Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring av villkoren för lån från statens mejerilånefond samt kapitalökning för samma fond ävensom en i ämnet väckt motion.

1933-05-05 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1933:78, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring av villkoren för lån från statens mejerilånefond samt kapitalökning för samma fond ävensom en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 78.

5

Nr 78.

Ankom till riksdagens kansli den 5 maj 1933 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring

av villkoren för lån från statens mejerilånefond samt kapitalökning

för samma fond ävensom en i ämnet väckt

motion.

(Ira avd.)

I en till riksdagen den 3 mars 1933 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition, nr 182, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit

riksdagen att

1) medgiva, att ändring i de allmänna villkoren och bestämmelserna

för lån från statens mejerilånefond må vidtagas i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkt

förslag;

2) såsom kapitalökning för statens mejerilånefond anvisa för budgetåret

1933/1934 under Utgifter för kapitalökning, Statens utlåningsfonder,

ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till berörda

statsrådsprotokoll.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en före propositionens

avlämnande till riksdagen inom första kammaren väckt, till

utskottet hänvisad motion, nr 146, av herr Granath och herr Eriksson,

Carl, vari hemställts, att riksdagen ville hos Kungl. Majit anhålla örn

sådan ändring av villkoren för beviljande av lån ur statens mejerilånefond,

att i den av kungl, lantbruksstyrelsen för vart och ett mejerilån

godkända kostnaden för maskinutrustning viss av Kungl. Majit fastställd

procentsats skall avses för inköp av mejerimaskiner och utrustning av

svensk tillverkning.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

Efter förslag av Kungl. Majit (prop. nr 266 p. 11) beslöt 1930 års riksdag

(skr. nr 377 p. 11) inrättandet av statens mejerilånefond, i vilken fond den

dåvarande norrländska andelsmejerifonden skulle uppgå, samt anvisade

såsom kapital för fonden för budgetåret 1930/1931 bland utgifter för kapitalökning

under rubrik »Statens utlåningsfonder» ett reservationsanslag av

2,000,000 kronor. Norrländska andelsmejerifonden uppgick vid sagda tid

till omkring 400,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 78.

TJtikottet.

Genom kungörelse den 12 september 1930 (nr 339) har utlåningen från

fonden närmare reglerats. Lån från statens mejerilånefond kan beviljas

ekonomisk förening, som har till ändamål att driva andelsmejeri för tillverkning

av smör eller ost och vars flesta medlemmar äro jordbrukare,

för anläggande av mejeri med tillhörande inredning och utrustning, för

ombyggnad av mejeri eller för vidtagande i mejeri av tekniska förbättringar

med avseende å inredning, maskinutrustning, vattenanskaffning, kylanordning

eller dylikt. Lån må ej beviljas till högre belopp än som motsvarar

fem sjättedelar av den beräknade och av lantbruksstyrelsen godkända

kostnaden för de med lånet avsedda åtgärderna. Räntan löper från

lyftningsdagen med fyra och en halv procent. Lån amorteras från och

med tredje året efter det kalenderår, under vilket lånet till någon del

första gången lyftats. Amorteringstiden är högst 10 år beträffande lån för

vidtagande i mejeri av tekniska förbättringar samt minst 10, högst 20 år,

beträffande andra lån. Lånen beviljas av lantbruksstyrelsen. Låneverksamheten

bör så handhavas, att genom densamma befrämjas en planmässig

lösning av frågan örn mejeriernas storlek och förläggning. Vid ansökning

örn lån, som avser inköp av maskiner, skall, bland annat, fogas

uppgift örn maskinernas fabrikat, storlek och pris. Beviljat lån utlämnas

av statskontoret. Innan lån till någon del utlämnas, skall låntagaren

hava till statskontoret avlämnat dels förbindelse att förränta och återbetala

lånet enligt givna föreskrifter, dels ock av statskontoret godkänd

säkerhet för lånet. Genom kungörelse den 29 maj 1931 (nr 125) har stadgats,

att såsom säkerhet må till belopp, motsvarande den beviljade lånesumman,

kunna godkännas inteckning med bästa förmånsrätt i vederbörande

mejerifastighet.

