Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till lantbruksstyrelsen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1933-05-19 · 69 sidor, varav 66 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 66 av 69 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1933:91, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till lantbruksstyrelsen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

1

Nr 91.

Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1933 kl. 5.80 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

till lantbruksstyrelsen m. m. jämte i ämnet väckta

motioner.

I den till riksdagen den 3 januari 1933 avlåtna propositionen (nr 1) angående

statsverkets tillstånd oell behov har Kungl. Majit under nionde

huvudtiteln, respektive punkterna 2, 6, 32, 45 och 49, föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition, som kunde varda förelagd riksdagen

för budgetåret 1933/1934 beräkna följande anslag sålunda, lantbruksstyrelsen,

ordinarie förslagsanslag 271,000 kronor, statskonsulenter

och deras biträden, ordinarie förslagsanslag 49,800 kronor, inspektion

Över de lägre lantbruksundervisningsanstalterna, ordinarie förslagsanslag

8,000 kronor, stuteriväsendet, ordinarie förslagsanslag 800,000 kronor,

samt förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen,

extra förslagsanslag 140,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen den 17 mars 1933 avlåten,

till jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 234, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för

samma dag föreslagit riksdagen att

dels besluta, att antalet ordinarie befattningar i lantbruksstyrelsen

skall från och med den 1 juli 1933 vara bestämt på följande sätti

Befattning. Lönegrad.

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ...... —

1 chef för stuteribyrån, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —

4 byråchefer .................................................... B 30

1 byrådirektör ................................................... B 28

2 förste byråingenjörer ......................................... B 26

1 byråinspektör för husdjursskötsel .............................. B 24

1 byråinspektör för mejeriärenden ............................. B 24

1 sekreterare .................................................... B 24

1 kassör och bokhållare........................................... B 21

2 notarier ....................................................... B 21

3 kansliskrivare ................................................. B 11

1 förste expeditionsvakt .......................................... B 7

4 kanslibiträden ................................................. B 7

Bihang Ull riksdagens protokoll 1933. 10 sami. Nr 91. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

Befattning. Lönegrad

2 expeditionsvakter ............................................... B 5

4 kontorsbiträdet! ............................................... B 4

1 skrivbiträde ................................................... B 2;

Anm. 1. Befattningen såsom byråinspektör för husdjursskötsel tillsättes ej, så länge statskonsulent

i boskapsskötsel finnes upptagen å övergångsstat.

Anm. 2. Befattningen såsom byråinspektör för mejeriärenden tillsattes ej, så länge statskonsulent

i mejerihushållning finnes upptagen å övergångsstat.

dels besluta, med giltighet från och med den 1 juli 1933. sådan ändring

av 5 § i avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdeparte
ment

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, att

i 1 mom. första stycket av paragrafen bland där angivna chefsbefattningar

uppföres generaldirektören i lantbruksstyrelsen med arvode av 19,000

kronor, att i sagda moments andra stycke införes befattningen såsom

chef för stuteribyrån i lantbruksstyrelsen med arvode av 12,000 kronor,

samt att i 2 mom. av paragrafen befattningen såsom chef för stuteriöverstyrelsen

uteslutes;

dels besluta, att å övergångsstat för lantbruksstyrelsen skola från och

med den 1 juli 1933 vara upptagna följande befattningar, nämligen

Befattning. Lönegrad,

2 byrådirektörer ................................................ B 26

1 statskonsulent i boskapsskötsel .................................. B 24

1 statskonsulent i svinskötsel .................................... B 24

1 statskonsulent i får- och getskötsel ............................ B 24

1 statskonsulent i mejerihushållning ............................ B 24;

dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade

förslagen till ordinarie avlöningsstat och till övergångsstat för lantbruksstyrelsen,

att tillämpas från och med budgetåret 1933/1934;

dels höja det ordinarie förslaganslaget till lantbruksstyrelsen, nu

225,000 kronor, med 100,300 kronor till 325,300 kronor;

dels till reseersättningar åt befattningshavare vid lantbruksstyrelsen

anvisa för budgetåret 1933/1934 under nionde huvudtiteln ett extra förslagsanslag

av 15,000 kronor;

dels besluta, att det under nionde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget

till statskonsulenter och deras biträden, 49,800 kronor, skall

ur riksstaten utgå;

dels besluta, att det under samma huvudtitel upptagna ordinarie förslagsanslaget

till inspektion över de lägre lantbruksundervisningsanstalterna,

8,000 kronor, skall ur riksstaten utgå;

dels till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen

anvisa för budgetåret 1933/1934 under nionde huvudtiteln ett

extra förslagsanslag av 140,000 kronor;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

3

dels för budgetåret 1933/1934 uppföra ordinarie förslagsanslaget till

stuteriväsendet med oförändrat belopp av 800,000 kronor;

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de övergångsbestämmelser,

som vid genomförande av förberörda organisationsändringar må erfordras.

I samband med denna proposition har jordbruksutskottet till behandling

förehaft följande inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner,

nämligen

inom första kammaren

nr 305 av herr Johan Bernhard Johansson m. fl.,

nr 306 av densamme m. fl.,

nr 307 av herr John Björck,

nr 308 av herr David Pettersson,

nr 309 av herr von Geijer och

nr 310 av herr Bengtsson m. fl., samt

inom andra kammaren

nr 474 av herr Hagman m. fl.,

nr 475 av herr Jönsson i Boa m. fl.,

nr 476 av herr Liedberg m. fl.,

nr 477 av herr Wallén m. fl.,

nr 478 av herrar Strindlund och Andersson i Rasjön,

nr 481 av herr Magnusson i Skövde och

nr 484 av herr Osberg.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för Kungl. Majlis förslag,

får utskottet, i den mån därför ej nedan redogöres, hänvisa till det vid

propositionen fogade statsrådsprotokollet.

Vad i motionerna hemställts återgives i samband med utskottets yttrande

i de delar, som motionerna avse. I fråga örn de skäl, som motionärerna

anfört till stöd för sina yrkanden, tillåter sig utskottet att, i den mån

redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till motionerna.

Lantbruksstyrelsens nuvarande organisation härrör i stort sett från

år 1918. Enligt denna organisation består styrelsen av en generaldirektör

och chef samt såsom ledamöter fyra byråchefer, vilka förestå

var sin byrå, nämligen lantbruksbyrån, agrikulturtekniska byrån, fiskeribyrån

och administrativa byrån. Enligt den för styrelsen gällande instruktionen

den 21 augusti 1925 (nr 391) med däri sedermera vidtagna

ändringar (nr 363/1927 och 80/1932) ankomma på lantbruksstyrelsen följande

allmänna förvaltningsuppgifter.

Lantbruksstyrelsen har att med uppmärksamhet följa lantbruket och

dess binäringars samt fiskerinäringens tillstånd och utveckling såväl

inom landet som ock, i den mån det är möjligt, i utlandet, samt att efter

omständigheterna själv vidtaga eller hos Kungl. Majit föreslå de åtgärder,

som styrelsen anser lämpliga för dessa näringars befrämjande. Styrelsens

ämbetsbefattning omfattar även handläggning av tekniska och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

administrativa ärenden angående sådana vattenavlednings-, avdikningsoch

odlingsföretag för jordbrukets höjande eller frostländiglietens minskande,

för vilka understöd av statsmedel sökts eller beviljats. Enligt

den ändring, som vidtagits uti instruktionen för styrelsen genom nyssnämnda

kungörelse nr 80/1932 har styrelsen att till främjande av fisket vid

en för ändamålet särskilt inrättad, till styrelsen direkt ansluten undersöknings-

och försöksanstalt för sötvattensfisket ävensom i övrigt utföra

praktiskt-vetenskapliga undersökningar och försök å fiskets område.

Lantbruksstyrelsen skall vidare tillhandagå offentliga myndigheter,

menigheter och institutioner med av dessa äskade råd och upplysningar i

frågor, som ligga inom området för styrelsens verksamhet, ävensom i övrigt,

i den mån så lämpligen kan ske, till myndigheter och institutioner

lämna meddelanden uti de under styrelsens verksamhet fallande spörsmålen.

Enligt bestämmelse i instruktionen äger lantbruksstyrelsen icke taga

befattning med frågor rörande hästaveln.

Under lantbruksstyrelsen lyda statens lantbruksingenjörer, extra lantbruksingenjörer

och lanthruksstipendiater ävensom statskonsulenterna

inom vissa grenar av lanthushållningen samt statens lokala fiskeriadministration.

Till efterrättelse för Sveriges lanthruksattachéer i utlandet

äger styrelsen, enligt vad därom är särskilt stadgat, meddela föreskrifter

angående utövandet av deras verksamhet. Under styrelsens överinseende

stå jämväl statens centrala frökontrollanstalt samt statens maskin- och

redskapsprovningsanstalter. Styrelsen handhar överinseendet och kontrollen

över statens och med statsmedel understödda lantbruksundervisningsanstalter

med undantag för lantbrukshögskolan. Under styrelsens

inseende stå därjämte de med statsmedel understödda kemiska stationerna

och frökontrollanstalterna.

Uti instruktionen utsäges vidare, att lantbruksstyrelsen bör stå i oavbruten

förbindelse med rikets hushållningssällskap samt att styrelsen

äger från dem och deras förvaltningsutskott infordra erforderliga yttranden

och upplysningar. Å andra sidan bör styrelsen meddela hushållningssällskapen

kännedom örn sådant, som kan vara av vikt för befrämjande

av sällskapens ändamål, samt hos sällskapen göra framställningar

och väcka förslag i ämnen, som beröra sällskapens verksamhet.

Körande ärendenas fördelning i allmänhet å styrelsens särskilda byråer

stadgas i instruktionen,

att å lantbruksbyrå1», skola handläggas ärenden, som röra lantbruket

och dess binäringar och som icke tillhöra annan hyra, ävensom ärenden

rörande inom dessa verksamhetsområden anställda tjänstemän,

att å agrikult urtekniska byrån, vilken består av två avdelningar, en

teknisk och en kameral avdelning, skola handläggas ärenden rörande vattenavledningar

och avdikningar, däri inbegripet täckdikning, samt odlingsföretag

ävensom angående lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater,

därvid ärendena rörande vattenavlednings-, avdiknings- och odlingsföretag

skola, i vad de avse granskning av arbetsplaner och kostnadsförslag

och vad därmed äger samband, handläggas å den tekniska

avdelningen inom byrån samt, i vad nämnda ärenden angå kontrakt och

säker hetsförbindelser, utbetalning av statsmedel, företags godkännande

m. m., handläggas å den kamerala avdelningen inom byrån,

att å fiskeribyrån, som likaledes består av två avdelningar, skola

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

handläggas ärenden, som röra fiskerinäringen samt statens lokala fiskeriadministration,

därvid ärenden rörande färskvattensfisket skola handläggas

å den ena avdelningen samt ärenden rörande saltvattensfisket å den

andra avdelningen,

att å administrativa byrån slutligen skola handläggas ärenden, som

avse styrelsens medelsförvaltning samt styrelsens organisation och personal,

dock att frågor örn tekniskt biträdes tjänstgöring handläggas å den

byrå, där biträdet tjänstgör.

Den närmare fördelningen av ärendena mellan byråerna ävensom mellan

avdelningarna inom agrikulturtekniska byrån och fiskeribyrån bestämmes

av styrelsen i en särskild arbetsordning.

Jämlikt beslut vid 1925 års riksdag (IX H. T., p. B; R. skr. nr 9 A, p. 3)

samt kungl, brev den 15 maj 1925 är antalet ordinarie befattningar hos

lantbruksstyrelsen bestämt på följande sätt:

Befattning. Lönegrad.

1 generaldirektör .............................. A 3

4 byråchefer .................................. B 30

1 byrådirektör å fiskeribyrån .................. B 28

2 byrådirektörer å lantbruksbyrå!! ............ B 26

2 förste byråingenjörer ........................ B 26

1 sekreterare .................................. B 24

1 kassör och bokhållare ........................ B 21

1 notarie ...................................... B 21

3 kansliskrivare ................................ B 11

1 förste expeditionsvakt ........................ B 7

6 kanslibiträden ................................ B 7

2 expeditionsvakter ............................ B 5

1 kontorsbiträde .............................. B 4

1 skrivbiträde .................................. B 2.

Den samtidigt för lantbruksstyrelsen godkända staten är av följande

utseende:

avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ----kronor 180,300

vikariatsersättningar, förslagsanslag .................... » 5,000

avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. .. » 39,700

Summa förslagsanslag kronor 225,000.

Inom lantbruksstyrelsen finues därjämte inrättad en särskild tuberkulosavdelning,

vars personal avlönas från det under nionde huvudtiteln

uppförda extra förslagsanslaget av 140,000 kronor till förekommande och

hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen. Avdelningen förestås

av en föredragande, varjämte å densamma äro anställda en konsulent,

ett kvinnligt biträde samt en expeditionsvakt. Enligt kungl, brev

den 3 juni 1932, avseende avdelningens verksamhet under budgetåret

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

1932/1933, skall föredraganden åtnjuta ett arvode av 6,588 kronor,1 varjämte

till avlöning åt konsulenten anvisats ett belopp av 7,440 kronor,

till avlöning åt det kvinnliga biträdet ett belopp av högst 3,888 kronor

samt till avlöning åt expeditionsvakten ett belopp av högst 2,832 kronor.

I samma brev har tillika föreskrivits, att vad i avlöningsreglementet

den 22 juni 1921 (nr 451, jämför nr 270/1925) för befattningshavare i statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

med därtill hörande tillämpnings- och tilläggsbestämmelser samt

i gällande allmänt resereglemente finnes stadgat beträffande befattningshavare,

såvitt angår föredraganden, i lönegraden B 29 och, såvitt angår

konsulenten, i lönegraden B 24, skall i tillämpliga delar gälla i fråga örn

dessa befattningshavare.

Inom lantbruksstyrelsen tjänstgöra -— förutom hos styrelsen anställd

ordinarie och icke-ordinarie personal — därjämte, i den mån de icke äro

upptagna av tjänsteförrättningar ute i landet, statskonsulenterna inom

vissa grenar av lanthushållningen. Dessa, som till antalet äro fyra,

nämligen en i boskapsskötsel, en i svinskötsel, en i får- och getskötsel

samt en i mejerihushållning, äro för sin tjänstgöring hos styrelsen

tilldelade lantbruksbyrån. Att handlägga visst ärende eller viss grupp

av ärenden å denna byrå må förordnas inspektör över lantmanna- och

lanthushållsskolor. I den mån vederbörande inkallas till tjänstgöring

hos styrelsen, tjänstgöra å agrikulturtekniska byrån lantbruksstipendiater

samt å fiskeribyrån fiskeristipendiater.

I fråga örn befattningshavarnas åligganden och ärendenas handläggning

inom lantbruksstyrelsen inhämtas av instruktionen i huvudsak följande.

Generaldirektören äger ensam beslutanderätt i alla ärenden, i vilkas

Provning han deltager. Undantag från denna regel göres endast beträffande

ärenden, som röra ådömande av ansvar å befattningshavare för

fel eller försummelse i tjänsten. Avgörandet av ärenden av sistnämnda

art skei- genom omröstning mellan de i beslutet deltagande.

Vissa viktigare ärenden skola av generaldirektören avgöras i närvaro

av den ledamot, till vilkens ämbetsbefattning ärendet hör, och minst en

annan ledamot. I övrigt avgöras sådana ärenden, i vilkas prövning generaldirektören

deltager, i närvaro endast av sådan ledamot, vars ämbetsbefattning

ärendet tillhör eller eljest angår.

I ärenden av beskaffenhet, att de icke skäligen böra i varje fall underställas

lantbruksstyrelsen prövning, må vederbörande byråchefer, var

och en inom sitt verksamhetsområde, fatta beslut. I särskilda fall må

ock sådant ärende kunna överlämnas till underordnad tjänsteman för

vederbörlig åtgärd. Närmare bestämmelser örn de ärenden, vilka må behandlas

i nu nämnd ordning, meddelas, där föreskrift därom icke annor -

1 Arvodet är bestämt till detta belopp med hänsyn till att den nuvarande tjänsteinnehavaren

tillika åtnjuter pension såsom regementsveterinär. Hans sammanlagda löneförmåner

motsvara avlöning enligt lönegraden B 29.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91. 7

ledes är given, i styrelsens arbetsordning eller i särskilda tjänsteföreskrifter

eller ock av generaldirektören.

Ärende, som icke är av beskaffenhet, att det enligt vad nyss sagts avgöres

av vederbörande byråchef eller underordnad tjänsteman, skall föredragas

inför generaldirektören, innan det av honom avgöres. Denna föredragning

åvilar i första hand byråcheferna. Även vissa andra befattningshavare

hava fått sig föredragningsskyldighet ålagd. Ä lantbruksbyrån

är sålunda en utav byrådirektörerna föredragande för ärenden

rörande trädgårdsskötseln. Ärenden, som tillhöra agrikulturtekniska

byråns kamerala avdelning, föredragas av förste byråingenjören på avdelningen,

där ej byråchefen finner sig böra själv föredraga visst ärende

eller viss ärendegrupp. Å fiskeribyrån är byråchefen föredragande å den

ena utav byråns båda avdelningar, byrådirektören å den andra.

I detta sammanhang är vidare att märka, att uttrycklig föreskrift i

instruktionen bemyndigar generaldirektören att, då så finnes lämpligt

och bestämmelser därom icke äro meddelade i arbetsordningen eller eljest,

förordna annan styrelsens tjänsteman, statskonsulent eller inspektör över

lantmanna- och lanthushållsskolor att i byråchefs ställe och efter omständigheterna

under dennes inseende handlägga visst ärende eller viss

grupp av ärenden. Sålunda förordnad tjänsteman inträder för dessa

ärenden såsom ledamot i styrelsen och har jämväl i övrigt med avseende

å dessa ärenden samma åligganden och ansvar som byråchef. Föredragning

av sålunda särskilt förordnad tjänsteman bör dock alltid ske i närvaro

av vederbörande byråchef, där icke denne för särskilt fall erhållit

befrielse därifrån eller eljest har vederbörligt förfall. Med stöd av nu

berörda stadgande har viss föredragningsskyldighet ålagts statskonsulenten

i mejerihushållning.

Då generaldirektören åtnjuter semester eller befinner sig på tjänsteresa

eller eljest är förhindrad att sköta sitt ämbete, utan att vikarie för

honom är förordnad, skola ärendena, där ej Kungl. Majit annorlunda förordnar,

avgöras av styrelsens ledamöter samfällt. I generaldirektörens

frånvaro må emellertid ej beslut fattas i, bland annat, ärende, som är av

större ekonomisk betydelse, och ej heller åtgärder vidtagas, som rubba

eller förändra av styrelsen givna föreskrifter eller förut i styrelsens ämbetsutövning

följda grunder.

Behovet av omorganisation.

Kungl. Maj:ts förevarande proposition ansluter sig i huvudsak till ett av

jordbruksutredningen i betänkande den 15 oktober 11)32 framlagt förslag

till omorganisation av lantbruksstyrelsen.

Jordbruksutredningen har vid uppgörande av sitt förslag till omorganisation

av nämnda styrelse närmast letts av följande huvudsynpunkter:

1) den sedan 1920 avsevärt ökade arbetsbelastningen inom lantbruksstyrelsen

påkallade i och för sig en förstärkning av styrelsens arbetskrafter;

2) tillgodoseende i önskvärd omfattning av kraven på en effektiv ledning

av den lägre lantbruksundervisningen och en initiativrik verksamhet

på dess utveckling;

s. 8 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

3) behovet av att inom lantbruksstyrelsen kunna ägna ökad uppmärksamhet

åt jordbrukets ekonomiska problem;

4) önskvärdheten av att till lantbruksstyrelsen förlägga den centrala

ledningen av landets hästavel och

5) önskvärdheten av att från lantbruksstyrelsen till medicinalstyrelsen

överflytta handläggningen av ärenden rörande bekämpande av nötkreaturstuberkulosen

hos nötkreaturen.

I anslutning till dessa synpunkter innefattar jordbruksutredningens

betänkande förslag örn

1) förstärkning av lantbruksstyrelsens arbetskrafter, närmast genom

en uppdelning på tre byråer av de ärenden, som handläggas å den nuvarande

lanthruksbyrån, i samband varmed ifrågasättes indragning av

den bj-rådirektörsbefattning, med vilken icke är förenad föredragningsskyldighet

beträffande trädgårdsärenden, och en avveckling av den nuvarande

statskonsulentinstitutionen ävensom ett inordnande i styrelsen

av inspektionen över de lägre lantbruksundervisningsanstalterna;

2) överflyttande till lantbruksstyrelsen av hästväsendets centrala ledning;
3)

överflyttande fran lantbruksstyrelsen till medicinalstyrelsen av

ärenden rörande bekämpande av nötkreaturstuberkulosen.

Departementschefen har givit sin anslutning åt de ledande principer,

som för jordbruksutredningen varit bestämmande vid upprättande av

dess förslag till omorganisation av lantbruksstyrelsen. Kungl. Maj:ts

förslag skiljer sig från utredningens förslag huvudsakligen allenast däri

att Kungl. Maj:ts förslag innefattar indragning av den byrådirektörshefattning

inom lantbruksstyrelsen, med vilken närmast är förenad föredragningsskyldighet

beträffande trädgårdsärenden, samt den nuvarande

lantbruksbyråns uppdelning på allenast två byråer.

I motionen 1:309 yrkas avslag å förevarande proposition i dess helhet,

dels under erinran att lantbruksstyrelsens nuvarande organisation

genomlörts så sent som 1920, dels ock med åberopande närmast att tvekan

kunde råda huruvida icke förefintliga olägenheter med avseende å den

nuvarande organisationen skulle kunna nås utan så djupt ingripande

förändringar, som Kungl. Maj:ts förslag enligt motionärens mening

innebure.

Även örn utskottet icke i allo kan ansluta sig till det i förevarande proposition

framlagda organisationsförslaget, är utskottet i varje fall av

den uppfattningen, att den mycket betydande ökning i lantbruksstyrelsens

och särskilt dess lantbruksbyrå arbetsbörda, som ägt rum, sedan lantbruksstyrelsens

nuvarande organisation genomfördes, påkallar förändringar

i vissa avseenden. Utskottet anser sig därför icke kunna biträda motionen

I: 309 örn ett helt avvisande av propositionen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

9

Innan utskottet går att till behandling upptaga de i propositionen innefattade

olika huvudspörsmålen, vill utskottet framhålla, att de nuvarande

förhållandena beträffande lantbruksstyrelsens uppgifter och sättet

för ärendenas handläggning inom styrelsen givit utskottet anledning till

den allmänna reflexionen, att till befordrande av arbetet inom styrelsen

i första hand vissa förenklingar borde kunna genomföras.

Utskottet tager härutinnan först nied tillfredsställelse fasta på departementschefens

i ärendet gjorda uttalande, att väckt fråga örn decentralisering

från lantbruksstyrelsen av vissa förvaltningsuppgifter synts

honom vara förtjänt av beaktande. Vidare vill det förefalla utskottet som

skulle föredragning av vissa ärenden i betydligt större utsträckning än

hittills varit fallet kunna efter förslag av vederbörande byråchef uppdragas

åt härför lämpliga befattningshavare i icke byråchefs ställning. Utskottet

ansluter sig ock till vad departementschefen anfört därom, att till

avlastning av verkschefens arbetsbörda ökad möjlighet bör beredas till att

åt vederbörande byråchefer delegera beslutanderätten i vissa mindre viktiga

frågor. I den mån de av utskottet tillstyrkta åtgärderna betinga

ändringar i lantbruksstyrelsens instruktion, förutsätter utskottet, att dessa

bliva genomförda.

Utskottet behandlar propositionen under följande huvudavdelningar,

nämligen 1) hästavelns centrala ledning, 2) den centrala ledningen av

ärenden angående nötkreatur stuberkulos m. m., 3) trädgårdsskötselns

representation inom lantbruksstyrelsen, 4) statskonsulenterna å lanthushållningens

område, 5) lantbruksstyrelsens organisation, 6) Avdelningen

för bekämpande av tuberkulos hos nötkreatur, 7) stuteriväsendet samt 8)

kostnadsberäkningar och statförslag.

Hästavelns centrala ledning.

Ärendena rörande hästaveln äro för närvarande förlagda till ett för

ändamålet särskilt inrättat ämbetsverk, stuteriöverstyrelsen. Sin nuvarande

organisation erhöll detta ämbetsverk genom beslut vid 1920

års riksdag. Enligt denna organisation består överstyrelsen av en chef

samt en byrådirektör med ledamots ställning. Vid behandling av

vissa frågor förstärkes överstyrelsen med två fullmäktige eller, vid förfall

för någon av dessa, av en fullmäktig och fullmäktiges suppleant.

Enligt den för överstyrelsen gällande instruktionen av den 12 november

1923 (nr 399) med däri sedermera vidtagna ändringar (nr 281/1925) åligger

det överstyrelsen:

att med uppmärksamhet följa hästavelns tillstånd och utveckling

inom landet och att efter omständigheterna själv vidtaga eller hos Kungl.

Maj:t föreslå de åtgärder, som styrelsen anser lämpliga för hästavelns

befrämjande, på det att såväl lantförsvarets och näringarnas som ock

enskildas behov av lämpliga hästar må bliva behörigen tillgodosett. Styrelsen

bör jämväl ägna uppmärksamhet åt vad som på hästavelns örn
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

råde tilldrager sig i främmande länder, för att där vunnen erfarenhet

må kunna komma den svenska hästaveln till godo. För befordrande av

den stuteriöverstyrelsen sålunda förelagda uppgiften ävensom för upprätthållande

av sambandet med länens hushållningssällskap samt nied

den hästuppfödande och hästförbrukande allmänheten hör styrelsen, när

den finner sådant vara av behovet påkallat, dels från hushållningssällskapen

eller deras förvaltningsutskott och från remonteringstyrelsen

infordra yttranden och upplysningar samt meddela hushållningssällskapen

och remonteringsstyrelsen kännedom örn sådant, som kan vara av

vikt för främjande av deras ändamål, ävensom hos hushållningssällskapen

och remonteringsstyrelsen göra framställningar och väcka förslag

i ämnen, som beröra deras verksamhet, dels ock till gemensam överläggning

med sig sammankalla ordförandena i hästpremieringsnämnderna

och chefen för remonteringsstyrelsen,1 dock ej mer än en gång varje kalenderår.

