Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrade bestämmelser rörande älgskadefonden m. m.

1933-05-19 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1933:94, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrade bestämmelser rörande älgskadefonden m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 94.

1

Nr 94.

Ankom till riksdagens kansli den 19 maj 1933 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrade bestämmelser

rörande älgskadefonden m. m.

(2:a avd.)

Jordbruksutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft följande

inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 136 av herr Gabrielsson, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

sådan ändring i kungl, förordningen den 18 juli 1931 angående älgskadefond

och dess användning, att medel influtna från Norrlandslänen för därstädes

skjutna älgar måtte genom länsstyrelsen utdelas till därvarande jaktvårdsföreningar,

att användas till jaktvårdens befrämjande inom respektive län;

2) I: 191 av herr Andersson, Nils, likalydande med II: 362 av herrar Ericsson

i Sörsjön och Olsson i Rödningsberg, vari hemställts, att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om sådan ändring i kungl, förordningarna

av den 18 juli 1931 med vissa bestämmelser angående jakt efter

älg samt allmänna villkor och bestämmelser för bidrag ur älgskadefonden,

att uttagna avgifter för fällda älgar sammanföras till fonder för varje län,

varvid iakttages att de inom särskilt län influtna avgifterna helt disponeras

av sådant län eller, om sådan ändring icke anses lämplig genomföra, att uttagna

avgifter sammanföras till fonder för olika landsdelar, exempelvis Svealand,

Götaland och Norrland, samt att bidrag ur dessa fonder även må

kunna utgå till jaktvårdande åtgärder.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, hänvisas till

dessa.

I 6 § av förordningen den 18 juli 1931 (nr 306) med vissa bestämmelser

angående jakt efter älg stadgas, att i förordningen omnämnda avgifter för

fällda älgar skola sammanföras till en för riket gemensam fond (älgskadefonden),

som står under statskontorets förvaltning och ur vilken bidrag till

lindrande av skada av älg utgår efter vad därom särskilt stadgas. Härmed

åsyftade allmänna villkor och bestämmelser för bidrag ur älgskadefonden

återfinnas i kungörelsen den 18 juli 1931 (nr 307).

I en vid 1932 års riksdag väckt motion (II: 11) hemställdes, att nämnda

fond skulle uppdelas i fonder för olika län eller landsdelar och att ur dessa

fonder även måtte kunna utgå bidrag till jaktvårdande åtgärder. Såsom

skäl för motionen anfördes, bland annat, att särskilt de norrländska länell

mimny till riksdagens protokoll 1933. 10 sami. Nr 94.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 94.

blivit missgynnade genom ovan angivna bestämmelser, då älgskada å gröda

överhuvud taget i mycket ringa omfattning förekomme i Norrland, varav

följden bleve, att de i Norrland uttagna avgifterna för fällda älgar till större

delen eller kanske uteslutande komme till användning för skadereglering i

mellersta och södra Sverige, vilket enligt motionärens mening knappast

kunde vara lämpligt eller rättvist. Jordbruksutskottet anförde i sitt utlåtande

(nr 22) i anledning av sistnämnda motion, att någon tids erfarenhet torde

böra avvaktas, innan ändringar vidtoges beträffande grunderna för fördelning

av de till älgskadefonden inflytande avgifterna. Motionen föranledde

icke någon riksdagens åtgärd.

I nu förevarande motioner hava framförts liknande synpunkter som i

nyssnämnda motion till 1932 års riksdag, varjämte motionärerna åberopat

vissa uppgifter angående vilka belopp, som hittills influtit till och utbetalats

från fonden.

I sistnämnda hänseende föreligger numera en av domänstyrelsen upprättad

tabell, vilken som bilaga fogats vid detta utlåtande och till vilken utskottet

tillåter sig att hänvisa. Tabellen utvisar för varje län under åren 1931 och

1932 till fonden influtna medel ävensom därifrån medgivna eller av domänstyrelsen

tillstyrkta ersättningar.

Domänstyrelsen har tagit ståndpunkt till de i motionerna berörda frågorna

i ett den 19 april 1933 till Kungl. Maj:t avgivet utlåtande i anledning

av en framställning från Jämtlands läns jaktvårdsförening om åtgärder för

sådan ändring i gällande bestämmelser rörande älgskadefonden, att från

Jämtlands län till fonden inflytande avgifter måtte komma länet tillgodo

samt förvaltas av länsstyrelsen för att, i den mån de icke erfordrades för

reglering av älgskador, enligt länsstyrelsens beprövande användas förslagsvis

för i första hand älgstammens förkovrande samt i övrigt för andra jaktvårdsändamål.

