Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Majit med begäran örn utredning, huruvida och under vilka villkor undantag måtte kunna göras från den i § 24 riksdagsordningen givna bestämmelsen, samt örn framläggande för riksdagen av det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning. _ Efter verkställd utredning i ämnet antogs såsom vilande av 1919 års lagtima riksda

1933-05-11 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1933:32, Skrivelse till Kungl. Majit med begäran örn utredning, huruvida och under vilka villkor undantag måtte kunna göras från den i § 24 riksdagsordningen givna bestämmelsen, samt örn framläggande för riksdagen av det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning. _ Efter verkställd utredning i ämnet antogs såsom vilande av 1919 års lagtima riksda

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

1

Sr 32.

Ankom till riksdagens kansli den 11 maj 1933 kl. 3 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition

till riksdagen med förslag till ändrad lydelse

av § 24 riksdagsordningen ävensom väckta motioner angående

vissa ändringar i lagen örn val till riksdagen.

Till konstitutionsutskottets handläggning hade båda kamrarna den 24 mars

1933 hävisat en av Kungl. Majit till riksdagen avlåten proposition, nr 227, däri

Kungl. Majit till riksdagens prövning i grundlagsenlig ordning framlagt följande
Förslag
till
-

ändrad lydelse av §

(Nuvarande lydelse:)

Rösträtt må ej utövas av annan valberättigad

än den, som vid valtillfälle

personligen sig inställer; dock att dels

sådan valberättigad, som genom frånvaro

från valdistriktet till följd av yrkes-

eller tjänsteförpliktelse är förhindrad

att personligen inställa sig

vid valtillfället, må, i den utsträckning

och under de villkor, som stadgas

i vallagen, utan sådan inställelse

avgiva valsedel, dels ock make må, i

den ordning, som stadgas i nyssnämnda

lag, avgiva valsedel genom andra

maken, därest denna är röstberättigad.

24 riksdagsordningen

24.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

Rösträtt må ej utövas av annan valberättigad

än den, som, på sätt i vallagen

sägs, vid valförrättning personligen

sig inställer; dock att dels sådan

valberättigad, som till följd av yrkeseller

tjänsteförpliktelse är förhindrad

att personligen inställa sig, må, i den

utsträckning och under de villkor som

stadgas i vallagen, utan sådan inställelse

avgiva valsedel, dels ock make

må, i den ordning som stadgas i nyssnämnda

lag, avgiva valsedel genom

andra maken, därest denna är röstberättigad.

I samband härmed har konstitutionsutskottet till behandling förehaft de inom

riksdagen väckta, likalydande motionerna nr 33 i första kammaren av herr

Lindström m. fl. och nr 39 i andra kammaren av herr Ström, i Göteborg m. fl.,

vari hemställes, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit begära utredning

om sådana förändringar i vallagen, att de av i motionen angivna skäl

Bihang till riksdagens protokoll. 5 sami. Nr 32—33. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 KonstitutionsutsJcottets utlåtande Nr S2.

från rösträttens utövande utestängda befolkningsgrupper beredas tillfälle att

deltaga i allmänna val.

Beträffande motiveringen för det i propositionen framlagda förslag får utskottet

hänvisa till det vid propositionen fogade utdrag av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden den 17 mars 1933 samt beträffande motiveringen

för det i motionerna framlagda förslaget till motionerna.

Historik. Ursprungligen stadgades såsom undantagslös regel i § 24 riksdagsordningen,

att rösträtt ej finge utövas av annan valberättigad än den, som

vid valtillfälle personligen inställde sig.

I samband med kraven på rösträttens utsträckning framkommo emellertid

i början av 1900-talet de första förslagen örn medgivande av undantag från

nämnda regel. År 1908 beslöt riksdagen på förslag av konstitutionsutskottet

sedan vid 1907 års riksdag grundlagsändring, innebärande rösträttens utsträckning,

antagits som vilande — skrivelse till Kungl. Majit med begäran örn

utredning, huruvida och under vilka villkor undantag måtte kunna göras från

den i § 24 riksdagsordningen givna bestämmelsen, samt örn framläggande för

riksdagen av det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.

