte har utskottet i detta sammanhang förehaft följande med anledning

av proposition nr 177 väckta, till utskottet hänvisade motioner

nämligen

A) I: 280 av herr Pettersson, David, och friherre Lagerfelt, likalydande

med 11:457 av herrar Westerdahl och Hagman, vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta att på sätt i motionerna anförts anvisa erforderliga

medel för uppförandet genom statens försorg av spannmålslagerhus efter

i huvudsak de av spannmålsnämnden och statens lagerhus- och fryshusstyrelse

angivna grunder; samt

B) 1:281 av herr Pettersson, David, och friherre Lagerfelt, likalydande

med 11:458 av herr Skoglund m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

såsom kapitalökning för spanmnålskreditfonden anvisa för budgetåret

1933/1934 under Utgifter för kapitalökning, Statens utlåningsfonder, ett

reservationsanslag av 1,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar,

hänvisas till motionerna.

Kungl. Majlis förevarande proposition bygger på en av statens spannmålsnämnd

gjord framställning med förslag till vidtagande av vissa åtgärder

i syfte att bereda ytterligare lagringsmöjligheter för spannmål

med mera. Propositionen innefattar förslag örn vissa ändringar i gällande

villkor och bestämmelser för lån från spannmålslagerhusfonden och

spanmnålskreditfonden.

Utskottet upptager propositionen till behandling under två särskilda avdelningar,

nämligen l:o) Spannmålslagerhusfonden m. m. och 2:o) Spannniålskreditfonden

samt behandlar därvid under respektive avdelningar dit.

hörande motioner.

l:o.

Spannmålslagerhusfonden m. lii.

Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen 1) godkänna av departementschefen

tillstyrkta förslag i avseende å villkoren och bestämmelserna för

lån från spannmålslagerhusfonden och spanmnålskreditfonden; 2) såsom

kapitalökning för spannmålslagerhusfonden anvisa för budgetåret 1933/

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

1934 under Utgifter för kapitalökning, Statens utlåningsfonder, ett reservationsanslag

av 3,000,000 kronor, därav 850,000 kronor att utgå av lånemedel.

Gällande allmänna villkor oell bestämmelser för lån från spanmnålslagerliusfonden

äro meddelade i kungörelsen den 12 september 1930 (nr

342) med däri genom kungörelse den 14 juli 1932 (nr 364) gjorda ändringar

samt innebära i huvudsak följande.

Enligt 1 § 1 mom. kungörelsen må för uppförande, inrättande eller inköp

av uppsamlings- eller centrallagerhus för spannmål eller magasin för

torkning av spannmål ävensom för ombyggnad av dylikt lagerhus eller

magasin lån kunna beviljas ekonomisk förening utan personlig ansvarighet,

som antagit stadgar av visst föreskrivet innehåll. Stadgarna skola

innehålla, bland annat, att endast jordbrukare må vinna medlemskap i

föreningen, att medlemskap står öppet för envar jordbrukare inom det

lokala området för föreningens verksamhet, vilken fullgör de skyldigheter,

som enligt stadgarna eller beslut å föreningsstämma åligga medlem,

samt att uppsägning av medlemskap ej må äga rum förrän efter fem

år från inträde. Är enligt föreningens stadgar dess styrelse berättigad

att för särskilt fall medgiva undantag från i stadgarna upptagen bestämmelse

angående uppsägning av medlemskap av nyss nämnt innehåll,

skall emellertid den omständigheten icke utgöra hinder för beviljande

av lån åt föreningen. I 1 § 3 mom. stadgas, att lån må, där Kungl. Majit

med hänsyn till omständigheterna finner så påkallat, undantagsvis kunna

beviljas jämväl ekonomisk förening med begränsad personlig ansvarighet

eller ekonomisk förening, vars stadgar eljest icke överensstämma med

de härom i paragrafen givna föreskrifterna.

I kungörelsens 2 § 1 mom. första stycket stadgas, att förening, som

enligt föreskrift i stadgarna äger uppköpa spannmål allenast av medlemmar

i föreningen och för inköpt spannmål skall erlägga betalning

sålunda, att vid leveranstillfället betalas allenast viss andel av det marknadspris,

som gällt vid tidell för köpets avslutande, medan slutlikvid

sker vid utgången av löpande konsumtionsår och göres beroende av det

genomsnittspris, som ernåtts vid föreningens samtliga försäljningar av

vete och råg under konsumtionsåret, må för uppförande, inrättande, inköp

eller ombyggnad av lagerhus eller av magasin för torkning av spannmål

kunna erhålla lån till belopp, motsvarande högst 85 procent av den

beräknade kostnaden för de med lånet avsedda åtgärderna, kostnad för

tomt ej inräknad, under förutsättning dock att minst 15 procent av förstnämnda

kostnad visas vara genom tillskott av föreningens medlemmar

till föreningen kontant inbetalade.