Domänstyrelsen har i sitt utlåtande — under åberopande av ovannämnda

tabell —- framhållit, att förhållandet mellan till fonden inbetalda medel

och utgivna ersättningar för skilda län vore högst olika samt att dylika förhållanden

vore ägnade att inom län, där större överskott förekomme, framkalla

missnöje. Enligt domänstyrelsens åsikt måste med tillämpning av

nuvarande system ojämnheter med nödvändighet alltid uppstå såväl med

hänsyn till älgens olika förekomst som på grund av skiljaktigheter i fråga

örn bebyggelse och odling inom olika delar av landet. Inom Norrland med

dess vidsträckta skogar och glesa bebyggelse kunde den fåtaliga älgstammen

sålunda icke beräknas förorsaka skada av betydenhet. I trakter, där

älgstammen vore mer talrik och jordbruket i stor omfattning fördelat på

mindre brukningslotter, exempelvis Kronobergs län, vore det förklarligt, att

skadestånden måste bliva relativt större än i de län, där lantbruket bedreves

i större enheter.

Domänstyrelsen ansåge det för sin del påkallat, att sådan ändring i nu

gällande bestämmelser vidtoges, att älgskadornas reglering komme att

ske länsvis och att bestyret därmed helt komme att handhavas av länsstyrelserna.

Förutom att nu tillämpade förfaringssätt innebure en omgång,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr .91.

3

förorsakande ett fördröjande av skadeersättningarnas utbetalande, kunde det

nämligen förutsättas, att en för landet gemensam älgskadefond med riklig

tillgång på medel kunde föranleda alltför uppdrivna anspråk på ersättningar

från de delar av landet, där skada av älg mera allmänt förekomme.

Örn däremot såsom regel bleve gällande, att varje län hade att i första

hand med egna avgifter för fällda älgar reglera av älg uppkomna skador,

borde man kunna förvänta, att ersättningsanspråken i någon mån begränsades

eller i varje fall att en mera skärpt prövning av ingivna skadeståndsansökningar

bleve påkallad. Då det emellertid vore att förutse, att inom ett

län inflytande avgifter icke alltid försloge att täcka berättigade anspråk på

ersättning för liden skada av älg inom länet, borde viss del, förslagsvis 10

procent, av det inflytande årsbeloppet, på sätt nu skedde, inlevereras till

statskontoret för att sedermera årligen på ansökan av länsstyrelse efter

Kungl. Maj:ts bestämmande fördelas på de län, där underskott kunde komma

att uppstå. Domänstyrelsen vore av den uppfattningen, att fondering av

de medel, som inflöte för älgjakt, icke vore behövlig eller önskvärd utan^att

dvlika medel i sin helhet borde komma till användning så snart de för året

bleve disponibla. Det för visst år inflytande beloppet borde i första hand

användas till reglering av under samma år uppkomna älgskador och därefter

till förebyggande av olaga älgjakt och till jaktvardsändamal i allmänhet.

I överensstämmelse härmed ansåge domänstyrelsen, att jämväl den del

av årsbeloppet. som föreslagits skola inlevereras till statskontoret, _ efter

Kungl. Majlis beslut borde få disponeras för sistnämnda ändamål i den

mån denna del icke i sin helhet erfordrades för täckande av underskott

vid skaderegleringar.

Under förutsättning att det av domänstyrelsen nu framlagda förslaget

vunne beaktande föresloge styrelsen vidare, att överskottet av till statskontoret

hittills inlevererade medel, vilket av styrelsen beräknats utgöra 100 272

kronor 94 öre. uppdelades på de olika länen i förhållande till summan av

vad från dessa län inbetalats under åren 1931 och 1932 för att överlämnas

till länsstyrelserna i respektive län.

