Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion örn allmän revision av rikets grundlagar.

1933-05-05 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1933:30, Utlåtande i anledning av väckt motion örn allmän revision av rikets grundlagar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 80.

1

Nr 30.

Ankom till riksdagens kansli den 5 maj 1933 kl. 3 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion örn

allmän revision av rikets grundlagar.

Uti en inom första kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 243, har herr Lindhagen hemställt, »att riksdagen ville anhålla, att

regeringen efter allsidig beredning mätte framlägga förslag till en allmän

revision av rikets grundlagar».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Föreliggande motion synes avse dels en formell revision av rikets grundlagar,

dels ock sakliga ändringar av åtskilliga bestämmelser i dessa lagar

ävensom införande i dem av bestämmelser rörande konstitutionella frågor, vilka

icke vare sig genom grundlagsbestämmelser eller i praxis reglerats av vår

konstitutionella rätt.

Vår främsta nu gällande grundlag, regeringsformen av den 6 juni 1809, har

utarbetats med beaktande av historiska och för Sverige säregna förhållanden

inom statsstyrelsen och förvaltningen. Även örn nya former delvis skapades

genom de år 1809 antagna grundlagarna, anknötos dessa dock i största utsträckning

till vad förut gällt. Regeringsformen har även alltsedan sin tillkomst

genom sin elasticitet visat sig väl fylla sin uppgift och möjliggjort en lycklig

konstitutionell utveckling. Trots de ändringar, som vid åtskilliga tillfällen

företagits i denna grundlags bestämmelser, utgör densamma såväl formellt

som sakligt en enhetlig och fast grundval för Sveriges författning. En revision

av regeringsformen är så mycket mindre befogad som dess bestämmelser

visat sig möjliggöra en god samverkan mellan konung och riksdag i olika

och för skilda tider lämpade former. I den mån så erfordrats hava i regeringsformen

företagits partiella reformer, och det är utan tvivel den väg, som

bör beträdas, därest några sakliga ändringar i regeringsformen skulle visa

sig vara nödiga och nyttiga.

Yad utskottet sålunda anfört beträffande regeringsformen gäller även, om än

i mindre grad, örn rikets övriga grundlagar. Beträffande riksdagsordningen

har i motionen erinrats, att första kammaren vid 1932 års riksdag i vissa avseenden

avslog av konstitutionsutskottet framlagt förslag örn vissa ändrade

bestämmelser i riksdagens arbetsformer. Utskottet kan dock icke underlåta

att framhålla, att den föreslagna reformen i flera väsentliga avseenden antagits

av 1932 års riksdag och slutligen godkänts innevarande riksdag.

I motionen ha även framförts vissa särskilda författningsspörsmål, vilka utskottet

dock med hänsyn till det sammanhang, vari de framställts, saknar anledning

upptaga till närmare behandling.

Bihang till riksdagens protokoll 1983. 5 sami. Nr 80—81.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.

Sålunda ifrågasattes reformering av det proportionella valsättet, därvid

även berörts frågan örn majoritetsval i enmansvalkretsar. Dessa frågor hava

förut av riksdagen behandlats varje år under tiden 1924—1930 och då av

utskottet avstyrkts och av riksdagen avslagits. Skäl för att riksdagen nu

skulle upptaga dessa frågor till förnyad utredning synes icke föreligga.

Beträffande den i motionen berörda frågan örn införande i grundlagarna av

decisiv folkomröstning, får utskottet erinra därom, att utredning och betänkande

angående ifrågavarande spörsmål avgivits av folkomröstningskommittén

den 28 februari 1923. Den uppfattning denna kommitté företrädde, nämligen

att dåvarande förhållanden i Sverige icke gåve tillräckliga skäl för att framlägga

förslag örn införande av ett decisivt folkomröstningsinstitut i Sveriges

författning, torde alltjämt äga giltighet. .v

Ej heller övriga i motionen framförda förslag till reformer torde böra göras

till föremål för någon utredning.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens -åt*

gärd föranleda.

Stockholm den 5 maj 1933. ■ - - ?

På konstitutionsutskottets vägnar: .

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, Oscar G. Karlsson*, greve Spens,

Hellberg, Sandegård, Larsén, Björkman, Mellén, P. Sandström, Borg*, Magnusson

i Tumhult, Andersson i Igelboda, Gustafson i Kasenberg, Olsson i Mora, Vougt,

Petersson i Broaryd, Nordström*, Lundqvist i Rotebro och Johnsson i Norrahammar*.

Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.