I nyssnämnda moments andra, stycke föreskrives, att förening, som

äger uppköpa spannmål jämväl av andra jin föreningens medlemmar

eller erlägga betalning för inköpt spannmål efter annan grund än förut

angivits, må för nyss nämnda ändamål kunna erhålla lån intill högst 60

procent av den beräknade kostnaden för de med lånet avsedda åtgärderna,

kostnad för tomt ej inräknad. I fall, som här avses, må, där lån beviljas,

föreskrift meddelas, att återstoden av kostnaden skall helt eller

delvis av föreningens medlemmar eller annorledes till föreningen kontant

inbetalas.

I meranämnda moments tredje stycke stadgas, att utan hinder av nyss

berörda bestämmelser må, örn särskilda skill finnas därtill föranleda, för
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

erling, som äger uppköpa spannmål jämväl av andra än föreningens medlemmar,

kunna erhålla lån upp till 85 procent av kostnaderna för de med

lånet avsedda åtgärderna, kostnad för tomt ej inräknad, därest förutsättningarna

för lån till angivna procent eljest äro för handen.

3 § stadgar, att ränta å lån för uppförande, inrättande, inköp eller ombyggnad

av lagerhus eller av magasin för torkning av spannmål utgår

först från och med fjärde året efter det kalenderår, under vilket lånet till

någon del första gången lyftats, samt beräknas efter 4 7, procent örn året.

Lånet amorteras från och med sjunde året efter det kalenderår, under

vilket lånet till någon del första gången lyftats. Amorteringen jämte

ränta å oguldet lånebelopp utgöras genom en annuitet av tillhopa 7 procent

å lånets ursprungliga belopp.

Rörande den huvudsakliga innebörden av Kungl. Majlis förslag må anföras

följande:

På sätt framgår av den ovan lämnade redogörelsen för gällande villkor

oell bestämmelser beträffande lån från spannmålslagerhusfonden innefatta

dessa bland annat att ekonomisk förening, som erlägger full betalning

för inköpt spannmål redan vid leveranstillfället, icke har — till skillnad

från sådan förening, som enligt sina stadgar vid leveranstillfället

skall erlägga endast viss del av marknadspriset å inköpt spannmål, medan

återstoden betalas vid utgången av konsumtionsåret och göres beroende

av det genomsnittspris, som ernåtts vid föreningens samtliga försäljningar

av vete och råg under konsumtionsåret — rätt att erhålla större

lån än motsvarande 60 procent av anläggningskostnaden.

Förslaget avser öppnande av möjlighet att erhålla lån från ifrågavarande

fond intill 85 procent av anläggningskostnaden jämväl för förening,

som erlägger full betalning för inköpt spannmål redan vid leveranstillfället

i fall då skäl därtill är och efter i varje särskilt fall av Kungl.

Majit företagen prövning. Som regel skulle därvid fordras ett uppfyl

lande av den för erhållande av lån intill 85 procent av anläggningskostnaden

nu gällande allmänna förutsättningen, att minst 15 procent av

samma kostnad visas vara genom tillskott av föreningens medlemmar till

föreningen kontant inbetalade. Emellertid skulle det vara Kungl. Majit

obetaget att, där särskilda skäl därtill föranleda, medgiva undantag från

sist berörda föreskrift.

Vidare innefattar Kungl. Majits förslag att statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

må kunna intill 15 procent av den beräknade anläggningskostnaden

utgå till förening, som före viss av Kungl. Majit bestämd dag

med tillhjälp av här avsett lån nyuppför spannmålslagerhus. Lån och

bidrag skulle sammanlagt icke få uppgå till mer än som motsvarade 85

procent av sagda kostnad. På Kungl. Majit har ansetts böra ankomma

att bestämma, huruvida några särskilda villkor borde förenas med rätten

att uppbära bidraget. De för ifrågavarande bidrag erforderliga medlen

äro enligt förslaget avsedda att utgå ur det belopp av sammanlagt 1,000,000

kronor, som vid anvisandet å tilläggsstat för budgetåret 1932/1933 av an
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

5

slag till bekämpande av arbetslösheten, ställts till Kungl. Maj:ts förfogande

för att efter prövning av Kungl. Maj:t användas till främjande av

företagsverksamhet, varigenom i största möjliga utsträckning ökade arbetstillfällen

må kunna beredas, eller av det motsvarande belopp, som för

budgetåret 1933/1934 kunde komma att ställas till Kungl. Maj:ts omedelbara

förfogande.

