Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående inrättande av ett särskilt rådgivande organ för lantbruksfrågor under rådande kris.

1933-06-08 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1933:98, Utlåtande i anledning av väckt motion angående inrättande av ett särskilt rådgivande organ för lantbruksfrågor under rådande kris.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 98.

1

Nr 98.

Ankom till riksdagens kansli den 8 juni 1933 kl. 2 e. in.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående inrättande av ett

särskilt rådgivande organ för lantbruksfrågor under rådande

kris.

(2:a avd.)

I en inom andra kammaren vackt, till jordbruksutskottet hänvisad

motion, nr 369, av herrar Skoglund och Anderson i Norrköping har hemställts,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl.

Majit måtte tillsätta ett råd med den sammansättning, som angives i en

motionen bifogad promemoria, och med uppgift att uppmärksamt följa utvecklingen

på jordbruksområdet, att föranstalta örn erforderliga utredningar

till förhållandenas klarläggande, att taga initiativ till och för

regeringen framlägga förslag till åtgärder för jordbruksnäringens stödjande

samt att i övrigt stå till regeringens och närmast chefens för jordbruksdepartementet

förfogande för samråd i hithörande angelägenheter.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna hemställan, får utskottet

hänvisa till motionen.

Över motionen har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat yttrande

av lantbruksstyrelsen, som därvid anfört i huvudsak följande.

»De uppgifter och befogenheter, ifrågavarande råd skulle erhålla, synas

lantbruksstyrelsen nära sammanfalla med dem, som tillkommo den numera

upphörda jordbruksutredningen. Dock må framhållas, att det synes, som

örn motionärerna avsett, att det ifrågasatta nya organet till jordbruksintressenas

främjande skulle få ännu vidsträcktare fullmakt än jordbruksutredningen.

Det framgår icke av motionen, huruvida motionärerna observerat, att

den för lantbruksstyrelsen gällande instruktionen i stort sett ålägger styrelsen

just de uppgifter, som enligt motionärernas förslag skulle tillkomma

det föreslagna rådet. Enligt nämnda instruktion åligger det nämligen

lantbruksstyrelsen att ''med uppmärksamhet följa lantbruket och dess binäringars

samt fiskerinäringens tillstånd och utveckling såväl inom landet

som ock, i den mån det är möjligt, i utlandet, samt att efter omständigheterna

själv vidtaga eller hos Kungl. Maj:t föreslå de åtgärder, som

styrelsen anser lämpliga för dessa näringars befrämjande’. Det torde

ligga i sakens natur, att i stort sett sammanfallande uppdrag åt tvenne

olika statliga organ skulle komma att medföra dubbelarbete och andra

olägenheter ur administrativ synpunkt samt jämväl ådraga statsverket

betydande kostnader.

Såsom motionärerna riktigt erinra, har genom speciella organ sörjts för

att åtgärderna till stödjande av jordbruksnäringens mest betydelsefulla

grenar eller brödsädesproduktionen och mjölkproduktionen fullföljas och

jämväl utvecklas, i den mån så är möjligt. I övrigt torde det kunna för
Bihang

till riksdagens protokoll 1933. 10 sami. Nr 93—99- 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 98.

XJtskottet.

väntas, att Kungl. Majit, i den mån aktuella frågor berörande jordbruket

påkalla utredning, icke skall underlåta att i det föreliggande fallet, eventuellt

genom särskilt tillkallade sakkunniga, föranstalta örn sådan utredning.

Det synes slutligen kunna ifrågasättas, huruvida det kail anses lämpligt

att i fråga örn en av landets näringar frångå den vedertagna ordningen

för handläggande av näringen berörande spörsmål. Innan en åtgärd

som den föreslagna vidtages, synes den böra föregås av en allsidig utredning

i syfte att klarlägga behovet av ändring i allmänhet utav formerna

för statsmakternas medverkan till olika näringars främjande.»

Det torde, såsom motionärerna anfört, icke kunna förnekas, att de svåra

och invecklade spörsmål, som äro förknippade med frågan örn jordbruksnäringens

stödjande, kräva mångsidig sakkunskap och hänsynstagande

till skilda intressen. Däremot lärer det med skäl kunna ifrågasättas,

örn behovet härvidlag blir bäst tillgodosett genom den av motionärerna

föreslagna organisationen med ett råd eller en utomordentlig

kommission. Utskottet vill erinra, att efter beslut av 1927 års riksdag

ett flertal fullmäktige- och rådsinstitutioner inom statsförvaltningen,

bland andra det så kallade lantbruksrådet, blivit upplösta. Såsom skäl

för indragning av lantbruksrådet anfördes, att det syfte man med detta

velat vinna, syntes kunna tillfredsställande ernås genom inhämtande av

yttranden från åtskilliga institutioner och organ inom jordbrukets område

ävensom genom tillkallande av särskilda praktiskt och teoretiskt

utbildade sakkunniga. Visserligen skulle det av motionärerna föreslagna

rådet, i motsats till lantbruksrådet, icke vara en permanent institution,

utan endast bestå under rådande kris, men utskottet kan icke finna dea

förebragta utredningen tillräcklig som stöd för behovet av ett dylikt avsteg

från de gängse formerna för statsmakternas medverkan till näringarnas

främjande. Enligt utskottets åsikt kunna de i motionen angivna

önskemålen tillgodoses inom den ordinära statsförvaltningens ram genom

anlitande i varje fall av den för den särskilda frågans bedömande bästa

sakkunskapen. Ökade möjligheter att på denna väg nå ett gott resultat

synas kunna följa av den omorganisation av lantbruksstyrelsen, som

riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 234 och med godkännande

av utskottets utlåtande nr 91 beslutit. Tilläggas må, att riksdagen

på utskottets förslag beslutat en höjning av det belopp, som

Kungl. Majit beräknat för inkallande till överläggningar inom lantbruksstyrelsen

av sakkunniga personer.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att motionen 31:369 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 8 juni 1933.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 98.

3

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

Irån första kammaren: herrar Sederholm, Gabrielsson, Tjällgren, J• Fritiof Gustafson,

Dalberg, Norman, Elof B. Andersson och Alfred Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Olsson i Rödingsberg, Carlström,

Bengtsson i Kullen, Ericsson i Sörsjön, Landbom, Hagman och Gustafson i Vimmerby.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.