Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående kraftledningslånefonden m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1933-05-30 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1933:96, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående kraftledningslånefonden m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 96.
1
Nr 96.
Ankom till riksdagens kansli den 30 maj 1933 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående kraftledningslånefonden
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(l:a avd.)
I punkt 7 av den till riksdagen den 3 januari 1933 avlåtna statsverkspropositionen
(nr 1), avdelning utgifter för kapitalökning i vad angår jordbruksärenden,
har Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva, att lån
från kraftledningslånefonden må tillsvidare beviljas i den omfattning,
som fondens kapitaltillgångar medgiva.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande motioner,
nämligen 1:152 av herr Tjällgren m. fl. och II: 365 av herr Johansson i
Bro, vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta, att å lånebelopp, lyftat ur kraftledningslånefonden,
skall erläggas högst 4 procent årlig ränta,
att riksdagen måtte bevilja tilläggsanslag till nämnda fond, så att
inom tre år under densamma ställda kapitalbelopp uppgå till 25,000,000
kronor; samt
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att statskontoret
tilldelas befogenhet medgiva uppskov med kapitalamortering av lån
ur fonden, därest särskilda skäl därtill äro och så ske kan utan att lånens
återbetalning äventyras.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.
Över motionerna har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat yttranden
från statskontoret, fullmäktige i riksgäldskontoret samt från kommerskollegium
och lantbruksstyrelsen gemensamt.
I ett den 7 mars 1918 avgivet betänkande framlade de s. k. vattenfallssakkunniga
bland annat förslag örn inrättande av en statlig lånefond för
landsbygdens elektrifiering (kraftledningslånefond). De sakkunniga, som
samtidigt föreslogo skapandet av en lånefond för vattenkraftsanläggningar
(vattenkraftslånefond), framhöllo därvid, att lånerörelsen i båda fallen
kunde med avseende å den ränta, som borde ifrågakomma å lånen,
ses ur två olika synpunkter. Antingen så att staten borde hava sina
självkostnader för penningarnas anskaffande fullt betäckta eller att, med
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 10 sami. Nr 96—97. 1
2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 96.
hänsyn till de stora nationalekonomiska fördelar, ett statslån avsåge att
medföra, staten betingade sig en ränta, understigande självkostnaderna.
Den förstnämnda synpunkten hade i regel icke varit bestämmande för
fastslående av räntesatsen för statens dittillsvarande lånefonder, och de
sakkunniga kunde icke se, att nu ifrågavarande ändamål vore mindre
viktigt än de, för vilka andra fonder upplagts. Å andra sidan måste
man se till, att upplåningen av de stora kapitalbelopp, som här skulle
ifrågakomma, ej för staten medförde allt för stora utgifter, vilka icke
motsvarades av de för staten uppkommande indirekta fördelarna. Efter
övervägande av dessa olika synpunkter hade de sakkunniga, liksom vid
sitt förslag till räntefot vid vattenkraftslån, stannat vid att såsom en
medelväg förorda en räntefot av 5 procent för den närmaste framtiden.
Genom att sätta låneräntan avgjort lägre än vad i den enskilda rörelsen
kunde betingas, borde, enligt de sakkunnigas mening, ändamålet — landsbygdens
elektrifiering — kunna effektivare än eljest främjas. I proposition
till 1918 års riksdag angående inrättande av kraftledningslånefonden
föreslogs en räntefot för lånen å 5 procent, och detta Kungl. Maj:ts
förslag blev av 1918 års riksdag godkänt. Nämnda, vid kraftledningslånefondens
inrättande fastställda räntesats har hittills bibehållits oförändrad.
För fonden gällande bestämmelser återfinnas i kungörelse den 13 september
1918 (nr 718) med däri sedermera vidtagna ändringar, nr 480/1919,
nr 194/1923 och nr 366/1925. Enligt dessa bestämmelser beviljas lån från
fonden av kommerskollegium och lantbruksstyrelsen gemensamt.
Fondens ändamål har varit att bereda möjlighet till billigare lån åt
sådana företag och sammanslutningar, som hava till uppgift att distribuera
elektrisk energi på landsbygden. Såsom villkor för lån från fonden
gällde ursprungligen amorteringsfrihet under 2 år och därefter återbetalning
med lika kapitalbelopp under 18 år.