_ Efter verkställd utredning i ämnet antogs såsom vilande av 1919 års lagtima

riksdag i anledning av en kungl, proposition och på hemställan av särskilda

utskottet sadan grundlagsändring, att undantag från regeln i § 24

riksdagsordningen örn personlig inställelse vid valtillfället medgavs dela för

äkta make, som ägde avgiva valsedel genom andra maken, därest denna vore

röstberättigad, dels ock för valberättigad, som genom frånvaro från valdistrikt

till följd av yrkes- eller tjänsteförpliktelse vore förhindrad att inställa

sig vid valtillfället och som i den utsträckning och under de villkor,

som stadgades i vallagen, finge avgiva valsedel. Grundlagsförslaget antogs

definitivt vid 1921 års riksdag.

Beträffande den närmare utformningen av stadgandena örn rätt att insända

röst hade i det till riksdagen vid 1919 års riksdag fogade utdraget av statsrådsprotokollet

uttalats, att sådan rätt borde tillkomma väljare, som vore förhindrade

att inställa sig vid valtillfället pa grund av nödvändigt uppehåll

utom valdistriktet för utövande antingen av militärtjänst eller av sådant yrke

eller sadan allmän tjänst, som regelmässigt medförde vistande utom valdistriktet.

Riksdagen fann emellertid, i enlighet med särskilda utskottets uttalande,

att företräde borde givas åt den läggning av bestämmelserna i ämnet,

att lättnaden i fråga örn kravet på personlig inställelse medgavs endast åt

vissa uppräknade yrkes- och tjänstegrupper, om vilka det gällde, att för dithörande

personer yrkes- och tjänsteutövning plägade utgöra ett alldeles bestämt

och oöverkomligt hinder att personligen infinna sig vid röstningen.

Lagstiftningens tillämpningsområde kunde då, anförde utskottet, klart avgränsas,

och man undveke den betänkliga olägenheten av en växlande och

osäker praxis. Utskottet förklarade dock, att, huru ifrågavarande stadganden

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

3

än formulerades, det måste inträffa, att ett visst godtycke komme att vidlåda

desamma. Lagstiftningen måste, enligt utskottets mening, nödvändigt

få karaktären av försökslagstiftning i ett vanskligt ämne. Enligt utskottets

förslag skulle den ifrågavarande rätten tillerkännas dem som utövade militärtjänst,

dem som utövade sjömansyrket eller såsom deltagare i fiske i öppen

sjö eller i annan egenskap tillhörde fartygspersonal samt dem, som tillhörde

personal vid statens eller enskilda järnvägar eller vid postverket, tullverket

eller lots- eller fyrväsendet, alltså större grupper, vilkas medlemmar i allmänhet

kunde anses tvungna att vid valtillfället vistas utom det egna valdistriktet.

De föreslagna bestämmelserna angående rätten till valsedelsförsändelse

infördes i den nya vallagen, som trädde i kraft år 1921 i och med det definitiva

genomförandet av författningsreformen åren 1918—1921.

Sedermera har blott en ändring vidtagits beträffande rätten att rösta utan

personlig inställelse, nämligen år 1924, då riksdagen biföll Kungl. Maj:ts proposition

att göra valsedelsförsändelseinstitutet för yrkes- och tjänstemän tilllämpligt

även å den, som tillhörde personalen vid svensk beskickning eller

svenskt konsulat, samt äkta make till sådan person.

Motsvarande regler att rösta utan personlig inställelse hava även införts

för de kommunala valens vidkommande.