Vad angår frågan örn kapitalökning för spannmålslagerhusfonden förfogar

enligt statsrådsprotokollet fonden för närvarande över en för ny

utlåning disponibel behållning av allenast i runt tal 570,000 kronor. Där

vid har ej hänsyn tagits till inneliggande ansökningar örn ungefär

200,000 kronor. Genom de framlagda förslagen örn höjning av lånebeloppet

till 85 procent samt utlämnande i vissa fall av bidrag utan återbe

talningsskyldighet har departementschefen räknat med att efterfrågan

å lån komma att avsevärt ökas. På grund härav och i ändamål att genom

medverkan av lantmännens föreningar få nya lagerhus till stånd har

ansetts påkallat tillföra fonden kapitalförstärkning. Det för nästa budgetår

sålunda ifrågakommande kapitalökningsanslaget har departementschefen

ansett böra bestämmas till 1,000,000 kronor, och av detta belopp

syntes 150,000 kronor böra täckas av andra statsinkomster än lånemedel.

I årets statsverksproposition har något anslag för ändamålet icke beräknats.

Täckning för den del av anslaget, som skall bestridas av andra

statsinkomster än lånemedel, är avsedd att beredas sålunda, att ett mot

ifrågavarande anslagsdel svarande kapitalbelopp tages i anspråk av norrländska

nyodlingsfonden, såsom icke vidare erforderligt för utlåningen

från denna fond, och tillföres den i riksstatsförslaget för budgetåret 1933/

1934 uppförda titeln för i anspråk tagna kapitaltillgångar av statens produktiva

fonder.

Motionerna 1:144 och 11:273 samt 1:280 och 11:457 upptaga — de två

förstnämnda förutom vissa med propositionen i huvudsak sammanfallande

ändringar i gällande villkor och bestämmelser för lån ur spannmålslagerhusfonden

— ett i statens spannmålsnämnds förberörda skrivelse

framlagt förslag i fråga om uppförande genom statens försorg av sju

nya spannmålslagerhus, vilka enligt en av statens lagerhusstyrelse verkstäld

närmare utredning vart och ett beräknades betinga en kostnad av

i runt tal 450,000 kronor.

Enligt utskottets mening är det av stor betydelse såväl för spannmålens

avsättning som för erhållande av god skötsel av varan, att tillgång finnes

till inom landet lämpligt belägna spannmålslagerhus. Såsom departementschefen

erinrat har ock staten i sådant syfte lämnat sin medverkan

— förutom genom att själv uppföra sådana byggnader — medelst inrättande

av statens spannmålslagerhusfond. Utskottet är ock av den uppfattningen,

att rådande förhållanden påkalla att något ytterligare stöd

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

från statsmakternas sida beredes för att underlätta tillkomsten av erforderliga

lagringslokaler. Härvidlag kan utskottet i likhet med departementschefen

och flertalet av dem, som yttrat sig i ärendet, icke förorda

uppförande för statens egen räkning av nya spannmålslagerhus. Den

erfarenhet, som vunnits under den tid staten drivit egen lagerhusrörelse,

synes nämligen tala mot en sådan åtgärd. Utskottet finner sig sålunda

icke böra förorda det i dylikt syfte motionsvis framförda förslaget. En

lämpligare väg för vinnande av ifrågavarande syfte torde såsom Kungl.

Maj:ts förslag innebär vara, att på området verksamma sammanslutningar

bland jordbrukarna själva i större utsträckning än för närvarande

kan ske beredas möjlighet till erhållande av för lagerhusbyggnaders

uppförande erforderligt kapital. Detta skulle enligt propositionen ske

dels genom ovan återgivna ändringar i gällande villkor och bestämmelser

för lån från spannmålslagerhusfonden, dels därigenom att ifrågakommande

föreningar skulle jämte lån från spannmålslagerhusfonden kunna från

det ovanberörda till Kungl. Maj:ts förfogande för särskilt ändamål ställda

beloppet av arbetslöshetsanslaget tilldelas statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

intill 15 procent av anläggningskostnaden. Till vad Kungl.

