Utlåtande i anledning av väckta motioner dels örn bidrag av statsmedel till täckdikning sföretag, dels ock örn viss ändring i villkoren för lån från täckd i k n in g slånefonden.
1933-05-05 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1933:79, Utlåtande i anledning av väckta motioner dels örn bidrag av statsmedel till täckdikning sföretag, dels ock örn viss ändring i villkoren för lån från täckd i k n in g slånefonden.
Dokumentets text
Jorbruksutskottets utlåtande Nr 79.
9
Nr 79.
Ankom till riksdagens kansli den 5 maj 1933 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner dels örn bidrag av statsmedel
till täckdikning sföretag, dels ock örn viss ändring
i villkoren för lån från täckd i k n in g slånefonden.
(l:a avd.)
Jordbruksutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft följande
inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner:
1) 1:47 av herr Johansson, Johan Bernhard, m. fl., likalydande med
II: 91, av herr Hagman m. fl., vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Majit anhålla örn sådan ändring i gällande villkor för
lån från täckdikningslånefonden, att statslån från fonden må under tre år
från lyftningsdagen innehavas räntefritt och utan amortering, varefter
ränta må utgå med 4 procent jämte kapitalåterbetalning med en tolftedel
årligen, samt att redan beviljade lån må komma i åtnjutande av samma
åtsträckning av amorteringstiden, därest den för lånen ställda säkerheten
befinnes tillfredsställande.
2) II: 35, av herr De Geer m. fl., vari hemställts, att riksdagen ville för
budgetåret 1933/1934 bevilja ett extra förslagsanslag örn två miljoner kronor
att utgå som bidrag till täckdikningsföretag med högst 50 procent av
verkliga kostnaden och att utöver nyssnämnda bidragen fortfarande
måtte kunna beviljas bidrag till täckdikningar såsom lån från allmänna
täckdikningslånefonden.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar,
hänvisas till motionerna.
Vid 1913 års riksdag beslöts inrättande av täckdikningslånefonden och
antogos därvid allmänna bestämmelser för utlåningen ur fonden. Efter
åtskilliga ändringar av desamma gäller numera kungörelsen den 22 juni
1920 (nr 332) angående villkoren för lån från täckdikningslånefonden med
däri genom kungörelserna nr 358/1921, 239/1922 och 84/1930 gjorda ändringar.
Av bestämmelserna må återgivas följande:
Lantbruksstyrelsen tillkommer att efter prövning bevilja hushållningssällskap,
som därom gör ansökning, statslån från fonden. Hushållningssällskapen
äga av dylikt statslånebelopp utlämna täckdikningslån. Lantbruksstyrelsen
har att öva uppsikt och kontroll å hushållningssällskapens
täckdikningslåneverksamhet. Statslån från fonden må av hushållningssällskap
under två år från lyftningsdagen innehavas räntefritt och utan
10
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 78.
Utskottet.
amortering. Sedan lånet innehavts under sagda två år, skall vid utgången
av vart och. ett av de därpå följande sju åren dels återbetalas en sjundedel
av det ursprungliga lånebeloppet dels ock gäldas ränta efter fyra procent
för år å oguldet kapitalbelopp. Av den, som av hushållningssällskap erhåller
täckdikningslån, må ej fordras högre ränta än nyss nämnts och
skall jämväl berörda återbetalningsvillkor i allmänhet tillämpas å täckdikningslån.
Täckdikningslån må beviljas ägare eller brukare av åker eller annan
odlad jord oberoende av storleken av den fastighet, där arbetet är avsett
att utföras och, beträffande brukare, av brukningstidens längd. Vid låns
beviljande skall så vitt möjligt tillses, att lån främst tillgodokomma dem,
som äro mest i behov därav. Täckdikningslån må icke under något år beviljas
låntagare till högre belopp än 5,000 kronor och låntagare må ej på
grund av särskilda täckdikningslån utan Kungl. Maj:ts tillstånd för särskilt
fall samtidigt häfta i skuld till högre belopp än 10,000 kronor.
Genom kungörelsen den 28 juli 1932 (nr 375) hava vidare i enlighet med
beslut av 1932 års riksdag meddelats bestämmelser, som möjliggöra erhållande
av amorteringsfrihet beträffande lån från fonden under två år
och därmed även två års förlängning av lånetiden.
I samband härmed torde böra erinras att under punkt 6 av den till innevarande
års riksdag avlåtna statsverkspropositionen, avdelning Utgifter
för kapitalökning i vad angår jordbruksdepartementet, anmälts att, enär
täckdikningslånef ondens likvida kapitalmedel under viss av lantbruksstyrelsen
i ärendet angiven förutsättning vore tillräckliga för mötande av utlåningen
under budgetåren 1932/1933 och 1933/1934, anvisande av nytt
kapital till ifrågavarande fond icke vore erforderligt för budgetåret
1933/1934.
