Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående reglering av utgifterna för kapitalökning för budgetåret 1933/1934 i vad angår jordbruksfonden.

1933-05-05 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1933:83, Utlåtande angående reglering av utgifterna för kapitalökning för budgetåret 1933/1934 i vad angår jordbruksfonden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83.

1

i\r 83.

Ankom till riksdagens kansli den 5 maj 1933 kl. 4 e. m.

Utlåtande angående reglering av utgifterna för kapitalökning för

budgetåret 1933/1934 i vad angår jordbruksfonden.

(lia avel.)

Med anledning av de till jordbruksutskottet hänvisade i statsverkspropositionen

gjorda framställningar, som röra utgifter för kapitalökning,

får utskottet avgiva följande yttrande och förslag.

Statens affärsverksamhet.

Statens reproduktionsanstalt.

l:o) Utökad maskinell utrustning vid statens reproduktionsanstalt. I

punkt 1 av den till innevarande riksdag avlåtna statsverkspropositionen,

avdelning Utgifter för kapitalökning, i vad angår jordbruksdepartementet,

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till utökande av den maskinella

utrustningen vid statens reproduktionsanstalt anvisa för budgetåret

1933/1934 ett reservationsanslag av 11,000 kronor.

För uppehållande av statens reproduktionsanstalts verksamhet fanns till

och med budgetåret 1925/1926 under nionde huvudtiteln uppfört ett ordinarie

förslagsanslag att utgå i första hand av inkomster från reproduktionsanstalten.

Vidare hade bland annat anvisats dels ett särskilt extra

reservationsanslag till ersättningsköp för anstalten, dels oek ett extra anslag

till nyanskaffningar vid anstalten. På framställning av Kungl. Maj:t (1926:

IX. H. T. p. 125) beslöt 1926 års riksdag i sammanhang med anstaltens

övergång från och med budgetåret 1926/1927 till affärsdrivande verk att

utesluta berörda anslag ur riksstaten, och medgav riksdagen, att till en

förnyelsefond vid anstalten finge överföras ej mindre från reservationsanslaget

till ersättningsköp därå befintlig behållning än även av vinsten

för budgetåret 1925/1926 ett belopp, motsvarande av Kungl. Majit medgivna

avskrivningar för sistnämnda budgetår. Tillika bemyndigades fullmäktige

i riksgäldskontoret bland annat att för beredande åt anstalten av

rörelsekapital tillhandahålla anstalten en rörlig kredit av intill 40,000 kronor.

I den mån nyanskaffningar det påkallade, förutsattes medel därefter komma

att anvisas såsom utgifter för kapitalökning.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 10 saini. Xr Sti- S7. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83.

Utskottet.

Det äskade anslaget är avsett närmast för inköp av en skärmaskin, en

kopieringsram och en dupliceringsmaskin.

Då såsom i ärendet framhållits de föreslagna nyanskaffningarna avse

att möjliggöra ett tillfredsställande utnyttjande av redan förefintliga maskiner,

har utskottet icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till utökande av den maskinella

utrustningen vid statens reproduktionsanstalt anvisa

för budgetåret 3933/1934 ett reservationsanslag av

11,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet framdeles

under riksdagen avgiva förslag.

Statens ntlåningsfonder.

2:o) Statens avdikningslånefond. Under punkt 2 av förberörda avdelning

av statsverkspropositionen har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att

1) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkt

ändring rörande villkoren för lån från statens avdikningslånefond;

2) medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret 1933/1934 från

statens avdikningslånefond bevilja lån å tillhopa högst 5,000,000 kronor;

3) såsom kapitalökning för sagda fond anvisa för budgetåret 1933/1934

ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor.

Statens avdikningslånefond är avsedd för iitlänmande av lån till utförande

av sådana torrläggningsföretag, vilka avse höjande av alstringsförmågan

hos mark med hänsyn till dess utnyttjande såsom åker eller

ständig slåtter- eller betesvall. Gällande villkor för lån från statens avdikningslånefond

äro meddelade i kungörelse den 11 juni 1926 (nr 258)

med däri genom kungörelse den 14 juni 1929 (nr 166) gjord ändring.

Jämlikt riksdagens beslut har, såvitt angår budgetåren 1929/1930—

1931/1932, det belopp, vartill lån ur fonden fått för år högst beviljas, uppgått

till 3,000,000 kronor. För budgetåret 1932/1933 är motsvarande belopp

bestämt till 2,900,000 kronor.

Utöver till fonden inflytande kapitalinbetalningar bär fonden under nämnda

budgetår tillförts följande anslag för kapitalökning:

för budgetåret 1929/1930............................................................ kronor 250,000

» » 1930/1931............................................................ » 2,000,000

» » 1931/1932............................................................ » 2,000,000

» » 1932/1933............................................................ » 1,300,000.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83.

