Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3

1933-02-17 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1933:3, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

1

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 17 februari 1933 kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition till riksdagen nied förslag till stadga orri ersättnings

utgående för riksdagsmannauppdragets fullgörande.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna den 4 innevarande

februari månad hänvisat en av Kungl. Maj :t till riksdagen avlåten

proposition, nr 6, däri Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, under förutsättning

att ändring i riksdagsordningen i överensstämmelse med ett av riksdagen

såsom vilande till vidare grundlagsenlig behandling antaget förslag till ändrad

lydelse av §§ 12, 23, 38 och 50 riksdagsordningen varder i grundlagsenlig ordning

beslutad, antaga följande

Förslag

till

stadga

om ersättnings utgående för riksdagsmannauppdragets fullgörande.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

För lagtima riksdag fastställt arvode till riksdagsman utbetalas i efterskott

med en tiondel var femtonde dag, räknat från riksdagens början. Vid

urtima riksdag utbetalas i efterskott var femtonde dag, räknat från riksdagens

början, hälften av det för sådan riksdag fastställda arvodesbeloppet för månad.

Dag för utbetalning må jämkas efter ty med hänsyn till infallande helg

eller eljest prövas lämpligt.

2 §•

Upplöser Konungen lagtima riksdag, innan den varit fyra månader tillsammans,

äger riksdagsman för den tid riksdagen varat åtnjuta arvode med ett

belopp motsvarande, för månad räknat, en fjärdedel av det arvode som eljest

skolat för riksdagen utgå.

3 §•

Tillträder riksdagsman sin befattning eller avgår riksdagsman under pågående

riksdag, äger han uppbära allenast vad av arvodet för riksdagen med

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 5 sami. Nr 3—h- 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

tillämpning av den i 1 § första stycket angivna grund belöper å den tid han

innehaft uppdraget.

4 §.

Riksdagsman som icke i rätt tid inställer sig vid riksdag, skall, där ej på

grund av sjukdom eller annat laga förfall ledighet beviljas honom, vara förlustig

vad av arvodet för riksdagen med tillämpning av den i 1 § första stycket

angivna grund belöper å den tid han utebliver.

5 §.

Varder riksdagsman av sjukdom hindrad att deltaga i riksdagsgöromålen,

undfår han oavkortat arvode under sammanlagt högst två månader men skall

för tid därutöver vidkännas avdrag å arvodet med en tredjedel av vad eljest

med tillämpning av den i 1 § första stycket angivna grund skolat för samma

tid utgå.

6 §.

För resa till och från riksdag är riksdagsman berättigad till resekostnadsoch

traktamentsersättning. Dock utgår traktamentsersättning icke för dag, för

vilken arvode enligt 1 § första stycket beräknas utgå.

Besöker riksdagsman under lagtima riksdag efter beviljad ledighet hemorten,

äger han åtnjuta resekostnadsersättning, dock högst för fem resor fram

och åter.

Resekostnads- och traktamentsersättning utgå i enlighet med bestämmelserna

i gällande allmänna resereglemente, varvid riksdagsman skall anses tillhöra

högsta rese- och traktamentsklass.

7 §.

Utbetalning av arvode och ersättning varom i denna stadga förmäles ombesörjes

av fullmäktige i riksgäldskontoret, vilka ock, efter samråd med kamrarnas

talmän, meddela närmare bestämmelser angående utbetalningen.

Denna stadga träder i kraft den dag, då det vilande förslaget till ändrad

lydelse av §§ 12, 23, 38 och 50 riksdagsordningen, efter att hava av riksdagen

antagits, varder av Konungen gillat. Arvode för den efter ikraftträdandet

återstående tiden av då pågående riksdag skall utgå med så stor

del av arvodet för hel riksdag enligt de nya bestämmelserna som, därest riksdagstiden

räknas till 140 dagar från riksdagens början, belöper på det antal

dagar vilka efter ikraftträdandet återstå av nämnda tid.

I samband med förevarande förslag till stadga har utskottet till behandling

förehaft en i anledning av den kungl, propositionen inom andra kammaren

väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 414, av herr Johanson i Hallagården,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 8.

