Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående kraftledningslånefonden m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1933-05-30 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1933:96, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående kraftledningslånefonden m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 96.

1

Nr 96.

Ankom till riksdagens kansli den 30 maj 1933 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning angående kraftledningslånefonden

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

I punkt 7 av den till riksdagen den 3 januari 1933 avlåtna statsverkspropositionen

(nr 1), avdelning utgifter för kapitalökning i vad angår jordbruksärenden,

har Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva, att lån

från kraftledningslånefonden må tillsvidare beviljas i den omfattning,

som fondens kapitaltillgångar medgiva.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande motioner,

nämligen 1:152 av herr Tjällgren m. fl. och II: 365 av herr Johansson i

Bro, vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta, att å lånebelopp, lyftat ur kraftledningslånefonden,

skall erläggas högst 4 procent årlig ränta,

att riksdagen måtte bevilja tilläggsanslag till nämnda fond, så att

inom tre år under densamma ställda kapitalbelopp uppgå till 25,000,000

kronor; samt

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att statskontoret

tilldelas befogenhet medgiva uppskov med kapitalamortering av lån

ur fonden, därest särskilda skäl därtill äro och så ske kan utan att lånens

återbetalning äventyras.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.

Över motionerna har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat yttranden

från statskontoret, fullmäktige i riksgäldskontoret samt från kommerskollegium

och lantbruksstyrelsen gemensamt.

I ett den 7 mars 1918 avgivet betänkande framlade de s. k. vattenfallssakkunniga

bland annat förslag örn inrättande av en statlig lånefond för

landsbygdens elektrifiering (kraftledningslånefond). De sakkunniga, som

samtidigt föreslogo skapandet av en lånefond för vattenkraftsanläggningar

(vattenkraftslånefond), framhöllo därvid, att lånerörelsen i båda fallen

kunde med avseende å den ränta, som borde ifrågakomma å lånen,

ses ur två olika synpunkter. Antingen så att staten borde hava sina

självkostnader för penningarnas anskaffande fullt betäckta eller att, med

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 10 sami. Nr 96—97. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 96.

hänsyn till de stora nationalekonomiska fördelar, ett statslån avsåge att

medföra, staten betingade sig en ränta, understigande självkostnaderna.

Den förstnämnda synpunkten hade i regel icke varit bestämmande för

fastslående av räntesatsen för statens dittillsvarande lånefonder, och de

sakkunniga kunde icke se, att nu ifrågavarande ändamål vore mindre

viktigt än de, för vilka andra fonder upplagts. Å andra sidan måste

man se till, att upplåningen av de stora kapitalbelopp, som här skulle

ifrågakomma, ej för staten medförde allt för stora utgifter, vilka icke

motsvarades av de för staten uppkommande indirekta fördelarna. Efter

övervägande av dessa olika synpunkter hade de sakkunniga, liksom vid

sitt förslag till räntefot vid vattenkraftslån, stannat vid att såsom en

medelväg förorda en räntefot av 5 procent för den närmaste framtiden.

Genom att sätta låneräntan avgjort lägre än vad i den enskilda rörelsen

kunde betingas, borde, enligt de sakkunnigas mening, ändamålet — landsbygdens

elektrifiering — kunna effektivare än eljest främjas. I proposition

till 1918 års riksdag angående inrättande av kraftledningslånefonden

föreslogs en räntefot för lånen å 5 procent, och detta Kungl. Maj:ts

förslag blev av 1918 års riksdag godkänt. Nämnda, vid kraftledningslånefondens

inrättande fastställda räntesats har hittills bibehållits oförändrad.

För fonden gällande bestämmelser återfinnas i kungörelse den 13 september

1918 (nr 718) med däri sedermera vidtagna ändringar, nr 480/1919,

nr 194/1923 och nr 366/1925. Enligt dessa bestämmelser beviljas lån från

fonden av kommerskollegium och lantbruksstyrelsen gemensamt.

Fondens ändamål har varit att bereda möjlighet till billigare lån åt

sådana företag och sammanslutningar, som hava till uppgift att distribuera

elektrisk energi på landsbygden. Såsom villkor för lån från fonden

gällde ursprungligen amorteringsfrihet under 2 år och därefter återbetalning

med lika kapitalbelopp under 18 år.