Under stuteriöverstyrelsen höra Flyinge hingstdepå och stuteri samt

Strömsholms hingstdepå.

Samtliga utgifter för stuteriväsendet bestridas från och med budgetåret

1930/1931 av de medel, som inflyta till statsverket enligt kungörelsen

den 4 maj 1923 (nr 87) angående anordnande av vadhållning medelst

s. k. totalisator (totalisatormedel). Dessa medel uppsamlas över förslagsanslaget

till stuteriväsendet i en fond, benämnd stuteriväsendets fond,

från vilken utgifterna i fråga bestridas.

Med tillämpning från och med budgetåret 1931/1932 av den principen,

att förslagsanslaget till stuteriväsendet bör upptagas med samma belopp

som det, vartill totalisatormedlen beräknas komma att under budgetåret

inflyta, har, såsom redan är nämnt, Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition

föreslagit riksdagen att, i avhidan på proposition angående

omorganisation av lantbruksstyrelsen, för budgetåret beräkna ordinarie

förslagsanslaget till stuteriväsendet till 800,000 kronor.

Enligt beslut vid 1925 års riksdag (IX H. T. p. 37; E. skr. nr 9 A p. 36)

samt kungl, brev den 15 maj 1925 är antalet ordinarie befattningar hos

stuteriöverstyrelsen bestämt sålunda:

Lönegrad.

1 chef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ................ —

1 byrådirektör och ledamot .................................... B 26

1 notarie ....................................................... B 21

1 kontorsbiträde ................................................ B 4.

Arvode till chefen för stuteriöverstyrelsen utgår med ett årligt belopp

av 8,000 kronor.

Den för överstyrelsen gällande staten har jämlikt kungl, brev den 27

juni 1930 följande utseende:

1 Remonteringsstyrelsen indrogs från och med år 1928. Sedan dess är ledningen av

remonteringsväsendet uppdragen åt inspektören för kavalleriet med biträde av en remonteringsnämnd.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91. 11

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 27,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................... » 500

Arvoden å 1,200 kronor till två fullmäktige .............. » 2.400

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. .. » 4,000

Expenser ................................................ » 3,000

Dyrtidstillägg, förslagsanslag ............................ » 4,500

Summa förslagsanslag kronor 42,100.

Jordbruksutredningen, som i samband med stuteriärendenas överflyttande

till lantbruksstyrelsen föreslår inrättande därstädes av en särskild

byrå (stuteribyrån), har till närmare utveckling av sina synpunkter på

förevarande fråga anfört bland annat följande.

Den utan jämförelse största uppgiften för hästaveln i vårt land vore

att tillgodose jordbruket och i samband därmed även skogsbruket med

erforderlig dragkraft. I Sverige torde jordens uppdelning i till huvudsaklig

del jämförelsevis små driftsenheter ävensom de rådande produktionsbetingelserna

i övrigt medföra, att möjligheterna att utbyta hästen som

dragkraft mot traktordrift vore mycket begränsade. Man syntes därför

hava att räkna med, att hästaveln även framgent bomme att spela en

stor roll för vårt jordbruk.

Med avseende på administrationen av de statliga åtgärderna till hästavelns

främjande följde av vad sålunda anförts, att enligt utredningens

mening jordbruksnäringens behov särskilt måste beaktas. Detta

syntes emellertid bäst kunna ske, när hästaveln icke betraktades såsom

en isolerad produktionsgren utan behandlades i sitt rätta sammanhang,

d. v. s. såsom ett av de många driftsproblem, som betingade jordbrukets

räntabilitet. Detta innebure i sin tur, att de statliga åtgärderna

på hästavelns område lämpligen borde ledas av samma organ, som övervakade

verkställandet av flertalet andra statliga åtgärder till jordbrukets

främjande.

Ur allmän synpunkt syntes såsom regel böra gälla, att de åtgärder av

olika slag, som från statsmakternas sida vidtoges till jordbrukets främjande,

borde så avvägas, att statens utgifter för olika ändamål stöde i

rimlig proportion till åtgärdernas betydelse för jordbruket och folkhushållningen

i dess helhet. Ur denna synpunkt kunde utredningen icke

finna motiverat, att hästavelns ledning i fortsättningen förbleve organiserad

såsom ett självständigt ämbetsverk, under det att exempelvis den

ekonomiskt vida betydelsefullare nötkreatursaveln administrativt inginge

såsom mindre del av ett annat ämbetsverk.

Arméns intresse i förevarande avseende syntes icke vara av den

beskaffenhet, att detsamma påkallade hästavelsärendenas förläggning

till ett för deras förvaltning särskilt inrättat verk. Vad liingstdepåerna

beträffade, syntes det icke finnas berättigad anledning antaga, att

icke ledningen av dessa depåer skulle, därest hästavelsärendena överflyttades

till lantbruksstyrelsen, på ett fullt nöjaktigt sätt kunna handhavas

av sagda styrelse. Givetvis borde därvid erforderligt samarbete

äga rum mellan lantbruksstyrelsen oell ledningen för försvarets remonteringsväsende.

Utredningen ville i detta sammanhang erinra, att i och

med tillkomsten år 1925 av nu gällande försvarsorganisation den militära

hästhållningen i hög grad inskränkts. Antalet stamhästar, som

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

enligt därförut tillämpade härordning beräknades till 11,132, bestämdes

därvid till allenast 4,460. Samtidigt minskades det årligen erforderliga

remontantalet från 1,051 till endast 402. Denna starka minskning i den

militära hästhållningen vore givetvis ägnad att förringa betydelsen av

förut berörda invändning mot stuteriärendenas inflyttande i lantbruksstyrelsen.

Därest emellertid arméintresset icke skulle anses med den nu föreslagna

organisationen tillräckligt tillgodosett, syntes detta, såsom statskontoret

framhållit, kunna avhjälpas genom att en representant för sagda

intresse bereddes tillfälle att deltaga vid handläggningen inom lantbruksstyrelsen

av vissa viktiga stuteriärenden.

\ idkommande den ökning i chefens för lantbruksstyrelsen arbetsuppgifter,

som kunde bliva en följd av stuteriärendenas överflyttning dit,

har jordbruksutredningen framhållit bland annat, att dels i vissa fall de

utav utredningen föreslagna förändringarna i fråga örn lantbruksstyrelsen^

arbetsuppgifter vore ägnade att bereda lättnad för verkschefen,

dels ock att den vidgade organisation av verket, som av utredningen föresloges.

i sig vore ägnad att verka i samma riktning.

Beträffande vissa befarade svårigheter att erhålla en för ehefsskapet

för stuteribyrån kvalificerad person har det icke synts utredningen föreligga

anledning antaga, att det skulle vara förenat med större svårigheter

att erhålla lämplig och kvalificerad kraft i fråga örn denna post, än

när det gällde åtskilliga andra poster i jämförbar ställning inom statsförvaltningen.

Lantbrukstyrelsen har ansett att ärendena angående hästaveln på grund

av sin natur närmast syntes höra hemma i lantbruksstyrelsen. Den kallblodiga

aveln utgjorde en viktig förutsättning för och ett led i själva

jordbruksdriften och varmblodsaveln vore att betrakta såsom en binäring

till jordbruket. Hästavelns existens och utveckling vore direkt

beroende av lantmannens intresse härför. De metoder, som komme till

användning inom hästaveln, vore i stort sett desamma som inom husdjursaveln

i övrigt. Det kunde vid angivna förhållanden synas naturligt,

att ärendena angående hästaveln i administrativt hänseende sammanfördes

med lantbruksförvaltningen i övrigt. Orsaken till att så ej

redan skett torde huvudsakligen vara att söka i stuteriväsendets uppgift

att säkerställa arméns behov av lämpliga hästar. Denna synpunkt syntes

dock numera knappast höra tillmätas avgörande betydelse vid denna

frågas bedömande, enär härigenom bland annat jordbruksnäringens intressen

för åstadkommande av ett speciellt för jordbruket lämpligt hästmaterial

kunde tänkas löpa fara att icke bliva beaktade i sådan grad, som

dessa intressens utomordentliga vikt otvivelaktigt påkallade.

Lantbruksstyrelsen har emellertid avstyrkt förslaget örn hästväsendets

överflyttning till styrelsen så gott som uteslutande med hänsyn till de

svårigheter, vilka styrelsen befarade skola medfölja ett inflyttande av

hästaveln inom styrelsens direkta förvaltningsområde genom därav föranledd

ökning uti styrelsens, särskilt verkschefens, redan mycket stora

arbetsbörda. De nya arbetsuppgifter, som genom stuteriärendenas överflyttande

till lantbruksstyrelsen skulle påläggas styrelsens chef, representerade

ett arbetskvantum, som mångdubbelt uppvägde den arbetsrätt
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

13

nåd som skulle åstadkommas genom den föreslagna överflyttningen till

medicinalstyrelsen av ärenden rörande nötkreaturstuberkulosens bekämpande.

Med hänsyn till nu angivna förhållanden och då det vidare syntes vara

ofrånkomligt, att den av utredningen föreslagna utbyggnaden av särskilt

lantbruksbyrå^ nuvarande förvaltningsuppgifter i och för sig automatiskt

måste medföra en ökning, bland annat uti arbetsuppgifterna för styrelsens

chef, framstode det för styrelsen såsom ett olösbart problem, huru

det likväl skulle bliva möjligt för verkets chef att efter omorganisationens

genomförande kunna, såsom utredningen ansåge önskvärt, i ökad omfattning

upprätthålla personlig kontakt med jordbruksnäringen och dess utövare

i skilda delar av landet.

Den väntade besparingen, som i varje fall säkerligen bleve mindre, än

vad jordbruksutredningen räknat med och som styrelsen uppskattade till

6,000 å 9,000 kronor per år, beroende på den löneställning man ville i fortsättningen

giva stuteriöverstyrelsens chef, syntes styrelsen vara alltför

obetydlig, för att densamma rimligen borde få något större inflytande på

denna viktiga organisationsfråga.

Vidare skulle enligt styrelsens mening svårigheter möta att finna en

person som fullt ut besutte de för uppdraget erforderliga såväl hippologiska

som administrativa kvalifikationerna och som ville åtaga sig att

vara byråchef för en eventuell stuteribyrå i lantbruksstyrelsen.

Även stuteriöverstyrelsen har motsatt sig jordbruksutredningens förslag

i förevarande avseende. Styrelsens skäl härför hänföra sig huvudsakligen

lill följande förhållanden.

Ur synpunkten av hästavelns omfattning och betydelse inom vårt land

hade icke sådana förändringar ägt rum. att någon begränsning av statens

omvårdande verksamhet i detta avseende vore påkallad eller berättigad.

Stuteriöverstyrelsen ville sålunda påstå, att någon anledning att

indraga detta ämbetsverk på grund av otillräckliga arbetsuppgifter för

detsamma icke förefunnes.

Styrelsen ville hävda, att det personalbehov, som för närvarande gjorde

sig gällande moni stuteriöverstyrelsen, mäste tillgodoses, huru än organisationens

yttre former anordnades.

Såsom särskilda skäl mot den ifrågasatta överflyttningen framhöll

stuteriöverstyrelsen, bland annat, att det vore lättare att vid inträffande

ledighet återbesätta chefsbefattningen i stuteriöverstyrelsen än att

finna en person i auktoritativ ställning inom hästuppfödande och liästsakkunniga

kretsar, vilken ville åtaga sig byråchefsskap å en eventuell

stuteribyrå inom lantbruksstyrelsen med skyldighet att deltaga i de löpande

administrativa ärendenas beredning och föredragning. På denna

punkt framträdde ock enligt styrelsens mening en av de mest anmärkningsvärda

svagheterna i besparingssakkunnigas förslag, nämligen

att landets hästväsen därigenom skulle förlora en i självständig ställning

och enbart inom detta område med auktoritet och beslutanderätt

verkande målsman.

Chefen för lantbruksstyrelsen skulle svårligen kunna medhinna att vid

sidan av sina många andra maktpåliggande göromål ägna stuteriärendena

samma ingående uppmärksamhet som chefen för stuteriöverstyrelsen nied

sina mera begränsade uppgifter, och lantbruksstyrelsen chef måste alltså

i synnerlig hög grad lita på stuteribyråchefens sakkunskap, organisationsförmåga

oell personliga kapacitet i allmänhet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

De rena fackärendena, som skulle komma att tillhöra stuteribyrån, skulle

icke kunna på ett tillfredsställande sätt handhavas av byråchefen, så

framt han icke finge tillfälle att i viktigare frågor rådgöra med fullmäktige

eller andra motsvarande representanter för speciell hippologisk sakkunskap

på olika områden.

Chefen för remonteringsväsendet Ilar förklarat sig icke vilja motsätta

sig stuteriöverstyrelsens ersättande med en i lantbruksstyrelsen ingående

stuteribyrå, under villkor att chefen för remonteringsväsendet eller

hans ställföreträdare, ordföranden i remonteringsnämnden, finge

deltaga i handläggandet av ärenden, som beröra den ädla hästaveln, samt

att denne chef finge tillfälle att yttra sig vid tillsättandet av befattningen

såsom chef för stuteribyrån.

Generalstabschefen har hemställt örn medverkan därtill, att de militära

intressena bleve, på sätt chefen för remonteringsväsendet i yttrande över

jordbruksutredningens förslag ifrågasatt, tillgodosedda vid utformande

av eventuellt förslag i ämnet ävensom vid frågans fortsatta behandling.

En militär representant å en blivande stuteribyrå borde emellertid även

deltaga i behandling av frågor rörande den kallblodiga hästaveln. Arméförvaltningens

intendentsdepartement har förklarat sig finna det välbetänkt,

örn föreskrift meddelades därom, att den militära representanten

i lantbruksstyrelsen ägde deltaga i behandlingen av frågor avseende ej

endast den varmblodiga utan även den kallblodiga hästaveln.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

»Frågan huruvida den centrala ledningen av landets hästväsende bör

utövas av en för ändamålet inrättad särskild styrelse eller inordnas under

lantbruksstyrelsen har tidigare vid olika tillfällen varit föremål för

statsmakternas övervägande. Att härvid hästavelsärendena ansetts böra

ombesörjas genom ett fristående ämbetsverk torde hava sin grund däri,

att vid organisationsfrågans bedömande de militära synpunkterna på

hästaveln fått bliva utslagsgivande. Betydelsen ur försvarssynpunkt att

inom landet äga tillgång till ett för arméns behov passande hästmaterial

såväl under fredstid som även under krigstillstånd torde hava utgjort den

huvudsakliga anledningen till att hästaveln erhållit sitt eget speciella organ

inom den centrala statsförvaltningen.

Såsom både 1926 års besparingssakkunniga och jordbruksutredningen

framhållit, lärer man emellertid vid bedömande av frågan örn liästavelns

centrala ledning icke kunna bortse från det förhållandet, att det militära

intresset genom 1925 års omorganisation av försvarsväsendet till icke

oväsentlig del förlorat i betydelse. Hästavelsarbetet är numera i högre

grad än förut inriktat på frambringande av det för fyllande av jordbrukets

eget behov av dragare erforderliga hästmaterialet och framstår

härigenom än tydligare såsom ett jordbruksnäringens eget intresse. Man

torde hava berättigad anledning antaga, att den jordbruksbetonade avelsriktningen

inom hästväsendet skall bliva den mest framträdande och

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

15

betydelsefulla även i framtiden, huru hästavelns centrala administration

än bliver ordnad. Men även för armén lärer det hästmaterial, som frambringas

för jordbruksändamål, icke sakna betydelse. Vid inträffande

ofred torde armén icke kunna undvara den reservtillgång på hästar, som

förefinnes inom jordbruket och där finner sin användning.

Hästavelns förkovran och förbättring är sålunda ett spörsmål bland de

många, som betinga en framgångsrik jordbruksdrift, och bör därför betraktas

och bedömas främst ur denna synpunkt. En viktig uppgift för

den centrala statsmyndigheten bör vara att söka alltmera intressera den

jordbrukande befolkningen för hästavelsfrågorna och främja planmässighet

och kontinuitet i hästavelsarbetet ute i landet; en ständig samverkan

på området måste med andra ord äga rum mellan centraladministrationen

och det praktiska jordbrukets utövare. Men förutsättningen för

att så skall kunna ske är, att den centrala myndighet, som skall handhava

hästavelsärendena och leda utvecklingen på hästavelns område,

äger en noggrann inblick i och en tillförlitlig kännedom örn förhållandena

på jordbruksnäringens skilda områden. Det måste förutsättas, att

denna kännedom bäst är tillfinnandes hos den myndighet, som har att

taga befattning med jordbruksärendena i allmänhet och bevaka och främja

jordbrukets övriga intressen, d. v. s. lantbruksstyrelsen. Allmänt sett

synas mig därför grundbetingelserna för en god omvårdnad örn landets

hästavel närmast anvisa en organisation av förvaltningsuppgifterna på

området, som nära anknytes till eller inordnas under lantbruksstyrelsen.

Gäller det nu sagda närmast den kallblodiga hästaveln, synas mig samma

synpunkter göra sig gällande även när fråga är örn den varmblodiga

hästavelns främjande. Alltjämt är armén för tillgodoseende av sitt behov

av tjänstehästar huvudsakligen hänvisad till enskilda hästuppfödare

inom det praktiska jordbruket, för vilka remontuppfödningen är en inkomstkälla.

Produktionen av det för armén erforderliga varmblodiga

hästmaterialet är sålunda till sin natur en binäring till jordbruket och

bör såsom sådan ses i sitt allmänna sammanhang med övriga lantbruksekonomiska

frågor.

För min del kan jag ej finna, att hästaveln för sin utveckling med nödvändighet

kräver en egen centralmyndighet och därigenom i administrativt

hänseende lösryckes ur sitt samband med den övriga liusdjursaveln.

Jag underskattar ingalunda betydelsen av det arbete, som inom den nuvarande

stuteriöverstyrelsen hittills utförts till hästavelns fromma. Men

det synes mig, att en koncentrering av husdjursärendena till lantbruksstyrelsen

skulle under numera inträdda förhållanden innebära vissa fördelar

i betraktande av den allmänna överblick över jordbrukets näringsförhållanden.

som denna styrelse i så rikt mått har tillfälle att förvärva,

och den allmänna erfarenhet rörande husdjursskötselns betingelser i allmänhet,

varöver den förfogar. Därest inom lantbruksstyrelsen inrättas

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

en särskild byrå för stuteriärenden och chefsposten å denna byrå besättes

nied en på det speciellt hippologiska området erfaren och prövad arbetskraft,

finnes all anledning antaga, att hästavelsärendena skola inom

nämnda styrelse bliva handlagda på ett sätt, som till fullo motsvarar

tidsenliga krav.

Det har från såväl lantbruksstyrelsens som stuteriöverstyrelsens sida

framförts vissa erinringar mot ett överflyttande till lantbruksstyrelsen

av hästavelsärendena. Sålunda har anförts, att det skulle möta större

svårigheter att för byråchefsposten å en blivande stuteribyrå mern lantbruksstyrelsen

förvärva en framstående hippolog än örn fråga vore att

besätta chefsposten i stuteriöverstyrelsen. Jag torde härtill allenast få

erinra, att med byråchefstjänst inom statsförvaltningen är förenad icke

oväsentligt större löneförmåner än som för närvarande utgår till stuteriöverstyrelsens

chef. För övrigt torde erfarenheten från andra statsförvaltningsområden

icke giva belägg för att ej denna rekryteringsfråga

skulle låta sig nöjaktigt ordna.

Det har vidare av stuteriöverstyrelsen framhållits, att en fackman på

chefsposten å en stuteribyrå inom lantbruksstyrelsen icke skulle äga den

självständiga ställning och den sammanhållande ledning av vårt

lands hästväsende, som stuteriöverstyrelsens chef nu äger. Jag kan

för min del icke tillmäta denna anmärkning någon avgörande betydelse.

Det finnes enligt min mening icke anledning betvivla, att den, som befunnits

skickad att vara chef för lantbruksstyrelsen, skulle med en framstående

fackman vid sin sida vara i stånd att fullt bedöma även de speciella

frågor, som röra hästaveln. Huru skicklig fackmannen än må

vara såsom hippolog, är det dock därmed icke sagt, att han för förvaltningen

av hästavelsärendena äger lika stora förutsättningar i administrativt

hänseende som den, vilken såsom chef för lantbruksstyrelsen äger

tillgång till alla de upplysningar och insikter på jordbrukets område, som

erfordras för ett rätt bedömande av hästaveln såsom en gren av lanthushållningen.

Ej heller synes mig någon fara föreligga för att efter

ett överflyttande till lantbruksstyrelsen av hästavelsärendena hänsynen

till styrelsens förvaltningsuppgifter i fråga örn hästväsendet skulle bliva

avgörande vid besättande av generaldirektörsbefattningen. Jag förutsätter

nämligen, att till erhållande av befattningen såsom chef för detta

ämbetsverk även framgent icke kan ifrågakomma annan än den, som är

i besittning av en ingående sakkunskap på jordbruksnäringens skilda

områden.

Däremot kan givetvis med visst fog den invändningen göras mot den

ifrågasatta organisationsförändringen, att de militära synpunkterna på

hästaveln, även örn dessa numera icke kunna sägas äga samma tyngd

som förut, kunna löpa fara att alltför mycket undanträngas av det rena

jordbruksintresset. Emellertid lärer denna farhåga kunna undanröjas ge
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91. 17

nom att, på sätt vissa av mig i det föregående omförmälda civila och

militära myndigheter ifrågasatt, chefen för remonteringsväsendet eller,

vid förfall för denne, hans ställföreträdare genom instruktionsbestämmelser

tillförsäkras rätt att närvara vid handläggning inom lantbruksstyrelsen

av viktigare hästavelsärenden, berörande såväl den varmblodiga

som den kallblodiga hästaveln. Även jag vill alltså förorda en sådan

anordning. Den militära representanten bör äga att inom lantbruksstyrelsen

göra sin mening gällande i de ärenden, i vilkas behandling

han deltager, men däremot icke deltaga i besluten; dock bör han

vid skiljaktig mening i visst ärende vara oförhindrad att få denna sin

mening antecknad till protokollet. Genom en sådan anordning torde det

militära intresset få anses bliva på ett tillfredsställande sätt tillgodosett

vid hästavelsärendenas handläggning inom lantbruksstyrelsen.

En annan av lantbruksstyrelsen och stuteriöverstyrelsen framförd erinran

mot den föreslagna organisationsreformen är, att genom överflyttande

till lantbruksstyrelsen av hästärendena denna styrelses chef skulle

få sin arbetsbörda så ökad, att tid och tillfälle svårligen skulle bliva

honom övrig för att kunna ägna hästavelsärendena tillbörlig uppmärksamhet.

Även örn denna invändning mot reformen icke kan frånkännas

ett visst berättigande, torde den dock icke böra tillmätas avgörande betydelse.

Det må framhållas, att ett genomförande av mitt organisationsförslag

skulle tillföra lantbruksstyrelsen sådan förstärkning av arbetskrafterna,

att även chefens arbetsbörda härigenom skulle i någon mån

kunna lättas. Jämväl ifrågasätter jag sådan ändring i instruktionen för

styrelsen, att ökade möjligheter beredas verkschefen att till byråcheferna

delegera beslutanderätten i vissa mindre viktiga ärenden.

Genom stuteriöverstyrelsens indragning och inordnandet av liästväsendets

centrala ledning under lantbruksstyrelsen skulle en högst väsentlig

förenkling i den statliga administrationen på detta område inträda. Jag

finner en sådan förenkling särskilt under nuvarande förhållanden vara

av behovet påkallad. Såsom allmänna civilförvaltningens lönenämnd

framhållit, medför bibehållandet av en särskild styrelse för detta förvaltningsområde

helt naturligt större krav i avseende å personaluppsättning,

än örn administrationen kan anknytas till ett ämbetsverk med närbesläktade

förvaltningsuppgifter. Även örn i förevarande fall besparingen

för statsverket genom den föreslagna organisationsförändringen

icke skulle bliva av större betydenhet, tvekar jag likväl icke att förorda

densamma till genomförande, i all synnerhet som jag är övertygad därom,

att lantbruksstyrelsen övertagande av hästavelsärendena låter sig

väl förena med en fortsatt god omvårdnad örn vårt lands hästavel.

Vid ett genomförande av den av mig nu förordade organisationsförändringen

torde även de nuvarande stuterifullmäktige böra indragas.

Lantbruksstyrelsen lärer nämligen icke sakna möjlighet att utan särskild

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 10 sami. Nr 91. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

TJtskottet.

representation vid sin sida förskaffa sig de upplysningar rörande hästavelns

tillstånd och behov ute i landet, som kunna vara erforderliga för

hästavelsärendenas handläggning inom styrelsen. Vid behandling av

ärenden av mera svårbedömbar beskaffenhet lärer för övrigt alltid den

utvägen stå styrelsen öppen att genom tillkallande av särskilda sakkunniga

inhämta den speciella sakkunskap, som i det särskilda fallet kan

finnas erforderlig.

I de likalydande motionerna I: 310 och II: 476 har hemställts bland annat,

att riksdagen måtte avslå förevarande proposition i vad densamma

avser överflyttande av hästavelns centrala ledning till lantbruksstyrelsen.

Till stöd härför hava i huvudsak åberopats de enligt motionärernas mening

tungt vägande skäl, som av lantbruksstyrelsen och stuteriöverstyrelsen

framförts mot den föreslagna överflyttningen.

Med hänsyn till den allt starkare inriktning att tillgodose lantbrukets

behov av hästar, som hästaveln inom landet erhållit och vilken blivit särskilt

påfallande efter genomförande av 1925 års härordning med det därav

följande minskade behovet av hästar för arméns räkning, och då utskottet

i likhet med såväl jordbruksutredningen som lantbruksstyrelsen anser,

att stuteriväsendet på grund av sin natur intimt sammanhänger med lantbruksförvaltningen,

synas utskottet vägande skäl tala för att handläggningen

av ifrågavarande ärenden närmast böra tillhöra det ämbetsverk,

som företräder den förnämsta sakkunskapen på lanthushållningens område

eller lantbruksstyrelsen.

