Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående det paneuropeiska problemet.

1933-04-28 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1933:25, Utlåtande i anledning av väckt motion angående det paneuropeiska problemet.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

13

Nr 25.

Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1933 kl. 4 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion angående

det paneuropeiska problemet.

I en inom första kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad motion,

hr 209, har herr Lindhagen hemställt, »att riksdagen ville hos regeringen

begära initiativ till överenskommelse med folkförbundets medlemmar och andra

främmande makter eller vissa av dem, exempelvis balterna, om samverkan

för en aktsam lösning av det paneuropeiska problemet».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Enligt den inom Nationernas förbund först av franske konseljpresidenten

Briand i förbundsförsamlingen år 1929 framförda tanken på ett federativt

band mellan de skilda europeiska staterna skulle denna sammanslutning främst

vara verksam på det ekonomiska området; samtidigt framhölls emellertid att

det federativa bandet kunde få betydelse även i politiskt och socialt hänseende.

I det svar, som svenska regeringen år 1930 avgav på den av Briand efter

erhållet uppdrag utarbetade promemorian i ämnet, framhölls, att de politiska

svårigheter och den ekonomiska kris, som Europa efter världskriget haft att

kämpa med, gjorde ett närmare samarbete mellan de europeiska staterna både

önskvärt och nödvändigt. Svenska regeringen hälsade därför med tillfredsställelse

och sympati varje initiativ avseende att göra detta samarbete mera

intimt och fruktbärande. Särskilt underströks den i promemorian framhållna

synpunkten örn ett intimt samband mellan den föreslagna organisationen

av de europeiska staterna och Nationernas förbund, vars auktoritet denna

organisation ingalunda vore avsedd att försvaga. Härvid framhölls, att Nationernas

förbunds nuvarande organisation i vidaste mån och inom förbundsaktens

ram syntes bereda möjlighet till ett både fritt och effektivt samarbete

mellan de europeiska staterna. Samarbetet mellan dessa borde enligt svenska

regeringens uttalande organiseras på sådant sätt, att det bleve så fruktbringande

som möjligt och på samma gång allt undvekes, som kunde försvaga

de utomeuropeiska staternas intresse av Nationernas förbund och därmed också

måhända lägga hinder i vägen för en av alla dess medlemmar önskad utveckling

av förbundet i riktning mot universalitet. Svenska regeringen betonade,

att det förefölle den, som om vissa, ehuru säkerligen svårlösta frågor

på det ekonomiska området i främsta rummet borde göras till föremål för samfällt

dryftande av de europeiska staterna.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Med hänsyn till Sveriges redan officiellt angivna inställning till förevarande

spörsmål, enligt vilken ett närmare samarbete i första hand på det ekonomiska

området borde åstadkommas de europeiska staterna emellan, dock utan

att härigenom någon motsättning skapades mellan europeiska och utomeuropeiska

stater, hemställer utskottet,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 28 april 1933.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: Herrar Hallén, greve Spens, Hellberg, Sandegård.. Larsén, Björkman,

Källman, Mellen, P. Sandström, Nils Andersson*, A. Pettersson*, Borg,

Gustafson i Kasenberg, Olsson i Mora*, Vougt, Wiklund, Lundqvist i Rotebro,

Eriksson i Toftered, Johnsson i Norrahammar och Hillgard.

Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.