3

vari hemställes, att riksdagen för sin del måtte besluta sådan ändring av

Kungl. Maj:ts förslag i propositionen nr 6, att 5 § i den föreslagna stadgan erhåller

följande lydelse:

»Varder riksdagsman av sjukdom eller uppdrag, för vilket särskilt arvode

utgår, hindrad —--för samma tid utgå.»

Beträffande motiveringen för propositionen får utskottet hänvisa till det vid

densamma fogade utdraget av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

den 27 januari 1933 samt beträffande motiveringen för det i motionen

framlagda förslaget till samma motion.

Det av 1932 års riksdag såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling

antagna förslaget till ändrad lydelse av §§ 12, 23, 38 och 50 riksdagsordningen

innebär i huvudsak följande:

Riksdagsmannaarvodet fastställes för lagtima riksdag, som ej upplöses enligt

§ 5 riksdagsordningen, till 3,000 kronor för ledamot av riksdagen, som är

bosatt å riksdagsorten, samt till 4,000 kronor för annan ledamot. Vid urtima

riksdag utgår arvode för den tid riksdagen är samlad med en fjärdedel för

månad räknat av arvodet vid lagtima riksdag, dock högst med detta senare

arvodes hela belopp. Kör resa till och från riksdagen åtnjuter riksdagsman

ersättning. Härjämte utgår till riksdagsman, som under lagtima riksdag efter

beviljad ledighet besöker hemorten, ersättning för därav föranledd resekostnad,

dock högst för fem resor fram och åter. Arvode och ersättning åtnjutas under

de villkor och i enlighet med de särskilda föreskrifter, som meddelas i en av

Kungl. Maj :t och riksdagen samfällt beslutad stadga örn ersättnings utgående

för riksdagsmannauppdragets fullgörande.

I anledning av detta utbrytande ur grundlag av detaljbestämmelserna rörande

riksdagsmannaarvodet hemställde föregående års riksdag i skrivelse till Kungl.

Maj:t (skrivelse nr 217) örn framläggande för 1933 års riksdag av förslag till

stadga i ämnet. I skrivelsen angåvos några av de ämnen, som enligt riksdagens

mening lämpligen borde eller kunde göras till föremål för reglering i

stadgan. Härom uttalades i skrivelsen följande:

I stadgan bör inflyta en föreskrift motsvarande den nu i grundlagen uttryckta

regeln, att riksdagsman, som icke i rätt tid inställer sig vid riksdagen,

skall gå förlustig den honom eljest för samma tid tillkommande delen av arvodet.

I viss anslutning till vad som gällde redan enligt riksdagsordningen i dess

ursprungliga lydelse, enligt vilken ersättning utgick i form av fast arvode,

böra vidare bland bestämmelserna om villkoren för rätt att uppbära fullt arvode

upptagas föreskrifter örn att från arvodesbeloppet skall göras visst avdrag

för det fall, att riksdagsman avgår från sin befattning, innan riksdagen varit

samlad fyra månader, eller att Konungen upplöser riksdagen, innan så lång

tid av dess sammanträde förflutit. Härjämte synas böra införas föreskrifter

örn att riksdagsman, som utan erhållen ledighet eller utan anmält, behörigen

styrkt laga förfall avhåller sig från riksdagsgöromålen, skall mista den del

av arvodet, som belöper på samma tid. Vidare torde det böra tagas under

övervägande, huruvida bestämmelser böra införas därom, att riksdagsman, som

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

är hindrad deltaga i riksdagsgöromålen för fullgörande av annat offentligt

uppdrag, för vilket ersättning utgår, skall avstå viss del av arvodet. Dessutom

bör undersökas, om särskilda föreskrifter kunna givas för det utomordentliga

fall, att riksdag, i trots av att det löpande riksdagsarbetet fullbordats,

ändock icke avslutas, utan riksdagsmännen efter någon tid kallas till huvudstaden

för sammanträde i kamrarna. I stadgan bör även angivas den tid (t. ex.

såsom för närvarande var femtonde dag), vid vilken lämplig del av arvodet bör

utbetalas. Det torde i samband härmed även förtjäna tagas under övervägande,

huruvida med sista utbetalning bör anstå tills riksdagens beslut rörande statsreglering

blivit fattat. I stadgandet torde ock böra införas föreskrifter, som

ersätta nu gällande mindre tillfredsställande regler angående reseersättning

för färd till och från riksdagen samt under riksdagen till hemorten och åter

och för resekostnadens beräkning i båda fallen fastställas samma grunder.