Det för lantbruksstyrelsen avgörande skälet, varför styrelsen i trots av

sin mening örn det sakligt berättigade i den föreslagna anordningen avstyrkt

överflyttningen, härrör av de svårigheter, vilka styrelsen befarat

skola föranledas av ett inflyttande av hästaveln inom styrelsens direkta

förvaltningsområde genom därav uppkommande ökning i styrelsens, särskilt

verkschefens, stora arbetsbörda. I detta avseende vill utskottet åberopa

dels vad utskottet under nästföregående avdelning uttalat därom, att

genom ändring i lantbruksstyrelsens instruktion ökade möjligheter böra

beredas verkschefen att till vederbörande byråchefer delegera beslutanderätten

i vissa mindre viktiga ärenden, dels hänvisa till, att utskottet under

nästföljande avdelning tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag örn tuberkulosärendenas

överflyttande till medicinalstyrelsen.

Med anledning av de erinringar som från stuteriöverstyrelsens sida liksom

ock i motionerna I: 310 och II: 476 rests mot den ifrågasatta överflyttningen

vill utskottet framhålla, att stuteriväsendets tillgodoseende icke

närmast beror av någon viss organisationsform utan fastmer och ytterst

på de personliga egenskaperna hos den befattningshavare, som får sig anförtrodd

närmaste ledningen av förevarande frågor. Utskottet är ock

i likhet med departementschefen övertygat, att det icke skall möta oöver
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

19

stigliga svårigheter att inom den organisation, som i propositionen avses,

förvärva en person, som i sig förenar de kvalifikationer, som måste anses

önskvärda för en framgångsrik ledning inom lantbruksstyrelsen av landets

hästväsen. Härtill kommer, att det militära intresset i förevarande

avseende, såsom i ärendet jämväl från militärt håll framhållits, torde

kunna på ett fullt tillfredsställande sätt tillgodoses genom att chefen för

remonteringsväsendet eller hans ställföreträdare berättigas närvara vid

behandling av viktigare stuteriärenden såväl i fråga örn den varmblodiga

som kallblodiga aveln. Utskottet kan sålunda icke finna någon avgörande

betydelse böra tillmätas de från vissa håll uttalade betänkligheterna mot

ifrågavarande organisationsförändring, vilken i vart fall med hänsyn

bland annat till den koncentration av husdjursärendena till lantbruksstyrelsen,

som därigenom skulle möjliggöras, torde erbjuda vissa icke oväsentliga

fördelar. I anslutning härtill förordar utskottet Kungl. Maj:ts

förslag örn stuteriärendenas överflyttande till lantbruksstyrelsen. Detta

förslag, som medför en viss, örn än icke någon betydande besparing i statens

utgifter för stuteriväsendets centrala ledning, innefattar jämväl indragning

av de nuvarande till stuteriöverstyrelsen knutna stuterifullmäktige.

Av det anförda torde framgå att utskottet icke kan biträda motionerna

I: 310 och II: 476 i nu förevarande del.

Den centrala ledningen av ärenden angående nötkreaturstuberkulos

m. m.

Förvaltningen av de civila veterinära ärendena bar alltifrån början

ålegat och åligger allt fortfarande landets centrala medicinska myndighet,

medicinalstyrelsen, där de handläggas å en särskild byrå, veterinärbyrån.

Från medicinalstyrelsens förvaltning äro emellertid undantagna vissa veterinärärenden,

vilkas starka lantbruksekonomiska betoning ansetts böra

medföra, att desamma skola tillhöra lantbruksstyrelsens ämbetsområde.

Dessa äro ärendena angående bekämpande av tuberkulos — utom juvertuberkulos

— bos nötkreatur ävensom de därmed nära förbundna ärendena

angående övervakning av efterlevnaden av den s. k. pastöriseringslagen.

Under tiden 1 januari 1915—30 juni 1930 bade medicinalstyrelsen vid sin

sida ett veterinärråd, bestående av två ledamöter, av vilka den ene representerade

lantbruksnäringen och den andre tjänsteveterinärernas verksamhet.

Från och med budgetåret 1930/1931 har emellertid veterinärrådet

indragits, och i stället ha i medicinalstyrelsens vetenskapliga råd inrymts

tre sakkunniga å olika veterinärvetenskapliga områden samt en representant

för agronomien.

Med anledning av ett av 1920 års besparing ssakkunnig a framställt förslag

att de ärenden rörande veterinärväsendet, som handlades av medici
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

nalstyrelsen, måtte överflyttas till lantbruksstyrelsen berördes denna

fråga i proposition nr 122 till 1928 års riksdag om anslag till medicinalstyrelsen,

vilken proposition emellertid gick ut på ett bibehållande tillsvidare

av den hittillsvarande ordningen för ifrågavarande ärendens förvaltning.

Beträffande frågan örn nötkreaturstuberkulos ävensom tillämpning av den

s. k. pastöriseringslagen syntes departementschefen dessa ärendesgrupper

böra behandlas av lantbruksstyrelsen. Riksdagen lämnade utan erinran

departementschefens uttalande i fråga örn veterinärväsendets centrala förläggning

samt yttrade rörande nötkreaturstuberkulosärendena, att den gällande

ordningen för dessa ärendens handläggning vore i vissa hänseenden

mindre tillfredsställande men att i avvaktan på frågans ytterligare

utredning nämnda ärenden tillsvidare borde handläggas i lantbruksstyrelsen.

Såväl epizootisakkunniga som de s. k. nötkreaturstuberkulossakkunniga

hava förordat tuberkulosärendenas överflyttning till medicinalstyrelsen.

Även jordbruksutredningen har stannat för en lösning, som innebär veterinärärendenas

kvarblivande under medicinalstyrelsen och överflyttande

dit av ärenden angående nötkreaturstuberkulos och tillsyn av pastöriseringslagens

efterlevnad, under förutsättning att lantmannasynpunkterna

särskilt med tanke på tuberkulosärendenas överflyttning till medicinalstyrelsen

bereddes tillfälle att på ett effektivt sätt göra sig gällande

genom att vid medicinalstyrelsens sida ställdes en ifrågavarande intressen

företrädande representation, benämnd veterinärfullmäktige, av minst tre

personer företrädande skilda delar av landet, vilkas tillkallande borde

vara obligatoriskt vid behandling av frågor av mera betydande räckvidd

ur lantbruksekonomisk synpunkt. Möjligheten för lantbruksnäringen att

genom en representant för agronomien inom medicinalstyrelsens vetenskapliga

råd få sina synpunkter framförda hade i praktiken blivit

ganska begränsade. Veterinär fullmäktige föreslogos böra erhålla — förutom

rese- och traktamentsersättning enligt allmänna resereglementet —

ett årligt arvode av 1,000 kronor. Själva bedrivandet av kampen mot nötkreaturstuberkulosen

måste dock i första hand anses såsom en veterinärhygienisk

fråga, och med hänsyn såväl härtill liksom ock till ifrågavarande

ärendens stora betydelse ur human-medicinsk synpunkt måste det enligt

utredningens mening anses naturligt, att ledningen av denna kamp

anförtroddes åt det statsorgan, där sakkunskap å ifrågavarande områden

redan funnes företrädd, d. v. s. medicinalstyrelsen.

Lantbruksstyrelsen har avstyrkt jordbruksutredningens förslag i förevarande

avseende. I ett 1925 avgivet utlåtande angående framställt förslag

örn inrättande av en särskild veterinärstyrelse hade styrelsen betonat

tuberkulos- och pastöriseringsärendenas intima samband med nötkreatursskötseln

respektive mejerihushållningen och att handhavande

av dessa ärenden därför måste betraktas såsom ett speciellt lantmannaintresse.

Styrelsen har nu ytterligare betonat kreaturstuberkulosärendenas

samhörighet med styrelsens övriga förvaltningsuppgifter till jordbrukets

främjande och deras betydelse för själva avelsarbetet bland nötkreaturen,

varför de fortfarande borde handläggas av lantbruksstyrelsen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

21

För övrigt har styrelsen huvudsakligen hänvisat till att de principiella

grunderna för nötkreaturstuberkulosens bekämpande för närvarande

vore under omprövning och att det därför kunde synas oförsiktigt att nu

på förhand träffa ett avgörande angående den centrala ledningen av

samma bekämpande.

Medicinalstyrelsen har först beträffande jordbruksutredningens förslag

om inrättande av veterinärfullmäktige, vilket förslag avstyrkts av

styrelsen, åberopat att utredningen icke anfört något konkret fall vid

medicinalstyrelsens behandling av ifrågavarande ärenden, vilket skulle

motivera införande av en så pass dyrbar institution som de föreslagna tre

veterinärfullmäktige skulle utgöra. Örn än medlemmen för agronomi i

medicinalstyrelsens vetenskapliga råd hittills, av vissa angivna skäl, ej

ofta tagits i anspråk, uteslöte detta ej, att bans sakkunskap i framtiden

kunde behöva oftare anlitas. För att i detta avseende befria medicinalstyrelsen

från hänsynstagandet till sparsamhet med anslagna medel

kunde införas i styrelsens instruktion skyldighet att vid behandlingen

av frågor, vilka av styrelsen prövades vara av större vikt ur synpunkten

av lantmännens intressen, inkalla den medlem av vetenskapliga rådet,

vilken företrädde agronomien eller lantbruksnäringen, som funnes stadgad

i instruktionen 21 § rörande tillkallandet av annan medlem vid däri

angivna ärendes handläggning. Med ett sådant stadgande skulle enligt

medicinalstyrelsens förmenande vinnas samma ändamål som jordbruksutredningen

avsett med sitt förslag örn s. k. veterinärfullmäktige och

till avsevärt mindre kostnad för statsverket, även örn det skulle befinnas

av behovet påkallat att anställa ytterligare en medlem för lantbruksnäringen

i det vetenskapliga rådet.

Rörande förslaget örn överflyttande till medicinalstyrelsen av ärendena

rörande nötkreaturstuberkulos och pastörisering har medicinalstyrelsen

åberopat, att både epizootisakkunniga och nötkreaturstuberkulossakkunniga

förordat en sådan anordning, liksom den ock tillstyrkts av

så gott som samtliga myndigheter, vilka yttrat sig över förslaget.

Som ett speciellt lantmannaintresse, varför tuberkuloskampen borde

ledas av lantbruksstyrelsen, hade lantbruksstyrelsen anfört, att arbetet på

tuberkulosens utrotande ur en ladugårdsbesättning vanligen jämväl vore

inriktat på att medföra en höjning av besättningens produktionsvärde.

Detta vore dock ändamålet med veterinärbehandlingen av varje sjukdom,

särskilt sådana av den smygande natur och med det kroniska förlopp,

som i regel karakteriserade tuberkulosen. Härtill komme emellertid

den allmänna hygienens fordringar på tillbörligt hänsynstagande till

omgivningen, vilken ur synpunkten av faran för smittspridning mången

gång borde för statsingripandet vara det primära. Att utrota tuberkulosen

ur en ladugårdsbesättning och samtidigt utsätta andra — en eller

flera —■ för smitta kunde ej vara något lantbruksekonomiskt intresse.

Departementschefen har först rörande den av jordbruksutredningen

föreslagna veterinärfullmäktigeinstitutionen anfört följande:

»I likhet med medicinalstyrelsen m. fl. måste jag starkt ifrågasätta,

huruvida verkligt behov förefinnes av en sådan institution. Redan för

närvarande äger styrelsen möjlighet att genom tillkallande vid behov av

lantbrukets representant inom styrelsens vetenskapliga råd göra sig un
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

derkunnig om lantmännens synpunkter på de veterinära ärendena. För

övrigt är det enligt min mening icke lämpligt att, då statsmakterna så

sent som år 1927 vidtagit en direkt begränsning av lekmannainstitutionerna

inom statsförvaltningen, skrida till en åtgärd, som avser inrättande

av en ny sådan institution. Mot en dylik åtgärd tala ock statsfinansiella

skäl. Jag anser mig sålunda icke kunna förorda utredningens förslag

örn inrättande vid medicinalstyrelsens sida av en särskild fullmäktigeinstitution.

»

Därefter bär departementschefen yttrat följande:

»Vad härefter angår den av utredningen ifrågasatta överflyttningen av

nötkreaturstuberkulosärendena till medicinalstyrelsen, vill jag, som härom

samrått med chefen för socialdepartementet, på de av utredningen

anförda skäl obetingat giva min anslutning åt detta förslag. Den nuvarande

uppdelningen av veterinärärendena på två ämbetsverk innebär en dualism,

som icke kan vara till gagn för den statliga veterinära verksamheten

såsom helhet betraktad. Bibehållandet av nötkreaturstuberkulosavdelningen

under lantbruksstyrelsen måste anses otillfredsställande jämväl

ur den synpunkten, att frågor rörande bekämpandet av tuberkelsjukdomar

bland nötkreaturen i brist på övrig veterinär sakkunskap hos lantbruksstyrelsen

ligger i en enda fackkunnig persons hand, nämligen föredragandens

för tuberkulosärenden inom styrelsen. Då i medicinalstyrelsen

finnes ytterligare veterinär liksom även medicinsk sakkunskap, kan det

motses, att vid en koncentrering till denna styrelse av nötkreaturstuberkulosärendena

dessa skola få en mångsidigare bedömning än för närvarande

är fallet. Jag torde i detta sammanhang få omförmäla, att såsom framgår

av ett vid nötkreaturstuberkulossakkunnigas den 21 oktober 1930 avgivna

betänkande med förslag till ytterligare åtgärder för bekämpande av tuberkulos

hos nötkreatur fogat protokoll över de sakkunnigas sammanträde

med ombud för 19 hushållningssällskap i riket samtliga närvarande förklarade

sig vara ense örn att den centrala administrationen av åtgärderna

mot kreaturstuberkulosen borde förläggas till medicinalstyrelsen. Jag får

alltså tillstyrka, att ifrågavarande avdelning inom lantbruksstyrelsen nu

indrages samt att ärenden rörande undersökning med tuberkulin och därmed

i samband stående åtgärder överflyttas till medicinalstyrelsens ämbetsförvaltning.

Likaså torde den genom nämnda avdelning omhänderhavda

övervakningen av den s. k. pastöriseringslagens efterlevnad böra

övertagas av medicinalstyrelsen. Till de i samband härmed stående organisationsfrågorna

återkommer jag i det följande.»

I de likalydande motionerna 1: 308 och II: 478 har hemställts, bland annat,

att riksdagen måtte till arvoden och reseersättningar åt tre veterinärfullmäktige

anvisa ett anslag av 6,000 kronor. Till stöd härför har

åberopats, att jordbruksutredningen förordat nötkreaturstuberkulosärendenas

överflyttning endast under det oeftergivliga villkoret, att genom

inrättande av en veterinärfullmäktigeinstitution eller träffandet av

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91. 23

annan till sitt syfte likvärdig anordning sörjdes för att lantmannaintressena

gåves tillfälle att på ett nöjaktigt sätt göra sig gällande.

Utskottet delar den uppfattning med avseende å nötkreaturstuberkulosärendenas

behandling, som kommit till uttryck i jordbruksutredningens av

medicinalstyrelsen biträdda förslag. Dessa ärendens närmast rent veterinärhygieniska

karaktär i förening med deras stora betydelse ur lramanmedicinsk

synpunkt synes utskottet utgöra vägande skäl för att dessa

ärendens handhavande förläggas till medicinalstyrelsen, varest finnes företrädd

den förnämsta sakkunskapen på dessa områden. Å andra sidan håller

utskottet före, att det är en synnerligen viktig angelägenhet, att lantmannaintressena

härvid kunna bliva tillbörligen beaktade. Utskottet är

emellertid icke övertygat, att detta syfte bäst nås genom jordbruksutredningens

i motionerna I: 308 och II: 478 upptagna förslag örn inrättande

för ändamålet av en permanent fullmäktigeinstitution. Större möjligheter

i förevarande avseende torde enligt utskottets mening erbjuda sig genom

att vid behandling av veterinära frågor av större ekonomisk betydelse ur

lantmannasynpunkt anlita — förutom lantbrukets representant i medicinalstyrelsens

vetenskapliga råd — den för den särskilda frågans bedömande

bästa sakkunskapen på lantbrukets område. Föreskrift i antytt

avseende synes utskottet böra meddelas i instruktionen för medicinalstyrelsen.

Kostnaderna torde bestridas från till medicinalstyrelsens förfogande

stående medel. För övrigt anser utskottet liksom departementschefen

icke lämpligt, att då statsmakterna så sent som 1927 vidtagit en

direkt begränsning av lekmannainstitutionen inom statsförvaltningen nu

skrida till en åtgärd, som avser inrättande av en ny sådan institution. Utskottet

förordar sålunda tuberkulosavdelningens inom lantbruksstyrelsen

upphörande samt att ärenden rörande nötkreaturstuberkulos ävensom ärenden

rörande pastöriseringslagens efterlevnad överflyttas till medicinalstyrelsens

ämbetsförvaltning. Av det anförda torde ock framgå, att utskottet

icke kan biträda motionerna I: 308 och II: 478 i vad de avse införande

av veterinärfullmäktige.

Trädgårdsskötselns representation inom lantbruksstyrelsen.

Uti statsverkspropositionen till 1920 års riksdag (IX II. T., p. 1) framlade

Kungl. Maj:t förslag örn inrättande å lantbruksstyrelsens stat av

en byrådirektörsbefattning för trädgårdsärenden. Såsom framgår av

statsrådsprotokollet i ärendet anförde vederbörande departementschef till

motivering för förslaget, att han med hänsyn såväl till i ärendet framhållna

omständigheter, vilka för trädgårdsodlingens del gjorde det önskvärt,

att en särskild målsman för denna näring erhölle plats i lantbruksstyrelsen,

som ock till att lantbruksbyrån, enligt vad departementschefen

Utskottet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

inhämtat, hade sä stor arbetsmängd, att dess arbetskrafter fortfarande

endast med stor svårighet kunde nöjaktigt handlägga ärendena i rätt

tid, funne sig böra tillstyrka inrättandet av den föreslagna befattningen

iöi trädgardsärenden och vad med dessa ärenden kunde anses samma ti - hänga.

I sitt utlåtande i anledning av propositionen underströk jordbruksutskottet,

att åt ifrågavarande befattningshavare, som icke syntes utskottet

kunna bliva fullt sysselsatt med trädgårdsärendena, borde i den mån

tiden sådant tilläte uppdragas att jämväl taga befattning med andra å

lantbruksbyrån förekommande ärenden. I enlighet med jordbruksutskottets

hemställan biföll riksdagen Kungl. Maj:ts förslag.

Jordbruksutredningen, som upptagit till närmare behandling frågan

örn trädgårdsnäringens representation inom lantbruksstyrelsen, yttrar

härutinnan följande.

_ Enligt utredningens mening krävde trädgårdsnäringen med hänsyn till

sin speciella karaktär viss representation inom administrationen, även

örn utredningen icke kunnat undgå att finna, att inom lantbruksstyrelsen

kfnc^agda ärenden, som anginge trädgårdsskötseln, varit jämförelsevis

fåtaliga och icke heller av särdeles omfattande art. De hittills mest betydande

trädgårdsärendena av administrativ art sammanhängde med trädgårdsundervisningens

ledande och inspektion av densamma. Att den nuvarande

byrådirektörsbefattningen för trädgårdsärenden måhända fått

mindre betydelse, än man från början tilltrott densamma, syntes sammanhänga

med att de — jämte undervisningsärendena — viktigaste frågorna

rörande denna näringsgren vore i stor utsträckning av merkantil

karaktär, till vilka spörsmåls lösande staten i endast ringa grad ansett

sig kunna eller böra medverka. I sistnämnda hänseende borde emellertid

— liksom i fråga örn jordbruksnäringen i allmänhet — med den starka

accentuering, som jordbrukets ekonomiska spörsmål på senare år erhållit,

en förändring förutsättas komma att inträda, en utveckling som svntes

kunna medföra gagn för näringen i fråga, särskilt som trädgårdsskötseln

i landet under senare år erhållit väsentligt ökad betydelse.

Såsom antytts syntes ifrågavarande representant för trädgårdsskötseln

inom den centrala administrationen kunna förväntas få sig förelagda

arbetsuppgifter av delvis ganska vitt skild natur. Det förefölle sannolikt.

att en avsevärd del av hans verksamhet åtminstone för den närmaste

tiden komme att bliva förlagd a det ekonomiskt kommersiella området.

Jämväl i fortsättningen syntes dock såsom hittills undervisningen å trädgårdsskötselns

område i främsta rummet komma att taga hans tid och

krafter i anspråk. Därest det emellertid skulle visa sig, att de för denne

tjänsteman ifrågasatta uppgifter beträffande trädgårdsskötseln och vad

dit vore att hänföra icke skulle giva honom full sysselsättning, syntes

han enligt utredningens mening kunna anförtros även vissa andra uppgifter.

En reservant inom jordbruksutredningen har icke ansett sig kunna

dela utredningens mening att trädgårdsnäringen tarvade särskild representation

inom administrationen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

25

Statskontoret Ilar yttrat, att, då enligt vad jordbruksutredningen anfört

byrådirektörens för trädgårdsärenden arbetskraft icke kunnat i full

utsträckning utnyttjas, det med fog kunde ifrågasättas, huruvida en särskild

befattning för bär avsedda ärenden alltjämt borde bibehållas.

Lantbruksstyrelsen har erinrat örn vad styrelsen beträffande sagda byrådirektörsbefattning

anfört i utlåtande över 1926 års besparingssakkunnigas

förslag till besparingar och förenklingar i lantbruksstyrelsen. Styrelsen

hade därvid framhållit, att trädgårdsnäringens omfattning och betydelse

samt dess från det egentliga jordbruket i olika avseenden artskilda

natur utgjorde motiv för att densamma representerades inom statsförvaltningen

av en befattningshavare i mera ansvarsfull ställning. En

omläggning av ifrågavarande byrådirektörstjänst, såsom besparingssakkunniga

föreslagit, till statskonsulentbefattning skulle innebära ett visst

underskattande av trädgårdsnäringens betydelse och vara ägnad att bland

denna närings utövare väcka misstro till statens goda vilja att främja

näringens utveckling och förkovran. Styrelsen hade också framhållit såsom

sin uppfattning, att det knappast kunde vara riktigt att, såsom besparingssakkunniga

gjort, mäta befattningens betydelse enbart efter antalet

föredragna ärenden. Av befattningens nuvarande innehavare hade

därjämte under de gångna åren bedrivits en omfattande propagandaverksamhet

genom föredrag och skrifter för näringens höjande och utveckling.

Styrelsen vore för sin del övertygad därom, att befattningen

i fråga under de år som gått varit av betydelse för trädgårdsnäringen och

fyllt de uppgifter, vilka närmast motiverat dess tillkomst.

I nu förevarande sammanhang yttrar lantbruksstyrelsen bland annat

följande.

Ifrågavarande befattningshavares uppgifter hade, framförallt genom

en mera personligt lagd verksamhet, främst varit inriktade på trädgårdsproduktionens

främjande och därmed sammanhörande avsättningsfrågor,

såsom export- och importfrågor, tullfrågor berörande trädgårdsnäringen

samt spörsmål örn sortering och förpackning utav olika trädgårdsprodukter

m. m. Jämväl i fortsättningen syntes befattningens

tyngdpunkt böra ligga på nu nämnda verksamhetsområden.

Befattningens plats vore på den allmänna lantbruksavdelningen. Också

hade han under senare år mer och mer tagits i anspråk för olika utredningar

åt byråchefen å lantbruksbyrån. I den mån förekommande arbetsuppgifter

för trädgårdsärendena icke helt upptoge byrådirektörens

tid, syntes han jämväl i fortsättningen böra biträda byråchefen å den

egentliga lantbruksbyrån, med vilken hans uppgifter såsom trädgårdsnäringens

målsman närmast sammanhängde.

Lantbruksstyrelsen har för sin del bestämt yrkat, att inom styrelsen

fortfarande må finnas en särskild föredragande för trädgårdsärenden och

att dennes verksamhet framgent som hittills må vara inriktad på de

egentliga trädgårdsärendena, det vill säga de som avse själva trädgårdsproduktionen

och avsättningen av trädgårdens produkter.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

Departementschefen har anfört:

»Såsom jag redan omförmält anfördes år 1920 såsom ett av motiven för

inrättande av en ordinarie byrådirektörsbefattning för trädgårdsärenden

inom lantbruksstyrelsen, att styrelsens lantbruksbyrå bade så stor arbetsmängd,

att dess arbetskrafter endast med stor svårighet kunde nöjaktigt

handlägga förekommande ärenden i rätt tid. Genom anställande av en

särskild föredragande för trädgårdsärenden avsågs sålunda att åstadkomma

en viss avlastning av lantbruksbyråns, enkannerligen byråchefens,

arbetsbörda. Sedermera hava de olika gransknings- och utredningsorgan,

som haft att undersöka arbetsförhållandena inom lantbruksstyrelsen,

nu senast uppenbarligen även jordbruksutredningen, hyst viss tvekan,

huruvida de speciella arbetsuppgifter inom styrelsen, som sammanhänga

med trädgårdsnäringen, äro av den omfattning, att de kunna helt

utnyttja en för dessa göromål särskilt anställd tjänsteman.

Jordbruksutredningen har emellertid i sitt omorganisationsförslag upptagit

en byrådirektör för trädgårdsärenden. Såsom skäl härför anför

utredningen, att undervisningen å trädgårdsskötselns område i fortsättningen

liksom hittills skulle i främsta rummet komma att taga hans tid

och arbetskraft i anspråk. Men därjämte håller utredningen för sannolikt,

att en avsevärd del av hans verksamhet åtminstone under den närmaste

tiden komme att bliva förlagd till det ekonomiskt kommersiella

området.

För egen del har jag i likhet med förutnämnda reservant inom utredningen

och vissa av de i ärendet hörda myndigheterna kommit till den

uppfattningen, att tillräcklig anledning icke förefinnes att inom lantbruksstyrelsen

bibehålla en på trädgårdsodlingens område speciellt utbildad

befattningshavare. Jag har nämligen genom vad som i denna

fråga förekommit icke blivit övertygad örn att denne befattningshavares

arbetstid kan komma att i fortsättningen bliva helt utnyttjad för de uppgifter,

som skulle åvila honom i hans egenskap av föredragande för trädgårdsärenden.