Följande ändringar i lånevillkoren hava sedermera beslutats.
1923 års riksdag beslöt, att återbetalningen av lån, beviljade från och
med den 1 juli 1923, skulle ske med lika annuitet under 18 år. 1925 års
riksdag beslöt, att lånens löptid finge efter prövning i varje särskilt fall
utsträckas till högst 30 år. 1926 års riksdag beslöt, att de år 1923 meddelade
bestämmelserna örn annuitetens beräknande finge tillämpas även
beträffande före den 1 juli 1923 beviljade lån.
Jämlikt riksdagens beslut har det belopp, vartill lån från fonden får
högst utgå, för 1932 bestämts till 1,100,000 kronor.
I detta sammanhang torde även böra erinras örn att riksdagen i skrivelse
den 20 april 1929, nr 97, bemyndigat Kungl. Majit att beträffande
lån, som utlämnats från statens under statskontorets förvaltning stående
ntlåningsfonder, efter prövning av omständigheterna i varje föreliggande
fall, biträda ackord i eller utom gäldenärs eller löftesmäns konkurs
ävensom eljest vid gäldenärs eller löftesmäns obestånd helt eller
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 96. 3
delvis eftergiva långivarens rätt och att jämväl befogenhet lämnats
Kungl. Majit att beträffande viss lånefond eller i särskilda fall uppdraga
åt underordnad myndighet att besluta i sådan fråga.
Statskontoret och fullmäktige i riksgäldskontoret hava uttalat sig för
att en allmän utredning kommer till stånd rörande frågan örn nedsättning
av utlåningsräntan å sådana statens utlåningsfonder, beträffande
vilka denna ränta för närvarande utgör fem procent, ävensom för beredande
av vissa lättnader i fråga örn inbetalning av statslånen. Kommerskollegium
och lantbruksstyrelsen hava förordat en omedelbar räntesänkning.
Utskottet vill erinra, att innevarande riksdag med bifall till vad statsutskottet
hemställt i utlåtande nr 96 med anledning bland annat av motionsvis
väckta förslag örn räntesänkning beträffande vattenkraftlånefonden
dels beslutat i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn utredning
rörande ändrade grunder för beräkningen av räntan vid utlåning från
statens utlåningsfonder, med hänsyn tagen jämväl till möjligheterna för
en räntesänkning, dels ock medgivit, att det av 1929 års riksdag i skrivelse
nr 97 givna bemyndigandet örn rätt att biträda ackord m. m. må så tillvida
utsträckas att betalningsanstånd må meddelas även i fall, då dylikt
anstånd ej påkallas av gäldenärs eller löftesmäns iråkade obestånd, dock
allenast där särskilt vägande skäl därtill föranleda.
Genom detta riksdagens beslut, som jämväl inbegriper kraftledningslånefonden,
har även syftet med de nu förevarande motionerna Ii 152 och
lii 365 i berörda avseenden blivit beaktat. Beträffande motionärernas
förslag örn beviljande av tilläggsanslag till fonden i fråga torde detta
förslag stå i visst samband med den ifrågasatta räntesänkningen. Med
prövning av frågan örn storleken av de ytterligare medel, som eventuellt
böra tillföras ifrågavarande fond, synes därför böra anstå i avvaktan på
resultatet av den begärda utredningen rörande grunderna för räntans
beräknande.
Under åberopande av det anförda får utskottet, som biträder Kungl.
Majits förslag, hemställa,
1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Majits
förslag medgiva, att lån från kraftledningslånefonden
må tillsvidare beviljas i den omfattning, som fondens
kapitaltillgångar medgiva;
2) att förevarande motioner Ii 152 och lii 365 må
anses besvarade genom vad utskottet här ovan anfört.
Stockholm den 30 maj 1933.
Utskottet.
På jordbruksutskottets vägnar!
C. J. JOHANSSON.
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 96.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Carl E. Eriksson, Gabrielsson, Granath och Dalberg; samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Uddenberg, Olsson i Rödingsberg,
Andersson i Löbbo, Carlström, Hagman och Gustafson i Vimmerby.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.