3

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Jag har vid behandlingen av frågan om statens avdikningsanslag under

punkt 123 i nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition framhållit torrläggningsverksamhetens

stora betydelse. I anslutning härtill förordar jag,

att lån ur avdikningslånefonden må under nästa budgetår beviljas i största

möjliga omfattning. Då jag dels under nyss sagda punkt tillstyrkt, att

statsbidrag ur avdikningsanslaget må för budgetåret 1933/1934 beviljas

intill 2,500,000 kronor och dels ämnar senare i dag föreslå uppförande av

ett särskilt anslag å 4,000,000 kronor såsom bidrag till torrläggningsföretag,

ägnade att motverka arbetslösheten, förordar jag så stor sammanlagd utlåning

ur avdikningslånefonden, som kan antagas erforderlig för mötande av lånebehovet

i avseende å de företag, vilka ifrågakomma till bidrag ur nämnda

båda anslag. I dylikt syfte synes ett utlåningsbelopp av 5,000,000 kronor

böra vara till fyllest.

Vad härefter angår det för budgetåret 1933/1934 erforderliga kapitalökningsanslaget

till fonden, har lantbruksstyrelsen, med utgångspunkt bland

annat från ett medgivet utlåningsbelopp nästa budgetår av 3,000,000 kronor,

beräknat, att för utbetalningar å beviljade lån under sagda budgetår skulle

behöva finnas tillgängligt 3,200,000 kronor. För att kunna verkställa utbetalningar

i dylik omfattning har statskontoret beräknat, att fonden behöver

tillföras 2,000,000 kronor i nytt kapital. Med hänsyn till den av mig förordade

ökade utlåningen från fonden under nästa budgetår, torde kapitalökningsanslaget

böra bestämmas till 4,000,000 kronor.

Slutligen vill jag förorda, att i gällande villkor för lån från ifrågavarande

fond företages en motsvarande ändring, som jag föreslagit beträffande statens

avdikningsanslag, avseende att i vissa fall möjliggöra en reducering av till

torrläggningsföretag beviljat statsunderstöd i förhållande till den verkliga

kostnaden för företaget.»

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

1) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

tillstyrkt ändring rörande villkoren för lån

från statens avdikningslånefond;

2) medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret

1933/1934 från statens avdikningslånefond bevilja lån

å tillhopa högst 5,000,000 kronor;

3) såsom kapitalökning för sagda fond anvisa för

budgetåret 1933/1934 ett reservationsanslag av 4,000,000

kronor.

Utskottet.

Beträffande sättet för anskaffande av de till kapitalökning tillstyrkta

medlen torde statsutskottet framdeles under riksdagen avgiva förslag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83.

Utskottet.

3:o) Egnahemslånefonden. Beträffande Kungl. Maj:ts under punkt 3

gjorda framställning om anslag till kapitalökning för egnahemslånefonden

m. m. har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom

velat

erinra.

4:o) Fonden för fiskerinäringens befrämjande (fiskerilånefonden). Under

punkt 4 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning

för fonden för fiskerinäringens befrämjande (fiskerilånefonden) för

budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom

riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen 1:137 av

herr Andersson, Karl, m. fl., likalydande med 11:360 av herr Hansson i

Hönö m. fl., vari hemställts, att riksdagen såsom kapitalökning för fonden

för fiskerinäringens befrämjande för budgetåret 1933/1934 måtte anvisa

ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.

Fonden för fiskerinäringens befrämjande inrättades enligt beslut av 1891 års

riksdag. Nu gällande bestämmelser för lån ur fonden återfinnas i kungörelsen

den 7 augusti 1907 (nr 61) med däri genom kungörelserna nr 359/1921, nr 130

1928, nr 298/1930 och nr 112/1932 gjorda ändringar. Den 1932 vidtagna

ändringen innebar, att lånen, som tidigare varit amorterings- och räntefria

under ett år från lyftningsdagen, skola under två år från lyftningsdagen

få innehavas räntefritt och utan amortering.

Från fonden utlämnas genom förmedling av hushållningssällskap eller

landsting låneunderstöd för anskaffande av fiskebåtar, motorer för sådana

båtar, fiskredskap eller för fisktransport avsedda fordon, smärre båtar eller

andra smärre inrättningar eller för anläggande av smärre inrättningar för

tillgodogörande eller förädling av fiskets produkter eller för utförande av

fiskodling.

