Utlåtande i anledning av väckta motioner om grundlag sändringar rörande utrikesärendens behandling inom riksdagen m. m. Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft de inom första kammareo väckta motionerna nr 244, 246 och 247 av herr Lindhagen.
1933-04-28 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1933:19, Utlåtande i anledning av väckta motioner om grundlag sändringar rörande utrikesärendens behandling inom riksdagen m. m. Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft de inom första kammareo väckta motionerna nr 244, 246 och 247 av herr Lindhagen.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
1
Nr 19.
Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1933 kl. 4 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
om grundlag sändringar rörande utrikesärendens behandling
inom riksdagen m. m.
Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft de
inom första kammareo väckta motionerna nr 244, 246 och 247 av herr Lindhagen.
I motionen 1: 244 hemställes, »att riksdagen ville för sin del besluta att med
upphävande av den nuvarande utrikesnämnden inrätta ett riksdagens utrikesutskott
med iakttagande, dels att utskottet under riksdagen skall äga följande
av konstitutionsutskottet 1932 i en § 38 i riksdagsordningen förordad befogenhet
med uteslutande dock av sista satsen (försäkran örn tystnadsplikt) i mom.2.
’1. Utrikesutskottet skall meddela utlåtande och avgiva förslag i anledning
av dit hänvisade frågor, som röra överenskommelser med eller förhållande till
främmande makter eller mellanfolkligt samarbete i övrigt och icke skola av
annat utskott behandlas eller som äro av övervägande utrikespolitisk eller handelspolitisk
innebörd.
2. I den mån utskottet, med hänsyn till rikets säkerhet eller andra av förhållandet
till främmande makt betingade, synnerligen viktiga skäl, finner i
visst ämne meddelade upplysningar böra hemlighållas, vare utskottets ledamöter
till tystnadplikt förbundna’;
eller, örn detta ej bifalles, ovannämnda lydelse med uteslutande i mom. 1. av
orden ''eller handelspolitisk’, dels mellan riksdagarna erhålla enahanda befogenhet
som utrikesnämnden.»
I motionen 1:246 hemställes, »1) att riksdagen ville för sin del besluta
sådant tillägg till § 56 riksdagsordningen, att protokoll skall föras över däri
omförmälda förhandlingar; 2) att riksdagen ville för sin del besluta såsom
tillägg till grundlagen, att utrikesutskottet äger till ledning för sina överväganden
och sin granskning av statsrådsprotokoll påkalla tillgång till protokoll
över omedelbara förhandlingar med riksdagen enligt § 56 riksdagsordningen.»
I motionen I: 247 hemställes, »1) att riksdagen ville för sin del besluta sådan
ändring i § 12 regeringsformens bestämmelser örn överenskommelser med
främmande makt, att även utrikesutskottet eller någon av riksdagens kamrar
äga påfordra dylik överenskommelses framläggande för riksdagen, att riksdagen
beredes tillfälle att yttra sig om överenskommelse redan före dess ingående
och prövningen sålunda ej annat än i oundgängliga fall inskränkes till
ratificering av en redan preliminärt träffad överenskommelse och att andra
stycket i nämnda lagrum örn rätt att i visst fall träffa överenskommelse av
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 5 sami. Nr 19 29. 1
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
större vikt utan riksdagens godkännande måtte utgå; kunnande med iakttagande
härav ifrågavarande paragraf erhålla ungefär följande lydelse:
''Konungen äger ingå överenskommelse med främmande makt, sedan statsrådet
däröver blivit hört. Sådan överenskommelse skall, där den angår fråga,
som riksdagen enligt denna regeringsform äger allena eller med Konungen avgöra,
eller, utan att den angår sådan fråga, är av större vikt, framläggas för
riksdagen till godkännande; och skall i överenskommelsen intagas förbehåll,
varigenom dess giltighet göres beroende av riksdagens bifall. I sådan fråga,
som nu sägs, bör så vitt möjligt även riksdagens yttrande inhämtas före avgörandet.
Avslutes sedan överenskommelsen i full överensstämmelse med riksdagens
mening, erfordras ej, att ärendet ånyo framlägges för riksdagen till
godkännande.
Varje överenskommelse med främmande makt skall, på sätt ovan sägs, underställas
riksdagen för yttrande eller godkännande, när utrikesutskottet eller
någon av riksdagens kamrar fordrar det.’
2) att riksdagen ville för sin del besluta sådan ändring i § 56 riksdagsordningen,
att även utrikesutskottet eller någon av riksdagens kamrar äger påkalla
sådant meddelande, som i nämnda paragraf sägs och att ledamot av kammare
må ej blott yttra sig över vad sålunda meddelats utan även väcka förslag
till uttalande och påkalla beslut därom; kunnande med iakttagande härav berörda
lagrum erhålla ungefär följande lydelse:
''Prövar Konungen lämpligt att i fråga, som angår rikets förhållande till
främmande makt, eller i annat ärende av större intresse meddelande muntligen
göres till riksdagen, tillkommer det statsrådsledamot, som Konungen därtill
förordnar, att i vardera kammaren framföra meddelandet. Sådant meddelande
till riksdagen, som ovan sägs, skall ock göras, när utrikesutskottet eller någon
av riksdagens kamrar påfordrar det.
Ej vare ledamot av kammaren förmenat att yttra sig över vad sålunda meddelats,
och må ledamot jämväl kunna väcka förslag till uttalande av kammaren
i ärendet och däröver påkalla kammarens beslut.
Konungen äger bestämma, att i fall, som här avses, kamrarnas sammanträden
hållas inom lyckta dörrar.’»