Under hänvisning till vad .sålunda anförts hemställde domänstyrelsen örn

vidtagande av sådan ändring uti kungörelsen den 18 juli 1931. ntt däri

fastställda avgifter för älgiakt inbetalas och, med nedan angivet undantag,

användas för varje län för sig och förvaltas av respektive länsstyrelser;

att 10 procent av inflytande årsbelopp för dylik jakt från varie län redovisas

till statskontoret: ntt länsstyrelse skall besluta örn utbetalande av ersättning

för skada av älg; ntt, i den mån influtna medel icke erfordras föi

skadeersättning, det likaledes skall ankomma på länsstyrelse att, efter ansökan

från central jaktvårdsförening inom länet, anvisa medel till älgbevakning

och jaktvård i allmänhet, för vilka medels användning det bör

åligga jaktvårdsförening att activa redovisning till vederbörande länsstyrelse:

ntt till statskontoret redovisad del av årsbeloppet efter Kungl. Maj:ts

bestämmande årligen fördelas nå de län, där avgifterna för älgjakt visat sig

för sid ändamål vara otillräckliga; snmt ntt bos statskontoret nu tillgängliga

medel i älgskadefonden fördelas länsvis i förhållande till av respektive

län gjorda inbetalningar.

Den av motionärerna påtalade ojämnheten mellan olika län med avseende

å inbetalning till älgskadefonden oell erhållen ersättning för älgskada belyses

av den vid detta utlåtande fogade tabellen. Till fonden hava under

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 94.

arén 1931 och 1932 från Norrland inbetalats avsevärda belopp, varemot

ansökningar om ersättning ur fonden från de norrländska länen för år

1931 icke alls förekommit samt för år 1932 gjorts i helt obetydlig omfattning

och endast inom Norrbottens och Gävleborgs län. Även för de flesta

länen i Svealand hava inbetalningarna uppgått till högre belopp än de

medgivna ersättningarna. Särskilt för Kopparbergs, Värmlands och Västmanlands

län hava avsevärda överskott uppkommit. Inom länen i Götaland

hava däremot ersättningsbeloppen regelmässigt ungefär motsvarat eller

överstigit inbetalningarna. Större rättvisa i förhållandena skulle enligt utskottets

asikt vinnas, därest varje län i första hand vore hänvisat att reglera

sina älgskador med de avgifter, som influtit inom länet. För en sådan anordning

talar jämväl det av domänstyrelsen anförda skälet, att en för landet

gemensam fond med riklig tillgång på medel kan föranleda alltför uppdrivna

anspråk på ersättningar. Utskottet föreslår därför, att av uttagna

avgifter för älgjakt bildas särskilda fonder för varje län, vilka fonder skola

stå under respektive länsstyrelsers förvaltning och användas för länens egna

behov.

Med hänsyn till att inom ett län inflytande avgifter troligen icke alltid

komma att förslå till täckande av berättigade anspråk på ersättning för

liden skada av älg inom länet, vill utskottet emellertid förorda den modifikationen

i systemet med länsfonder att, såsom domänstyrelsen hemställt, viss

mindre del av inflytande belopp, förslagsvis 10 procent, fortfarande skall

inlevereras till statskontoret för att fördelas på de län, där underskott kan

komma att uppstå.

Vad därefter angår frågan om användningen av det överskott, som kan

väntas uppstå inom vissa län, synes en användning till jaktvårdsändamål

icke möta några principiella betänkligheter. Utskottet anser därför, att

länsstyrelserna böra berättigas till jaktvården inom länet använda de medel,

som under visst år influtit för älgjakt och icke äro behövliga till reglering

av samma år uppkomna älgskador.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av motionerna I: 136, I: 191 och

11:362, må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn sådan

ändring i gällande bestämmelser,

att fastställda avgifter för älgjakt inbetalas och, med

nedan angivet undantag, användas för varje län för sig

och förvaltas av vederbörande länsstyrelse;

att 10 procent av inflytande årsbelopp från varje län

redovisas till statskontoret;

att länsstyrelse skall besluta om utbetalande av ersättning

för skada av älg;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbriiksutskottcts utlåtande Nr 94.

5

att, i den mån influtna medel icke erfordras för skadeersättning,

det likaledes skall ankomma på länsstyrelse att

anvisa medel till jaktvården inom länet;

samt att till statskontoret redovisad del av årsbeloppet

efter Kungl. Maj:ts bestämmande årligen fördelas på de län,

där avgifterna för älgjakt visat sig för sitt ändamål vara

otillräckliga.

Stockholm den 19 maj 1933.

På jordbruksutskottets vägnar:

! J /i

C. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Sederholm, N. August Nilsson, Carl E.

Eriksson, Granath, Tjällgren, David Hjalmar Pettersson och Elof B. Andersson samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste,

Andersson i Grimbo, Olsson i Rödningsberg, Andersson i Löbbo, Carlström, Ericsson

i Sörsjön och Liedberg.