Genom beslut av 1921 års riksdag är högsta medgivna årsutlåningen

bestämd till 1,800,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet framgår att lantbruksstyrelsen med utgångspunkt

från det för åren 1930—1932 genomsnittliga lånebehovet av omkring

1,100,000 kronor räknat med samma belopp för vartdera av åren

1933 och 1934 samt att enligt av statskontoret verkställda beräkningar

skulle för tillgodoseende härav fordras, att för nästa budgetår tillföres

fonden ett belopp av 400,000 kronor såsom kapitalökning.

Fiskerilånefonden avser att tillgodose det behjärtansvärda syftet att för

fiskare underlätta bland annat anskaffande av erforderliga fiskebåtar,

motorer, fiskredskap m. m. för fiskets bedrivande. Behovet i sådant av
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83.

5

seende torde göra sig mer och mer gällande särskilt vidkommande västkustfiskarna,

som i allt större utsträckning äro hänvisade att bedriva

fisket på ganska avlägsna farvatten. Enligt i motionerna lämnade uppgifter

lära för 1933 hava inkommit låneansökningar till ett belopp av sammanlagt

i runt tal icke mindre än 2,145,000 kronor, varav från Göteborgs

och Bohus län i runt tal 1,770,000 kronor och från övriga län ett belopp av

i runt tal 375,000 kronor. Härtill komma de svårigheter, varmed fiskerinäringen

på grund av den rådande depressionen för närvarande har att

kämpa. I betraktande av dessa omständigheter och då därjämte ifrågakommande

inköp — på samma gång därigenom skapas produktiva värden

— torde vara ägnade att i sin mån främja den inhemska industri, som

därav beröres, anser utskottet i likhet med motionärerna vägande skäl

tala för en förstärkning av ifrågavarande fond i enlighet med myndigheternas

förslag eller med 400,000 kronor. Utskottet biträder sålunda motionerna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med anledning av Kungl. Maj:ts

förevarande framställning och motionerna 1:137 och

II: 360 såsom kapitalökning för fonden för fiskerinäringens

befrämjande (fiskerilånefonden) för budgetåret

1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av

400,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet framdeles

under riksdagen avgiva förslag.

5:o) Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras. Under

punkt 5 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att

a) medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret 1933/1934 från lånefonden

för inköp av avelshingstar av ardennerras bevilja lån intill ett

belopp av 160,000 kronor;

b) såsom kapitalökning för nämnda fond för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Med bifall till ett av Kungl. Majit vid 1931 års riksdag framlagt förslag (u. f.

k. bil. 5 sid. 15) beslöt riksdagen inrättande av lånefonden för inköp av avelshingstar

av ardennerras samt bemyndigade Kungl. Majit att i huvudsaklig

överensstämmelse med vad i förslaget ifrågasatts utfärda erforderliga bestämmelser

för erhållande och tillgodonjutande av lån ur fonden.

Dessa bestämmelser återfinnas i kungörelsen den 12 juni 1931 (nr 217).

För budgetåret 1931/1932 var högsta utlåningsbeloppet bestämt till 200,000

kronor. Högsta utlåningsbeloppet är för innevarande budgetår 190,000 kronor.

Riksdagen Ilar för nämnda budgetår såsom kapitalökning för fonden

anvisat reservationsanslag av respektive 200,000 kronor och 150,000

kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83.

Utskottet.

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, hemställer,

att riksdagen må

a) medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret

1933/1934 från lånefonden för inköp av avelshingstar

av ardennerras bevilja lån intill ett belopp av 160,000

kronor;

b) såsom kapitalökning för nämnda fond för budgetåret

1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 100,000

kronor.

Beträffande sättet för anskaffande av de för kapitalökning tillstyrkta

medlen torde statsutskottet framdeles under riksdagen avgiva förslag.

6:o) Täckdikningslånefonden. Beträffande täckdikningslånefonden har

utskottet denna dag avgivit särskilt utlåtande, varom utskottet härigenom

velat

erinra.

7:o) Kraftledningslånefonden. Beträffande Kungl. Majits under punkt

7 gjorda framställning rörande kraftledningslånefonden kommer utskottet

att avgiva särskilt utlåtande, vilket utskottet härigenom velat

anmäla.

8:o) Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift. Beträffande

Kungl. Majits under punkt 8 gjorda framställning örn anslag till

kapitalökning för lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift

har utskottet denna dag avgivit särskilt utlåtande, varom utskottet härigenom

velat

erinra.

9:o) Beträffande de under »Fonden för förlag till statsverket» upptagna

framställningarna hava dessa hänvisats till särskilda utskottet, vilket

jordbruksutskottet härmed får

erinra.

Stockholm den 5 maj 1938.

På jordbruksutskottets vägnar i

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: Se utlåtande nr 80.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1933:212 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen, Utgifter för kapitalökning, gjorda framställningar, vad angår jordbruksä s. 1 i texten