Beträffande motiveringen för de i motionerna framställda förslagen får utskottet
hänvisa till vederbörande motioner.
Motionen 1:24 4. Konstitutionsutskottet tillstyrkte i sitt utlåtande nr
26 till 1932 års riksdag med förslag angående riksdagens arbetsformer m. m.,
i anslutning till vad 1930 års kommitté för reformering av riksdagens arbetsformer
förordat och Kungl. Maj :t sedermera föreslagit riksdagen, en sådan omläggning
av utskottsorganisationen, att ett fristående utskott skapades inom
riksdagen för beredning av utrikesärenden i allmänhet. Samtidigt uttalade
utskottet såsom sin uppfattning, att inrättandet av ett utrikesutskott icke
behövde eller borde medföra utrikesnämndens slopande redan därför, att nämnden
hade helt andra uppgifter än dem, som vore avsedda att tilläggas utskottet.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
3
Förslaget om inrättande av ett utrikesutskott avslogs av riksdagens båda
kamrar.
Med hänvisning till riksdagens sålunda så sent som föregående år intagna
ståndpunkt i fråga örn inrättandet av ett fristående utrikesutskott samt till
konstitutionsutskottets uttalande i fråga örn behovet av utrikesnämndens fortbestånd
anser sig utskottet böra avstyrka motionen I: 244.
Motionen 1:246. Uti den i motionen väckta frågan om sådant tillägg
till § 56 riksdagsordningen, att protokoll obligatoriskt skall föras vid däri
omförmälda förhandlingar, d. v. s. vid muntliga meddelanden från regeringen
till riksdagen i fråga, som angår rikets förhållande till främmande makt,
eller i annat ämne av större allmänt intresse, uttalade sig utskottet vid föregående
års riksdag (konstitutionsutskottets utlåtande nr 26) och framhöll
härvid, att denna fråga i fortsättningen liksom hittills lämpligen borde ordnas
i praxis allt efter omständigheterna. Utskottet vidhåller alltjämt denna uppfattning.
Vid sådant förhållande saknar utskottet anledning att ingå i prövning
av vad motionären i övrigt hemställt i förevarande motion. Utskottet avstyrker
alltså motionen 1:246.
Motionen 1:24 7. De grundlagsändringar med avseende å riksdagens
befattning med utrikesärenden, som slutgiltigt genomfördes vid 1921 års riksdag,
inneburo bland annat en utvidgning av riksdagens befogenhet i fråga örn
traktater med främmande makter. Härutinnan infördes i § 12 regeringsformen
dels — i överensstämmelse med den uppfattning, som i praktiken redan
tidigare slagit igenom — ett uttryckligt stadgande därom, att överenskommelse
med främmande makt i fråga, som riksdagen enligt regeringsformen ägde
allena eller med Konungen avgöra, skulle framläggas för riksdagen till godkännande,
dels ock föreskrift, att överenskommelse, som, utan att angå fråga
av nyssnämnda art, är av större vikt, jämväl skulle, med vissa undantag, underställas
riksdagens godkännande.
Till stöd för sitt förslag om ändring av förevarande grundlagsstadgande har
motionären icke förebragt något nytt skäl utöver vad han redan anfört i en år
1924 av honom väckt motion, som då avstyrktes av utskottet (konstitutionsutskottets
utlåtande nr 22) och även avslogs av riksdagen. Utskottet vidhåller
alltjämt uppfattningen, att kraven på å ena sidan regeringens ledning av utrikespolitiken
och å andra sidan skäligt inflytande för riksdagen i traktatfrågor
hava blivit på ett i stort sett tillfredsställande sätt avvägda i § 12 regeringsformen.
Med hänsyn härtill avstyrker utskottet den del av motionen 1: 247,
som angår frågan örn ändrad lydelse av § 12 regeringsformen.
Vad de i motionen 1:247 i övrigt väckta förslagen beträffar, åsyfta de
dels grundlagsfästande av interpellationsinstitutet i helt andra former än dem,
i vilka det nu tillämpas, dels införandet av ett dagordningsinstitut. Vid förslagets
framförande synes motionären närmast haft utrikespolitiska frågor i
åtanke.
I förevarande ämne uttalade utskottet vid 1924 års riksdag (konstitutions
-
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
utskottets utlåtande nr 22) i anledning av ett av samme motionär då väckt förslag,
att för genomförandet av en så genomgripande förändring som den i motionen
föreslagna fordrades väsentligen starkare skäl än de, som anförts i den
av motionären förebragta motiveringen, i vilken dessa förändringars innebörd
och räckvidd knappast blivit antydda. Något nytt skäl för det nu framställda
förslaget har ej förebragts av motionären. Utskottet vidhåller alltjämt sin
uppfattning från år 1924 och avstyrker alltså motionen I: 247 även i förevarande
del.
På grund av vad sålunda anförts hemställes,
att
1) motionen I: 244,
2) motionen 1:246,
3) motionen I: 247 och
icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 28 april 1933.
På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD HALLÉN.
Närvarande: Herrar Hallén, Strömberg, Oscar G. Karlsson, greve Spens, Hellberg,
Sandegård, Larsén, Björkman, Mellén, Per Andersson, P. Sandström, Borg*,
Gustafson i Kasenberg, Olsson i Mora*, Petersson i Broaryd, Andersson i Malmö,
Lundqvist i Rotebro, Johnsson i Norrshammar, Hillgard och Ström i Göteborg.
* Ej närvarande vid justeringen.
av herr Ström i Göteborg.
Reservation
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.