Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring av villkoren för lån från statens mejerilånefond samt kapitalökning för samma fond ävensom en i ämnet väckt motion.
1933-05-05 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1933:78, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring av villkoren för lån från statens mejerilånefond samt kapitalökning för samma fond ävensom en i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 78.
5
Nr 78.
Ankom till riksdagens kansli den 5 maj 1933 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring
av villkoren för lån från statens mejerilånefond samt kapitalökning
för samma fond ävensom en i ämnet väckt
motion.
(Ira avd.)
I en till riksdagen den 3 mars 1933 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad
proposition, nr 182, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit
riksdagen att
1) medgiva, att ändring i de allmänna villkoren och bestämmelserna
för lån från statens mejerilånefond må vidtagas i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkt
förslag;
2) såsom kapitalökning för statens mejerilånefond anvisa för budgetåret
1933/1934 under Utgifter för kapitalökning, Statens utlåningsfonder,
ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till berörda
statsrådsprotokoll.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en före propositionens
avlämnande till riksdagen inom första kammaren väckt, till
utskottet hänvisad motion, nr 146, av herr Granath och herr Eriksson,
Carl, vari hemställts, att riksdagen ville hos Kungl. Majit anhålla örn
sådan ändring av villkoren för beviljande av lån ur statens mejerilånefond,
att i den av kungl, lantbruksstyrelsen för vart och ett mejerilån
godkända kostnaden för maskinutrustning viss av Kungl. Majit fastställd
procentsats skall avses för inköp av mejerimaskiner och utrustning av
svensk tillverkning.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.
Efter förslag av Kungl. Majit (prop. nr 266 p. 11) beslöt 1930 års riksdag
(skr. nr 377 p. 11) inrättandet av statens mejerilånefond, i vilken fond den
dåvarande norrländska andelsmejerifonden skulle uppgå, samt anvisade
såsom kapital för fonden för budgetåret 1930/1931 bland utgifter för kapitalökning
under rubrik »Statens utlåningsfonder» ett reservationsanslag av
2,000,000 kronor. Norrländska andelsmejerifonden uppgick vid sagda tid
till omkring 400,000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
G
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 78.
TJtikottet.
Genom kungörelse den 12 september 1930 (nr 339) har utlåningen från
fonden närmare reglerats. Lån från statens mejerilånefond kan beviljas
ekonomisk förening, som har till ändamål att driva andelsmejeri för tillverkning
av smör eller ost och vars flesta medlemmar äro jordbrukare,
för anläggande av mejeri med tillhörande inredning och utrustning, för
ombyggnad av mejeri eller för vidtagande i mejeri av tekniska förbättringar
med avseende å inredning, maskinutrustning, vattenanskaffning, kylanordning
eller dylikt. Lån må ej beviljas till högre belopp än som motsvarar
fem sjättedelar av den beräknade och av lantbruksstyrelsen godkända
kostnaden för de med lånet avsedda åtgärderna. Räntan löper från
lyftningsdagen med fyra och en halv procent. Lån amorteras från och
med tredje året efter det kalenderår, under vilket lånet till någon del
första gången lyftats. Amorteringstiden är högst 10 år beträffande lån för
vidtagande i mejeri av tekniska förbättringar samt minst 10, högst 20 år,
beträffande andra lån. Lånen beviljas av lantbruksstyrelsen. Låneverksamheten
bör så handhavas, att genom densamma befrämjas en planmässig
lösning av frågan örn mejeriernas storlek och förläggning. Vid ansökning
örn lån, som avser inköp av maskiner, skall, bland annat, fogas
uppgift örn maskinernas fabrikat, storlek och pris. Beviljat lån utlämnas
av statskontoret. Innan lån till någon del utlämnas, skall låntagaren
hava till statskontoret avlämnat dels förbindelse att förränta och återbetala
lånet enligt givna föreskrifter, dels ock av statskontoret godkänd
säkerhet för lånet. Genom kungörelse den 29 maj 1931 (nr 125) har stadgats,
att såsom säkerhet må till belopp, motsvarande den beviljade lånesumman,
kunna godkännas inteckning med bästa förmånsrätt i vederbörande
mejerifastighet.