Alltsedan år 1919 har inom riksdagen motionsvis framförts en rad förslag

örn utvidgning av rätt att rösta utan personlig inställelse, gående utöver

den principiella ramen för gällande lagstiftning på området. Dessa förslag

hava samtliga avstyrkts av vederbörande utskott och avslagits av riksdagens

båda kamrar. Härvid har bl. a. erinrats örn svårigheten att vid en utvidgning

av valsedelsförsändelseinstitutet draga en rationell gräns för åtnjutande

av rätten till dess användning och att valsedelsförsändelseinstitutet, tillämpat i

större utsträckning, vore ägnat att underlätta obehörig påtryckning på valmännen

samt även i övrigt kunde medföra menliga följder för valsäkerheten.

Propositionen. Det i propositionen framlagda förslaget till ändrad lydelse

av § 24 riksdagsordningen åsyftar att, utan att omedelbart i grundlag lämna

föreskrift därom, öppna möjlighet dels och i främsta rummet för införande

av en röstningsmetod, enligt vilken röstberättigad äger rätt avlämna valsedel i

annat valdistrikt än det, där han är uppförd i röstlängd, dels ock för begagnande

av valsedel av yrkes- och tjänsteman även i fall, då han vistas

inom valdistriktet. Förstnämnda rätt behövde enligt departementschefens

mening icke knytas endast till vissa begränsade grupper av väljare utan borde

kunna komma envar till godo, som av vad anledning som helst valdagen vistades

å annan ort inom riket än hemorten.

En närmare utredning i ämnet har inom justitiedepartementet verkställts

genom tillkallad sakkunnig, som utarbetat en promemoria med förslag i ämnet

jämte utkast till lagtext, vilka såsom bilagor fogats till propositionen. Förslaget

berör i huvudsak endast valen till andra kammaren och innebär, att vid

dessa val väljare skall kunna avlämna valsedel, avseende valet i den valkrets,

dit han hör, vid valförrättning i vilket valdistrikt inom riket, han finner mest

lägligt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

4 Konstitutionsutskottets utlåtande, Nr 32.

Departementschefen Ilar förklarat sig icke vara beredd att taga bestämd

ståndpunkt till de i nämnda förslag uppdragna riktlinjerna men hava för avsikt

att på grundval av promemorian verkställa vidare utredning i ämnet, närmast

genom infordrande av vederbörande myndigheters yttranden.

Genom den föreslagna grundlagsändringen skulle enligt departementschefens

mening lösningen av reformfrågan icke på något sätt föregripas. Antoges

förslaget till ändrad lydelse av § 24 riksdagsordningen såsom vilande

av innevarande riksdag, skulle vid första riksdag efter nya allmänna val till

andra kammaren, då grundlagsändringsförslaget skulle slutligen prövas, fullständigt

förslag till lagändringar kunna framläggas, därest lämpligheten därav

bekräftades vid den fortsatta utredningen.

Motionerna. Dessa åsyfta i likhet med propositionen att åstadkomma

lättnader för de röstberättigade att deltaga i allmänna val. Enligt motionärernas

mening äro enligt nu gällande valrättsbestämmelser vissa befolkningsgrupper

praktiskt taget uteslutna från deltagande i val. Denna olägenhet

kunde i väsentlig mån avhjälpas genom att röstberättigad finge avgiva sin

röst på den plats inom riket, där han vistades vid valtillfället; alla som vistades

i utlandet kunde avgiva valsedel genom konsulat eller genom något slag

av valsedelsförsändelse av enklare slag än de nuvarande.

Det är av vikt, att de röstberättigade i största möjliga utsträckning beredes

tillfälle att utöva den enligt författningen dem tillerkända rösträtten.

De åtgärder, som redan vidtagits till underlättande av röstning för vissa

kategorier medborgare, kunna knappast anses fylla skäliga anspråk. Valsedelsförsändelseinstitutet

för äkta makar användes visserligen i stor utsträckning

och fyller ett verkligt behov. Men däremot har rätten för vissa yrkesoch

tjänstemannagrupper att insända valsedel icke fått större praktisk betydelse.