Maj:t sålunda föreslagit anser sig utskottet böra skänka sin anslutning.

Med. avseende på det tilltänkta direkta statsbidraget synes det emellertid

utskottet icke böra vara uteslutet för Kungl. Majit att, därest särskilda

förhållanden skulle efter ingående prövning befinnas böra därtill föranleda,

medgiva någon förhöjning i nämnda bidrag. Anledning synes

utskottet föreligga för antagandet att genom vad. sålunda tillstyrkts det

ökade behovet av lagringsutrymmen skall bliva tillfredsställande tillgodosett.

Utskottets förslag innefattar jämväl ett tillmötesgående av vad i

motionerna I: 144 och II: 273 i nu förevarande avseende föreslagits.

Vad angår storleken av det kapitalökningsbelopp, som bör tillföras

spannmålslagerhusfonden för att kunna möta efter genomförande av de

tillstyrkta förslagen väntade ökade krav från fonden, biträder utskottet

Kungl. Maj:ts förslag.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

A) att riksdagen må med bifall till Kungl. Majlis

förevarande proposition

1) godkänna av departementschefen tillstyrkta förslag

i avseende å villkoren och bestämmelserna för

lån från spannmålslagerhusfonden;

2) såsom kapitalökning för spannmålslagerhusfonden

anvisa för budgetåret 1933/1934 under Utgifter för

kapitalökning, Statens utlåningsfonder, ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor;

B) att motionerna 1:144 och II: 273, i vad de röra

statens spannmålslagerhusfond, må, i den mån de icke

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

7

kunna anses besvarade genom vad utskottet hemställt

under punkt A), icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

C) att motionerna 1:144 och II: 273, i vad de röra

anslag för uppförande genom statens försorg av

spannmålslagerhus, ävensom motionerna 1:280 och

11:457 icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Beträffande sättet för anskaffande av de till kapitalökning tillstyrkta

medlen torde statsutskottet framdeles under riksdagen avgiva förslag.

2:o.

Spannmålskreditfonden.

Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

1) godkänna av departementschefen tillstyrkta förslag i avseende å villkoren

och bestämmelserna för lån från spannmålskreditfonden;

2) såsom kapitalökning för spannmålskreditfonden anvisa för budgetåret

1933/1934 under Utgifter för kapitalökning, Statens utlåningsfonder,

ett reservationsanslag av 500,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Gällande allmänna villkor och bestämmelser för lån från spannmålskreditfonden

äro meddelade i kungörelse den 12 september 1930 (nr 343) med

däri genom kungörelse den 14 juli 1932 (nr 365) gjorda ändringar samt

innebära, bland annat, följande.

Enligt 1 § i kungörelsen må för underlättande av inköp av vete eller råg,

som för förvaring i avvaktan å lämpligt försäljningstillfälle upplägges i

lagerhus eller annan lagerlokal, lån från spannmålskreditfonden kunna

beviljas ekonomisk förening utan personlig ansvarighet, i vars stadgar

finnas intagna i allt väsentligt samma bestämmelser, som föreskrivits beträffande

ekonomiska föreningar utan personlig ansvarighet, vilka önska

erhålla lån från spannmålslagerhusfonden. Där Kungl. Majit för särskilt

fall så medgiver, må lån från spannmålskreditfonden kunna beviljas jämväl

ekonomisk förening med begränsad personlig ansvarighet eller ekonomisk

förening, vars stadgar eljest icke överensstämma med de härom givna

föreskrifterna.

Lån från spannmålskreditfonden beviljas av riksbanken och meddelas i

form av kassakreditiv på viss tid, högst ett år (2 §).

I 3 § första stycket stadgas, att, örn lån beviljals förening, vilken enligt

föreskrift i stadgarna äger uppköpa spannmål allenast av medlemmar i

föreningen och för inköpt spannmål skall erlägga betalning sålunda, att

vid leveranstillfället betalas allenast viss andel av det marknadspris, som

gällt vid tiden för köpets avslutande, medan slutlikvid sker vid utgången

av löpande konsumtionsår och göres beroende av det genomsnittspris, som

ernåtts vid föreningens samtliga försäljningar av vete och råg under konsumtionsåret,

ej må av lånet vid någon tidpunkt utestå högre belopp än

som motsvarar 8/i0 av det för samma tid bestämda viirdet av i lagerhus

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

eller annan lagerlokal, vilken inneliaves eller står under betryggande kontroll

av låntagaren, upplagd spannmål, varöver låntagaren äger förfoga.