1931 års riksdag har såsom kapitalökning för statens mejerilånefond anvisat
för budgetåret 1931/1932 ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser sådan ändring i gällande
allmänna villkor och bestämmelser för lån från statens mejerilånefond
att lån skall kunna utlämnas — förutom såsom för närvarande till ekonomisk
förening med ändamål att driva andelsmejeri för tillverkning av
smör och ost — jämväl till ekonomisk förening, sorn Ilar till ändamål att
driva andelsmejeri för distribution av konsumtionsmjölk. Vidare ifrågasättes
en bestämmelse av huvudsaklig innebörd, att lån ur fonden i allmänhet
ej bör beviljas, där kostnaden för mejerimaskiner och tekniska
apparater av utländskt ursprung med mer än 20 procent överstiger kostnaden
för maskinerna och apparaturen i dess helhet. Slutligen innebär
Kungl. Maj:ts förslag, att fonden för nästa budgetår skulle tillföras ett
kapitalökningsanslag av 2,000,000 kronor.
Med hänsyn till det sätt, varpå mejerihanteringen inom landet under
senare år utvecklats och den allt större betydelse, som konsumtionsmjölken
erhållit jämväl för producenternas egna andelsföretag, synes även ut
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 78.
7
skottet vägande skäl tala för att lån från mejerilånefonden må få utlämnas
jämväl till distributionsmejerier. Utskottet tillstyrker alltså den i
sådant avseende föreslagna författningsändringen. Beträffande den ifrågasatta
tilläggsbestämmelsen till befordrande av att vid mejeriernas
maskinella utrustning maskiner av svensk tillverkning i största möjliga
utsträckning kommer till användning anser utskottet en sådan bestämmelse
lämplig. Dess huvudsakliga innebörd skall enligt propositionen
vara att lån från fonden i allmänhet ej skall beviljas, där kostnaden för
mejerimaskiner och tekniska apparater av utländskt ursprung utgör mer
än 20 procent av kostnaden för maskinerna och apparaturen i dess
helhet. Utskottet har intet annat att erinra häremot än att, då enligt utredningen
i ärendet de maskiner, för vars anskaffande utländskt fabrikat
möjligen skulle behöva anlitas, inskränker sig till en eller annan specialmaskin,
i den kostnadssumma, varå nämnda 20 procent skola beräknas,
icke böra få ingå kostnaderna för maskiner för framställning och transmission
av kraft och ånga. Detta torde emellertid icke böra utesluta
möjlighet för lantbruksstyrelsen att, där omständigheterna för något fall
kunna prövas böra därtill föranleda, avvika från nämnda beräkningssätt.
Vad utskottet sålunda tillstyrkt innebär ett tillgodoseende jämväl av
det i motionen framställda förslaget.
På grund av de i ärendet verkställda beräkningarna rörande lånebehovets
storlek under nästa budgetår finner sig utskottet ock böra biträda
Kungl. Maj:ts förslag örn anvisande för samma budgetår av ett kapitalökningsanslag
av 2,000,000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
A) att riksdagen må
1) medgiva, att ändring i de allmänna villkoren
och bestämmelserna för lån från statens mejerilånefond
må vidtagas i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen tillstyrkta förslag;
2) såsom kapitalökning för statens mejerilånefond
anvisa för budgetåret 1933/1934 under Utgifter för
kapitalökning, Statens utlåningsfonder, ett reservationsanslag
av 2,000,000 kronor.
B) att motionen 1:146 må anses besvarad genom
vad utskottet hemställt under punkt A).
Beträffande sättet för anskaffande av det till kapitalökning tillstyrkta
beloppet torde statsutskottet framdeles under riksdagen avgiva förslag.
Stockholm den 5 maj 1933.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 78.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
tran lörsta kammaren: herrar N. August Nilsson, Carl E. Eriksson, Gabrielsson,
Granath, Tjällgren, J. Fritiof Gustafson, Lindmark och Elof B. Andersson; samt
fran andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Uddenberg, Olsson i Rödningsberg,
Pehrsson i Bramstorp, Liedberg, Danielsson, Hagman och Andersson i Surahammar.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.