Genom den uppdelning av den nuvarande lantbruksbyrån

på två byråer, vilken jag i det följande förordar och varigenom bland

annat lantbruksundervisningen skulle få en egen företrädare inom styrelsen,

skulle styrelsens arbetskrafter för beredning av de till den nuvarande

lantbruksbyrån hörande ärenden komma att icke oväsentligt

ökas. Det kan därför förutses, att styrelsen i fortsättningen icke skall

sakna erforderlig arbetskraft för att kunna ägna trädgårdsnäringen, liksom

andra binäringar inom jordbruket, sitt verksamma stöd. Därmed förfaller

enligt mitt förmenande ett av de skäl, som ursprungligen anfördes

för befattningens inrättande. I anledning av vad jordbruksutredningen

och lantbruksstyrelsen anfört rörande de ekonomiskt kommersiella uppgifter,

som skulle åvila denne byrådirektör, vill jag redan nu nämna,

att i mitt organisationsförslag ingår anställande av en särskild föredragande

för jordbruksekonomiska ärenden i allmänhet.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

27

Jag finner mig alltså icke kunna understödja jordbruksutredningens

förslag om en särskild föredragande för trädgårdsärenden inom lantbruksstyrelsen.

»

I de båda likalydande motionerna 1:307 och 11:477 ävensom i de båda

likalydande motionerna 1: 306 och II: 474 hemställes örn bibehållande av

byrådirektörsbefattningen för trädgårdsärenden i lantbruksstyrelsen.

Till stöd härför har åberopats huvudsakligen vad jordbruksutredningen

och lantbruksstyrelsen härutinnan anfört.

I fråga örn den i lantbruksstyrelsens stat upptagna byrådirektörsbefattningen,

med vilken är förenad föredragningsskyldighet beträffande

ärenden rörande trädgårdsskötseln, har utskottet efter närmare

övervägande av frågan örn trädgårdsnäringens representation i lantbruksstyrelsen

i likhet med såväl jordbruksutredningen som lantbruksstyrelsen

kommit till den uppfattningen, att denna näring med hänsyn

till sin speciella karaktär och den allt större betydelse för folkhushållningen,

som densamma erhållit, är förtjänt av att fortfarande inom lantbruksstyrelsen

företrädas av en på området speciellt utbildad person i

mera ansvarsfull ställning. Denna mening, som i motionerna 1:306 och

11:474 samt 1:307 och 11:477 kraftigt understrukits, har ock med skärpa

hävdats i till utskottet direkt inkomna framställningar från representativa

sammanslutningar på trädgårdsskötselns område. Det avgörande

skälet för befattningens tillkomst 1920 synes också hava varit önskvärdheten

att tillgodose ett föreliggande behov i nu angivet avseende även örn,

såsom i ärendet anmärkts, man då också räknade med att genom denna

befattnings tillkomst en viss lättnad skulle kunna beredas byråchefen på

lantbruksbyrån. Utskottet vill ock i anslutning härtill bestämt förutsätta

att, därest förekommande arbetsuppgifter vidkommande trädgårdsärendena

icke helt komma att upptaga ifrågavarande befattningshavares tid,

denne ålägges att utföra andra lämpliga arbetsuppgifter i första hand å

den eller de byråer, med vilka hans uppgifter såsom trädgårdsodlingens

målsman närmast kunna sammanhänga. Utskottet, som sålunda lika med

motionärerna anser, att ifrågavarande befattning bör bibehållas å lantbruksstyrelsens

ordinarie stat, kan följaktligen icke biträda Kungl. Maj:ts

förslag i förevarande avseende.

Statskonsulenterna å lanthushållningens område.

För statskonsulenter och deras biträden är för närvarande under riksstatens

nionde huvudtitel uppfört ett ordinarie förslagsanslag av 49,800 kronor.

Från ifrågavarande anslag utbetalas dels avlöningar till fyra ordinarie

statskonsulenter i lönegraden B 24, nämligen en i boskapsskötsel, en i svinskötsel,

en i får- och getskötsel samt en i mejerihushållning, dels arvoden

Utskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

å 2,500 kronor till två stipendiater i boskapsskötsel och mejerihushållning,

dels ock reseersättningar till statskonsulent^- och stipendiater. Statskonsulenterna

och stipendiaterna lyda i och för tjänsten under lantbruksstyrelsen

och stå under dess inseende.

Enligt den för statskonsulenterna gällande instruktionen (kungörelse nr

393/1925) har statskonsulent inom den gren av lanthushållningen, för vilken

han är anställd, till uppgift att söka i vad på honom ankommer verka

för vederbörande näringsgrens förkovran inom landet, att för sådant

ändamål med uppmärksamhet följa såväl den tekniska som den ekonomiska

utvecklingen inom näringsgrenens område, att meddela allmänheten

råd och upplysningar i dithörande spörsmål, att med ledning av

vunnen erfarenhet lämna lantbruksstyrelsen meddelanden örn vederbörande

näringsgrens ståndpunkt och hos styrelsen föreslå åtgärder till dess

befrämjande samt att i övrigt biträda lantbruksstyrelsen vid fullgörandet

av dess åligganden å ifrågavarande verksamhetsområde.

För dessa uppgifters fullgörande åligger det statskonsulent särskilt:

att stå i förbindelse med de hos hushållningssällskapen anställda tjänsteman

mom vederbörande näringsgren för utbyte av erfarenhetsrön och upplysningar;
att

på anmodan av lantbruksstyrelsen granska och till styrelsen avgiva

yttrande angående från hushållningssällskapen, andra institutioner eller

enskilda inkomna framställningar, som beröra vederbörande näringsgren:

att vid lämpliga tillfällen på uppdrag av lantbruksstyrelsen hålla föredrag

för spridande av intresse för utveckling och höjande av den näringsgren,

han företräder, samt lämna anvisningar angående lämpligaste sätten

härför;

att när så befinnes lämpligt, på uppdrag av lantbruksstyrelsen vid lantbruksinstituten

föreläsa i ämnen, som beröra hans verksamhetsområde;

samt

att på uppdrag av lantbruksstyrelsen företaga resor inom landet för att

utröna vederbörande näringsgrens ståndpunkt, vaka över beviljade statsanslags

ändamålsenliga användning samt inspektera med statsmedel anordnade

utbildningskurser för särskilda yrkesutövare inom näringsgrenen.

Därutöver åligger det vederbörande husdjurskonsulenter att var och en

inom sitt verksamhetsområde dels genom råd och upplysningar samt biträde

med anskaffande av avelsdjur, dels ock genom samarbete med hushållningssällskapen

och dessas premieringsnämnder och tjänstemän på

området söka leda aveln i den riktning, som bäst lämpar sig för de olika

orterna.

Jordbruksutredningen framhåller nu i sitt betänkande, att ifrågavarande

befattningshavare, vilkas arbetsuppgifter från början uteslutande

voro inriktade på upplysnings- och instruktionsverksamhet ute i landet, så

småningom fått sin verksamhet förändrad, i det att de pedagogiska uppgifterna

alltmera undanträngts och en uppenbar tendens till förvandling

av dessa tjänster till byråbefattningar gjort sig märkbar. Till denna förändring

syntes flera orsaker hava samverkat. Genom utvidgad och för
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

29

bättrad lantbruksundervisning och dennas underlättade tillgänglighet samt

på grund av hushållningssällskapens övertagande i stor utsträckning av

den direkta folkupplysningsverksamheten på lanthushållningens område,

bland annat genom konsulenter av olika slag såsom jordbruks-, liusdjursoch

mejerikonsulenter, hade behovet av vägledning genom särskilda statskonsulenter

blivit allt mindre och mindre. Denna utveckling hade ytterligare

befordrats genom tillkomsten av organisationer och institutioner

av olika slag. Så hade på liusdjursavelns område framvuxit riksföreningar

för vissa djurslag eller raser, vilka föreningar på sina program bland

annat hade upplysningsverksamhet å respektive områden, i vissa fall genom

egna konsulenter.

Samtidigt som sålunda nya befattningshavare eller organisationer tillkommit,

vilka fått arbetsuppgifter, som delvis sammanfallit med statskonsulenternas,

hade från lantbruksstyrelsen sida en strävan gjort sig

gällande att knyta dessa konsulenter närmare till styrelsen, varigenom

åsyftats att vinna bättre kontakt med utvecklingen inom de skilda näringsgrenarna.

Därtill komme, att statsmakterna funnit lämpligt att bereda

lantbruksstyrelsen möjlighet att i viss utsträckning utnyttja statskonsulenterna

för rent administrativa bestyr, varigenom i viss grad lantbruksstyrelsens

behov av förstärkning i arbetskrafterna kunnat tillgodoses.

Sin främsta betydelse syntes statskonsulenterna numera äga såsom rapportörer

hos lantbruksstyrelsen, envar ifråga örn sin näringsgren. De tre

statskonsulenterna å husdjursskötselns område befunne sig under större

delen av sommarhalvåret på förrättningsresor ute i landet, huvudsakligen

i syfte att på lantbruksstyrelsens uppdrag leda och deltaga i arbetet med

premiering och stamboksföring av djur. De komme därvid i nära kontakt

med djurägarna, lärde känna dessas synpunkter och önskemål samt förvärva

en god kännedom örn det allmänna tillståndet beträffande vederbörande

näringsgren. Vad som sålunda under resorna inhämtades, kunde lantbruksstyrelsen

under statskonsulenternas efterföljande tjänstgöring inom

styrelsen direkt tillgodogöra sig. Med hänsyn till de begränsade möjligheter

till egna resor i landet, som till följd av arbetsbördans storlek stöde

chefen för lantbruksbyrån till buds, vore denna information via statskonsulenterna

för närvarande av stor betydelse. Vad sålunda sagts beträffande

statskonsulenterna på husdjursskötselns område gällde även ifråga örn

statskonsulenten i mejerihushållning, vilken likaledes hade att företaga

tjänsteresor till olika delar av landet, bland annat för inspektion av mejerianläggningar,

deltagande i ostlagerbedömningar och smörprovningar

m. m.

Med lantbruksstyrelsens nuvarande organisation syntes sålunda statskonsulenterna

med hänsyn till berörda verksamhet fylla en viktig uppgift.

Annorlunda syntes däremot förhållandena härutinnan komma att

gestalta sig, därest styrelsen erhöllo en sådan förändrad organisation, att

styrelsens chef och ledamöter själva bleve i tillfälle att i tillräcklig utsträckning

uppehålla direkt kontakt med jordbrukets utövare och deras

organisationer. Utredningens omorganisationsförslag hade tagit sikte på

nödvändigheten av ökado möjligheter för styrelsens ledamöter i detta

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

hänseende. Ej heller ur denna synpunkt skulle då ett bibehållande av

statskonsulenterna vara av behovet påkallat.

En av statskonsulenternas på husdjursområdet för närvarande viktigaste

uppgifter bestode i deras befattningstagande nied den riksstamboksföring,

som nu ombesörjdes av lantbruksstyrelsen. I och med tillkomsten av representativa

avelsföreningar, var och en beträffande sin ras omspännande

hela landet, hade emellertid enligt utredningens förmenande organ skapats.

som måste anses ägnade att kunna, givetvis under statens ledning

och kontroll, omhändertaga all stamboksföring beträffande respektive djurslag.

Utredningen hade också utrönt, att inom de olika ifrågakommande

avelsföreningarna starkt gjort sig gällande, att den genom lantbruksstyrelsens

försorg försiggående stamboksföringen lämpligen borde övertagas

av föreningarna själva.

Den utökade verksamhet från avelsföreningarnas sida, som skulle bliva

en följd av deras övertagande av stamboksföringen ävensom i övrigt av

statskonsulentinstitutionens avskrivning, komme givetvis att medföra ökade

kostnader för dem, en ökning som måste förutsätta, att organisationerna

ifråga i form av förstärkta statsanslag utrustades med bättre resurser till

fullföljande av sina viktiga uppgifter. Då det syntes kunna antagas, att

lantbruksstyrelsen, därest statskonsulenterna å husdjursskötsel^ område

indroges, understundom kunde bliva i behov av den sakkunskap å respektive

verksamhetsområden, som förefunnes inom de olika avelsföreningarna,

syntes det vara lämpligt, att Kungl. Majit såsom villkor för tillgodonjutande

av statsbidrag föreskreve, att respektive förening skulle vara

pliktig att på anmodan av lantbruksstyrelsen utan kostnad för statsverket

ställa sin sakkunskap till lantbruksstyrelsens förfogande.

Utredningen har sålunda räknat med att lantbruksstyrelsens befattning

med djurs intagande i riksstamböcker och med dessa böckers redigering

och utgivning skulle kunna avvecklas.

På grund av nu anförda omständigheter har jordbruksutredningen kommit

till den uppfattningen, att de motiv, som på sin tid föranledde inrättandet

av här ifrågavarande konsulentbefattningar, numera nästan helt och

hållet bortfallit. Och då utredningen ej heller funnit dessa befattningar

erforderliga för fullgörande av de övriga uppgifter, som senare tillagts

dem, finner utredningen för sin del tiden vara inne för en slutlig avveckling

av statskonsulentinstitutionen.

I fråga örn stipendiaterna har utredningen förutsatt att i avvaktan

på den högre lantbruksundervisningens fullständiga genomförande den

nuvarande stipendiatinstitutionen liksom hittills får stå under lantbruksstyrelsens

ledning, för att sedermera helt upphöra.

Lantbruksstyrelsen anser, att de uppgifter, som år 1918 tillädes statskonsulenterna,

måste anses vara mycket viktiga och mera betydelsefulla

för vederbörande näringsgren än den tidigare undervisningsverksamheten,

vilken givetvis förlorat i betydelse på grund av den konsulentverksamhet,

som numera utövades av hushållningssällskap och avelsföreningar.

Enligt styrelsens förmenande hade statskonsulenterna också minst lika

stort berättigande nu som tidigare, och ville styrelsen söka närmare motivera

denna sin uppfattning.

Den viktigaste uppgiften, som för närvarande tillkomme statskonsulen
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

31

terna, eller närmare bestämt husdjurskonsulenterna, ansåge styrelsen för

sin del utan tvekan vara den att utöva ledningen av vederbörande avel.

Fråga vore emellertid nu, huruvida statskonsulenterna också i verkligheten

hade möjlighet att utöva något inflytande uti angivna hänseenden.

Härtill ville styrelsen, svara, att så vore fallet. Statskonsulenterna

hade nämligen rika tillfällen att göra sitt inflytande gällande ifråga örn

avelsarbetet vid premieringen i de lokala distrikten och därmed förenad

stamboksföring ävensom vid de ständigt återkommande besiktningarna

utav avelscentra, de s. k. kontrollgårdarna, det vill säga kreatursbesättningar

med högt avelsvärde, över vilka särskild kontroll anordnats angående

avkastning, utfodring och härstamning m. m., samt vid svinavelstationer,

fåravelstationer och getavelstationer.

Beträffande särskilt statskonsulenternas medverkan vid premieringsarbetet

kunde framhållas, att dessa deltoge i arbetet inom ett flertal av de

särskilda distrikten dels såsom ordförande i vederbörande premieringsnämnd,

dels ock på grund av särskilt förordnande av lantbruksstyrelsen att

följa premieringen.

Vad särskilt beträffade statskonsulenten i boskapsskötsel, hade denne

ytterligare möjlighet att påverka utvecklingen av denna näringsgren genom

den tillsyn, han utövade över kontrollföreningsverksamheten.

Genom statskonsulentinstitutionens avveckling skulle de resultat, som

med mycket arbete uppnåtts ifråga örn enhetlig bedömning vid premiering

och stamboksföring, löpa fara att spolieras. Avelsföreningarnas konsulenter

kunde sannolikt aldrig få samma auktoritet gentemot de lokala intressena

som statskonsulenterna.

En annan mycket betydelsefull uppgift, som jämväl ålåge statskonsulenterna,

vore »att vaka över beviljade statsanslags ändamålsenliga användning».

Då staten ställde stora summor till förfogande för husdjursavelns

främjande, vore det givetvis av vikt, att en efffektiv kontroll övades däröver,

att dessa medel komme till avsedd nytta. Avskaffades statskonsulenterna,

vore det fara värt, att kontrollen jämväl inom förevarande förvaltningsområde,

i brist på annan möjlighet, komme att inskränkas till en

formell granskning å tjänsterummet.

Jämväl den i instruktionen statskonsulenterna tillagda ämbetsuppgiften

att inspektera med statsmedel anordnade utbildningskurser för särskilda

yrkesutövare inom respektive näringsgrenar måste enligt styrelsens

förmenande tillmätas värde. Med avseende härå ville styrelsen redan

nu uttala, att denna undervisning icke lämpligen helt borde inordnas

under en eventuell undervisningsbyrå eller avdelning inom styrelsen. Den

undervisning, varom här vore fråga — utbildningskurser för kontrollassistenter,

ladugårdsförmän, kvinnliga ladugårdsskötare, svinskötare samt

mejeriskolor och elevmejerier — intoge nämligen såtillvida en särställning

inom lantbruksundervisningen, som densamma bedreves huvudsakligen

praktiskt och vore så speciell, att man icke kunde förvänta tillräckligt

ingående sakkunskap på dessa områden inom en sådan byrå eller avdelning.

Inspektionen av ifrågavarande undervisningsgrenar syntes därför

jämväl i fortsättningen böra utövas av vederbörande statskonst enter.

Vad slutligen den i IDIS års instruktion fastslagna skyldigheten för statskonsulent

att tjänstgöra i lantbruksstyrelsen beträffade, vore att framhålla,

att det skulle uppstå stora svårigheter för styrelsen vid handläggningen

av de förvaltningsuppgifter, som folie inom respektive statskonsulenters

verksamhetsområde, därest styrelsen icke längre hade tillgång till

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

statskonsulenternas speciella sakkunskap oell ingående kännedom om förhållandena

på olika orter. Styrelsen ville i detta avseende anföra, att det

med hänsyn till denna sakkunskap och lokalkännedom vore till stor nytta

att vid granskning av från hushållningssällskap inkomna ansökningar örn

statsunderstöd för olika ändamål, fallande inom statskonsulenternas arbetsområde,

samt av sedermera inkomna berättelser angående statsmedlens

användning få nödig arbetshjälp utav dessa befattningshavare.

I nära samband med tjänstgöringsskyldigheten i lantbruksstyrelsen

stöde den jämväl av utredningen uppmärksammade, statskonsulenterna

åliggande uppgiften att vara rapportörer hos styrelsen, envar i fråga örn

sin näringsgren. Härigenom hade det varit möjligt för styrelsen att uppehålla

en mera omfattande förbindelse med de praktiska utövarna av ifrågavarande

näringsgrenar ävensom att få en ingående inblick i samma

näringsgrenars tillstånd och behov ute i landet, något som givetvis vore

av mycket stor betydelse för styrelsen vid fullgörande av sina uppgifter

uti här förevarande avseende.

Slutligen kunde här även erinras örn statskonsulenternas allmänna uppgift

att stå i förbindelse med hushållningssällskapen och deras tjänstemän,

speciellt husdjurs- och mejerikonsulenterna, ävensom att förmedla kontakten

dem emellan.

För statskonsulenten i mejerihushållning gällde, förutom vissa allmänna,

redan berörda uppgifter, jämväl vissa speciella tjänsteåligganden. Sistnämnda

statskonsulent hade sålunda till uppgift att främja osttillverkningens

utveckling och förbättrande. På detta område vore han den ende

speciellt sakkunnige, som stöde till styrelsens förfogande.

Vidare kunde erinras örn de arbetsuppgifter, som tillförts statskonsulenten

i mejerihushållning i anledning av 1930 års riksdags beslut örn inrättande

av en statens mejerilånefond, som handhades av lantbruksstyrelsen.

I samband med handläggningen av ansökningar örn lån hade det

visat sig erforderligt att i vissa fall låta statskonsulenten besöka platsen

för diskussion angående planläggningen, och vidare utförde statskonsulenten

ensam eller tillsammans med byggnadssakkunnig slutbesiktning av

mejerianläggningar, till vilkas utförande lån beviljats.

Enligt den nya förordningen angående kontroll å tillverkningen av

samt handeln med margarin, margarinost, fettemulsion och konstister

m. m., enligt vilken statskonsulenten i mejerihushållning hade att utöva

viss tillsyn å förordningens efterlevnad. Detta syntes förutsätta, att han

någon gång utan allt för stora mellanrum borde besöka respektive margarinfabriker.

Han hade även att granska rapporter, som skulle ingivas

till lantbruksstyrelsen av de särskilda tillsyningsmännen vid dylik tillverkning.

Statskonsulenternas arbete på tjänsterummet bestode till alldeles övervägande

del i granskning av hushållningssällskapens ansökningar örn

statsunderstöd till olika ändamål till befrämjande av liusdjursaveln samt

sällskapens berättelser över beviljade medels användande, vilken granskning

droge avsevärd tid. De sysselsattes vidare i icke obetydlig omfattning

med utredningar i förekommande ärenden angående bidrag av statsmedel

till speciella ändamål, angående undantag i olika avseenden från

gällande bestämmelser örn premiering och stamboksföring m. m., varförutom

de på uppdrag av byråchefen på lantbruksbyrån eller på eget initiativ

hade att verkställa specialutredningar av olika slag. Då statskonsulenterna

vidare enligt sin instruktion hade att hålla föreläsningar vid

lantbruksinstituten ävensom att hålla föredrag ute i landet på begäran

s. 33 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

33

av hushållningssällskap och föreningar m. m., vore det givet, att även förberedelserna

härför toge icke ringa tid.

Vad slutligen beträffade deras befattning med riksstamböckerna, så vore

•denna knappast av den omfattning, som man skulle hava anledning att

antaga på grund av den uppmärksamhet, utredningen ägnat däråt. Även

i detta avseende föreläge emellertid stor olikhet de olika konsulenterna

•emellan.

Styrelsen ville icke helt förneka, att bestyret med riksstamböckerna möjligen

skulle, såsom jordbruksutredningen ifrågasatt, åtminstone i vissa

fall kunna övertagas av vederbörande avelsföreningar. Något som talade

mot en sådan anordning, vore emellertid, bland annat, att de hos avelsföreningarna

anställda konsulenterna, som skulle komma att handhava

.stamboksföringen, icke torde kunna gentemot de enskilda djurägarna, i

vilkas intresse det givetvis läge att få så många djur som möjligt införda

uti vederbörande stambok, i tillbörlig grad uppehålla villkoren för djurs

införande i stamboken.

Enligt styrelsens uppfattning måste det anses vara till fördel för riks.

stamboksföringen, att denna till viss grad vore lagd på statskonsulenterna

och skedde på deras ansvar. Det syntes därför styrelsen önskligt, att så

■även i fortsättningen kunde ske, i den män denna uppgift läte sig förena

med statskonsulenternas övriga arbetsuppgifter.

Enligt utredningens förslag skulle stamboksföringen överlåtas på respektive

avelsföreningar. Utredningen gjorde emellertid det betydelsefulla

tillägget, att avelsföreningarnas stamboksföring givetvis borde ske under

statens ledning och kontroll. Med avseende härå syntes i allt fall den

frågan hava berättigande, huru det skulle bliva möjligt för byråchefen

på jordbruksbyrån att med den personalutrustning, som utredningen föresloge

för byrån, och med de omfattande arbetsuppgifter, som eljest skulle

ankomma på honom, i nämnvärd grad kunna följa stamboksföringen över

alla dessa olika djurslag oell raser och däröver öva nödig ledning och

kontroll.

Utredningen hade räknat med ökade statsunderstöd till avelsföreningarna

såsom en nödvändig följd av deras övertagande av stamboksföringen

•och vissa andra uppgifter i anledning av statskonsulentbefattningarnas

indragning. Då utredningen uppskattade de nya anslagsbehov, som skulle

uppstå på grund av statskonsulentinstitutionens avveckling till 40,000 kronor,

vore det uppenbart, att någon besparing för staten icke kunde förväntas

uppkomma genom reformens genomförande. Tvärtom syntes en betydande

merutgift för staten därav bliva följden, åtminstone så länge statskonsulenterna

kvarstode på övergångsstat och uppbure avlöning.

En indragning av statskonsulenterna skulle medföra stora svårigheter

för styrelsen att på tillfredsställande sätt fullgöra sina förvaltningsuppgifter,

särskilt inom de förvaltningsområden, som därav bleve närmast

berörda. Den livliga kontakt, som styrelsen tack vare statskonsulenterna

hittills haft möjlighet att uppehålla med avelsarbetet beträffande husdjuren

ävensom med mejerihanteringen, skulle härigenom upphöra, säkerligen

till skada för vederbörande näringsgrenar. Det syntes icke vara möjligt

för en enda person — här närmast byråchefen ä lantbruksbyrå!! —

-att besitta en så ingående sakkunskap och förskaffa sig en så omfattande

erfarenhet i fråga örn hela det avelsarbete inom olika djurslag och raser,

att han utan stöd av specialutbildade medhjälpare skulle med framgång

kunna företräda dess intressen inom statsförvaltningen och utöva nödig

Bihang lill riksdagens protokoll 19X1. 10 sami. Sr lil. :{

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

kontroll över användningen av de till husdjursavelns främjande beviljade

statsmedel.

Lantbruksstyrelsen bar därför funnit sig böra bestämt avstyrka jordbruksutredningens

ifrågavarande förslag.

Skulle det emellertid anses påkallat att bålla frågan örn statskonsulentbefattningarnas

fortsatta behövlighet öppen, syntes detta styrelsen kunna

ske genom meddelande av en föreskrift till statbestämmelserna, att statskonsulentbefattning

icke finge vid inträffande vakans återbesättas med

ordinarie innehavare, förrän Kungl. Majit efter verkställd utredning —

eventuellt efter riksdagens hörande — därtill lämnat tillstånd. En dylik

anordning skulle med hänsyn till styrelsens uppfattning i föreliggandefråga

innebära den fördelen, att åtminstone de nuvarande statskonsulenterna

bibehölles i sina nuvarande funktioner.

