Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om grundlag sändringar rörande utrikesärendens behandling inom riksdagen m. m. Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft de inom första kammareo väckta motionerna nr 244, 246 och 247 av herr Lindhagen.

1933-04-28 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1933:19, Utlåtande i anledning av väckta motioner om grundlag sändringar rörande utrikesärendens behandling inom riksdagen m. m. Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft de inom första kammareo väckta motionerna nr 244, 246 och 247 av herr Lindhagen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

1

Nr 19.

Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1933 kl. 4 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

om grundlag sändringar rörande utrikesärendens behandling

inom riksdagen m. m.

Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft de

inom första kammareo väckta motionerna nr 244, 246 och 247 av herr Lindhagen.

I motionen 1: 244 hemställes, »att riksdagen ville för sin del besluta att med

upphävande av den nuvarande utrikesnämnden inrätta ett riksdagens utrikesutskott

med iakttagande, dels att utskottet under riksdagen skall äga följande

av konstitutionsutskottet 1932 i en § 38 i riksdagsordningen förordad befogenhet

med uteslutande dock av sista satsen (försäkran örn tystnadsplikt) i mom.2.

’1. Utrikesutskottet skall meddela utlåtande och avgiva förslag i anledning

av dit hänvisade frågor, som röra överenskommelser med eller förhållande till

främmande makter eller mellanfolkligt samarbete i övrigt och icke skola av

annat utskott behandlas eller som äro av övervägande utrikespolitisk eller handelspolitisk

innebörd.

2. I den mån utskottet, med hänsyn till rikets säkerhet eller andra av förhållandet

till främmande makt betingade, synnerligen viktiga skäl, finner i

visst ämne meddelade upplysningar böra hemlighållas, vare utskottets ledamöter

till tystnadplikt förbundna’;

eller, örn detta ej bifalles, ovannämnda lydelse med uteslutande i mom. 1. av

orden ''eller handelspolitisk’, dels mellan riksdagarna erhålla enahanda befogenhet

som utrikesnämnden.»

I motionen 1:246 hemställes, »1) att riksdagen ville för sin del besluta

sådant tillägg till § 56 riksdagsordningen, att protokoll skall föras över däri

omförmälda förhandlingar; 2) att riksdagen ville för sin del besluta såsom

tillägg till grundlagen, att utrikesutskottet äger till ledning för sina överväganden

och sin granskning av statsrådsprotokoll påkalla tillgång till protokoll

över omedelbara förhandlingar med riksdagen enligt § 56 riksdagsordningen.»

I motionen I: 247 hemställes, »1) att riksdagen ville för sin del besluta sådan

ändring i § 12 regeringsformens bestämmelser örn överenskommelser med

främmande makt, att även utrikesutskottet eller någon av riksdagens kamrar

äga påfordra dylik överenskommelses framläggande för riksdagen, att riksdagen

beredes tillfälle att yttra sig om överenskommelse redan före dess ingående

och prövningen sålunda ej annat än i oundgängliga fall inskränkes till

ratificering av en redan preliminärt träffad överenskommelse och att andra

stycket i nämnda lagrum örn rätt att i visst fall träffa överenskommelse av

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 5 sami. Nr 19 29. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

större vikt utan riksdagens godkännande måtte utgå; kunnande med iakttagande

härav ifrågavarande paragraf erhålla ungefär följande lydelse:

''Konungen äger ingå överenskommelse med främmande makt, sedan statsrådet

däröver blivit hört. Sådan överenskommelse skall, där den angår fråga,

som riksdagen enligt denna regeringsform äger allena eller med Konungen avgöra,

eller, utan att den angår sådan fråga, är av större vikt, framläggas för

riksdagen till godkännande; och skall i överenskommelsen intagas förbehåll,

varigenom dess giltighet göres beroende av riksdagens bifall. I sådan fråga,

som nu sägs, bör så vitt möjligt även riksdagens yttrande inhämtas före avgörandet.

Avslutes sedan överenskommelsen i full överensstämmelse med riksdagens

mening, erfordras ej, att ärendet ånyo framlägges för riksdagen till

godkännande.

Varje överenskommelse med främmande makt skall, på sätt ovan sägs, underställas

riksdagen för yttrande eller godkännande, när utrikesutskottet eller

någon av riksdagens kamrar fordrar det.’

2) att riksdagen ville för sin del besluta sådan ändring i § 56 riksdagsordningen,

att även utrikesutskottet eller någon av riksdagens kamrar äger påkalla

sådant meddelande, som i nämnda paragraf sägs och att ledamot av kammare

må ej blott yttra sig över vad sålunda meddelats utan även väcka förslag

till uttalande och påkalla beslut därom; kunnande med iakttagande härav berörda

lagrum erhålla ungefär följande lydelse:

''Prövar Konungen lämpligt att i fråga, som angår rikets förhållande till

främmande makt, eller i annat ärende av större intresse meddelande muntligen

göres till riksdagen, tillkommer det statsrådsledamot, som Konungen därtill

förordnar, att i vardera kammaren framföra meddelandet. Sådant meddelande

till riksdagen, som ovan sägs, skall ock göras, när utrikesutskottet eller någon

av riksdagens kamrar påfordrar det.

Ej vare ledamot av kammaren förmenat att yttra sig över vad sålunda meddelats,

och må ledamot jämväl kunna väcka förslag till uttalande av kammaren

i ärendet och däröver påkalla kammarens beslut.

Konungen äger bestämma, att i fall, som här avses, kamrarnas sammanträden

hållas inom lyckta dörrar.’»