1931 års riksdag har såsom kapitalökning för statens mejerilånefond anvisat

för budgetåret 1931/1932 ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser sådan ändring i gällande

allmänna villkor och bestämmelser för lån från statens mejerilånefond

att lån skall kunna utlämnas — förutom såsom för närvarande till ekonomisk

förening med ändamål att driva andelsmejeri för tillverkning av

smör och ost — jämväl till ekonomisk förening, sorn Ilar till ändamål att

driva andelsmejeri för distribution av konsumtionsmjölk. Vidare ifrågasättes

en bestämmelse av huvudsaklig innebörd, att lån ur fonden i allmänhet

ej bör beviljas, där kostnaden för mejerimaskiner och tekniska

apparater av utländskt ursprung med mer än 20 procent överstiger kostnaden

för maskinerna och apparaturen i dess helhet. Slutligen innebär

Kungl. Maj:ts förslag, att fonden för nästa budgetår skulle tillföras ett

kapitalökningsanslag av 2,000,000 kronor.

Med hänsyn till det sätt, varpå mejerihanteringen inom landet under

senare år utvecklats och den allt större betydelse, som konsumtionsmjölken

erhållit jämväl för producenternas egna andelsföretag, synes även ut
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 78.

7

skottet vägande skäl tala för att lån från mejerilånefonden må få utlämnas

jämväl till distributionsmejerier. Utskottet tillstyrker alltså den i

sådant avseende föreslagna författningsändringen. Beträffande den ifrågasatta

tilläggsbestämmelsen till befordrande av att vid mejeriernas

maskinella utrustning maskiner av svensk tillverkning i största möjliga

utsträckning kommer till användning anser utskottet en sådan bestämmelse

lämplig. Dess huvudsakliga innebörd skall enligt propositionen

vara att lån från fonden i allmänhet ej skall beviljas, där kostnaden för

mejerimaskiner och tekniska apparater av utländskt ursprung utgör mer

än 20 procent av kostnaden för maskinerna och apparaturen i dess

helhet. Utskottet har intet annat att erinra häremot än att, då enligt utredningen

i ärendet de maskiner, för vars anskaffande utländskt fabrikat

möjligen skulle behöva anlitas, inskränker sig till en eller annan specialmaskin,

i den kostnadssumma, varå nämnda 20 procent skola beräknas,

icke böra få ingå kostnaderna för maskiner för framställning och transmission

av kraft och ånga. Detta torde emellertid icke böra utesluta

möjlighet för lantbruksstyrelsen att, där omständigheterna för något fall

kunna prövas böra därtill föranleda, avvika från nämnda beräkningssätt.

Vad utskottet sålunda tillstyrkt innebär ett tillgodoseende jämväl av

det i motionen framställda förslaget.

På grund av de i ärendet verkställda beräkningarna rörande lånebehovets

storlek under nästa budgetår finner sig utskottet ock böra biträda

Kungl. Maj:ts förslag örn anvisande för samma budgetår av ett kapitalökningsanslag

av 2,000,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

A) att riksdagen må

1) medgiva, att ändring i de allmänna villkoren

och bestämmelserna för lån från statens mejerilånefond

må vidtagas i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen tillstyrkta förslag;

2) såsom kapitalökning för statens mejerilånefond

anvisa för budgetåret 1933/1934 under Utgifter för

kapitalökning, Statens utlåningsfonder, ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor.

B) att motionen 1:146 må anses besvarad genom

vad utskottet hemställt under punkt A).

Beträffande sättet för anskaffande av det till kapitalökning tillstyrkta

beloppet torde statsutskottet framdeles under riksdagen avgiva förslag.

Stockholm den 5 maj 1933.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 78.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

tran lörsta kammaren: herrar N. August Nilsson, Carl E. Eriksson, Gabrielsson,

Granath, Tjällgren, J. Fritiof Gustafson, Lindmark och Elof B. Andersson; samt

fran andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Uddenberg, Olsson i Rödningsberg,

Pehrsson i Bramstorp, Liedberg, Danielsson, Hagman och Andersson i Surahammar.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.