Departementschefen har efter en sammanfattande redogörelse för jordbruksutredningens

uttalande rörande statskonsulenternas förändrade

uppgifter, anfört huvudsakligen följande:

»Jag delar denna utredningens uppfattning. Det behov från jordbrukarnas

sida av en med statens stöd anordnad konsulentverksamhet, som ina

göra sig gällande, torde lämpligen böra tillgodoses genom hos hushållningssällskapen

eller av jordbrukarnas egna organisationer anställda konsulenter,

varigenom den statligt organiserade konsulentverksamheten, i den

begränsade omfattning deli ännu bedrives, synes kunna upphöra. Lantbruksstyrelsen

har visserligen i sitt utlåtande Över utredningens betänkande

betonat betydelsen av det arbete, statskonsulenterna alltjämt utföra

genom sina förrättningsresor ute i landet ävensom under sin tjänstgöring i

lantbruksstyrelsen. Åtskilliga av de uppgifter, varmed statskonsulenterna

för närvarande hava att taga befattning, synas mig emellertid kunna med

fördel överlåtas på lokala organ. Vad särskilt angår den av jordbruksutredningen

berörda riksstamboksföring, vilken nu ombesörjes av statskonsulenterna

i husdjusskötsel under tjänstgöring i styrelsen och vid resor till

premieringsmöten o. dyl., torde denna kunna utan olägenhet anförtros åt

avelsföreningarna. Vidare synes det mig knappast nödvändigt för ledandet

och övervakandet från statens sida av avelsarbetet på husdjursskötsel^

område, att den centrala statsmyndighetens representanter aktivt deltaga i

premieringsnämndernas arbete, exempelvis såsom ordförande. För dylika

uppdrag torde tillgång på lämpliga personer förefinnas ute i orterna. Med

sådan begränsning i tjänsteåliggandena blir statskonsulenternas arbetsuppgift

huvudsakligen att vid sidan av det administrativa arbetet i lantbruksstyrelsen

å styrelsens vägnar utöva den inspekterande och kontrollerande

verksamheten på husdjursskötsel^ område. Det finnes då enligt

min mening icke längre anledning att bibehålla statskonsulentinstitutionen

såsom sådan. De på statskonsulenterna ankommande tjänsteuppgifterna

torde på ett mera ändamålsenligt sätt och med bättre utnyttjande av arbetskrafterna

kunna fullgöras, örn vederbörande byrå inom lantbruksstyrelsen

i samband med den ifrågasatta omorganisationen utrustas med härför er
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

35

forderliga arbetskrafter. Härtill återkommer jag i det följande. I förevarande

sammanhang vill jag förorda, att de tre statskonsulenterna i husdjursskötsel

indragas.

Vad härefter angår statskonsulenten i mejerihantering, torde jag få framhålla,

att lantbruksstyrelsen jämväl i fortsättningen lärer hava behov av

en på mejerihanteringens område sakkunnig befattningshavare. Även en

sådan tjänsteman torde emellertid lämpligen böra direkt inordnas i styrelsens

organisation. Jag får sålunda jämväl tillstyrka, att statskonsulenten

i mejerihushållning indrages.

De nuvarande innehavarna av de fyra statskonsulentbefattningarna synas

böra i samband med statskonsulentinstitutionens avveckling uppföras å

lantbruksstyrelsen övergångsstat med skyldighet för dem att tillsvidare

tjänstgöra å byrå inom styrelsen.

Genom statskonsulenternas indragning skulle även de två nuvarande stipendiaterna

i husdjursskötsel och mejerihantering bliva för sitt egentliga

ändamål såsom rekryteringspersonal till statskonsulentbefattningarna obehövliga.

Jordbruksutredningen har på anförda skäl ansett stipendiaterna

böra under en viss övergångstid bibehållas och därvid stå under lantbruksstyrelsen

ledning. Jag anser mig emellertid av finansiella skäl icke kunna

tillstyrka detta förslag.»

I de likalydande motionerna I: 306 och II: lii har i förevarande avseende

hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag örn indragning

av statskonsulentbefattningarna och avförande ur riksstaten av

det under nionde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till statskonsulenter

och deras biträden.

Till stöd härför har närmast åberopats vad lantbruksstyrelsen i sitt yttrande

i ärendet anfört samt särskilt pekats på statskonsulenternas alltjämt

betydelsefulla uppgift att utöva ledningen av vederbörande avel och

verka för att i möjligaste mån ensartade bedömningsgrunder tillämpas vid

premiering och stamboksföring inom olika distrikt och raser; i vilket syfte

de alltjämt toge en verksam del i det praktiska arbetet ute i orterna. Med

avseende å statskonsulenternas konsulterande verksamhet vore denna visserligen

icke av samma betydelse som förr. Statskonsulenterna i får- och

getskötsel samt i svinskötsel kunde dock alltjämt sägas ha en uppgift att

fylla genom att tillhandagå djurägarna med råd och upplysningar. Statskonsulenten

i boskapsskötsel toges i stor utsträckning i anspråk för ledningen

av den för en ekonomisk boskapsavel viktiga kontrollverksamheten.

Såsom i ärendet framhållits har beträffande statskonsulenternas uppgifter

en förskjutning så tillvida iigt rum att deras upplysnings- och rådgivande

verksamhet inom respektive näringsgrenars område, vilken ursprungligen

var den viktigaste, numera förlorat i betydelse i mån som

inom hushållningssällskapen eller andra organisationer anställda konsulenter

övertagit denna uppgift i allt större omfattning. Statskonst!-

Utskottet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

lanterna hava emellertid enligt utskottets mening fortfarande flera mycket

betydelsefulla uppgifter att fylla. Den ojämförligt viktigaste uppgiften,

som för närvarande åligger statskonsulenterna på liusdjursskötselns

område, torde vara att utöva ledningen av vederbörande avelsgrenar.

I motionerna I: 306 och II: 474 har särskilt framhållits denna statskonsulenternas

verksamhet ävensom deras uppgift att verka för att så långt som

möjligt och i den mån de lokala förhållandena det medgiva ensartade bedömningsgrunder

tillämpas vid premiering och stamboksföring inom olika

distrikt och raser. Härutinnan kunna enligt utskottets mening de lokala

konsulenterna icke göra statskonsulentinstitutionen överflödig. För att häru

t innan kunna utöva en gagnande verksamhet, kräves nämligen att äga

den överblick på området, som endast torde kunna förvärvas genom att, på

sätt statskonsulenterna äro i tillfälle till, följa förhållandena på området

i landets olika delar. Vidkommande de på respektive områden verksamma

riksföreningarna torde dessa i varje fall icke ännu vara så rustade,

att de lämpligen kunna övertaga statskonsulenternas ifrågavarande uppgifter.

I samband härmed torde för övrigt böra framhållas, att statskonsulenterna

i egenskap av statens befattningshavare lära kunna på ett

helt annat sätt än i enskilda organisationers tjänst anställda personer hävda

det allmännas intresse gent emot ortsintressena. Vidare bör icke

förbises statskonsulenternas uppgift att vaka över beviljade anslags ändamålsenliga

användning. Den statskonsulenterna åliggande skyldigheten

att i den mån de icke äro upptagna av tjänsteförrättningar ute i

landet tjänstgöra i lantbruksstyrelsen har av lantbruksstyrelsen tillmätts

synnerlig vikt. Styrelsen har framhållit, att stora svårigheter skulle

uppstå för styrelsen vid handläggningen av de förvaltningsuppgifter,

som folie inom respektive statskonsulenters verksamhetsområde, därest

styrelsen icke längre hade tillgång till statskonsulenternas speciella sakkunskap

och ingående kännedom örn förhållandena på olika orter. Lantbruksstyrelsen

har ock i ärendet betonat statskonsulenternas betydelse

såsom rapportörer hos styrelsen, varigenom möjliggjorts för styrelsen

att hålla en mera omfattande förbindelse med de praktiska utövarna

av ifrågavarande näringsgrenar, ävensom att få en ingående inblick i

samma näringsgrenars tillstånd och behov ute i landet.

Med hänsyn till anförda omständigheter kan utskottet icke dela departementschefens

uppfattning att några mera vägande skäl icke längre föreligga

för statskonsulentinstitutionens bibehållande, utan anser i likhet med

motionärerna, att de tre statskonsulenterna i husdjursskötsel böra tillsvidare

bibehållas, under alla förhållanden så länge de nuvarande befattningshavarna,

vilka i egenskap av ordinarie tjänstemän i allt fall äro tillförsäkrade

oavkortade löneförmåner, kvarstå i sina befattningar. I mån

av befattningshavarnas avgång synes utskottet lämpligt att på nytt till

prövning upptaga frågan örn vederbörande befattnings bibehållande eller

indragande. I anslutning härtill bör i anmärkning under staten angivas,

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

att ifrågavarande befattningar må först efter verkställd närmare utredning

och efter det riksdagens medgivande därtill erhållits besättas med

ordinarie innehavare. Härtill återkommer utskottet längre fram. Vad

utskottet nu anfört gäller sålunda statskonsulentbefattningarna i boskapsskötsel,

i svinskötsel och i får- och getskötsel. I den mån förändrade förhållanden

kunna anses böra därtill föranleda, lärer Kungl. Majit komma

att vidtaga erforderliga ändringar i gällande instruktion för dessa statskonsulenter.

Vad angår statskonsulenten i mejerihushållning torde i viss mån gälla

andra förhållanden. Den starka koncentration på mejerihushållningens

område, som ägt rum under senaste tiden, synes göra behovet av en

statskonsulentbefattning på ifrågavarande område mindre trängande.

Departementschefen liksom lantbruksstyrelsen har emellertid anfört,

att jämväl i fortsättningen behov föreligger för lantbruksstyrelsen av

en på mejerihanteringens område sakkunnig befattningshavare. Mot att

denne befattningshavare i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag direkt inordnas

i lantbruksstyrelsen har utskottet intet att erinra. Den nuvarande

innehavaren av statskonsulentbefattningen i mejerihushållning torde sålunda

böra uppföras på övergångsstat med skyldighet för honom att

tjänstgöra på byrå inom lantbruksstyrelsen. Jämväl till denna fråga

återkommer utskottet här nedan.

Vidkommande de två nuvarande stipendiaterna i husdjursskötsel och

mejerihushållning, vilka äro närmast avsedda för rekrytering av statskonsulentbefattningarna,

bliver den sistnämnda stipendiatbefattningen

obehövlig för sitt ändamål genom indragning av statskonsulentbefattningen

i mejerihushållning och bör sålunda avföras ur staten. Däremot

torde stipendiaten i husdjursskötsel i anslutning till att utskottet tillstyrkt

bibehållande av de tre statskonsulenterna i husdjursskötsel böra fortfarande

upptagas i staten.

Lantbruksstyrelsens organisation.

Å den nuvarande lantbruksbyrån i lantbruksstyrelsen tjänstgöra 1 byråchef

(B 30), 2 byrådirektörer (B 26), varav en föredragande i trädgårdsärenden

samt 1 förste amanuens och 1 amanuens ävensom statskonsulenterna.

Staten för stuteriöverstyrelsen upptager, förutom chefen, 1 byrådirektör

(B 26), 1 notarie (B 21) och 1 kontorsbiträde (B 4).

Den föreslagna överflyttningen till lantbruksstyrelsen av stuteriärendena

har jordbruksutredningen funnit påkalla inrättandet därstädes av en särskild

byrå för dessa ärendens handläggning (stuteribyrån).

Jordbruksutredningens förslag örn starkare inriktning frän styrelsens

sida på ärenden, som röra den lägre lantbruksundervisningen samt jordbrukets

ekonomiska spörsmål, innebär en väsentlig ökning i den sty
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

reisen åvilande arbetsbördan. Å andra sidan beräknas ett genomförande

av förslaget om överflyttande till medicinalstyrelsen av handläggningen

av ärenden, som röra nötkreaturstuberkulos och kontroll å den s. k.

pastöriseringslagens efterlevnad, innebära viss minskning av lantbruksstyrelsen

arbetsområde. I sin helhet betraktade skulle, såsom utredningen

framhåller, de av utredningen framförda förslagen i avseende å lantbruksstyrelsen

framtida arbetsuppgifter ställa väsentligt ökade krav på styrelsen.

Då redan styrelsens nuvarande arbetsbörda ansetts vara av den storlek,

att en personalförstärkning vore erforderlig, har utredningen funnit

behovet för lantbruksstyrelsen av ytterligare arbetskraft framstå med

ökad tydlighet.

Jordbruksutredningens förslag innebär, att den nuvarande lantbruksbyrån

inom lantbruksstyrelsen uppdelas i tre byråer, jordbruksbyrån,

undervisning sbyrån och lantbruksekonomiska byrån.

Efter företagen undersökning av olika möjligheter har utredningen

till en början funnit undervisningsärendena vara av den relativt

självständiga beskaffenhet och tillika av den omfattning och vikt,

att de lämpligen kunde utgöra motiv för inrättande av en särskild byrå,

undervisning sbyrån. En särskild målsman i byråchefs ställning för handhavande

av ärenden rörande lantbruksundervisning ansåge utredningen

redan under nuvarande förhållanden motiverad, men behovet härav skulle

bliva ännu större, därest den tillökade och betydelsefulla uppgiften att inspektera

de lägre lantbruksundervisningsanstalterna skulle i huvudsak

fyllas av befattningshavare inom lantbruksstyrelsen.

Vad beträffar denna byrås arbetsområde, borde enligt jordbruksutredningens

förmenande dit lämpligen hänföras icke blott ärenden, som rörde

undervisningen i lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolor samt inspektionen

över denna undervisning ävensom undervisningen vid lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp och vid lanthushållningsseminariet

i Rimforsa utan även ärenden angående specialundervisningen

å lantbrukets område, såsom trädgårdsskolor och mejeriskolor ävensom

olika slag av specialkurser, såsom utbildningskurser för ladugårdsförman

och svinskötare, fortbildningskurser för mejeripersonal, utbildningskurser

för mjölkbedömare, vandringsrättare, trädskötare och inträdessökande

i mejeriskolor för kvinnor samt undervisning för i mindre jordbruk

deltagande män och kvinnor ävensom av hushållningssällskapen anordnade

resor för lantbrukets studerande.

Med hänsyn till att de ekonomiska problemen på senare tid kommit att

intaga en alltmera framskjuten plats inom jordbruket har utredningen

ansett nödvändigt, att ifrågavarande problem jämväl från statens sida

ägnas uppmärksamhet. Enligt utredningens uppfattning äro de uppgifter,

som här vänta, av den vikt och krävande beskaffenhet, att för deras tillgodoseende

erfordras en särskild byrå i lantbruksstyrelsen. Denna byrå

borde lämpligen benämnas lantbruksekonomiska byrån.

Den huvudsakliga uppgiften för en lantbruksekonomisk byrå syntes böra

vara att handlägga sådana förvaltningsärenden, som avsåge jordbrukets

yttre omsättning, tagen i vidsträckt bemärkelse. Därvid borde särskilt

sådana frågor, som sammanhängde med avsättningen av lantbrukets produkter.

i betydande utsträckning komma att giva byrån sysselsättning.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

39

Hit vore att hänföra sådana ärenden, som avsåge standardisering oell märkning

av olika slags lantbruksprodukter ävensom kontrollen över att i samband!

därmed utfärdade kvalitetsbestämmelser efterlevdes. I nära anknytning

härtill stöde ärenden, som avsåge förädlingen utav lantbruksalster

— jordbrukets förädlingsindustrier — därvid mejerihanteringen särskilt

syntes förtjäna framhållas. Jämväl dessa ärenden syntes böra handläggas

å den lantbruksekonomiska byrån. Detta gällde alltså även frågor

rörande lån från statens mejerilånefond.

Byrån borde vidare hava sin uppmärksamhet riktad på åtgärder, som

kunde hava betydelse för utrikeshandeln med lantbruksprodukter. Det

kommersiella informationsväsendet på jordbrukets och fiskets område borde

sålunda sortera under lantbruksekonomiska byrån, som borde verka för

ej mindre att ett omfattande och tillförlitligt fortlöpande rapportmaterial

.anskaffades såväl beträffande de områden, där särskilda lantbruksattachéer

vore verksamma, som även från andra betydelsefulla länder, än

även att det sålunda insamlade informationsmaterialet snabbt och effektivt

ställdes till näringslivets förfogande. De uppgifter, som i fortsättningen

syntes böra åvila staten beträffande smörprovningar och annan

jämförlig kontroll över jordbrukets exportvaror, borde jämväl handhavas

av lantbruksekonomiska byrån.

Lantmannakooperationen borde av byrån följas med uppmärksamhet, och

byrån borde även handlägga ärenden rörande lån från tillgängliga statliga

fonder till andelsrörelsens främjande.

Den lantbruksekonomiska byrån syntes jämväl böra vara forum för den

kontroll, som stadgats beträffande den inrikes handeln med smör och ost,

liksom också för kontrollen å tillverkningen av och handeln med margarin

m. m.

Bland ytterligare ärenden, som synts böra i förekommande fall handläggas

av lantbruksekonomiska byrån, vore att nämna sådana, som avsåge

jordbrukets kapitalförsörjning ävensom jordbrukets transport- och fraktproblem.

Det kunde vidare ifrågasättas, huruvida icke ärenden rörande bokföringsverksamhet

vid jordbruket och dettas driftsekonomiska problem i allmänhet

lämpligen borde falla under ifrågavarande byrås förvaltningsområde.

Vad nyss sagts beträffande handläggningen av ärenden rörande jordbrukets

yttre omsättning gällde i tillämpliga delar örn motsvarande ärenden

avseende fiskerinäringen och trädgårdsskötseln. Dock finge härvid

givetvis förutsättas samråd med respektive fiskeribyrån och byrådirektören

i trädgårdsskötsel, och det kunde naturligtvis därvid i vissa fall tänkas

befinnas lämpligt, att föredragning skedde genom tjänsteman vid annan

byrå än den lantbruksekonomiska.

Den avlastning från lantbruksbyrån, som skulle bli en följd av upprättandet

av två nya byråer, undervisningsbyrån och lantbruksekonomiska

byrån, vore att beteckna såsom synnerligen betydande, oell ytterligare

uppdelning av förstnämnda byrå syntes därför enligt .utredningens, förmenande

åtminstone för närvarande icke vara erforderlig. De uppgifter,

som därefter skulle återstå för lantbruksbyråns vidkommande, kunde i

huvudsak innefattas under följande huvudrubriker, nämligen:

växtodling och växtförädling,

trädgårdsskötsel i den mån ärenden, som röra denna näringsgren, icke

tillhöra annan byrå,

husdjursskötsel,

opaginerad Kontrollera mot PDF

-40 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

det mindre jordbruket, med undantag för däri ingående undervisning,

samt

hushållningssällskapens allmänna organisation.

Dessa ärendegrupper vore visserligen betydande men dock icke mera

omfattande, än att de syntes lämpligen kunna handläggas å en byrå. Denna

byrå syntes lämpligen böra benämnas jordbruksbyrån.

Jordbruksutredningen, som i sitt förslag till personaluppsättning på

sätt nämnts utgår fran en uppdelning av den nuvarande lantbruksbyrån

på tre byråer, en jordbruksbyrå, en undervisningsbyrå och en lantbruksekon

om i sk byrå, föreslår, att byrådirektören för trädgårdsärenden överflyttas

till undervisningsbyrån, till vars arbetsområde skulle hänföras, bland

annat, ärenden rörande trädgårdsundervisning, samt att den andra byrådirektörsbefattningen

indrages oell den nuvarande innehavaren uppföres

å övergångsstat med skyldighet för honom att under övergångstiden

tjänstgöra inom styrelsen, dock utan direkt anknytning till någon viss

byrå.

Enligt utredningens mening skulle den ifrågasatta organisationsförändringen

påfordra en ökning i de nuvarande arbetskrafterna med 2 byråchefer,

varjämte för undervisningsbyrån skulle erfordras 1 förste amanuens

samt för lantbruksekonomiska byrån 1 byråinspektör å extra stat för

mejeriärenden (B 24) ävensom 1 amanuens. Under övergångstiden förutsättes

statskonsulenten i mejerihushållning å övergångsstat bliva förordnad

å nyssnämnda byråinspektörsbefattning, varjämte en förste amanuenstjänst

ej heller skulle under övergångstiden behöva tillsättas.

I avseende å lantbruksstyrelsen a gr ikultur tekniska byrå, fiskeribyrå

och administrativa byrå har jordbruksutredningen icke funnit anledning

att föreslå någon ändring i hittillsvarande arbetsuppgifter och organisatoriska

ställning. Utredningen har allenast förordat, att benämningen

agrikultur tekniska byrån förkortas till kulturtekniska byrån.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd. Örn det ock förhölle sig så,

att såsom jordbruksutredningen kunnat konstatera den nuvarande organisationen

för lantbruksärendenas handläggning inom lantbruksstyrelsen

icke vore tillfredsställande och att därför en uppdelning av arbetet

på mer än en byrå hade fog för sig, hade lönenämnden å andra sidan icke

kunnat undgå att finna att — även örn hänsyn toges till behovet av en

starkare inriktning från styrelsens sida på ärenden, som rörde den lägre

lantbruksundervisningen samt jordbrukets ekonomiska spörsmål — ett

genomförande av jordbruksutredningens ifrågavarande förslag skulle

medföra, att ämbetsverket bleve i viss mån överorganiserat. Detta förhållande

syntes särskilt framträda därutinnan, att — frånsett tvenne

för speciella uppgifter avsedda befattningar, en byrådirektör för trädgårdsärenden

ävensom en byråinspektör för mejeriärenden — å dessa

byråer icke skulle finnas befattningshavare i mellangrads ställning, utan

det mera kvalificerade arbetet, däri föredragningsskyldigheten inbegripen,

uteslutande åvila byråcheferna. På detta sätt skulle organisationen

av dessa byråer komma att i avsevärd mån avvika från vad som eljest

i allmänhet kommit i tillämpning inom de centrala ämbetsverken och där

befunnits ändamålsenligt.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

41

För sin del ville nämnden ifrågasätta, huruvida icke förevarande organisationsfråga

skulle kunna erhålla en tillfyllestgörande lösning genom

att den nuvarande lantbruksbyrå!! uppdelades i två byråer med viss

personal även i mellangradsställning.

Lantbruksstyrelsen, som i sitt yttrande rörande jordbruksutredningens

förslag till byråindelning utgått från att bästavelsärendena icke komme

att överflyttas till lantbruksstyrelsen, bar anfört.

I likhet med jordbruksutredningen ansåge styrelsen, att ett bibehållande

i huvudsak på en band utav föredragningsskyldigbeten för bela

den nuvarande lantbruksbyråns arbetsområde, med den påbyggnad härpå

i fråga örn undervisningsärenden och lantbruksekonomiska ärenden,

som av jordbruksutredningen ifrågasatts och mot vilken styrelsen principiellt

icke bade något att erinra, icke längre vore möjlig, utan borde

en uppdelning av denna föredragningsskyldighet på lämpligt sätt komma

till stånd. Styrelsen ansåge sig också i stort sett kunna giva sin

anslutning till de synpunkter, som av utredningen anförts i fråga örn

en uppdelning av nämnda föredragningsskyldighet. Emellertid syntes

det styrelsen, som örn härvid även vissa andra synpunkter borde komma

i beaktande.

Såsom villkor för en uppdelning syntes sålunda böra uppställas fordran

på att arbetsområdet skulle kunna delas på sådant sätt, att klara

gränslinjer erhölles mellan de olika delarna. Vidare borde denna uppdelning

ske på sådant sätt, att förvaltningsuppgifter, som naturligen

hörde ihop, ej åtskildes, varigenom uppdelningen skulle verka konstruerad

och säkerligen medföra oreda vid det dagliga arbetet.

Vad först undervisningsärendena beträffade, syntes dessa kunna bstraktas

utgöra ett för sig avgränsat område, som utan större svårighet

skulle kunna åtskiljas från övriga ärendegrupper. Något hinder att låta

undervisningsärendena utgöra en särskild byrå för sig kunde sålunda

icke sägas föreligga. I likhet med utredningen ville därför även styrelsen

förorda, att en särskild undervisningsbyrå upprättades inom styrelsen

med föredragande i byråchefs ställning. Beträffande denna byråsarbetsuppgifter

kunde styrelsen även i huvudsak ansluta sig till utredningens

förslag.

Vidkommande de lantbruksekonomiska ärendena ansåge styrelsen för

sin del, att en klarare uppdelning skulle åstadkommas beträffande bär

ifrågavarande arbetsuppgifter, därest man, å ena sidan, till en grupp

hänförde ärenden, som avsåge själva jordbruksproduktionen, däruti inberäknade

jordbrukets förädlingsindustrier, och, å andra sidan, till eli

annan grupp alla ärenden, som avsåge jordbruksprodukternas avsättning

i mera vidsträckt bemärkelse.

Ehuru styrelsen ingalunda underskattade de lantbruksekonomiska

frågornas betydelse, ville det emellertid synas styrelsen, som örn genom

denna reducering av arbetsområdet tillräckligt underlag för upprättandet

av en särskild byrå för de lantbruksekonomiska ärendena knappast skulle

föreligga. Då, så vitt lantbruksstyrelsen kunde döma, avgörande hinder

knappast borde möta för att erhålla en flir föredragning av dessa ärenden

fullt kvalificerad person, även om härför erbjödes en tjänsteställning såsom

byrådirektör i 28:e lönegraden, syntes ej heller av denna anledning

en ny byråchefsbefattning behöva inrättas. Lantbruksstyrelsen ville därför

ifrågasätta, att man tillsvidare utginge från att, sedan undervisnings
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

•ärendena frånskiljts från den nuvarande lantbruksbyrå^ arbetsområde,

återstående ärendegrupper bibehölles å en enda byrå, givetvis dock med

särskild föredragande för de lantbruksekonomiska ärendena. Byrån, som

fortfarande borde behålla benämningen lantbruksbyrå!!, skulle sålunda

uppdelas i två avdelningar, av vilka den ena, som skulle omfatta de lantbruksekonomiska

ärendena, lämpligen borde benämnas ekonomiska avdelningen

och den andra, dit alla övriga ärenden skulle föras, gåves namnet

allmänna avdelningen.

För tillgodoseende av personalbehovet å ifrågavarande byråer ansåge

lantbruksstyrelsen böra inrättas följande nya befattningar, nämligen för

lantbruksbyrån 1 byrådirektör för lantbruksekonomiska ärenden (B 28),

1 byråinspektör för husdjursskötsel (B 24), 1 byråinspektör för mejeriärenden

(B 24), de båda sistnämnda under förutsättning att statskonsulenterna

indragas, samt 1 byråagronom (B 21). För undervisningsbyrån

avser styrelsen nyinrättande av 1 byråchefsbefattning, varjämte till denna

byrå skulle överflyttas den ena av byrådirektörsbefattningarna å den nuvarande

lantbruksbyrån. Denna sistnämnda tjänst skulle dock förändras

till byråinspektörstjänst vid den nuvarande tjänstinnehavarens avgång

från tjänsten.