Kungl. Maj:t har i anledning av nyssnämnda skrivelse i förevarande proposition

framlagt förslag till stadga örn ersättnings utgående för riksdagsmannauppdragets

fullgörande.

Enligt 1 § i förslaget skall riksdagsmannaarvodet för lagtima riksdag utbetalas

efter beräknad fördelning på 150 dagar sålunda, att en tiondel av arvodet

— 300 resp. 400 kronor -— utbetalas i efterskott var femtonde dag. Denna

anordning med arvodets fördelning på 150 dagar finner utskottet ändamålsenlig.

Härigenom torde i stort sett syftemålet ernås med den av riksdagen i

dess skrivelse framförda tanken att låta med sista utbetalningen anstå, tills

riksdagen fattat beslut örn statsregleringen. I propositionen föreslås arvodet vid

urtima riksdag skola utbetalas likaledes var femtonde dag, dock i detta fall

med hälften av det för sådan riksdag fastställda arvodesbeloppet för månad.

Departementschefen har i samband härmed uttalat att, för det fall att lagtima

riksdag åtskiljes före utgången av sista betalningsterminen, allt vad som då

återstår oguldet senast skall utbetalas vid dylik tidpunkt. Utskottet anser för

sin del önskvärt att en uttrycklig bestämmelse härom införes i stadgan och

föreslår därför en jämkning i formuleringen av 1 § i förslaget.

I 2 § i förslaget till stadga är införd en bestämmelse av innehåll, att riksdagsman

för lagtima riksdag, som upplöses innan den varit tillsammans fyra

månader, för den tid riksdagen är samlad skall vara berättigad till arvode med

ett belopp motsvarande för månad räknat en fjärdedel av det arvode som eljest

skolat för riksdagen utgå. Det synes utskottet riktigt, att den behållna delen

av arvodet i förevarande fall beräknas till ett något högre belopp än vad som

enligt den i 1 § fastställda regeln belöper å tiden före riksdagsupplösningen.

Lämpligen kan detta såsom i propositionen föreslagits ske på så sätt, att riksdagsman

för tiden före upplösningen får uppbära ett efter grunderna för urtima

riksdag beräknat arvode.

Örn riksdagsman tillträder sin befattning eller avgår under pågående riksdag,

skall han enligt 3 § i förslaget till stadga endast äga uppbära vad av

arvodet för riksdagen med tillämpning av den i 1 § första stycket angivna

grund belöper å den tid han innehaft uppdraget. I förevarande förslag till

stadgande har utskottet endast ansett sig i förtydligande syfte böra göra en

mindre redaktionell ändring.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr S.

5

Enligt 4 § i förslaget skall riksdagsman, som icke i rätt tid inställer sig

vid riksdagen, utom för det fall att ledighet på grund av sjukdom eller annat

laga förfall beviljats honom, gå förlustig den del av arvodet för riksdagen,

som med tillämpning av den i 1 § angivna grunden belöper å tiden för

hans bortovaro. Bestämmelsen har enligt departementschefens uttalande utformats

i överensstämmelse med den praxis, som i varje fall på senare år

följts vid tillämpningen av regeln i § 12 tredje stycket och § 23 andra stycket

riksdagsordningen. Undantag från regeln örn förlust av viss del av arvodet

vid försenad inställelse vid riksdag anser utskottet, som icke funnit skäl

föreligga att frångå sagda praxis, lämpligen böra även för framtiden göras

vid styrkt laga förfall, oavsett örn ledighet på grund därav beviljats eller ej,

och därjämte såväl i det i förslaget till stadga upptagna fallet av sjukdom

eller annat laga förfall som vid erhållen ledighet av annan grund från riksdagsgöromålen.

