Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om sänkning av de för rösträtt vid allmänna val föreskrivna åldersgränser. Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft motionerna, nr 5 och 6, i första kammaren av herr Nerman.

1933-03-16 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1933:13, Utlåtande i anledning av väckta motioner om sänkning av de för rösträtt vid allmänna val föreskrivna åldersgränser. Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft motionerna, nr 5 och 6, i första kammaren av herr Nerman.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

1

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 17 mars 1933 kl. 2 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

om sänkning av de för rösträtt vid allmänna val föreskrivna

åldersgränser.

Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft motionerna,

nr 5 och 6, i första kammaren av herr Nerman.

I motionen I: 5 hemställes, att riksdagen, såsom vilande för vidare grundlagsenlig

behandling, måtte besluta, att §§ 6 och 16 riksdagsordningen erhölle

nedanstående ändrade lydelse:

§ 6.

9) Valrätt vid elektorsval tillkommer envar i kommunens allmänna angelägenheter

röstberättigad.

§ 16.

Valrätt tillkommer envar man och kvinna, som är svensk undersåte och senast

under näst föregående kalenderår uppnått tjugu års ålder.

I motionen I: 6 hemställes, att riksdagen måtte besluta »att sådana ändringar

vidtagas i nu gällande lagar och förordningar, att åldersgränsen för

kommunal rösträtt medges man och kvinna som är svensk undersåte och senast

under näst föregående kalenderår uppnått tjugu års ålder».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

Nu gällande bestämmelser i fråga örn rösträttsåldern vid politiska och kommunala

val tillkommo såsom ett led i författningsreformen åren 1918—1921.

Rösträttsåldern var dessförinnan fyllda 21 år för kommunala val men fyllda

24 år för val till andra kammaren. I och med att ett väsentligt närmande genom

författningsreformen åstadkoms mellan grunderna för kommunal och politisk

rösträtt befanns enhetligheten böra utsträckas att gälla jämväl dessa åldersbestämmelser,

vilka härvid jämkades till fyllda 23 år för båda fallen. Då

det likvisst gjordes gällande, att denna ålder vore alltför låg för att vid tilllämpning

av principen örn allmän rösträtt böra stadgas i fråga örn val av de

korporationer, som utsåge ledamöter i första kammaren, tillmötesgick man i

viss mån denna uppfattning genom införandet av bestämmelsen, att valrätt och

valbarhet till dessa korporationer skulle inträda först vid fyllda 27 år. En

följd härav blev dock, att i de större städer, som icke deltogo i landsting, ut
Bihang

till riksdagens protokoll 1988. 5 sami. Nr 18—1 4. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

övandet av valrätt till första kammaren fråntogs stadsfullmäktige för att i

stället överlämnas till särskilda utsedda elektorer.

Utskottet håller före, att frågan om åldersgränsen vid politisk och kommunal

rösträtt väsentligen är en lämplighetsfråga. Med hänsyn till den mognad

och erfarenhet, som tarvas för aktivt deltagande i det offentliga livet, kan

utskottet dock icke tillstyrka ett sänkande av rösträttsåldern på sätt i motionerna

föreslagits till fyllda 20 år, alltså t. o. m. under myndighetsåldern.

Vad bestämmelserna örn den högre åldern för valrätt vid val av landstingsman

och särskilda elektorer för utseende av förstakammarledamöter beträffar,

kunde dessa vid sin tillkomst möjligen rättfärdigas med hänsyn till de ovissa

politiska verkningarna av den allmänna och lika rösträtten. Den nu vunna erfarenheten

har emellertid knappast bekräftat de skäl, som legat till grund för

dessa föreskrifter. Snarare synes erfarenheten giva vid handen, att årsklasserna

närmast under 27 år fördela sig på de olika politiska riktningarna i ungefär

samma proportion som de äldre årsklasserna inom väljarkåren. Den högre

rösträttsåldern för urväljarna till första kammaren torde därför föga motsvara

sitt syfte att tjäna såsom en konservativ garanti och att bidraga till artskillnad