Enligt 3 § andra stycket skall till säkerhet för lån till förening, som

äger uppköpa spannmål jämväl av andra än föreningens medlemmar eller

erlägga betalning för inköpt spannmål efter annan grund än nyss angivits,

låntagaren upplåta panträtt i spannmål till så högt värde, att beloppet

av föreningens hos riksbanken utestående lån icke vid någon tidpunkt

överstiger 8/10 av värdet av elen spannmål, som pantförskrivits såsom säkerhet

för länet.

I tredje stycket av samma paragraf stadgas, att vid bestämmande av det

värde å spannmål, som i första och andra styckena avses, skall, där ej

Kungl. Majit annorlunda förordnar, lända till efterrättelse av riksbanken

senast faställda pris å de slag av spannmål, som låneverksamheten omfattar.

Fastställande av nu nämnda pris bör ske för viss period i enlighet

med vid periodens början gällande marknadsnotering.

Å utestående lån beräknas ränta efter 5 procent örn året. Särskild kreditivavgift

utgår ej (4 §).

Körande den huvudsakliga innebörden av Kungl, Maj:ts förslag må anföras

följande:

Såsom framgår av ovanstående är beträffande lån från spannmålskreditfonden

stadgat bland annat att ekonomisk förening, som äger uppköpa

spannmål jämväl av andra än föreningens medlemmar eller erlägga full betalning

för inköpt spannmål redan vid leveranstillfället skall — till skillnad

från sådan förening, som enligt sina stadgar vid leveranstillfället skall erlägga

endast viss del av marknadspriset å inköpt spannmål, medan återstoden

betalas vid utgången av konsumtionsåret och göres beroende av det genomsnittspris,

som ernåtts vid föreningens samtliga försäljningar av vete och

råg under konsumtionsåret — till säkerhet för lån ur sagda fond upplåta

panträtt i spannmål. Kungl. Majlis förslag avser en tillfällig eftergift

beträffande denna fordran på pantsäkerhet. Departementschefen har i

fråga härom anfört att, då dessa föreningar själva disponerade de lagerlokaler,

vari spannmålen vöre upplagd, någon panträtt i spannmålen icke

kunde upplåtas med mindre särskilt organ tillskapades såsom pantvårdare,

vilket emellertid mötte ganska stora praktiska svårigheter. Så länge

inlösningsgaranti för spannmål till fastställda priser bestode, syntes departementschefen

någon större risk för en eftergift icke föreligga. Propositionen

innefattar sålunda, att riksdagen skulle bemyndiga Kungl.

Majit att för tiden intill den 1 september 1934, då skäl därtill äro och

efter i varje lall av Kungl. Majit företagen prövning, lämna medgivande

därtill, att jämväl förening, som äger uppköpa spannmål av andra än

föreningens medlemmar eller erlägga full betalning för inköpt spannmål

redan vid leveranstillfället, må erhålla lån från spannmålskreditfonden

enligt bestämmelserna i första stycket av 3 § i gällande villkor för lån

från denna fond.

Beträffande räntan å lån från spannmålskreditfonden innebär Kungl.

Majlis förslag — med utgångspunkt från att denna bör fastställas efter en

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

9

fast räntesats, för närvarande bestämd till 5 procent — att räntefoten för

lån, som under visst konsumtionsår beviljas från fonden, fastställes med

hänsyn till statens egen upplåningsränta, i enlighet med vilken princip räntan

å nya lån från fonden ansetts kunna nedsättas till 4.5 procent. På grund

härav föreslås ändring av 4 § i gällande villkor och bestämmelser för lån

från spannmålskreditfonden av innebörd, att å lån, som från fonden utlämnas

för tiden efter den 31 augusti 1933, skall beräknas ränta efter en

fast räntefot, som för vart konsumtionsår bestämmes av fullmäktige i riksbanken

med hänsyn tagen till kostnaderna för statens upplåning.

Med hänsyn till en beräknad ökad utlåning från ifrågavarande fond

under nästa budgetår innefattar Kungl. Maj:ts förslag därjämte anvisande

såsom kapitalökning till fonden för samma tid av ett anslag av 500,000

kronor att i sin helhet utgå av lånemedel.