Departementschefen har tillstyrkt inrättande av en särskild byrå inom

lantbruksstyrelsen för stuteriärendenas handläggning (stuteribyrån).

Vidkommande den nuvarande lantbruksbyrån har departementschefen

anfört i huvudsak följande.

»Uppenbart synes mig vara, att den av utredningen ifrågasatta uppdelningen

av lantbruksbyrån på icke mindre än tre byråer skulle, även örn

hänsyn tages till den av utredningen åsyftade, starkare inriktningen av

lantbruksstyrelsens ämbetsförvaltning på lantbruket berörande undervisnings-

och jordbruksekonomiska spörsmål, komma att innebära en viss

överorganisering. Den föreslagna organisationen kan befaras leda till

att byråchefernas å de tre byråerna förhållandevis dyrbara tid och arbetskraft

komme att i viss utsträckning ägnas åt arbetsuppgifter, som

mycket väl och med fördel kunde överlämnas åt kvalificerade befattningshavare

i lägre tjänsteställning än byråchefs. Avsaknaden av dylika

tjänstemän skulle säkerligen medföra vissa olägenheter i avseende

å byråarhetets ombesörjande under byråchefens semester, under hans

frånvaro från tjänsterummet på grund av tjänsteresor m. m. Härtill

kommer ock den påtalade svårigheten att finna en lämplig avgränsning

mellan de arbetsuppgifter, som skulle åvila den lantbruksekonomiska

byrån, å ena, och jordbrukshyrån, å den andra sidan.

Jag finner det därför nödigt och lämpligt, att den ifrågasatta byråuppdelningen

begränsas till två byråer. En sådan byråorganisation

skulle förutsätta anställande av för kvalificerat byråarbete kompetenta

befattningshavare i mellangrads ställning, varigenom vederbörande

byråchef skulle kunna helt ägna sig åt ärendenas föredragning ävensom

åt initiativrik verksamhet inom vederbörande byrås förvaltningsom
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

43

råde. Åt dylika biträdande tjänstemän skulle ock kunna vid behov anförtros

den på byråcheferna ankommande inspektionsverksamheten.»

Med avseende å framkomna förslag till uppdelning av lantbruksbyrån

har departementschefen funnit en bestämd fördel ligga i förslaget att

hänföra undervisningsärendena till en särskild byrå men i övrigt låta

jordbruksärendena i allmänhet, däri inbegripet jämväl de ekomoniska

frågorna, kvarbliva å den nuvarande lantbruksbyrån.

Därefter har departementschefen fortsatt sålunda:

»Sistnämnda förslag synes mig emellertid innebära en annan, icke

mindre framträdande olägenhet. Den ärendesgrupp, nämligen undervisningsärendena,

som vid en sådan anordning skulle avdelas från den nuvarande

lantbruksbyrån, är av relativt ringa omfattning. Såsom jag redan

antytt har en särskild byrå för undervisningsväsendet ansetts motiverad

framför allt med hänsyn till de nya förvaltningsuppgifter på

lantbruksundervisningens område, som vid en blivande organisationsförändring

skulle tillföras lantbruksstyrelsen. I stort sett skulle, såvitt jag

kan finna, ett genomförande av nu ifrågavarande förslag icke i önskvärd

grad åvägabringa välbehövlig lättnad i den arbetsbörda, som åvilar

den nuvarande lantbruksbyrån och som ansetts betinga en förändring i

denna byrås nuvarande organisation. Frågan örn en lämplig uppdelning

av byrån i fråga synes sålunda erbjuda betydande svårigheter.

Emellertid möta här två ärendesgrupper, som i sig innesluta betydande

förvaltningskomplex och som var för sig lämpligen synas kunna

bilda kärnan i förvaltningsuppgifterna vid en klyvning av den nuvarande

lantbruksbyrån i två byråer. Jag syftar härvid dels på ärendena

rörande husdjursskötsel^ främjande, dels på de nyss omhandlade

undervisningsärendena. Kring dessa båda ärendesgrupper såsom centrala

arbetskomplex — ärendena rörande husdjursskötsel å den ena och

ärendena rörande lantbruksundervisningen å den andra byrån — synes

en uppsortering av den nuvarande lantbruksbyråns övriga arbetsuppgifter

kunna ske i ändamål att ernå en möjligast jämn fördelning av arbetsbördan

å de båda byråerna. Det är givetvis icke min mening att i detta

sammanhang uppdraga några bestämda riktlinjer för en dylik fördelning

av ärendena. Frågan härom torde få undersökas och övervägas,

sedan riksdagen fattat sitt beslsut i anslagsfrågan. Jag torde dock här

antydningsvis få angiva, huru enligt mitt förmenande en sådan uppdelning

av ärendena på de två byråerna lämpligen skulle kunna ordnas.

Till en nyinrättad undervisningsbyrå torde sålunda böra i första hand

förläggas ärenden, som röra undervisningen i lantbruks-, lantmanna- och

lanthushållsskolor samt inspektionen över denna undervisning, ävensom

undervisningen vid lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet i Alnarp

och vid lanthusliållningsseminariet i Kimforsa. Vidare torde hit böra

hänföras ärenden angående specialundervisningen å lantbrukets område,

såsom mejeriskolor ävensom olika slag av specialkurser, såsom ut
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

bildningskurser för ladugårdsförman, svinskötare m. fl., fortbildningskurser

för mejeripersonal, undervisning för i mindre jordbruk deltagande

män och kvinnor ävensom av hushållningssällskapen anordnade resor för

lantbrukets studerande. Men därutöver synas å denna byrå kunna förslagsvis

handläggas ärenden rörande det mindre jordbruket, innefattande

överinseendet och kontrollen över de med statsmedel understödda åtgärderna

till höjande av sådant jordbruk, ärenden rörande tillsyn m. m. över

de med statsmedel understödda kemiska stationerna, ärenden rörande befrämjandet

av fröodlingen genom statens centrala frökontrollanstalt och

dess filial ävensom de lokala frökontrollanstalterna, ärenden rörande statsunderstödd

växtförädling genom Sveriges utsädesförening och den praktiskt

vetenskapliga verksamheten vid Weibullsholm samt slutligen ärenden

rörande mossodlingar och övrig försöksverksamhet.

Till lantbruksbyrå^ arbetsområde skulle efter den föreslagna utflyttningen

till den nya undervisningsbyrån av nuvarande arbetsuppgifter komma

att höra ärenden rörande främjande av nötboskapsavel, svinavel samt

får- och getavel ävensom av kontrollföreningsverksamheten, ärenden rörande

biskötselns och fjäderfäskötselns främjande, ärenden rörande växtodling,

i den mån dessa ej ankomma på annan byrå, ärenden angående mejerihanteringen,

provning av jordbruksmaskiner och redskap, hushållningssällskapens

organisation och verksamhet samt hos hushållningssällskapen

anställda, med bidrag av statsmedel avlönade sekreterare och konsulenter

m. fl. och deras verksamhet, ävensom ärenden rörande lantbrukets ekonomi,

såsom lantmannaprodukternas avsättning, jordpolitiken och jordbrukets

kreditförhållanden, statens utlåningsfonder, såvitt dessa avse jordbruket

och ej ankomma å annan byrå inom styrelsen, lantmannakooperation

samt jordbrukets förädlingsindustrier. Slutligen torde å denna byrå

ock böra handläggas sådana allmänna lantbruksärenden, som icke i instruktion

eller arbetsordning tilldelats viss byrås föredragning.

I detta sammanhang torde jag få framhålla, att den organisationsförändring,

som jag nu ifrågasätter, icke torde böra betraktas såsom definitiv,

utan fastmera anses såsom en provisorisk anordning i avvaktan

på vunnen närmare erfarenhet rörande de nya förvaltningsuppgifter,

som i samband med organisationsförändringarna skulle tillföras lantbruksstyrelsen.

Härav följer enligt min mening, att den nya undervisningsbyrån

tillsvidare icke bör uppföras å ordinarie stat.

I fråga örn lantbruksstyrelsens övriga byråer synes mig ingen annan

ändring i organisation eller förvaltningsuppgifter böra vidtagas än att i

enlighet med jordbruksutredningens förslag agrikulturtekniska byrån

erhåller den ändrade benämningen kulturtekniska byrån. Den på tal

förda frågan örn en uppdelning av den nuvarande fiskeribyrån på tvenne

byråer har jag sålunda icke ansett i förevarande sammanhang böra

upptagas till prövning.»

Enligt Kungl. Majlis förslag skulle alltså lantbruksstyrelsen organi
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

45

seras på följande sex byråer, nämligen lantbruksbyrå^ stuteribyrån,

kulturtekniska byrån, fiskeribyrån, administrativa byrån samt undervisningsbyrån.

Beträffande personalbehovet å de förevarande byråerna Ilar departementschefen

anfört följande:

»För undervisningsbyrån böra avses följande nya befattningar,

nämligen 1 byråchef samt 1 byråinspektör, den sistnämnde med placering

i lönegrad B 24. Jag finner mig sålunda icke böra understödja tanken

på att helt överlämna inspektionsverksamheten åt arbetskraft utom styrelsen.

Hinder bör dock icke föreligga, att, därest viss inspektionsuppgift

icke skulle medhinnas av byråns egen personal, sådant uppdrag

lämnas åt utanför styrelsen stående kvalificerad person. Enär undervisningsbyrån

icke skulle uppföras å ordinarie stat, torde ej heller nyssnämnda

två befattningar nu böra upptagas å lantbruksstyrelsen ordinarie

stat.

Jag har förut uttalat såsom min mening, att tillräcklig anledning icke

förefinnes att inom lantbruksstyrelsen bibehålla en särskild föredragande

för trädgårdsärenden. Byrådirektörsbefattningen för trädgårdsärenden

bör sålunda indragas och den nuvarande innehavaren uppföras å övergångsstat.

A Kungl. Majit torde få ankomma att, i samband med beslut

örn ärendenas fördelning å lantbruks- och undervisningsbyråerna, bestämma

den byrå, å vilken sagda befattningshavare skall tjänstgöra. Med den

slv mig föreslagna förstärkningen i arbetskrafterna å här ifrågavarande

byråer skulle enligt min mening ej heller den andre å den nuvarande lantbruksbyrån

anställde byrådirektören bliva behövlig, utan torde jämväl

denna befattning böra indragas och den nuvarande tjänstinnehavaren

uppföras å övergångsstat. Jag förutsätter emellertid, att denne tillsvidare

förordnas att uppehålla den icke-ordinarie byråinspektörsbefattningen

å undervisningsbyrån, vadan denna tjänst under övergångstiden icke

skulle behöva nytillsättas. Likaledes torde de båda byråinspektörsbefattningarna

å lantbruksbyrå icke böra tillsättas, så länge å övergångsstat

finnes uppförd befattning såsom statskonsulent i boskapsskötsel respektive

mejerihushållning. De å övergångsstat uppförda statskonsulenferna

böra enligt min mening i fortsättningen tjänstgöra å lantbruksbyrå.

På sätt lantbruksstyrelsen föreslagit bör enligt min mening å lantbruksbyrån

nyanställas en byrådirektör för lantbruksekonomiska ärenden

med föredragningsskyldighet. Jag kan dock icke ansluta mig till styrelsens

förslag i fråga örn denne befattningshavares lönegradsplacering,

utan vill jag förorda, att befattningen i fråga placeras i lönegraden B 26.

1 avvaktan på närmare erfarenhet rörande de på innehavaren ankommande

göromålen synes mig befattningen nu icke böra uppföras å ordinarie

stat.

Då jag vidare förordat, att statskonsulenterna indragas, torde å lant
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

bruksbyrån böra, likaledes i enlighet med lantbruksstyrelsen förslag,

nyinrättas 1 byråinspektörsbefattning för husdjursskötsel samt 1 sådan,

befattning för mejeriärenden, båda med placering i lönegrad B 24. Jag

finner mig ej kunna förorda ett tillmötesgående av lantbruksstyrelsen

förslag örn inrättande av en byråagronombefattning, utan torde i stället

byrån böra tilldelas ytterligare 1 amanuens.

Byrådirektör för lantbruksekonomiska ärenden å lantbruksbyrån ävensom

byråchef och byråinspektör å undervisningsbyrån böra äga åtnjuta

lön enligt bestämmelserna i 33 § av kungörelsen den 26 juni 1925 (nr 356>

med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare vid

statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen

(de s. k. extrastatsreglerna).»

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle personalen å stuteribyrån förutom

byråchefen utgöras av 1 notarie (B 21) och 1 kontorsbiträde (B 4). Härjämte

skulle såsom nu avses 4,000 kronor för extra arbetskrafter å byrån.

Administrativa byråns arbetskrafter skulle förstärkas med en notarie

(B 21) i icke ordinarie ställning och en amanuens.

Beträffande arbetskrafterna i biträdesgrad innefattar Kungl. Maj:ts

förslag i huvudsaklig överensstämmelse med vad lantbruksstyrelsen hemställt

förändring av två kanslibiträdestjänster till kontorsbiträdesbefattningar

och uppförande av 3 nya icke-ordinarie biträdesbefattningar i

kontorsbiträdes grad. De nya biträdena äro avsedda ett för vardera av

lantbruks-, undervisnings- och administrativa byråerna. Härjämte skulle

såsom redan nämnts å styrelsens ordinarie stat upptagas kontorsbiträdestjänst,

avsedd för kontorsbiträdet hos stuteriöverstyrelsen.

Generaldirektörsbefattningen i lantbruksstyrelsen är enligt Kungl.

Majrts förslag avsedd att upptagas bland de i 5 § 1 mom. första stycket

av gällande avlöningsreglemente omförmälda chefsbefattningarna, innebärande

att denna befattning skulle omändras till förordnandetjänst.

Med befattningen skulle vara förenat ett årligt arvode av 19,000 kronor.

Även befattningen såsom byråchef för stuteribyrån skulle upptagas såsom

förordnandetjänst med ett årligt arvode av 12,000 kronor. Härvid förutsättes,

att, därest till befattningen skulle utses person, som åtnjuter lön

eller arvode av annan statstjänst, däri inbegripen lön å övergångsstat

för militär beställningshavare, han skall vara förpliktad att helt avstå

sistnämnda lön eller arvode. Skulle till befattningen utses exempelvis

en pensionerad beställningshavare vid armén, bör det föreslagna arvodet

av 12,000 kronor minskas med ett mot pensionen svarande belopp.

I pensionshänseende skulle för generaldirektören i lantbruksstyrelsen

komma att utan vidare gälla bestämmelserna i 2 § av kungörelsen den

29 juni 1921 (nr 456) med bestämmelser för vissa tjänstemän vid statsdepartement

och andra till den civila statsförvaltningen hörande verk i

fråga örn rätt till pension, sådan denna paragraf efter vidtagna ändringar

numera lyder (jfr 277/1925). Däremot skulle för chefen för stuteri
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

47

byrån erfordras införande i sagda kungörelse av en särskild föreskrift

rörande hans pensionsrätt. I sådant hänseende synes böra komma i till—

lämpning vad i kungörelsen i motsvarande hänseende är stadgat för byggnadschef

i byggnadsstyrelsen. Rörande denna fråga har förslag framlagts

på föredragning av chefen för finansdepartementet.

I de likalydande motionerna 1:305 och 11: 475 hemställes, att riksdagen

må besluta att inom lantbruksstyrelsen inrätta en särskild byrå för lantbruksekonomiska

ärenden i huvudsaklig överensstämmelse med vad jord•

bruksutredningen i sitt avgivna betänkande angående omorganisation av

lantbruksstyrelsen föreslagit.

Vidare hemställes i de likalydande motionerna 1: 308 och 11:478, att vid

beräkning av kostnaderna för extra ordinarie tjänstemän hos lantbruksstyrelsen

en byrådirektör i lönegrad B 26 utbytes mot en byråchef i lönegrad

B 30, varigenom det ordinarie förslagsanslaget till lantbruksstyrelsen

ökas med 1,920 kronor.

Samtliga dessa fyra motioner avse inrättande av en särskild byrå inom

lantbruksstyrelsen för handläggning av lantbruksekonomiska frågor.

Till stöd härför har i huvudsak åberopats samma skäl, som anförts av

jordbruksutredningen.

I anslutning till utskottets tillstyrkande av stuteriärendenas överflyttande

till lantbruksstyrelsen biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag örn

att för handläggning av dessa ärenden inom lantbruksstyrelsen upprättas

en särskild byrå med den personal, som i propositionen angivits.

Likaså finner utskottet med hänsyn till de speciella kvalifikationer, som

böra vara förenade med innehavandet av byråchefsbefattningen för denna °

byrå, lämpligt, att, såsom Kungl. Majit föreslagit, denna befattning tillsättes

på förordnande enligt 5 § i avlöningsreglementet.

Vad därefter angår den nuvarande lantbruksbyråns blivande organisation,

synes den alltmer omfattande arbetsbördan å denpa byrå göra en

uppdelning av densamma ofrånkomlig. Jordbruksutredningens i motionerna

I: 308 och II: 478 upptagna förslag örn denna byrås omedelbara uppdelning

på icke mindre än tre byråer — en undervisningsbyrå, en lantbruksekonomisk

byrå och en jordbruksbyrå — har synts jämväl utskottet innebära

en viss överorganisation. Härtill kommer, såsom i ärendet uppvisats,

att betydande svårigheter möta, då det gäller att finna en rationell och

lämplig grund för den nuvarande lantbruksbyråns uppdelning. Denna uppdelning

bör, såsom lantbruksstyrelsen framhållit, ske på sådant sätt, att

dels klara gränslinjer erhållas mellan de olika delarna, dels ock förvaltningsuppgifter,

som naturligen höra ihop, ej åtskiljas. Såsom departementschefen

framhållit, kunna emellertid några klara gränser mellan de

lantbruksekonomiska ärendena och de egentliga jordbruksärendena knappast

uppdragas, då dylika ärenden ofta sammanhänga med och ingripa i

Utskottet.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

■varandra. Det lärer därför vara lämpligast att tillsvidare stanna vid

Kungl. Majits förslag om uppdelning på två byråer, en lantbruksbyrå och

en undervisningsbyrå med en särskild föredragande i mellangradsställning

för lantbrnksekonomiska ärenden å lantbruksbyrån samt låta ytterligare

uppdelning bliva beroende av örn erfarenheten kommer att utvisa

något bestämt behov därav. Mot en uppdelning på tre byråer talar för

övrigt — förutom kostnadshänsyn — det av departementschefen anförda

skälet, att de tre byråernas arbetsuppgifter skulle bliva av alltför

liten omfattning för att motivera deras utrustande med några kvalificerade

befattningshavare i mellangradsställning. Härmed bomme ock

att följa den väsentliga olägenheten, att å vederbörande byrå icke skulle

finnas någon, som lämpligen vid behov kunde övertaga byråchefens arbetsuppgifter.

På grund av det anförda kan utskottet icke biträda motionerna

i nu förevarande del utan anser sig böra i huvudsak ansluta sig till propositionen,

varvid utskottet emellertid beträffande detaljerna vill framhålla

följande. I fråga örn personaluppsättningen å den blivande lantbruksbyrån

förfaller, därest utskottets förslag örn bibehållande av statskonsulenterna

i boskapsskötsel, svinskötsel samt får- och getskötsel godtages, frågan örn

inrättande av en byråinspektörsbefattning för husdjursskötsel. Däremot

bör, såsom Kungl. Majit föreslagit, nyinrättas en byrådirektörsbefattning

för lantbruksekonomiska ärenden (B 26) samt en byråinspektörsbefattning

för mejeriärenden (B 24), avsedd att tillsvidare upprätthållas

av den nuvarande statskonsulenten i mejeriärenden. Byrådirektörsbefattningen

torde såsom Kungl. Majit föreslagit lämpligen böra tillsvidare

uppföras såsom icke-ordinarie befattning. Lantbrukstyrelsen bär därjämte

ifrågasatt uppförande för den blivande lantbruksbyrå^ vidkommande

av en byråagronombefattning. I avvaktan på närmare erfarenhet,

örn och i vad män en ytterligare förstärkning av byråns organisation

erfordras, kan utskottet icke förorda upptagande av en ordinarie byråagronomtjänst.

Det är vidare att märka, att enligt utskottets förslag arbetskrafterna

å .lantbruks- och undervisningsbyråerna skulle erhålla ett

tillskott genom bibehållande av byrådirektörsbefattningen för trädgårdsärenden.

Det torde emellertid få ankomma på Kungl. Majit att, i samband

med beslut örn ärendenas fördelning å de båda byråerna, närmare

bestämma rörande denne befattningshavares tjänstgöring. Såsom utskottet

redan förut här ovan uttalat torde emellertid denne befattningshavare

i första hand böra vara föredragande av trädgårdsärenden. Mot förslaget

örn indragning av den andra byrådirektörsbefattningen å den nuvarande

lantbruksbyrån har utskottet intet att invända. Utskottet har icke heller

någonting att erinra mot Kungl. Majits förslag att för undervisningsbyråns

vidkommande inrättas en byråchefs- och en byråinspektörsbefattning,

vilka emellertid båda torde på sätt Kungl. Majits förslag innebär böra

tillsvidare uppföras såsom icke-ordinarie tjänster. Å den icke-ordinarie

byråinspektörsbefattningen förutsättes i propositionen den av utskottet

s. 49 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

49

till indragning förordade byrådirektören tillsvidare komma att förordnas,

vadan denna byråinspektörs tjänst under övergångstiden icke skulle behöva

tillsättas.

På grund av den ökning i arbetsuppgiterna för verket i dess helhet,

som den tillstyrkta omorganisationen innebär, vill utskottet även förorda

att arbetskrafterna å den administrativa byrån utökas på sätt i propositionen

angivits eller med en icke ordinäre tjänsteman i notariegraden

(B 21) och en amanuens.

Utskottet har icke heller något att erinra mot att agrikulturtekniska

byrån, såsom departementschefen förordat, erhåller den ändrade benämningen

kulturtekniska byrån.

Slutligen biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag örn generaldirektörsbefattningens

förändring till förordnandetjänst.

Avdelningen för bekämpande av tuberkulds hos nötkreatur.

Från och med år 1898 har riksdagen för varje år anvisat anslag till förekommande

och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreatur. För innevarande

budgetår är ifrågavarande anslag upptaget till ett belopp av

140,000 kronor. Med anslaget i fråga täckas de utgifter, som följa av det

lantbruksstyrelsen meddelade uppdraget att övervaka och leda undersökningarna

med tuberkulin och därav betingade åtgärder inom ladugårdarna

ävensom övriga därmed sammanhängande åtgärder

De på lantbruksstyrelsen ankommande åtgärderna i förevarande avseende

utföras inom en särskild, styrelsen underställd tuberkulosavdelning.

Den å avdelningen anställda personalen utgöres av 1 föredragande (B 29),

1 tuberkuloskonsulent (B 24), 1 kansliskrivare (arvode högst 3,888 kronor)

samt 1 expeditionsvakt (arvode högst 2,832 kronor). Avdelningen är uppförd

å extra stat.

Utskottet har här ovan förordat tuberkulosavdelningens överflyttande

till medicinalstyrelsen.

Departementschefen har under nu förevarande avdelning anfört huvudsakligen

följande:

>Vad angår löneställningen för chefen för avdelningen för tuberkulosbekämpandet

inom medicinalstyrelsen, anser jag, som härom samrått med

chefen för socialdepartementet, försiktigheten bjuda, att ifrågavarande befattningshavare

icke placeras i högre lönegrad, än som medicinalstyrelsen

föreslagit, d. v. s. i 28:e lönegraden. Då föreståndaren för tuberkulosavdelningen

inom lantbruksstyrelsen befinner sig i pensionsåldern, låter

sig denna ordning utan vidare genomföra.

''Enligt tuberkulossakkunnigas förslag skulle byråassistenten å en blivande

tuberkulosavdelning inom medicinalstyrelsen placeras i lönegrad

B 23. Då emellertid den nuvarande konsulenten å tuberkulosavdelningen

inom lantbruksstyrelsen tillhör 24:e lönegraden, synes det mig riktigast

vara, att sistnämnda lönegradsplacering bibehålies, till dess frågan örn

Bihang lill riksdagens protokoll 193,1. 10 sami. Sr lil

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

Utskottet.

avdelningens framtida organisation hunnit prövas, särskilt som enligt

vad utredningen anfört befattningen i fråga nu icke skulle behöva nytillsättas.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat, skulle genom överflyttningen till

medicinalstyrelsen en beräknelig besparing i personalkostnaderna upp*

stå av omkring 4,000 kronor.

Tuberkulosavdelningen inom medicinalstyrelsen torde tillsvidare böra

bibehållas å extra stat samt utgifterna för avdelningen, åtminstone under

nästa budgetår, bestridas från det under nionde huvudtiteln uppförda

extra förslagsanslaget till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar

hos nötkreaturen, i huvudsaklig överensstämmelse med de

grunder i sådant hänseende som hittills tillämpats. Sedermera tordeböra

övervägas, huruvida icke utgifterna för avdelningen från och med

budgetåret 1934—1935 böra bestridas från anslag under femte huvudtiteln.»»

Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Stuteriväsendet.

Till stuteriväsendet är i riksstaten uppfört ett ordinarie förslagsanslag..

Samtliga utgifter för stuteriväsendet bestridas från och med budgetåret

1930/1931 av de medel, som inflyta till statsverket på grund av kungörelsen

den 4 maj 1923 (nr 87) angående anordnande av vadhållning medelst s. ktotalisator

(totalisatormedel). Dessa medel uppsamlas över förslagsanslaget

till stuteriväsendet i en fond, benämnd stuteriväsendets fond, från vilken

utgifterna i fråga skola direkt bestridas.

Med tillämpning från och med budgetåret 1931/1932 av den principen, att

förslagsanslaget till stuteriväsendet bör upptagas med samma belopp som

det, vartill totalisatormedlen beräknas komma att under budgetåret inflyta,

har anslaget för innevarande budgetår uppförts med 800,000 kronor.