I följd härav har utskottet vidtagit en jämkning i paragrafens

formulering.

För det fall att riksdagsman av sjukdom är hindrad deltaga i riksdagsgöromålen

skall han enligt 5 § i förslaget för tid utöver två månader vidkännas

avdrag å arvodet med en tredjedel av vad som eljest med tillämpning

av den i 1 § första stycket angivna grund skolat utgå för samma tid. Det

synes utskottet principiellt riktigt att i förevarande hänseende med sjukdom

jämställa laga förfall överhuvud taget, varigenom jämväl syftemålet med det i

motionen 11:414 framställda förslaget ernås. Avdrag å arvodet torde likaledes

böra göras för det fall att riksdagsman utöver viss tid erhåller ledighet

från riksdagsgöromålen. I enlighet med denna uppfattning har utskottet uppgjort

förslag till ändrad lydelse av förevarande paragraf i förslaget.

I 6 § i förslaget stadgas, att riksdagsman för resa till och från riksdagen

skall vara berättigad till resekostnads- och traktamentsersättning samt för

högst fem resor till hemorten under lagtima riksdag efter beviljad ledighet

till resekostnadsersättning. Resekostnads- och traktamentsersättning skall

enligt förslaget till stadga utgå i enlighet med bestämmelserna i gällande allmänna

resereglemente, varvid riksdagsman skall anses tillhöra högsta reseoch

tråktamentsklass. Utskottet finner det emellertid mindre lämpligt att

låta förevarande stadga av konstitutionell natur hänvisa till bestämmelser i

ett formellt av Kungl. Majit allena beroende resereglemente med därtill hörande

tillägg, vilka dessutom allt som oftast undergå förändringar. I stället

föreslår utskottet, att riksdagsman både såsom hittills för visst antal resor

till hemorten efter beviljad ledighet under lagtima riksdag och med ändring

av hittills tillämpad praxis jämväl för resorna till och från riksdagen skall

äga åtnjuta ersättning endast för därav föranledd resekostnad, alltså i samtliga

dessa fall för den verkliga resekostnaden, vilket också överensstämmer

med gällande resereglementes bestämmelser. I överensstämmelse med gällande

praxis böra till hemresor »efter beviljad ledighet» även räknas

i samband med riksdagens påskferier företagna resor till hemorten, oberoende

av örn särskild ledighet för dem beviljats enskild riksdagsman eller ej. Begränsas

reseersättningen vid resor till och från riksdagen på angivet sätt, tor
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

6 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

de emellertid syftet nied hittills gällande regler böra tillgodoses på det sätt,

att i stället visst dagtraktamente vid dessa båda resor erhålles. Detta synes

utskottet lämpligen böra bestämmas till tjugofem kronor för vardera resan.

Det av utskottet uppgjorda förslaget till ändrad lydelse av paragrafen

har utformats i enlighet härmed.

Utbetalning av arvode och ersättning enligt stadgan skall jämlikt 7 § i

förslaget liksom tillförne ombesörjas av fullmäktige i riksgäldskontoret, vilka

även, efter samråd med kamrarnas talmän, skola vara behöriga meddela närmare

bestämmelser angående utbetalningen. Mot förevarande stadgande i

förslaget finner utskottet ej anledning till erinran.

Stadgan skall enligt förslaget träda i kraft den dag, då det vilande förslaget

till ändrad lydelse av §§ 12, 23, 38 och 50 riksdagsordningen, efter att

hava av riksdagen antagits, varder av Konungen gillat. Härtill har fogats

en bestämmelse för reglering av arvodet vid den första tillämpningen av de

nya grunderna. Med hänsyn till att de nu gällande totalbeloppen för dagtraktamenten

äro beräknade för en riksdagstid av ungefär 140 dagar har det synts

departementschefen, som örn arvode för den efter ikraftträdandet återstående

tiden av då pågående riksdag borde utgå med så stor del av arvodet för hel

riksdag enligt de nya bestämmelserna som, därest riksdagstiden räknas till

140 dagar från riksdagens början, belöper på det antal dagar vilka efter

ikraftträdandet återstå av nämnda tid.