De i ämnet väckta motionerna avse att bereda ytterligare understöd
från statens sida till täckdikningsföretag. Motionerna 1:47 och
II: 91 syfta i huvudsak till sådan ändring av gällande villkor för lån från
täckdikningslånefonden att lån må innehavas räntefritt och utan amortering
under tre i stället för nu två år från lyftningsdagen samt att lånet
därefter skall amorteras med en tolftedel i stället för nu med en sjundedel
årligen. Motionen II: 35 avser att utöver lån från täckdikningslånefonden
till täckdikningsföretag skulle kunna utgå statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
med femtio procent av verkliga kostnaden, i anslutning
vartill hemställes örn anvisande av ett förslagsanslag å 2,000,000 kronor.
Utskottet har vid skilda tillfällen framhållit täckdikningens stora betydelse
för jordbruket särskilt på grund av möjligheten att därigenom
snabbt öka åkerjordens avkastningsförmåga. Åt denna mening gav utskottet
senast uttryck i sitt utlåtande nr 39 över två vid förlidet års riksdag
väckta motioner i ämnet. Utskottet uttalade däri, att då täckdikningen
sålunda vore att betrakta som ett i hög grad produktivt företag och därtill
ägnat att skapa arbetstillfällen, syntes ur synpunkten av rådande depression
syftet med motionerna behjärtansvärt. Riksdagen gick ock motio
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 79.
11
närerna på det sätt till mötes, att möjlighet såsom ovan nämnts bereddes
låntagare att erhålla två års amorteringsfrihet och därmed två års förlängning
av lånetiden.
Utskottet har alltjämt samma uppfattning med avseende å täckdikningens
stora betydelse. Med hänsyn emellertid till den senast vid 1932 års
riksdag medgivna ytterligare förmånen i fråga örn täckdikningslån och i
betraktande av de möjligheter till erhållande av billiga sådana lån, som de
nuvarande villkoren i varje fall erbjuda, anser sig utskottet icke böra såsom
i motionerna I: 47 och II: 91 avses förorda vidtagande av åtgärder för
åvägabringande av vissa ännu längre gående åtgärder i sådant syfte.
Härav följer att utskottet än mindre kan biträda det i motionen II: 35
framförda förslaget örn statsbidrag utan återbetalningsskyldighet, något
som på sätt ock framgår av motionen skulle kräva anvisande av mycket
betydande anslag av skattemedel.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att förevarande motioner I: 47 och II: 91 samt II: 35
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 5 maj 1933.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar N. August Nilsson, Carl E. Eriksson, Gabrielsson, Granath,
Tjällgren, J. Fritiof Gustafson, Lindmark och Elof B. Andersson; samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Uddenberg,
Olsson i Rödningsberg, Carlström, Pehrsson i Bramstorp, Karlsson i Munkedal och Hagman.
12
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 79.
Reservation
av herrar Gabrielsson, Tjällgren, J. Fritiof Gustafson, Lindmark, Elof
B. Andersson, Hedlund i Häste, Pehrsson i Bramstorp och Hagman, som
ansett, att utskottets utlåtande bort erhålla följande lydelse:
»Utskottet har vid skilda tillfällen —--av lånetiden.
Utskottet har alltjämt samma uppfattning med avseende å täckdikningens
stora betydelse. Härtill kommer, att kostnaderna för täckdikningsverksamheten
till allra största delen gå till arbetslöner samt att
denna verksamhets understödjande därför innebär ett betydelsefullt steg
till arbetslöshetens bekämpande. På grund härav anser sig utskottet
böra förorda vidtagande av de åtgärder, som angivits i motionerna
I: 47 och II: 91. Däremot kan utskottet icke biträda det i motionen II: 35
framförda förslaget örn statsbidrag utan återbetalningsskyldighet, något
som på sätt ock framgår av motionen skulle kräva anvisande av mycket
betydande anslag av skattemedel.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
1) att riksdagen, med bifall till motionerna 1:47
och 11:91, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
örn sådan ändring i gällande villkor för lån från
täckdikningslånefonden, att statslån från fonden
må under tre år från lyftningsdagen innehavas räntefritt
och utan amortering, varefter ränta må utgå
med 4 procent jämte kapitalåterbetalning med en
tolftedel årligen, samt att redan beviljade lån må
komma i åtnjutande av samma utsträckning av
amorteringstiden, därest den för lånen ställda säkerheten
befinnes tillfredsställande;
2) att motionen II: 35 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd».
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.