Vid de efter valsedelsförsändelseinstitutets införande förrättade valen

till andra kammaren har sålunda blott omkring 0.1 % av de godkända valsedlarna

avgivits genom valsedelsförsändelse av förevarande slag. En av de väsentliga

anledningarna härtill torde vara att söka i det invecklade tekniska

förfarandet, vilket också haft till följd att antalet kasserade, insända valsedlar

varit synnerligen högt, 10—20 % av samtliga. Valsedelsförsändelseinstitutet

är icke ens tillfredsställande för de begränsade kategorier yrkes- och tjänstemän,

å vilka det för närvarande äger tillämpning. Det kunde därför förtjäna

undersökas, huruvida icke en förenkling i formerna och en lättnad i villkoren

för rätt att insända valsedel i det särskilda fallet vore möjlig genomföra utan

att valsäkerheten äventyrades. Betänkligheter måste dock ur valsäkerhetens

synpunkt möta att utsträcka institutets tillämplighet till de andra kategorier

av väljare, vare sig de äro yrkes- eller tjänstemän eller icke, för vilka befrielse

från kravet på personlig inställelse vid valförrättningen i hemorten kunde

vara erforderlig. I stället för att utsträcka tillämpningsområdet för valsedelsförsändelseinstitutet,

kunde det sättas i fråga, huruvida icke detsamma

borde begränsas eller avskaffas för väljare inom landet, därest det visade sig

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32. 5

tekniskt möjligt att på andra vägar på ett tillfredsställande sätt underlätta

valdeltagandet.

En dylik utväg Ilar antytts i propositionen och närmare utvecklats i promemorian.

Den där åsyftade rätten för väljare att avlämna röst vid valförrättning

i annat valdistrikt inom riket än det, där han är i röstlängden

uppförd, äger den förtjänsten, att det medgiver upprätthållandet av kravet

på personlig inställelse inför valförrättare. Det är vidare icke uteslutet, att

den åsyftade rätten för väljare att rösta vid valförrättning utom hemorten

skulle kunna komma en var till godo, som av vad anledning som helst valdagen

vistas å annan ort inom riket än hemorten, utan att valsäkerheten härigenom

äventyrades. Mot den i propositionen antydda vägen för underlättande

av valdeltagandet lärer enligt utskottets mening vägande principiella invändningar

icke kunna riktas. Tänkbart är emellertid att hinder av teknisk eller

annan art kunna förefinnas för införande av bestämmelser i angiven riktning.

Huru härmed förhåller sig kan dock icke helt utrönas annat än genom en fortsatt

utredning i ämnet.

För slutligt ståndpunktstagande till förevarande fråga anser utskottet det

behövligt att efter slutförande av utredningen, som dock icke synes böra begränsas

enbart till andrakammarvalen, i ett sammanhang få taga ställning till

frågan örn de erforderliga ändringarna i grundlag och vallag. Det kan icke

anses uteslutet, att andra grundlagsändringar än den i propositionen föreslagna

härför kunna bliva erforderliga eller i samband härmed lämpligen böra

företagas.

Utskottets hemställer alltså,

1) att riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nu icke kunnat av riksdagen bifallas, ville

i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa örn fortsatt utredning

av ovan berörda frågor samt framläggande för riksdagen av

de förslag, vartill utredningen må föranleda; samt

2) att motionerna I: 33 och II: 39 måtte anses besvarade

genom vad utskottet ovan hemställt.

Stockholm den 11 maj 1933.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Hallén, Strömberg, greve Spens, Hellberg,

Sandegård*, Sundberg, Larsén, Björkman, Sandström, Borg*, Magnusson i Tumhult,

Andersson i Igelboda, Fast*, Olsson i Mora, Petersson i Broaryd, Holmström,

Lundqvist i Rotebro och Ström i Göteborg.

Ej närvarande vid justeringen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SS.

Reservationer:

1) av herrar Björkman och Magnusson i Tumhult.

2) av herr Andersson i Igelboda, som yrkat bifall till den kungl, propositionen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.