I motionerna 1:144 och II: 273, vilka väckts före propositionens avlämnande

till riksdagen, ifrågasättas vissa ändringar i gällande villkor och

bestämmelser från lån från spannmålskreditfonden, vilka ändringar utom

beträffande räntan i huvudsak sammanfalla med Kungl. Maj:ts förslag.

Motionerna I: 281 och II: 458 avse anvisande av ett till 1,000,000 förhöjt

kapitalökningsanslag till ifrågavarande fond.

Några mera vägande betänkligheter synes utskottet icke böra möta mot

Kungl. Maj:ts förslag i vad det avser att möjliggöra en tillfällig eftergift

i vissa fall beträffande fordran på pantsäkerbet, alldenstund det äskade

bemyndigandet i sådant avseende endast avser, att Kungl. Maj:t

skall kunna, då skäl därtill äro och efter i varje särskilt fall företagen

prövning, medgiva sådan eftergift. Med hänsyn härtill och då bemyndigandet

bar avseende allenast å tiden intill den 1 september 1934, anser sig

utskottet böra förorda Kungl. Maj:ts förslag i denna del. Härigenom

torde även tillgodoses syftet med de i motionerna 1:144 och 11:273 föreslagna

ändringarna i gällande villkor och bestämmelser örn lån ur ifrågavarande

fond i vad dessa icke avse räntan.

Beträffande räntan å lån från spannmålskreditfonden må erinras, att

fjolårets riksdag, i enlighet med av Kungl. Maj:t efter framställningar

från jordbrukarhåll framlagt förslag, uttalade sig för övergång till en

fast räntesats, vilken tillsvidare bestämdes till 5 procent. I motionerna

1:144 och 11:273 föreslås sådan ändring i förevarande avseende, att räntan

å utestående lån skulle beräknas efter gällande räntesats för 3-månadersväxlar,

dock efter högst 5 procent. För egen del anser utskottet i likhet

med departementschefen och riksgäldsfullmäktige tillräckliga skäl ej

föreligga för ett frångående av en fast räntesats och anser tillika med

hänsyn till de kortfristiga lån, varom här i allmänhet är fråga, lämpligt,

att, såsom Kungl. Maj:ts förslag innebär, räntefoten för lån, som under

visst konsumtionsår beviljas från fonden, fastställes med hänsyn till sta
Rihang

till riksdagens protokoll 1933. 10 sami. Nr 76. 2

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

tens egen upplåningsränta. Utskottet kan sålunda icke biträda motionerna

1:144 och II: 273 i nu förevarande del.

Vad slutligen angår det kapitalökningsbelopp, som bör tillföras fonden

för nästa budgetår, innefattar Kungl. Majlis förslag anvisande av ett anslag

av 500,000 kronor, under det att i motionerna I: 281 och. II: 458 föreslås

ett belopp av 1,000,000 kronor. Då det enligt utskottets mening är

av stor vikt att fonden har tillgång till så stort kapital att därmed kan

tillgodoses uppkommande lånebehov men med hänsyn till vad i motionerna

anförts ovisshet kan råda örn tillräckligheten av det i propositionen

äskade anslaget, har utskottet ansett försiktigheten bjuda att bestämma

kapitalökningsanslaget till 1,000,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

A) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande framställning och motionerna I: 281 och

och II: 458,

a) godkänna av departementschefen tillstyrkta förslag

i avseende å villkoren och bestämmelserna för lån

från spannmålskreditfonden;

b) såsom kapitalökning för spannmålskreditfonden

anvisa för budgetåret 1933/1934 under Utgifter för kapitalökning,

Statens utlåningsfonder, ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

B) att motionerna 1:144 och II: 273, i vad de röra statens

spannmålskreditfond, må, i den mån de ej kunna

anses besvarade genom vad utskottet hemställt under

punkten A), icke föranleda någon riksdagens åtgärd.

Beträffande sättet för anskaffande av de till kapitalökning tillstyrkta

medlen torde statsutskottet framdeles under riksdagen avgiva förslag.

Stockholm den 5 maj 1933.

På jordbruksutskottets vägnar:

O. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar N. August Nilsson, Carl E. Eriksson, Gabrielsson, Granath,

Tjällgren, J. Fritiof Gustafson, Lindmark och Elof B. Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Uddenberg,

Olsson i Rödningsberg, Pehrsson i Bramstorp, Danielsson, Hagman och Andersson i Surahammar.

3 3X3 24. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1933:209 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående kapitalökning för spannmålslagerhusfonden ro. ro. i ämnet väckta motioner. s. 13 i texten