Utskottet har övervägt frågan, huruvida det vilande grundlagsförslaget

rörande riksdagsmannaarvodet skulle kunna träda i kraft redan under innevarande

riksdags lopp eller böra anstå till dess åtskiljande, och härvid kommit

till den slutsatsen att avgörande hinder icke möta för dess ikraftträdande

före riksdagens avslutande, något som även såväl Kungl. Majit som föregående

års riksdag förutsatt. I fråga örn den övergångsbestämmelse som

föranledes härav finner utskottet visserligen att, örn en beräkning efter visst

dagantal skulle göras, skäl finnas för Kungl. Maj :ts förslag, men då ersättningen

enligt det vilande grundlagsförslaget icke skall utgå i form av dagtraktamente

utan som arvode för riksdag, har det synts utskottet både riktigare

och lämpligare att anknyta övergångsbestämmelsen till de utbetalningsterminer,

som i 1 § i stadgan fastställts och som överensstämma med hittills

gällande ordning. Den av utskottet föreslagna övergångsbestämmelsen innebär

salunda, att arvodet för den efter ikraftträdandet återstående tiden av

riksdagen skall utbetalas å samma tider och med samma belopp — 300 resp.

400 kronor , som örn de nya bestämmelserna gällt allt ifrån riksdagens början.

Det synes utskottet obehövligt att införa uttrycklig föreskrift bland övergångsbestämmelserna

örn, att tid, efter vilken visst avdrag å arvodet enligt

5 § i stadgan skall göras i följd av bortovaro från riksdagen, ej kan börja

löpa förrän i och med stadgans ikraftträdande, eller att riksdagsman vid i

övrigt givna förutsättningar under den efter ikraftträdandet återstående delen

av riksdagen är berättigad till ersättning för ett antal av tillhopa fem resor

till hemorten, minskat med det antal, för vilket ersättning redan utgått

enligt hittills gällande bestämmelser. Att i enlighet med gällande bestämmel
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

7

ser redan gjorda utbetalningar icke påverkas av föreskrifterna i den nya stadgan,

torde här blott behöva framhållas.

Utskottet vill i samband med behandlingen av förevarande förslag till stadga

framhålla att, därest det vilande grundlagsförslaget rörande ersättning för riksdagsmannauppdragets

fullgörande kommer att träda i kraft — vilket såsom

ovan nämnts bland annat innebär att ersättningen, från att tidigare hava utgått

i form av dagtraktamente i fortsättningen kommer att få karaktären av fast

arvode —- en ändring i tilläggsbestämmelserna till gällande avlöningsreglementen,

vilka bero av Kungl. Maj :ts administrativa lagstiftning, synes påkallad

i den riktning, att riksdagsman, som samtidigt är tjänsteman inom statsförvaltningen,

icke efter grundlagsförslagets genomförande behöver vidkännas

ett större avdrag å lön eller arvode för tjänstledighet för riksdagsmannauppdragets

fullgörande än som varit fallet enligt hittills gällande bestämmelser.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj :ts förevarande

förslag till stadga örn ersättnings utgående för riksdagsmannauppdragets

fullgörande icke kunnat av riksdagen i

oförändrat skick antagas, måtte i anledning av den kungl, propositionen

och motionen II: 414 samt under förutsättning att

ändring i riksdagsordningen i överensstämmelse med ett av

riksdagen såsom vilande till vidare grundlagsenlig behandling

antaget förslag till ändrad lydelse av §§ 12, 23, 38 och 50

riksdagsordningen varder i grundlagsenlig ordning beslutad,

antaga följande

Förslag

till

stadga

om ersättnings utgående för riksdagsmannauppdragets fullgörande.

1 §•

För lagtima riksdag fastställt arvode till riksdagsman utbetalas i efterskott

med en tiondel var femtonde dag, räknat från riksdagens början. Vid urtima

riksdag utbetalas i efterskott var femtonde dag, räknat från riksdagens början,

hälften av det för sådan riksdag fastställda arvodesbeloppet för månad.