mellan riksdagens första och andra kammare. Denna skillnad vinnes väsentligen

genom stadganden örn längre mandattid för första än för andra kammarens

ledamöter, första kammarens successiva förnyelse, den högre valbarhetsåldern

till första kammaren samt framför allt genom föreskriften örn

medelbara val, varigenom en särskilt kvalificerad väljarkår skapas till denna

kammare. Sistnämnda förhållande innebär en vida bättre garanti för en artskillnad

mellan kamrarna än en ur andra synpunkter olämplig högre valrättsålder

för urväljarna.

Härtill kommer att den förhöjda valrättsåldern för urväljarna till första

kammaren, med hänsyn till att landstingsvalen förrättas endast vart fjärde

år, i realiteten innebär, att valrätten i genomsnitt faktiskt först kan komma

till utövning vid omkring 30 år. En så hög rösträttsålder för urväljarna till

första kammaren kan icke anses erforderlig. Vid den genomsnittsålder på omkring

26 år som gäller vid valen till andra kammaren ävensom till de kommunala

primärförsamlingarna torde den nutida ungdomen med hänsyn bland annat

till de ökade svårigheter av varjehanda slag, den efter världskriget haft att

kämpa med, i det stora flertalet fall hava uppnått den grad av politisk mognad,

som kan göra den skickad att utöva rösträtt.

Genom borttagandet av den särskilda och förhöjda valrättsåldern vid val

av landstingsmän upphäves också den inkonsekvens, som ligger däri, att en

person äger deltaga i val av andrakammarledamöter vid en lägre ålder än i

val av landstingsmän, ehuru riksdagen dock fullföljer mera betydelsefulla

samt mera omfattande och skiftande uppgifter än landstingen. En enhetlig

kommunal valrättsålder medgiver även ett fullständigt återförande av förstakammarvalen

till kommunallivets grund och därmed avskaffandet av den vid

författningsreformen åren 1918—1921 införda särskilda elektorsinstitutionen

för de städers del, som icke deltaga i landsting. Härigenom försvinna även

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

3

de särskilda elektorsvalen, varigenom vinnes en även eljest önskvärd minskning

av valförrättningarnas antal. I och för tillgodoseendet av den proportionella

rättvisan vid mandatfördelningen böra valen av förstakammarledamöter

ske på så sätt, att stadsfullmäktige i de städer, som icke deltaga i landsting,

med undantag för Stockholm och Göteborg, inom sig utse särskilda elektorer

att tillsammans med landstinget för det landstingsområde, vari staden förut

ingått, förrätta valet av förstakammarledamöter.

I samband med upphävandet av stadgandet örn den särskilda och högre

valrättsåldern vid val av landstingsmän torde även bestämmelsen örn den högre

åldern för valbarhet till landstingsman än till kommunala förtroendeuppdrag

i övrigt böra borttagas, så att en enhetlig kommunal valbarhetsålder på fyllda

25 år blir gällande. En motsvarande jämkning av åldern för valbarhet till

ledamot av riksdagens andra kammare bör i samband härmed lämpligen äga

rum, något som innebär en höjning av denna ålder med omkring ett år.

Den närmare utredningen i ämnet ävensom utarbetandet av erforderlig lagtext

för de berörda författningsändringarna torde böra verkställas genom

Kungl. Maj:ts försorg.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit ville anhålla,

att Kungl. Maj :t täcktes låta företaga utredning samt före nu

löpande fyraårsperiods utgång för riksdagen framlägga förslag

till sådan ändring i grundlag, kommunallag och övriga

författningar, att åldern för deltagande i val av landstingsmän

sänkes till överensstämmelse med den för kommunala val

i övrigt ävensom för val av ledamöter till riksdagens andra

kammare nu gällande rösträttsåldern, att i samband härmed

den nuvarande elektorsinstitutionen för val av förstakammarledamöter

för de städers del, som icke deltaga i landsting, avskaffas,

samt att den för kommunal- och stadsfullmäktigeval

gällande valbarhetsåldern på fyllda 25 år utsträckes att jämväl

gälla för landstingsval och val till riksdagens andra kammare;
2)

att motionerna I: 5 och 6 måtte anses besvarade genom

vad utskottet ovan under 1) hemställt.