Utgifterna för stuteriväsendet för budgetåret 1932/1933 beräknades (R.

skr. nr 54:1932 p. 7) sålunda:

Stuteriöverstyrelsen, förslagsvis ........................ kronor 42,100

Avlöningar till tjänstemän vid hingstdepåer och stuteri,

förslagsvis.......................................... » 50,500!

Avlöningar till övrig personal vid hingstdepåer och stuteri,

förslagsvis ........................................ » 101,000

Hästavelns befrämjande, förslagsvis ...................... » 585,000

Summa förslagsvis kronor 778,600^

Under rubriken hästavelns befrämjande äro beräknade följande belopp:.

Hingstdepåernas och stuteriets verksamhet .............. kronor 201,000

Hästpremieringen, förslagsvis ............................ » 354,000

Understöd åt hästavelsföreningar och för stamboksföring

av hästar .......................... » 30,000

Förslagsvis kronor 585,000..

s. 51 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

51

iled avseende å de i det nuvarande ordinarie förslagsanslaget till stuteriväsendet

ingående posterna bör i anslutning till det av utskottet tillstyrkta

förslaget om hästavelsärendenas överflyttning till lantbruksstyrelsen

posten till stuteriöverstyrelsen utgå ur anslaget.

I anslagsposterna till dels avlöningar till tjänstemän vid hingstdepåer

och stuteri, dels avlöningar till övrig personal vid hingstdepåer och stuteri

har närmast genom sänkning av de för dyrtidstillägg beräknade beloppen

vunnits en besparing av sammanlagt 7,600 kronor. I fråga örn posten till

hingstdepåernas och stuteriets verksamhet avses i propositionen, att den

extra personalen för ridning och dressyr vid Flyinge hingstdepå och stuteri

skall äga åtnjuta ålderstillägg lika med den ordinarie stallpersonalen

eller 90 kronor efter respektive 3, 6 och 9 år motsvarande en utgiftsökning

med 420 kronor. Sammanlagt räknas med en minskning i statens

utgifter med i runt tal 20,000 kronor.

Anslagsposten till understöd åt hästavelsföreningar och för stamboksföring

av hästar är för närvarande upptagen till 30,000 kronor. Till understöd

åt hästavelsföreningar har emellertid utöver det nyssnämnda

särskilda anslaget å 30,000 kronor Kungl. Majit anvisat vissa ytterligare

belopp. Sålunda användes för ändamålet, efter beslut av riksdagen, viss del

av avkastningen av statens hästavelsfond (senast 49,000 kronor), varjämte

Kungl. Majit med anlitande av medel från stuteriväsendets fond

brukat bevilja ytterligare bidrag åt ifrågavarande föreningar. Sistberörda

direkt ur stuteriväsendets fond anvisade bidrag utgjorde under

1932 sammanlagt 24,000 kronor.

Kungl. Majits förslag avser, att det belopp, som för nästa budgetår

må användas till understöd åt hästavelsföreningar och för stamboksföring

av hästar, bestämmes av riksdagen med bortseende därvid dock

från de medel, som utgå av avkastningen från statens hästavelsfond och

varom riksdagen i annat sammanhang meddelar beslut, och att detsamma

uppföres med det belopp, vartill utgifterna för ändamålet — avkastningen

från hästavelsfonden dock ej medräknad — i verkligheten uppgå. Med

hänsyn till utgifterna för ändamålet under innevarande budgetår eller

54,000 kronor har anslagsbeloppet i propositionen för budgetåret 1933/1934

upptagits till sagda belopp, 54,000 kronor.

Skulle besparing uppstå å någon av de i utgiftsberäkningen för hingstdepåernas

och stuteriets verksamhet upptagna posterna förutsattes att

lantbruksstyrelsen — utom vad angår posten avseende avlöningsförmåner

— må äga använda sådan besparing till täckande av brist å annan,

för avlöning ej avsedd post. Utöver tillskott av statsmedel för hingstdepåerna

och stuteriet, tillhopa 145,135 kronor, har för budgetåret 1933/1934

ansetts böra upptagas dels 6,000 kronor för rese- och traktamentspenningar

för personal å lantbruksstyrelsens stuteribyrå samt depåcheferna

och dels 30,000 kronor till hingst- och fölinköp, vadan sammanlagda medelsbehovet

för hingstdepåernas och stuteriets verksamhet skulle uppgå

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

till (145,135 -f- 6,000 -f 30,000 = ) 181,135 kronor eller avjämnat till 181,000

kronor. Nyss nämnda belopp å 6,000 kronor för reseersättningar förutsattes

icke skola få iitan Kungl. Maj:ts tillstånd överskridas.

Vidkommande hästpremieringen har dels genom av Kungl. Majit vidtagna

ändringar å gällande hästpremieringsreglemente, dels genom vissa

förenklingar med avseende i hästpremieringsnämnds sammansättning och

dels genom indragning av det å arvodet till ordförande i sådan nämnd

nu utgående dyrtidstillägget beräknats uppkomma en besparing för

statsverket av 128,500 + 8,750 + 2,000 = 139,250 kronor. Det erforderliga

anslagsbeloppet utgör sålunda 354,000 — 139,250 = 214,750 kronor eller

i avrundat tal 214,700 kronor.

Såsom ny anslagspost i förevarande anslag till stuteriväsendet har i

beräkningen för budgetåret 1933/1934 upptagits ett belopp av 8,000 kronor

till demonstrationskurser i hovvård och hovbeslag avsedda att årligen

hållas i olika delar av landet, så ordnade att demonstrationerna kunna

upprepas på samma ort vart tredje år.

Körande medelsbehovet för budgetåret 1933/1934 för stuteriväsendet

har departementschefen först sammanfattat utgifterna för stuteriväsendet,

centralledningen oräknad, sålunda:

1) Avlöningar till tjänstemän vid hingstdepåer och stuteri,

förslagsanslag .................................... kronor 47,500

2) Avlöningar till övrig personal vid hingstdepåer och

stuteri, förslagsanslag .................................. » 96,400

3) Hingstdepåernas och stuteriets verksamhet .......... » 181,000

4) Hästpremieringen, förslaganslag ...................... » 214,700

5) Understöd åt hästavelsföreningar och för stamboks
föring

................................................. » 54,000

6) Demonstration i hovvård och hovbeslag .............. » 8,000,

utgörande sammanlagt 601,600 kronor.

Därefter har departementschefen anfört följande:

»Under erinran att Kungl. Majit hitintills haft befogenhet att efter

prövning i vart fall disponera tillgängliga medel å stuteriväsendets fond

för tillgodoseende av diverse ändamål, som äro ägnade att främja hästaveln,

tillstyrker jag vidare, att ett belopp av 48,400 kronor måtte för

nästa budgetår ställas till Kungl. Maj:ts omedelbara förfogande för

tillgodoseende av dylika ändamål. De sammanlagda utgifterna för stuteriväsendet

för budgetåret 1933/1934 torde alltså böra begränsas till

(601,600 + 48,400 =) 650,000 kronor, vartill dock komma de i annat sammanhang

behandlade kostnaderna för stuteribyrån i lantbruksstyrelsen.

Vid övervägandet av frågan, huruvida utgifterna för stuteriväsendet

liksom hittills böra utgå ur stuteriväsendets fond eller bestridas direkt

å budgeten, har jag, efter samråd med chefen för finansdepartementet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

33

funnit övervägande skäl tala för den sist nämnda anordningen. Härigenom

skulle vinnas ökad reda oell överskådlighet, och riksstaten bleve

befriad från en s. k. specialbudget. Jag anser därför, att man så snart

detta låter sig göra, exempelvis från oell med budgetåret 1934/1935, frångår

det nuvarande systemet med en specialbudget för stuteriväsendet.

Då en dylik omläggning näppeligen kan ske redan med ingången av

nästa budgetår, torde utgifterna för stuteriväsendet — begränsade till

650,000 kronor — även för budgetåret 1933/1934 böra bestridas direkt

från stuteriväsendets fond.

Så vitt nu kan bedömas torde stuteriväsendets fond den 1 juli 1933 hava

en behållning av i runt tal 100,000 kronor. Därest i enlighet med stuteriöverstyrelsens

beräkning under nästa budgetår i totalisatormedel inflyta

800,000 kronor, kommer fonden att under sagda budgetår hava en

tillgång av sammanlagt ungefär 900,000 kronor. Då utgifterna för stuteriväsendet,

såsom nyss föreslagits, skulle begränsas till 650,000 kronor

samt ett belopp av 200,000 kronor i enlighet med inkomstberäkningen i

årets statsverksproposition tages i anspråk för allmänna budgetändamål,

torde fondens behållning vid utgången av budgetåret 1933/1934 alltså

kunna under angivna förutsättningar beräknas till ungefär 50,000

kronor.

Vad angår finansieringen av förenämnda utgifter för stuteriväsendet

eller med andra ord medelstillförseln till stuteriväsendets fond, vill jag

erinra, att i inkomstberäkningen för budgetåret 1933/1934 titeln »totalisatormedel»

liksom för innevarande budgetår upptagits till belopp, motsvarande

vad som kan påräknas komma att under budgetåret verkligen

inflyta i form av dylika inkomster, eller 800,000 kronor. Med fortsatt

tillämpande av principen, att förslagsanslaget till stuteriväsendet bör

upptagas till samma belopp som det, vartill totalisatormedlen beräknas

komma att under budgetåret inflyta, torde sagda anslag jämväl för nästkommande

budgetår böra uppföras till belopp av 800,000 kronor.»

I vad Kungl. Majrts förslag under stuteriväsendet innefattar, att det

belopp, som bör få utgå till understöd åt hästavelsföreningar för nästa budgetår,

fastställes till 54,000 kronor samt att det till Kungl. Majlis fria

förfogande stående beloppet för samma tid begränsas till 48,400 kronor, anser

sig utskottet med hänsyn till nuvarande statsekonomiska svårigheter

böra biträda nämnda förslag. I övrigt föranleder förslaget icke någon erinran

från utskottets sida i annan mån än i vad angår sättet för bestridande

av utgifterna för stuteriväsendet. Skillén för den av departementschefen

ifrågasatta förändringen härutinnan synes utskottet icke vara av

den betydelse, att de motivera ett frångående av den jämlikt beslut av 1930

års riksdag genomförda ordningen. Utskottet anser sålunda i anslutning

till motionerna 1:310 och 11:476 i nu förevarande del, att samtliga

utgifter för stuteriväsendet fortfarande böra bestridas av inflytande to
-

Utakottet.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Utskottet.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

talisatormedel, vilka medel böra ingå till stuteriväsendets fond. Följaktligen

böra sålunda under budgetåret 1933/1934 jämväl utgifterna

för den tillstyrkta stuteribyrån i lantbruksstyrelsen bestridas av totalisatormedel.

Då dessa senare utgifter torde kunna beräknas till

i runt tal 35,000 kronor, kommer tillgodoseendet av stuteriväsendets

behov under nästa budgetår att kräva 650,000 + 35,000 = 685,000 kronor. Inbegripet

det belopp av 200,000 kronor av totalisatormedel, sorn i statsverkspropositionen

avsetts för allmänna budgetändamål under nästa budgetår

och varemot utskottet med hänsyn till det svåra statsfinansiella läget icke

anser sig böra göra någon erinran, skulle för samma år komma att av totalisatormedel

tagas i anspråk 885,000 kronor, vadan, då medelstillgången

beräknats för samma tid till 900,000 kronor, 15,000 kronor skulle utgöra behållningen

till budgetåret 1934/1935.

Kostnadsberäkningar och statförslag.

Utskottet har under nästföregående avdelning förordat, att utgifterna

för stuteriväsendet i dess helhet, sålunda även utgifterna för den tillstyrkta

stuteribyrån i lantbruksstyrelsen, skola finansieras av totalisatormedel.

För att undvika upprättande av en särskild stat för stuteribyrån bör så

ordnas, att jämväl kostnaderna för denna byrå, vilka på sätt ovan nämnts

i realiteten skola täckas av totalisatormedel, formellt komma att belasta

det ordinarie förslagsanslaget till lantbruksstyrelsen. I sådant syfte bör

av till stuteriväsendets fond inflytande totalisatormedel ett mot de beräknade

kostnaderna för stuteribyrån svarande belopp tillgodoföras berörda

förslagsanslag till lantbruksstyrelsen. Det torde böra ankomma på Kungl.

Majit att härom närmare förordna. Till vad sålunda anförts torde hänsyn

böra tagas vid bestämmande av det belopp, varmed ordinarie förslagsanslaget

till lantbruksstyrelsen skall i riksstaten uppföras för nästa budgetår.

Härtill återkommer utskottet här nedan.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle anslagsposten till avlöningar till

ordinarie tjänstemän inom den ordinarie staten för lantbruksstyrelsen

beräknas till 183,200 kronor, varjämte till avlöningar till tjänstemän å

övergångsstat avsetts ett beräknat belopp av 53,400 kronor. Härvid har

räknats med att å övergångsstat skulle uppföras två byrådirektörer och

fyra statskonsulenter. Då enligt utskottets förslag en av ifrågavarande

byrådirektörer skulle uppföras å lantbruksstyrelsen ordinarie stat, samt

avlöningar till statskonsulenter icke skulle utgå av anslaget till lantbruksstyrelsen,

torde den ordinarie staten kunna beräknas till 193,000 kronor

och övergångsstaten till 9,500 kronor eller tillhopa 202,500 kronor.

Beträffande den i propositionen upptagna anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare m. m. ingår däri bland annat ett belopp

av 2,200 kronor för inkallande till överläggningar inom styrelsen av

sakkunniga personer i fråga örn såväl lantbruks- som hästavelsområdet.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91. 55

Utskottet anser för sin del det vara av stor vikt, att lantbruksstyrelsen i

erforderlig omfattning beredes möjlighet härtill. Då emellertid det av

Kungl. Majit för sådant ändamål beräknade beloppet synes utskottet väl

knappt, vill utskottet i viss ansliitning till det i motionerna I: 305 och

II: 475 framställda förslaget i förevarande avseende förorda en höjningav

ifrågavarande anslagsbelopp till 5,000 kronor. I övrigt har utskottet

icke någon erinran att framställa mot beräknande av förevarande anslagspost.

Det av Kungl. Majit för nu ifrågavarande ändamål beräknade anslaget

88,700 kronor torde därför böra bestämmas till (88,700 + 2,800 =)

"91,500 kronor.

I enlighet med vad utskottet här ovan anfört skulle för lantbruksstyrelsen

fastställas följande stater att tillämpas från och med budgetåret

1933/1934.

Ordinarie stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag...... kronor 193,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag .......................................... » 91,500

Summa kronor 284,500

Övergångsstat.

Avlöning, förslagsanslag.................................. kronor 9,500.

Utgifterna för lantbruksstyrelsen efter omorganisationen skulle sålunda

uppgå till (284,500 + 9,500 =) 294,000 kronor. I enlighet med vad utskottet

här ovan anfört bör emellertid ordinarie förslagsanslaget till lantbruksstyrelsen

i riksstaten för budgetåret 1933/1934 upptagas till allenast

(294,000 — 35,000 =) 259,000 kronor.

I propositionen har äskats ett särskilt extra förslagsanslag å 15,000 kronor

till reseersättningar för befattningshavare vid lantbruksstyrelsen, vilket

förutsättes icke få utan Kungl. Majits tillstånd överskridas. Departementschefen

har i samband med uppdragande av huvudlinjerna för det

framlagda organisationsförslaget lagt särskilt vikt vid att lantbruksstyrelsen

tjänstemän borde beredas tillfälle att genom resor komma i kontakt

med det praktiska livet på jordbrukets område, en synpunkt som utskottet

också livligt behjärtar. Med hänsyn härtill och i betraktande av de belopp,

vartill resekostnaderna enligt lämnade uppgifter under den hittills

förflutna delen av innevarande budgetår uppgått, synes utskottet anslaget

ifråga knappt tillmätt. Därest anslaget visar sig otillräckligt för tillgodoseende

av det föreliggande behovet, står emellertid möjlighet öppen för

lantbruksstyrelsen att hos Kungl. Majit utverka att anslaget får överskridas.

Under nionde huvudtiteln är för budgetåret 1932/1933 uppfört ett ordinarie

förslagsanslag å 49,800 kronor till statskonsulenter och deras biträ
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

ab Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

den. Häri ingå bland annat dels en anslagspost å 5,000 kronor till arvoden

åt två stipendiater i boskapsskötsel och mejerihushållning, vartdera

arvodet å 2,500 kronor, samt dels ett förslagsanslag å 10,000 kronor till

reseersättningar åt statskonsulenter och stipendiater. Då enligt utskottets

förslag statskonsulenten i mejerihushållning skulle uppföras å övergångsstat

och stipendiat i mejerihushållning därför ej vidare skulle behöva anställas,

kan anslagsposten å 5,000 kronor minskas till 2,500 kronor. Då

vidare anslagsposten till reseersättningar icke skulle tagas i anspråk för

bestridande av kostnader för resor för den å övergångsstat uppförde statskonsulenten,

lärer ifrågavarande anslagspost kunna minskas till 7 000

kronor.

I enlighet härmed och då särskilt anslag för vikariatsersättningar ej

torde böra uppföras i staten utan härför erforderligt belopp utgå ur anslaget

till avlöningar till ordinarie tjänstemän, torde för statskonsulenter

m. m. från och med budgetåret 1933/1934 böra gälla följande stater.

Ordinarie stat.

Avlöningar till statskonsulenter, förslagsanslag

Arvode till en stipendiat i boskapsskötsel ..................

Reseersättningar åt statskonsulenter och stipendiat, förslagsanslag

......................

kronor 25,900

» 2,500

» 7,000

Summa kronor 35,400.

Övergångsstat.

Avlöning, förslagsanslag .................................. kronor 8600_

Anni. Anslagsposten till reseersättningar åt statskonsulenter och stipendiat må icke

utan Kungl. Maj:ts tillstånd överskridas.

I anledning av att endast ett biträde skulle vara anställt hos statskonsulenterna,

torde beteckningen å det nuvarande anslaget »statskonsulenter

och deras biträden» böra ändras till »statskonsulenter m. m.».

I riksstaten för budgetåret 1933/1934 bör sålunda uppföras ett ordinarie

förslagsanslag till statskonsulenter m. m. å 44,000 kronor.

Enligt propositionen är den föreslagna organisationen avsedd att träda

i tillämpning från och med ingången av nästa budgetår. Med hänsyn till

den knappa tid, som på grund av den redan långt framskridna tiden torde

komma att stå Kungl. Maj:t till buds för omorganisationens genomförande,

anser utskottet ett bemyndigande böra lämnas Kungl. Majit att under

budgetårets lopp i den mån, som förhållandena sådant möjliggöra, successivt

genomföra omorganisationen och därvid med anlitande av förslagsanslaget

till lantbruksstyrelsen för samma budgetår bestrida uppkommande

kostnader för uppehållande under tiden i erforderliga delar av lantbruksstyrelsens

och stuteriöverstyrelsens nuvarande organisation.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

57

Vissa motionsvis framställda utredningsförslag.

Utskottet övergår slutligen till de i anledning av förevarande proposition

väckta motionerna II: 481 och II: 484, innefattande vissa utredningsförslag.

Vidkommande först motionen II: 481 hemställes däri, att riksdagen med

beaktande av i motionen anförda synpunkter ville besluta örn skrivelse till

Kungl. Majit örn skyndsam utredning angående statistiska centralbyråns

byrås för jordbruksstatistik införlivande med lantbruksstyrelsen.

Beträffande de skäl som anförts till stöd härför hänvisas till motionen.

Motionären åsyftar med den föreslagna överflyttningen till lantbruksstyrelsen

av statistiska centralbyråns jordbruksstatistiska byrå att till en

byrå sammanföra i lantbruksstyrelsen förekommande jordbruksekonomiska

ärenden med frågor rörande jordbruksstatistiken. Härigenom skulle enligt

motionärens mening vinnas, att man inom lantbruksstyrelsen kunde få

tillgång till en fortlöpande, förhållandena i varje läge avspeglande jordbruksstatistik,

som utgjorde en grundbetingelse för ett rätt bedömande

över huvud av lantbruksekonomiska spörsmål.

Onekligen synes utskottet åtskilligt beaktansvärt ligga i den i motionen

sålunda framförda tanken. Ä andra sidan torde de utredningar, på vilka

statsmakterna grundat sitt ställningstagande till sättet för den officiella

statistikens anordnande, närmast pekat på en centralisering i möjligaste

mån till ett ämbetsverk såsom den lämpligaste organisationsformen härutinnan,

med hänsyn bland annat till den tillgång dels till för ändamålet

kvalificerad personal, dels ock till erforderlig maskinell utrustning, som

inom en sådan organisation lättare kunde stå till förfogande för detta speciella

arbetes utförande. På grund av dessa förhållanden och då utskottet

i varje fall håller före att genom åvägabringande av en önskvärd samverkan

mellan vederbörande byråer i lantbruksstyrelsen och statistiska centralbyrån

motionens syfte torde kunna nås, bar utskottet icke ansett sig

böra ifrågasätta någon hänvändelse till Kungl. Maj:t med begäran örn den

i motionen avsedda utredningen.

Beträffande motionen II: 484 har däri hemställts, att riksdagen måtte

besluta att i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att Kungl. Majit täcktes

verkställa ^^tredning angående inrättande av en särskild fiskeristyrelse

för fiskerinäringen och för riksdagen framlägga det förslag, vartill

utredningen kan föranleda.

Beträffande de skill, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

I motionen hävdas att både lantbrukets och fiskerinäringens intressen

skulle i administrativt hänseende bliva bättre tillgodosedda, därest fiskeriväsendet

erhölle en särskild administration.

Utskottets

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

Vtskottet.

Vissa skäl torde visserligen kunna anföras för att fiskeriväsendet utbrytes

från lantbruksstyrelsen för att såsom i motionen avses bilda en

fristående fiskeristyrelse. Härutinnan har motionären bland annat hänvisat

till de båda under senare år tillkomna under ledning av lantbruksstyrelsen

fiskeribyrå stående undersöknings- och försöksanstalterna på

saltvattnets och sötvattnets område, förhållanden som utvisade att fiskeribyrån

kommit att intaga en alltmer fristående ställning inom lantbruksstyrelsen.

Emellertid har med hänsyn till den korta tid, varunder dessa

försöksanstalter varit i verksamhet, någon erfarenhet ännu icke kunnat

vinnas rörande dessa anstalters inverkan på fiskeriväsendets ledning inom

lantbruksstyrelsen. I betraktande därtill av det nuvarande statsfinansiella

läget finner sig utskottet icke böra ifrågasätta en utredning, som

syftar till en utvidgad organisation på ifrågavarande område. Utskottet

kan sålunda icke biträda motionen.

Under åberopande av det ovan anförda hemställer utskottet,

A) att riksdagen må med bifall i så måtto till Kungl.

Maj:ts förevarande proposition och med avslag å motionen

I: 309

1) besluta, att antalet ordinarie befattningar i lantbruksstyrelsen

skall från och med den 1 juli 1933 vara

bestämt på följande sätt:

Befattning. Lönegrad.

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlö
ningsreglementet

—

1 chef för stuteribyrån, arvode enligt 5 § i

avlöningsreglementet -—

4 byråchefer ....................... B 30

1 byrådirektör .............................. B 28

1 byrådirektör ................................ B 26

2 förste byråingenjörer ...................... B 26

1 byråinspektör för mejeriärenden .......... B 24

1 sekreterare ................................ B 24

1 kassör och bokhållare ...................... B 21

2 notarier ................................... B 21

3 kansliskrivare ............................. B 11

1 förste expeditionsvakt .................... B 7

4 kanslibiträden ............................. B 7

2 expeditionsvakter ......................... B 5

4 kontorsbiträden ........................... B 4

1 skrivbiträde ............................... B 2;

Anin. Befattningen såsom byråinspektör för mejeriärenden

tillsättes ej, så länge statskonsulent i mejerihushållning finnes upptagen

å övergångsstat.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

59

2) besluta, med giltighet från och med den 1 juli

1933, sådan ändring av 5 § i avlöningsreglementet för

befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra

verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, att i

1 mom. första stycket av paragrafen bland där angivna

chefsbefattningar uppföres generaldirektören i

lantbruksstyrelsen med arvode av 19,000 kronor, att i

sagda moments andra stycke införes befattningen såsom

chef för stuteribyrån i lantbruksstyrelsen med

arvode av 12,000 kronor samt att i 2 mom. av paragrafen

befattningen såsom chef för stuteriöverstyrelsen

uteslutes;

3) besluta, att å övergångsstat för lantbruksstyrelsen

skall från och med den 1 juli 1933 vara upptagen

en byrådirektörsbefattning i lönegraden B 26;

4) fastställa ovan intagna ordinarie avlöningsstat

och övergångsstat för lantbruksstyrelsen att tillämpas

från och med budgetåret 1933/1934;

5) höja det ordinarie förslagsanslaget till lantbruksstyrelsen,

nu 225,000 kronor, med 34,000 kronor till

259.000 kronor;

6) till reseersättningar åt befattningshavare vid

lantbruksstyrelsen anvisa för budgetåret 1933/1934 under

nionde huvudtiteln ett extra förslagsanslag av

15.000 kronor;

7) besluta, att antalet ordinarie statskonsulenter

skall från och med den 1 juli 1933 vara bestämt på

följande sätt:

Befattning. Lönegrad.

1 statskonsulent i boskapsskötsel.............. B 24

1 statskonsulent i svinskötsel.................. B 24

1 statskonsulent i får- och getskötsel ........ B 24;

Anni. Vid inträffande ledighet å någon av de å ordinarie stat

uppförda statskonsulentbefattningarna må sådan befattning ej återbesättas

med mindre Kungl. Maja efter riksdagens medgivande

därtill lämnar tillstånd.