Åtskiljes riksdag å sådan tid, att arvodet till riksdagsman enligt här ovan

angivna grunder icke i sin helhet utbetalats, skall återstående delen av arvodet

på en gång utbetalas vid riksdagens slut.

Dag för utbetalning må jämkas efter ty med hänsyn till infallande helg

eller eljest prövas lämpligt.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

2 §.

Upplöser Konungen lagtima riksdag, innan den varit fyra månader tillsammans,

äger riksdagsman för den tid riksdagen varat åtnjuta arvode med ett

belopp motsvarande, för månad räknat, en fjärdedel av det arvode som eljest

skolat för riksdagen utgå.

3 §.

Tillträder riksdagsman sin befattning eller avgår riksdagsman under pågående

riksdag, äger han uppbära allenast vad av arvodet för riksdagen med

tillämpning av den i 1 § första stycket angivna grund belöper å den tid lian

sålunda innehaft uppdraget.

4 §.

Riksdagsman, som icke i rätt tid inställer sig vid riksdag, skall, där han ej

visar laga förfall eller ledighet ej beviljas honom, vara förlustig vad av arvodet

för riksdagen med tillämpning av den i 1 § första stycket angivna grund

belöper å den tid han utebliver.

5 §.

Varder riksdagsman av laga förfall hindrad deltaga i riksdagsgöromålen

eller erhåller han ledighet därifrån, skall han för tid, varmed frånvaron sammanlagt

överstiger sextio dagar, vidkännas avdrag å arvodet med en tredjedel

av vad eljest med tillämpning av den i 1 § första stycket angivna grund skolat

för samma tid utgå.

6 §.

Vid resa till och från riksdag är riksdagsman, som icke är bosatt å ort där

riksdagen hålles, berättigad ej mindre till ersättning för därav föranledd resekostnad

än även till ett dagtraktamente å tjugufem kronor för vardera resan.

Besöker riksdagsman under lagtima riksdag efter beviljad ledighet hemorten,

äger han åtnjuta ersättning för därav föranledd resekostnad, dock högst för

fem resor fram och åter.

7 §.

Utbetalning av arvode och ersättning varom i denna stadga förmäles ombesörjes

av fullmäktige i riksgäldskontoret, vilka ock, efter samråd med kamrarnas

talmän, meddela närmare bestämmelser angående utbetalningen.

Denna stadga träder i kraft den dag, då det vilande förslaget till ändrad

lydelse av §§ 12, 23, 38 och 50 riksdagsordningen, efter att hava av riksdagen

antagits, varder av Konungen gillat. Arvode för den efter ikraftträdandet

återstående tiden av då pågående riksdag utgår enligt de nya bestämmelserna

med tillämpning av de i 1 § av denna stadga angivna grunder.

Stockholm den 17 februari 1933.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 8.

9

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Hallén, Strömberg, Oscar G. Karlsson, greve

Spens, Hellberg, Sandegård, Sundberg, Larsén, Björkman, Mellén, Persson i Trången,

Brännberg, Pehrsson i Göteborg, Lindmark, Nordström, Lundén, Wiklund, Lundquist

i Rotebro och Ström i Göteborg.

Särskilt yttrande

av herr Persson i Trången, som anfört:

Jag har i avseende å 5 § härovan inom utskottet hävdat den meningen, att

den tid, varunder riksdagsman som på grund av laga förfall eller beviljad

ledighet, äger att utfå tillkommande arvode oavkortat, bort sättas till 60 dagar

vid ledighet föranledd av med läkarintyg styrkt sjukdom och vid övriga

fall till endast sammanlagt 30 dagar.

Enär det emellertid inom utskottet påvisats en del tekniska svårigheter för

realiserandet av den föreslagna artskillnadens tillämpning, och då tiden icke

medgett nödig omprövning till ett förebyggande härav, har jag för närvarande

låtit mig nöja med utskottsmajoritetens utlåtande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1933:46 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition till riksdagen med förslag till stadga om ersättnings utgående för riksdagsmannauppdragets full s. 13 i texten