Stockholm den 16 mars 1933.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

Närvarande: Herrar Hallén, Strömberg, Oscar G. Karlsson, greve Spens, Hellberg,

Sandegård, Sundberg, Björkman, Källman, P. Sandström*, A. Pettersson,

Borg, Andersson i Igelboda, Gustafson i Kasenberg*, Fast*, Vougt*, Lindmark*,

Petersson i Broaryd, Lundén och Lundquist i Rotebro.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer:

1) av herrar greve Spens, Sundberg, Björkman, P. Sandström, Gustafson i

Kasenberg, Lindmark, Lundén och Lundquist i Rotebro.

Konstitutionsutskottet har under framhallande av den mognad, som tarvas

tor aktivt deltagande i det offentliga livet, avstyrkt det i motionerna framförda

förslaget örn en generell sänkning av rösträttsåldern. Däremot har utskottet

i anledning av motionärens förslag hemställt örn utredning och förslag,

asyftande främst en sänkning av den nu för valrätt till landstingsmän och

särskilda förstakammarelektorer gällande högre valrättsåldern på fyllda 27

år till den för politiska och kommunala val i övrigt gällande åldern på endast

fyllda 23 år.

Bestämmelserna örn förhöjd valrättsålder vid val till de korporationer, som

utse ledamöter i riksdagens första kammare, tillkommo såsom ett led i författningsreformen

år 1918—1921. Den uppgörelse, som då träffades i ämnet, bör

icke ryggas utan att särskilt starka skäl härför förebringas.

De genom denna kompromiss givna bestämmelserna, bland annat örn högre

valrättsålder vid nyssnämnda val, hava till ändamål att bidraga till upprätthållandet

av en viss karaktärsskillnad mellan kamrarna. Detta syftemål

hava de även visat sig fylla. En sänkning av den för valrätt till de korporationer,

som skola utse första kammarens ledamöter, stadgade högre åldern

.skulle därför innebära ett sönderbrytande till en del av den nuvarande förstakammarorganisationens

system. Frågan om en enhetlig rösträttsålder bör med

hänsyn härtill icke upptagas till närmare prövning annat än i samband med

en behandling av spörsmålet om grunderna för första kammarens bildande

överhuvud taget och någon anledning att nu åter upptaga detta spörsmål,

anse vi icke föreligga.

Detsamma gäller även den av utskottet förordade sänkningen av åldern för

valbarhet till landstingsman från nuvarande 27 till 25 år och upphävandet av

elektorsinstitutionen.

I avseende å valrättsåldern kan erinras, att åldern som skiljemärke mellan

urväljarna till första och andra kammaren helt faller inom det demokratiska

tvåkammarsystemets ram. Åldersstrecket hänför sig icke till ekonomiska

förhållanden och verkar icke till danandet av en social åtskillnad mellan kam
-

rarna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

5

På grund av vad sålunda anförts hemställes,

1) att riksdagen måtte avslå konstitutionsutskottets hemställan

under punkten 1) i dess utlåtande nr 13;

2) att motionerna 1:5 och 6 icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

2) av herrar A. Pettersson och Petersson i Broaryd, som anfört:

Enligt vår mening ligger huvudvikten i denna fråga därpå, att med rösträtt

och valbarhet förbindes villkor örn fullgjorda medborgerliga skyldigheter.

Då de riktlinjer, som skulle ha varit nödiga för en dylik utredning, icke

kunnat diskuteras i frågans nuvarande läge, ha vi, som sålunda icke kunnat

biträda utskottets förslag, ansett att utskottet icke bort begagna sin initiativrätt

och hemställa,

att förevarande motioner icke matte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.