8) besluta, att å övergångsstat skall från och med den

1 juli 1933 vara upptagen en statskonsulent i mejerihushållning

i lönegraden B 24;

9) fastställa ovan intagna ordinarie stat och övergångsstat

för statskonsulenter m. fl. att tillämpas från

och med budgetåret 1933/1934;

10) att — med uteslutande ur riksstaten av det ordinarie

förslagsanslaget »statskonsulenter oell deras bi
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

träden» -— i riksstaten under nionde huvudtiteln upptaga

ett ordinarie förslagsanslag till statskonsulenter

tn. m. med 44,000 kronor;

11) besluta, att det under samma huvudtitel upptagna

ordinarie förslagsanslaget till inspektion över

de lägre lantbruksundervisningsanstalterna, 8,000 kronor,

skall ur riksstaten utgå;

12) till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar

hos nötkreaturen anvisa för budgetåret

1933/1934 under nionde huvudtiteln ett extra förslagsanslag

av 140,000 kronor;

13) för budgetåret 1933/1934 uppföra ordinarie förslagsanslaget

till stuteriväsendet med oförändrat belopp

av 800,000 kronor;

14) bemyndiga Kungl. Maj: t att utfärda de övergångsbestämmelser,

som vid genomförande av förberörda

organisationsändringar må erfordras;

15) bemyndiga Kungl. Majit att under budgetåret

1933/1934, i mån som förhållandena sådant möjliggöra,

successivt genomföra den tillstyrkta omorganisationen

och med anlitande av ordinarie förslagsanslaget till

lantbruksstyrelsen för samma budgetår bestrida uppkommande

kostnader för uppehållande under tiden i

erforderliga delar av lantbruksstyrelsen och stuteriöverstyrelsens

nuvarande organisation;

B) att motionerna I: 305 och II: 475,1: 306 och II: 474,

1:307 och 11:477, 1:308 och 11:478 samt 1:310 och

II: 476, i den mån de icke kunna anses besvarade genom

vad utskottet här ovan anfört och hemställt, ej

må föranleda någon riksdagens åtgärd;

C) att motionen II: 481 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

D) att motionen II: 484 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 19 maj 1933.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

61

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från lörsta kammaren: herrar Sederholm, N. August Nilsson, Carl E, Eriksson, Granath,

J, Fritiof Gustafson*, David Hjalmar Pettersson, Elof B. Andersson och Henriksson* samt

Irån andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby. Hedlund i Häste. Uddenberg*,

Andersson i Grimbo. Olsson i Itödningsberg, Björk*, Liedberg och Danielsson*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer:

1) av herrar Sederholm, J. Fritiof Gustafson, David Hjalmar Pettersson,

Elof B. Andersson, Hedlund i Häste och Danielsson, som ansett, att

utskottets utlåtande bort hava följande lydelse:

I den till riksdagen (sid. 1)---upptagas i staten (sid. 37).

Lantbruksstyrelsens organisation.

Å den nuvarande---anförts av jordhruksutredningen (sid. 47).

I anslutning till —--avlöningsreglementet.

Vad därefter angår den nuvarande lantbruksbyrån, är dess arbetsbörda

för närvarande alltför betungande och befinner sig därjämte i ständig

tillväxt på grund av att statsverksamheten inom jordbruksnäringen

alltjämt ökas i omfattning. En reform är därför av behovet påkallad

och bör enligt utskottets åsikt inriktas på omedelbart åstadkommande av

en organisation, som verkligen är ägnad att fylla de växande uppgifterna.

Kungl. Majit har i detta hänseende föreslagit en uppdelning på två

nya byråer av den nuvarande lantbruksbyrån. Utskottet anser emellertid,

att sistnämnda byrås arbetsbörda är så stor och dess uppgifter så

olikartade, att en uppdelning på tre nya byråer, i enlighet med vad jordbruksutredningen

föreslagit och i de i ämnet väckta motionerna påyrkats,

synes väl motiverad. Visserligen möta, såsom departementschefen

framhållit, vissa svårigheter vid gränsdragningen mellan de olika byråernas

arbetsområden, men undervisningsärendena utgöra dock i viss

mån ett för sig avgränsat område och en ytterligare uppdelning torde

naturligen kunna ske med utgångspunkt, å ena sidan, från själva jordbruksproduktionen

och, å andra sidan, från jordbruksproduktsavsättningen.

I varje fall torde några oöverkomliga hinder för en rationell

ärendesfördelning icke böra möta. Utskottet tillstyrker därför en uppdelning

av den nuvarande lantbruksbyrån å en jordbruksbyrå, en undervisningsbyrå

och en lantbruksekonomisk byrå. Hur den närmare fördelningen

av ärendena byråerna emellan slutligen bör verkställas, lärer

vara en sak, som det bör ankomma på Kungl. Majit att i samband med

Utskottet.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

omorganisationens genomförande träffa avgörande örn. Detta utskottets

förslag medför ingen annan ökning av det personalbehov, Kungl. Majit

räknat med, än att den av Kungl. Majit föreslagna, i lönegraden B 26

placerade byrådirektörsbefattningen för lantbruksekonomiska ärenden å

lantbruksbyrån ersättes med en byråchef, placerad i lönegraden B 30, för

den lantbruksekonomiska byrån, alldenstund den amanuens- och biträdeshjälp,

som därutöver kan erfordras, torde kunna beredas från övriga till

lantbruksstyrelsens förfogande ställda arbetskrafter. Denna byråchefsbefattning

torde tillsvidare böra upptagas såsom icke-ordinarie befattning.

Den förordade ändringen i Kungl. Majits förslag, som medför en merkostnad

å allenast 1,920 kronor, är enligt utskottets åsikt påkallad för

att de lantbruksekonomiska spörsmålen skola vinna det självständiga

beaktande, som deras vitala betydelse för jordbruksnäringen motiverar.

I detta avseende vill utskottet särskilt hänvisa till vad i jordbruksutredningens

betänkande anförts. Vad angår personaluppsättningen i

övrigt å de tre nya byråerna, föreligger, därest utskottets förslag örn bibehållande

av statskonsulenterna i boskapsskötsel, svinskötsel samt fåroch

getskötsel antages, icke något behov att inrätta en byråinspektörsbefattning

för husdjursskötsel. Däremot bör, såsom Kungl. Majit föreslagit,

en byråinspektörsbefattning för mejeriärenden, avsedd att tillsvidare

upprätthållas av den nuvarande statskonsulenten i mejeriärenden,

inrättas och lämpligen förläggas till den lantbruksekonomiska byrån,

vilken därjämte bör tilldelas en amanuens. Av de båda byrådirektörsbefattningar,

som nu finnas, har utskottet tillstyrkt bibehållande av

den särskilda befattningen för trädgårdsärenden. Örn den närmare placeringen

av denne befattningshavare torde Kungl. Majit komma att

träffa avgörande i samband med omorganisationens genomförande. Å undervisningsbyrån

böra, såsom Kungl. Majit föreslagit, nyinrättas en

byråchefs- och en byråinspektörsbefattning, vilka båda torde böra uppföras

såsom icke-ordinarie befattningar. I övrigt synes den av Kungl.

Majit föreslagna personaluppsättningen kunna godtagas även vid en

uppdelning på tre byråer. Vad utskottet sålunda föreslagit innebär, att

arbetskrafterna i mellangraderna skulle bliva få i förhållande till antalet

byråchefer, en anordning, som departementschefen befarat skola verka

mindre lyckligt. Emellertid hava liknande system redan i viss utsträckning

tillämpats inom statsförvaltningen, till exempel i skolöverstyrelsen.

Utskottet har stannat vid att i huvudsak tillstyrka den av Kungl. Majit

föreslagna personaluppsättningen med hänsyn till att erfarenhet bör avvaktas,

örn och i vad mån ytterligare befattningar i mellanställning kunna

vara erforderliga.

På grund av (sid. 49)--— till budgetåret 1934/1935 (sid. 54).

s. 63 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91. 63

Kostnadsberäkningar och statförslag.

Utskottet har--- -— 202,500 kronor.

Beträffande anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m. innebär utskottets förslag först sådan ändring i Kungl.

Maj:ts förslag att en icke-ordinarie byrådirektör i lönegraden B 26 skulle

utbytas mot en icke-ordinarie byråchef i lönegraden B 30, motsvarande

en anslagsökning av i avrundat tal 2,000 kronor. I samma anslagspost

ingår ett belopp av 2,200 kronor för inkallande till överläggningar inom

styrelsen av sakkunniga personer i fråga örn såväl lantbruks- som häst*

avelsområdet. Utskottet anser för sin del det vara av stor vikt att lantbruksstyrelsen

i erforderlig omfattning beredes möjlighet härtill. Då

emellertid det av Kungl. Majit för sådant ändamål beräknade beloppet

synes utskottet väl knappt, vill utskottet i viss anslutning till det i motionerna

1:305 och 11:475 framställda förslaget i förevarande avseende

förorda en höjning av ifrågavarande anslagsbelopp till 5,000 kronor..

Det av Kungl. Majit för nu ifrågavarande ändamål beräknade beloppet

88,700 kronor torde därför böra ökas med 4,800 kronor till 93,500

kronor.

I enlighet med vad utskottet här ovan anfört skulle för lantbruksstyrelsen

fastställas följande stater att tillämpas från och med budgetåret

1933/1934.

Ordinarie stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 193,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag .......................................... » 93,500

Summa kronor 286,500.

Övergångsstat.

Avlöning, förslagsanslag .................................kronor 9,500..

Kostnaderna för lantbruksstyrelsen efter omorganisationen skulle sålunda

uppgå till sammanlagt 296,000 kronor. I enlighet med vad utskottet

bär ovan anfört bör emellertid ordinarie förslagsanslaget till lantbruksstyrelsen

i riksstaten för nästa budgetår böra uppföras med allenast

(296,000 — 35,000 =) 261,000 kronor.

I propositionen har (sid. 55)--— biträda motionen (sid. 58).

Under åberopande av vad utskottet här ovan anfört hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, med anledning av Kungl..

Maj:ts förevarande proposition och med avslag å motionen

I: 309,

1)—4) besluta — — — budgetåret 1933/1934; = utskottet,

5) höja det ordinarie förslagsanslaget till lantbruks
-

Ut skottet.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

Utskottet.

styrelsen, nu 225,000 kronor, med 36,000 kronor till

261.000 kronor;

6)—15) till resersättningar — — — nuvarande organisation;

= utskottet,

B)—D) att motionerna — — — riksdagens åtgärd

= utskottet.

2) av herrar Andersson i Grimbo och Liedberg, som ansett, att utskottets

utlåtande bort hava följande lydelse:

I den till riksdagen (sid. 1)---kostnadsberäkningar och statförslag

(sid. 9).

Hästavelns centrala ledning.

Ärendena rörande hästaveln--— den föreslagna överflyttningen

(sid. 18).

Utskottet delar departementschefens uppfattning örn vikten av hästavelns

förkovran och förbättring samt önskvärdheten av att tillvarataga

och än ytterligare utveckla den jordbrukande befolkningens intresse för

hästavelsfrågorna ävensom för hästavelsarbetets planmässighet och kontinuitet.

Utskottet anser emellertid, att detta arbetsområdes omfattning och dess

speciella karaktär, som av departementschefen vitsordas i samband med

förslaget örn upprättande av en särskild byrå för stuteriärendena, sammanställt

med vad nyss anförts örn hästavelns betydelse för jordbruket

framförallt med hänsyn till jordbrukets förseende med lämplig dragkraft, i

motsats mot vad departementschefen föreslår, utgöra tillräckligt starka

skäl för bibehållande av en egen central myndighet för hästaveln och hästärendena,

d. v. s. stuteriöverstyrelsens bibehållande. Önskvärdheten av

att vid de ärendens behandling, varom här är fråga, sammanföra praktisk

erfarenhet med administrativ förfarenhet, synes utskottet bättre tillgodoses

genom behållande av nuvarande organisation, som visat sig ändamålsenlig

och väl fyllt sin uppgift. Härav följer, att utskottet anser bättre

betingelser förefinnas att erhålla lämpligast möjliga person till chef för

stuteriöverstyrelsen —■ med dess nuvarande arbetsfördelning —- än att

till byråchef för stuteriärenden kunna förvärva en person, som i sig förenar

samtliga de egenskaper och kunskaper, som kunna fordras hos en chef

för stuteriöverstyrelsen och en byrådirektör var för sig. Utskottet delar

icke departementschefens uppfattning örn att detta uteslutande är en

lönefråga.

Beträffande den beräknade besparingen vid stuteriöverstyrelsens indragning

hyser utskottet samma mening som departementschefen därom,

att denna ej bleve av den betydenhet att i och för sig motivera den före
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

65

slagna omorganisationen. I vad departementschefen anfört beträffande

den förenkling, som vid stuteriöverstyrelsens indragning skulle inträda i

den statliga administrationen, kan utskottet icke instämma. Utskottet får

anledning återkomma till denna fråga i samband med totalisatormedlens

redovisning och disposition.

Utskottet har redan uttalat sin tillfredsställelse med departementschefens

uttalande, att väckt fråga örn decentralisering från lantbruksstyrelsen

av vissa förvaltningsuppgifter synts honom vara förtjänt av beaktande.

Utskottet finner detta utgöra ytterligare en anledning att icke nn gä

in för en omorganisation av hästavelns centrala ledning, och då utskottet

anser de av bland andra lantbruksstyrelsen och stuteriöverstyrelsen anförda

betänkligheterna icke mindre än vad motionärerna i motionerna

1:310 och 11:476 anfört utgöra vägande skäl mot vad Kungl. Maj:t i

fråga örn hästavelns centrala ledning föreslagit, kan utskottet icke biträda

detta förslag.

Den centrala ledningen av ärenden angående nötkreaturstuberkulos

in. in.

Förvaltningen av de---upptagas i staten (sid. 37).

Lantbruksstyrelsens organisation.

Å den nuvarande (sid. 37)---anförts av jordbruksutredningen

(sid. 47).

Utskottet har här ovan förordat stuteriöverstyrelsens bibehållande. På

grund härav förfaller Kungl. Maj:ts förslag örn inrättande av en stuteribyrå

i lantbruksstyrelsen. Av de utav Kungl. Majit upptagna ordinarie

befattningarna i lantbruksstyrelsen böra sålunda uteslutas chefsbefattningen

å stuteribyrån, en notariebefattning (B 21) och en kontorsbiträdesbefattning

(B 4).

Vad därefter angår den nuvarande lantbruksbyrån, är dess arbetsbörda

för närvarande alltför betungande och befinner sig därjämte i ständig tillväxt

på grund av att statsverksamheten inom jordbruksnäringen alltjämt

ökas i omfattning. En reform är därför av behovet påkallad och bör enligt

utskottets åsikt inriktas på omedelbart åstadkommande av en organisation,

som verkligen är ägnad att fylla de växande uppgifterna. Kungl.

Majit har i detta hänseende föreslagit en uppdelning på två nya byråer

av den nuvarande lantbruksbyrån. Utskottet anser emellertid, att sistnämnda

byrås arbetsbörda är så stor och dess uppgifter så olikartade, att

en uppdelning på tre nya byråer, i enlighet med vad jordbruksutredningen

föreslagit och i de i ämnet väckta motionerna påyrkats, synes väl motiverad.

Visserligen möta, såsom departementschefen framhållit, vissa svårigheter

vid gränsdragningen mellan de olika byråernas arbetsområden,

men undervisningsärendena utgöra dock i viss mån ett för sig avgränsat

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 10 sand. Nr 91. 5

Utskottet.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

område och en ytterligare uppdelning torde naturligen kunna ske med

utgångspunkt, å ena sidan, från själva jordbruksproduktionen och, å

andra sidan, från jordbruksproduktavsättningen. I varje fall torde några

oöverkomliga hinder för en rationell ärendesfördelning icke böra möta. Utskottet

tillstyrker därför en uppdelning av den nuvarande lantbruksbyrån

å en jordbruksbyrå, en undervisningsbyrå och en lantbruksekonomisk

byrå. Hur den närmare fördelningen av ärendena byråerna emellan

slutligen bör verkställas, lärer vara en sak, som det bör ankomma på

Kungl. Maj:t att i samband med omorganisationens genomförande träffa

avgörande örn. Detta utskottets förslag medför ingen annan ökning av

det personalbehov, Kungl. Majit räknat med, än att den av Kungl. Majit

föreslagna i lönegraden B 26 placerade byrådirektörsbefattningen för lantbruksekonomiska

ärenden å lantbruksbyrån ersättes med en byråchef, placerad

i lönegraden B 30, för den lantbruksekonomiska byrån, alldenstund

den amanuens- och biträdeshjälp, som därutöver kan erfordras, torde kunna

beredas från övriga till lantbruksstyrelsens förfogande ställda arbetskrafter.

Denna byråcbefsbefattning torde tillsvidare böra upptagas såsom

icke-ordinarie befattning. Den förordade ändringen i Kungl. Majits

förslag, som medför en merkostnad å allenast 1,920 kronor, är enligt utskottets

åsikt påkallad för att de lantbruksekonomiska spörsmålen skola

vinna det självständiga beaktande, som deras vitala betydelse för jordbruksnäringen

motiverar. I detta avseende vill utskottet särskilt hänvisa

till vad i jordbruksutredningens betänkande anförts. Vad angår personaluppsättningen

i övrigt å de tre nya byråerna, föreligger, därest utskottets

förslag örn bibehållande av statskonsulenterna i boskapsskötsel, svinskötsel

samt får- och getskötsel antages, icke något behov att inrätta en byråinspektörsbefattning

för husdjursskötsel. Däremot bör, såsom Kungl.

Majit föreslagit, en byråinspektörsbefattning för mejeriärenden, avsedd

att tillsvidare upprätthållas av den nuvarande statskonsulenten i mejeriärenden.

inrättas och lämpligen förläggas till den lantbruksekonomiska

byrån, vilken därjämte bör tilldelas en amanuens. Av de båda byrådirektörsbefattningar,

som nu finnas, bar utskottet tillstyrkt bibehållande av

den särskilda befattningen för trädgårdsärenden. Örn den närmare placeringen

av denne befattningshavare torde Kungl. Majit komma att träffa

avgörande i samband med omorganisationens genomförande. Å undervisningsbyrån

böra, såsom Kungl. Majit föreslagit, nyinrättas en byråchefsoch

en byråinspektörsbefattning, vilka båda torde böra uppföras såsom

icke-ordinarie befattningar. I övrigt synes den av Kungl. Majit föreslagna

personaluppsättningen kunna godtagas även vid en uppdelning på tre

byråer. Vad utskottet sålunda föreslagit innebär, att arbetskrafterna i

mellangraderna skulle bliva få i förhållande till antalet byråchefer, en

anordning, som departementschefen befarat skola verka mindre lyckligt.

Emellertid hava liknande system redan i viss utsträckning tillämpats inom

statsförvaltningen, till exempel i skolöverstyrelsen. Utskottet bar stan
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

67

nät vid att i huvudsak tillstyrka den av Kungl. Majit föreslagna personaluppsättningen

nied hänsyn till att erfarenhet bör avvaktas, om och i vad

mån ytterligare befattningar i mellanställning kunna vara erforderliga.

På grund av (sid. 49)---i denna del (sid. 50).

Stuteriväsendet.

Till stu ter i väsendet är (sid. 50)---av 800.000 kronor» (sid. 53).

Då utskottet förordat ett bibehållande av stuteriöverstyrelsen, bör för

styrelsen beräknas motsvarande utgift som för innevarande budgetår, eller

42,100 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innefattar i övrigt bland annat, att det belopp,

som bör få utgå till understöd åt hästavelsföreningar för nästa budgetår,

fastställes till 54,000 kronor samt att det till Kungl. Maj:ts fria förfogande

stående beloppet för samma tid begränsas till 48,400 kronor. Härjämte har

departementschefen uttalat sig för att utgifterna för stuteriväsendet i dess

helhet från och med budgetåret 1934/1935 böra bestridas direkt å budgeten.

Utskottet håller för sin del före att — på sätt i motionerna I: 310 och II:

476 framhållits — någon begränsning ej bör ske i Kungl. Maj:ts för närvarande

fria dispositionsrätt i nu ifrågavarande avseende. Utskottet kan

icke heller finna att de av departementschefen anförda skälen för en förändring

med avseende å totalisatormedlens redovisning böra tillmätas

någon avgörande betydelse och anser sålunda, att kostnaderna för stuteriväsendet

i dess helhet allt fortfarande böra jämlikt den av 1930 års riksdag

genomförda ordningen utgå av totalisatormedel, vilka medel böra ingå

till stuteriväsendets fond. Tillgodoseendet av stuteriväsendets behov

under nästa budgetår kommer därför att kräva 650,000 + 42,100 = 692,100

kronor. Inbegripet det belopp av 200,000 kronor av totalisatormedel, som

i statsverkspropositionen avsetts för allmänna budgetändamål under

nästa budgetår och varemot utskottet med hänsyn till det svåra statsfinansiella

läget icke anser sig böra göra någon erinran, skulle för samma

år komma att av totalisatormedel tagas i anspråk i avrundat tal

892.000 kronor, vadan, då medelstillgången beräknats för samma tid till

900.000 kronor, 8,000 kronor skulle utgöra behållningen till budgetåret

1934/1935.

Kostnadsberäkningar och statförslag.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle anslagsposten till avlöningar till

ordinarie tjänstemän inom den ordinarie staten för lantbruksstyrelsen beräknas

till 183,200 kronor, varjämte till avlöningar till tjänstemän å övergångsstat

avsetts ett beräknat belopp av 53,400 kronor. Härvid har räknats

med att å ordinarie stat skulle uppföras följande till den föreslagna

stuteribyrån hörande befattningshavare, nämligen en byråchefsbefattning

(arvode 12,000 kronor), en notariebefattning (B 21) och en kontorsbiträdes
-

V ts kottet.

Utskottet.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

befattning (B 4). Vidare skulle å övergångsstat upptagas två byrådirektörer

och fyra statskonsulenter. Då enligt utskottets förslag stuteriöverstyrelsen

skulle bibehållas samt vidare en av ifrågavarande byrådirektörer

skulle uppföras å lantbruksstyrelsen ordinarie stat, och avlöningar till

statskonsulenter icke skulle utgå av anslaget till lantbruksstyrelsen, torde

den ordinarie staten kunna beräknas till 170,000 kronor och övergångsstaten

till 9,500 eller tillhopa 179,500 kronor.

Beträffande den i propositionen upptagna anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare m. m. innebär utskottets förslag först

sådan ändring i Kungl. Maj:ts förslag att en icke-ordinarie byrådirektör

i lönegraden B 26 skulle utbytas mot en icke-ordinarie byråchef i lönegraden

B 30, motsvarande en anslagsökning av i avrundat tal 2,000

kronor. I samma anslagspost ingår ett belopp av 2,200 kronor för inkallande

till överläggningar inom styrelsen av sakkunniga personer i fråga

örn såväl lantbruks- som hästavelsområdet. Utskottet anser för sin del

det vara av stor vikt, att lantbruksstyrelsen i erforderlig omfattning beredes

möjlighet härtill. Då emellertid det av Kungl. Majit för sådant

ändamål beräknade beloppet synes utskottet väl knappt, vill utskottet i

viss anslutning till det i motionerna I: 305 och II: 475 framställda förslaget

i förevarande avseende förorda en höjning av ifrågavarande anslagsbelopp

till 5,000 kronor. Då vidare i av Kungl. Maj:t för avlöningar till ickeordinarie

befattningshavare beräknade erforderliga utgifter ingår ett belopp

å 4,000 kronor för extra biträdeshjälp å den av Kungl. Maj:t föreslagna

stuteribyrån, torde nu ifrågavarande anslagspost böra bestämmas

till (88,700 + 4,800 — 4,000=) 89,500 kronor.

I enlighet med vad utskottet här ovan anfört skulle för lantbruksstyrelsen

fastställas följande stater att tillämpas från och med budgetåret

1933/1934.

Ordinarie stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag...... kronor 170,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

............................................ » 89,500

Summa kronor 259,500

övergångsstat.

Avlöning, förslagsanslag.................................... kronor 9,500.

Utgifterna för lantbruksstyrelsen efter omorganisationen skulle sålunda

uppgå till (259,500 + 9,500 =) 269,000 kronor, med vilket belopp ordinarie

förslagsanslaget till lantbruksstyrelsen sålunda torde böra uppföras.

I propositionen har (sid. 55)---å 44,000 kronor (sid. 56).

Enligt propositionen är---under tiden av lantbruksstyrelsens nu
varande

organisation.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

69

Vissa motionsvis framställda utredningsförslag.

Utskottet övergår slutligen (sid. 57)---biträda motionen (sid. 58).

Under åberopande av det ovan anförda hemställer utskottet,

A) att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts

förevarande proposition och med bifall till motionerna

I: 310 och II: 476 samt med avslag å motionen I: 309

1) besluta, att antalet ordinarie befattningar i lantbruksstyrelsen

skall från och med den 1 juli 1933 vara

bestämt på följande sätt:

Befattning

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlö
ningsreglementet

........................

4 byråchefer ..............................

1 byrådirektör ............................

1 byrådirektör ............................

2 förste byråingenjörer ....................

1 byråinspektör för mejeriärenden..........

1 sekreterare ..............................

1 kassör och bokhållare ....................

1 notarie ..................................

3 kansliskrivare ............................

1 förste expeditionsvakt ....................

4 kanslibiträden ..........................

2 expeditionsvakter ........................

3 kontorsbiträden ..........................

1 skrivbiträde ..............................

Lönegrad

B 30

B 28

B 26

B 26

B 24

B 24

B 21

B 21

B 11

B 7

B 7

B 5

B 4

B 2;

Anni. Befattningen såsom byråinspektör för mejeriärenden tillsättes

ej, så länge statskonsulent i mejerihushållning finnes upptagen

å övergångsstat.

2) besluta---med arvode av 19,000 kronor;

3) —4) besluta---budgetåret 1933/1934;

5) höja det ordinarie förslagsanslaget till lantbruksstyrelsen,

nu 225,000 kronor, med 44,000 kronor till

269,000 kronor;

6) —14) till reseersättningar åt —---må erfordras;

15) bemyndiga Kungl. Maj:t--— under tiden av

lantbruksstyrelsens nuvarande organisation;

B) att motionerna 1:305 och 11:475, 1:306 och II:

474, I: 307 och II: 477 samt I: 308 och II: 478, i den mån

de icke kunna anses besvarade genom vad utskottet

här ovan anfört och hemställt, ej må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

C) —D) att motionen--— riksdagens åtgärd.

Bihang till riksdagens protokoll 19.13. 10 sami. Nr 91.

6

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1933:281 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till lantbruksstyrelsen m. m. s. 6 i texten