Reservation

av herrar Sederholm, Elof B. Andersson, Andersson i Grimbo och Andersson

i Löbbo, som ansett, att utskottets utlåtande bort hava följande lydelse:

»Utskottet vill till en början erinra, att de avgifter, som nu uttagas för

varje skjuten älg, införts i syfte att möjliggöra en effektiv ersättningsverksamhet

i fråga om skadegörelse av älg. Avgiftsbeloppet har därför

bestämts med tanke på att de inflytande medlen skulle täcka behovet härvidlag.

Däremot har avsikten icke varit att skapa någon behållning att användas

för andra ändamål. Örn man fasthåller vid den nuvarande älgskadefondens

användning i enlighet med de synpunkter, som varit bestämmande

vid dess inrättande, måste alltså, därest de inflytande avgifterna

stadigvarande lämna överskott, konsekvensen bliva icke att överskottet användes

till nya ändamål utan att avgifterna sänkas. Emellertid kan enligt

utskottets åsikt den hittills vunna erfarenheten icke anses giva tillräcklig

anledning till antagande, att de nuvarande avgifterna i längden skola befinnas

högre än som erfordras för fyllande av det ursprungligen avsedda

ändamålet. Enligt domänstyrelsens uträkning hava visserligen de under åren

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9A.

1931 och 1932 till statskontoret inlevererade medlen lämnat ett överskott

å 100 272 kronor 94 öre, men det är att märka, att — medan de influtna

medlen vartdera året uppgått till ungefär samma belopp, något över

100 000 kronor — det belopp, som sammanlagt utbetalats i ersättningar,

för år 1931 utgjorde allenast 32 366 kronor 6 öre, under det att domänstyrelsen

för år 1932 tillstyrkt ersättningar å tillhopa 74 706 kronor. Orsaken

till att det totala ersättningsbeloppet sålunda mer än fördubblats

är säkerligen den, att möjligheterna till ersättning icke bliva fullt utnyttjade,

förrän kännedom om gällande bestämmelser hunnit sprida sig. Med

hänsyn härtill är det ingalunda osannolikt, att den uppkomna behållningen

snart nog kan behöva anlitas i och för skadereglering. Vore medlen då

använda till andra ändamål, skulle det uppenbarligen föranleda, att krav

restes på bidrag ur statskassan, något, som utskottet anser böra i möjligaste

mån undvikas. Om gällande bestämmelser i övrigt bibehållas oförändrade,

synes det därför icke vara rådligt att, såsom i motionerna ifrågasatts,

tillåta dessa medels användande även till jaktvårdande åtgärder.

Vad därefter angår förslaget, att älgskadefonden skulle uppdelas på länsfonder,

varvid för varje län de där influtna medlen skulle användas i

första hand till älgskadereglering och i andra hand till jaktvården inom

länet, kan mot detta förslag till en början anmärkas, att de medel, som

inom varje län bleve disponibla för jaktvården, icke komme att stå i någon

som helst proportion till dess behov. På vissa håll, till exempel i Kronobergs

län, skulle tydligen icke något belopp komma att gå till detta ändamål,

under det att måhända annorstädes tillgången på medel skulle mer

än väl täcka behovet. Vidare synes det vid älgskadefondens inrättande

ledande syftet att söka åstadkomma en effektiv reglering av älgskadorna

inom hela landet svårligen kunna tillgodoses genom ett system med länsfonder.

Den av domänstyrelsen föreslagna modifikationen i systemet, att 10

procent av inflytande belopp fortfarande skulle inlevereras till statskontoret

för att fördelas på de län, där underskott kunde komma att uppstå,

är uppenbarligen icke i och för sig tillräcklig för att alla underskott skola

bliva utjämnade. Domänstyrelsen har för år 1932 beräknat underskott

inom örebro, Östergötlands, Kalmar, Jönköpings, Kronobergs, Hallands,

Blekinge och Kristianstals län å tillhopa 17 235 kronor. Då det för samma

år till fonden influtna beloppet utgör 103 240 kronor, skulle 10 procent

därav alltså icke förslå till utjämnande av uppkomna underskott.