Beträffande motiveringen för de i motionerna framställda förslagen får utskottet

hänvisa till vederbörande motioner.

Motionen 1:24 4. Konstitutionsutskottet tillstyrkte i sitt utlåtande nr

26 till 1932 års riksdag med förslag angående riksdagens arbetsformer m. m.,

i anslutning till vad 1930 års kommitté för reformering av riksdagens arbetsformer

förordat och Kungl. Maj :t sedermera föreslagit riksdagen, en sådan omläggning

av utskottsorganisationen, att ett fristående utskott skapades inom

riksdagen för beredning av utrikesärenden i allmänhet. Samtidigt uttalade

utskottet såsom sin uppfattning, att inrättandet av ett utrikesutskott icke

behövde eller borde medföra utrikesnämndens slopande redan därför, att nämnden

hade helt andra uppgifter än dem, som vore avsedda att tilläggas utskottet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

3

Förslaget om inrättande av ett utrikesutskott avslogs av riksdagens båda

kamrar.

Med hänvisning till riksdagens sålunda så sent som föregående år intagna

ståndpunkt i fråga örn inrättandet av ett fristående utrikesutskott samt till

konstitutionsutskottets uttalande i fråga örn behovet av utrikesnämndens fortbestånd

anser sig utskottet böra avstyrka motionen I: 244.

Motionen 1:246. Uti den i motionen väckta frågan om sådant tillägg

till § 56 riksdagsordningen, att protokoll obligatoriskt skall föras vid däri

omförmälda förhandlingar, d. v. s. vid muntliga meddelanden från regeringen

till riksdagen i fråga, som angår rikets förhållande till främmande makt,

eller i annat ämne av större allmänt intresse, uttalade sig utskottet vid föregående

års riksdag (konstitutionsutskottets utlåtande nr 26) och framhöll

härvid, att denna fråga i fortsättningen liksom hittills lämpligen borde ordnas

i praxis allt efter omständigheterna. Utskottet vidhåller alltjämt denna uppfattning.

Vid sådant förhållande saknar utskottet anledning att ingå i prövning

av vad motionären i övrigt hemställt i förevarande motion. Utskottet avstyrker

alltså motionen 1:246.

Motionen 1:24 7. De grundlagsändringar med avseende å riksdagens

befattning med utrikesärenden, som slutgiltigt genomfördes vid 1921 års riksdag,

inneburo bland annat en utvidgning av riksdagens befogenhet i fråga örn

traktater med främmande makter. Härutinnan infördes i § 12 regeringsformen

dels — i överensstämmelse med den uppfattning, som i praktiken redan

tidigare slagit igenom — ett uttryckligt stadgande därom, att överenskommelse

med främmande makt i fråga, som riksdagen enligt regeringsformen ägde

allena eller med Konungen avgöra, skulle framläggas för riksdagen till godkännande,

dels ock föreskrift, att överenskommelse, som, utan att angå fråga

av nyssnämnda art, är av större vikt, jämväl skulle, med vissa undantag, underställas

riksdagens godkännande.

Till stöd för sitt förslag om ändring av förevarande grundlagsstadgande har

motionären icke förebragt något nytt skäl utöver vad han redan anfört i en år

1924 av honom väckt motion, som då avstyrktes av utskottet (konstitutionsutskottets

utlåtande nr 22) och även avslogs av riksdagen. Utskottet vidhåller

alltjämt uppfattningen, att kraven på å ena sidan regeringens ledning av utrikespolitiken

och å andra sidan skäligt inflytande för riksdagen i traktatfrågor

hava blivit på ett i stort sett tillfredsställande sätt avvägda i § 12 regeringsformen.

Med hänsyn härtill avstyrker utskottet den del av motionen 1: 247,

som angår frågan örn ändrad lydelse av § 12 regeringsformen.

Vad de i motionen 1:247 i övrigt väckta förslagen beträffar, åsyfta de

dels grundlagsfästande av interpellationsinstitutet i helt andra former än dem,

i vilka det nu tillämpas, dels införandet av ett dagordningsinstitut. Vid förslagets

framförande synes motionären närmast haft utrikespolitiska frågor i

åtanke.

I förevarande ämne uttalade utskottet vid 1924 års riksdag (konstitutions
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

utskottets utlåtande nr 22) i anledning av ett av samme motionär då väckt förslag,

att för genomförandet av en så genomgripande förändring som den i motionen

föreslagna fordrades väsentligen starkare skäl än de, som anförts i den

av motionären förebragta motiveringen, i vilken dessa förändringars innebörd

och räckvidd knappast blivit antydda. Något nytt skäl för det nu framställda

förslaget har ej förebragts av motionären. Utskottet vidhåller alltjämt sin

uppfattning från år 1924 och avstyrker alltså motionen I: 247 även i förevarande

del.

På grund av vad sålunda anförts hemställes,

att

1) motionen I: 244,

2) motionen 1:246,

3) motionen I: 247 och

icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 28 april 1933.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: Herrar Hallén, Strömberg, Oscar G. Karlsson, greve Spens, Hellberg,

Sandegård, Larsén, Björkman, Mellén, Per Andersson, P. Sandström, Borg*,

Gustafson i Kasenberg, Olsson i Mora*, Petersson i Broaryd, Andersson i Malmö,

Lundqvist i Rotebro, Johnsson i Norrshammar, Hillgard och Ström i Göteborg.

* Ej närvarande vid justeringen.

av herr Ström i Göteborg.

Reservation

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.