Följande ändringar i lånevillkoren hava sedermera beslutats.

1923 års riksdag beslöt, att återbetalningen av lån, beviljade från och

med den 1 juli 1923, skulle ske med lika annuitet under 18 år. 1925 års

riksdag beslöt, att lånens löptid finge efter prövning i varje särskilt fall

utsträckas till högst 30 år. 1926 års riksdag beslöt, att de år 1923 meddelade

bestämmelserna örn annuitetens beräknande finge tillämpas även

beträffande före den 1 juli 1923 beviljade lån.

Jämlikt riksdagens beslut har det belopp, vartill lån från fonden får

högst utgå, för 1932 bestämts till 1,100,000 kronor.

I detta sammanhang torde även böra erinras örn att riksdagen i skrivelse

den 20 april 1929, nr 97, bemyndigat Kungl. Majit att beträffande

lån, som utlämnats från statens under statskontorets förvaltning stående

ntlåningsfonder, efter prövning av omständigheterna i varje föreliggande

fall, biträda ackord i eller utom gäldenärs eller löftesmäns konkurs

ävensom eljest vid gäldenärs eller löftesmäns obestånd helt eller

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 96. 3

delvis eftergiva långivarens rätt och att jämväl befogenhet lämnats

Kungl. Majit att beträffande viss lånefond eller i särskilda fall uppdraga

åt underordnad myndighet att besluta i sådan fråga.

Statskontoret och fullmäktige i riksgäldskontoret hava uttalat sig för

att en allmän utredning kommer till stånd rörande frågan örn nedsättning

av utlåningsräntan å sådana statens utlåningsfonder, beträffande

vilka denna ränta för närvarande utgör fem procent, ävensom för beredande

av vissa lättnader i fråga örn inbetalning av statslånen. Kommerskollegium

och lantbruksstyrelsen hava förordat en omedelbar räntesänkning.

Utskottet vill erinra, att innevarande riksdag med bifall till vad statsutskottet

hemställt i utlåtande nr 96 med anledning bland annat av motionsvis

väckta förslag örn räntesänkning beträffande vattenkraftlånefonden

dels beslutat i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn utredning

rörande ändrade grunder för beräkningen av räntan vid utlåning från

statens utlåningsfonder, med hänsyn tagen jämväl till möjligheterna för

en räntesänkning, dels ock medgivit, att det av 1929 års riksdag i skrivelse

nr 97 givna bemyndigandet örn rätt att biträda ackord m. m. må så tillvida

utsträckas att betalningsanstånd må meddelas även i fall, då dylikt

anstånd ej påkallas av gäldenärs eller löftesmäns iråkade obestånd, dock

allenast där särskilt vägande skäl därtill föranleda.

Genom detta riksdagens beslut, som jämväl inbegriper kraftledningslånefonden,

har även syftet med de nu förevarande motionerna Ii 152 och

lii 365 i berörda avseenden blivit beaktat. Beträffande motionärernas

förslag örn beviljande av tilläggsanslag till fonden i fråga torde detta

förslag stå i visst samband med den ifrågasatta räntesänkningen. Med

prövning av frågan örn storleken av de ytterligare medel, som eventuellt

böra tillföras ifrågavarande fond, synes därför böra anstå i avvaktan på

resultatet av den begärda utredningen rörande grunderna för räntans

beräknande.

Under åberopande av det anförda får utskottet, som biträder Kungl.

Majits förslag, hemställa,

1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Majits

förslag medgiva, att lån från kraftledningslånefonden

må tillsvidare beviljas i den omfattning, som fondens

kapitaltillgångar medgiva;

2) att förevarande motioner Ii 152 och lii 365 må

anses besvarade genom vad utskottet här ovan anfört.

Stockholm den 30 maj 1933.

Utskottet.

På jordbruksutskottets vägnar!

C. J. JOHANSSON.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 96.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Carl E. Eriksson, Gabrielsson, Granath och Dalberg; samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Uddenberg, Olsson i Rödingsberg,

Andersson i Löbbo, Carlström, Hagman och Gustafson i Vimmerby.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.