Utskottet anser det tveksamt, huruvida de med ett genomförande av

motionärernas förslag förbundna olägenheterna kunna anses uppvägda av

möjligheten att utjämna den olikställighet, som enligt hittills vunnen erfarenhet

synes bestå länen emellan. För övrigt finner utskottet — med hänsyn,

bland annat, till att kännedomen örn gällande bestämmelser troligen

ännu icke blivit allmänt spridd — två års erfarenhet icke vara tillräcklig för bedömande

av hur förhållandena i längden komma att gestalta sig. Utskottet

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 94.

7

anser alltså fortfarande, liksom vid nästföregående års riksdag, att ytterligare

erfarenhet bör avvaktas, innan ändringar vidtagas i bestämmelserna

rörande de till älgskadefonden inflytande avgifterna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att motionerna 1:136, 1:191 och 11:362 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.»

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 94.

Älgskadefonden.

Län

19 3 1

1 9

3 2

Summa

beräknad

behålln.

för åren

1931—1932.

Influtit

till

fonden

Kr.

Antal

sö-

kan-

de

Av Kungl.

Majit med- given er- sättning

Kr.

Behållning +

brist —

Kr.

Influtit

till

fonden

Kr.

Antal

sökan-

de

Av

kungl.

domän-

styr.

tillstyrkt

belopp

Kr.

Beräknad

behåll-

ning

Kr.

Norrbottens ...

1 980

_

_

+

1 980: —

3170’

16

449

2 721

4 701

_

Västerbottens...

1145

—

—

+

1145: —

1035

—

—

1035

2180

—

Västernorrlands

1230

—

—

+

1 230: -

1680

—

—

1680

2 910

—

Jämtlands ......

5 355

—

—

+

5 355: -

4 905

—

—

4 905

10 260

—

Gävleborgs......

2 990

—

—

+

2 990: —

2 860

3

305

2 555

5 545

—

Kopparbergs ...

9 080

18

481: 72

+

8 598: 28

9145

24

1044

.8101

16 699

28

Örebro............

12 390

209

7 847: 32

+

4 542: 68

10 445

334

12 817

— 2 372

2170

68

Värmlands ......

12 500

58

2 194: 52

10 305: 48

10 740

101

3 338

7 402

17 707

48

Västmanlands...

8 815

3

267: 60

+

8 547: 40

8 295

10

404

7 891

16 438

40

Uppsala .........

2 805

1

400: 50

+

2 404: 50

3 860

22

2 870

990

3 394

50

Stockholms......

2 920

2

400:-

+

2 520: —

3 755*

13

925

2 830

5 350

—

Södermanlands

9 735

12

725: —

+

9 010: —

8 800

60

5165

3 635

12 645

—

Östergötlands...

10 545

170

8 180: 95

+

2 364: 05

11585

230

12 134

— 549

1815

05

Gotlands.........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Skaraborgs ......

2 475

9

554: 75

+

1 920: 25

2 455

45

1895

560

2 480: 25

Älvsborgs ......

3 475

23

1 420: —

+

2 055: —

3 605

56

2 711

894

2 949: —

Göteborgs och

Bohus .........

585

—

—

+

585: —

3753

—

—

375

960: —

Kalmar .........

4 565

23

1 865: 70

+

2 699: 30

4 850

80

5 839

— 989

1710

30

Jönköpings......

3 950

26

1 704: 50

+

2 245: 50

3 415

89

4 751

-1336

909: 50

Kronobergs......

3 530

71

3 925: 90

—

395: 90

4 255

252

12 722

— 8 467

— 8 862: 90

Hallands.........

1825

17

1180: 60

+

644: 40

1845

46

2 343

- 498

146

40

Blekinge .........

595

6

514: —

+

81: -

525

29

2 635

— 2110

— 2 029: -

Kristianstads ...

1280

9

578:-

+

702: —

1320

43

2 234

— 914

— 212: —

Malmöhus ......

335

3

125: —

+

210: —

320*

2

125

195

405: —

104 105

660

32 366: 06

+ 71 738: 94

103 240

1455

74 706

28 534

100 272: 94

1 Enligt meddelande till domänstyrelsen har till länsstyrelsen influtit 2 130 kr. 690 kr. kommer

att indrivas genom landsfiskalerna.

2 Enligt telefonmeddelande har länsstyrelsen till älgskadefonden inlevererat 3 695 kr.

3 > » >»>> > 375 »

* » » kommer » att till älgskadefonden inleverera 275 »

Anm. I fråga om ersättningarna för år 1932 har Kungl. Maj:t numera utan ändring fastställt

de av domänstyrelsen tillstyrkta beloppen.

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1933.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.