Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 36

1933-05-19 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1933:36, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 36

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 36.

15

Nr 36.

Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1933 kl. 6 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition till riksdagen med förslag till ändrad lydelse

av § 20 regeringsformen jämte i ämnet väckta

motioner.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna den 24 mars

1933 hänvisat en av Kungl. Majit till riksdagen avlåten proposition, nr 226,

däri Kungl. Majit till riksdagens prövning i grundlagsenlig ordning framlagt

följande

Förslag

till

ändrad lydelse av § 20 regeringsformen.

§ 20.

(Nuvarande lydelse:)

De mål, som från krigsdomstolarna

dragas under Konungens prövning,

skola uti högsta domstolen företagas

och avgöras. Tvenne militärpersoner

av högre grad, dem Konungen härtill

utser och förordnar, böra med domare

jäv och ansvar och utan särskilt arvode

sådana mål i högsta domstolen

övervara och däröver rösta, dock må

domarenas antal icke överstiga åtta.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

De mål, som från krigsdomstolarna

dragas under Konungens prövning,

skola uti högsta domstolen företagas

och avgöras.

I samband härmed har konstitutionsutskottet till behandling förehaft de i

anledning av propositionen väckta, likalydande motionerna nr 300 i första

kammaren av herrar Sandström och Mellén och nr 469 i andra kammaren av

herr Ossbahr m. fl., i vilka motioner hemställes, att riksdagen måtte avslå

Kungl. Majits förevarande proposition.

Beträffande motiveringen för det i propositionen framlagda förslaget får

utskottet hänvisa till det vid propositionen fogade utdrag av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden den 17 mars 1933 samt beträffande

motiveringen för det i motionerna framlagda förslaget till motionerna.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 36.

Enligt § 20 regeringsformen i dess ursprungliga lydelse skulle i fredstid

de mål, som från krigsdomstolarna droges under Konungens prövning, företagas

och avgöras i högsta domstolen. Härvid skulle två militära ledamöter

av statsrådet deltaga. Under krigstid skulle med dylika mål förhållas efter

krigsartiklarna. Genom en ar 1815 vidtagen grundlagsändring utbyttes de

två militära ledamöterna av statsrådet mot två militärpersoner av högre grad.

I syfte att undanröja den oklarhet, som efter upphävandet av 1798 års krigsartiklar

genom 1868 års krigslagar uppstått i fråga örn behandlingen av krigsrättsmål

i högsta instans under krigstid, samt otvetydigt fastslå, att för behandlingen

av dylika mål i högsta instans enahanda regler skulle gälla under

krigstid som i fredstid antogs vid 1915 års riksdag nu gällande grundlagsregel

i fråga örn krigsrättsmåls handläggning i högsta instans.

I propositionen föreslås sådan ändring i förevarande grundlagsparagraf, att

det militära inslaget i högsta domstolen vid krigsrättsmåls handläggning avskaffas.

Grundlagsförslaget är väckt i samband med det i propositionen nr 223 till

riksdagen framlagda förslaget till lag med vissa bestämmelser örn krigsdomstolar

och rättegång därstädes. Enligt detta senare förslag skola de under fred

fungerande krigsdomstolarna med såväl civila som militära ledamöter upphöra

och i deras ställe allmän underrätt i regel vara första krigsdomstol samt

allmän hovrätt vara krigsöverdomstol. I de under krigstid och vid krigsmaktens

ställande pa krigsfot för annat ändamål än övning verksamma krigsdomstolarna

skall däremot enligt lagförslaget nu gällande ordning med militära

ledamöter i specialdomstolar bibehållas.

Departementschefen har anfört, att därest de allmänna domstolarna i enlighet

med nyssnämnda förslag konstituerades såsom krigsdomstolar, detta

komme att medföra, att högsta domstolen fortfarande vid handläggning av

militära mål även i fredstid finge bibehålla den sammansättning, som stadgas

i § 20 regeringsformen, och att alltså militära ledamöter allt fortfarande komme

att deltaga i handläggningen i högsta instans av dylika mål, vilka inkomme

fran de domstolar, a vilka den föreslagna lagen skulle äga tillämpning. Nyssnämnda

grundlagsstadgande borde icke kunna tolkas annorlunda, örn lagförslaget

antoges av riksdagen och termen krigsdomstol alltså i allmän lag bibehölles

såsom beteckning för alla dessa domstolar. Då departementschefen

emellertid, med utgångspunkt från denna tolkning, ansett sig böra tillerkänna

ett visst fog åt en av lagrådet gjord erinran, att det vore en inkonsekvens

i organisatoriskt hänseende att bibehålla det militära inslaget i högsta domstolen,

sedan detta avskaffats i de lägre instanserna, har förslaget örn ändrad

lydelse av § 20 regeringsformen framlagts för riksdagen. Departementschefen

har dock samtidigt framhållit, att det icke kunde anses vara någon olägenhet,

att de militära ledamöterna, även sedan omorganisationen av krigsdomstolarna

verkställts och trätt i kraft, kvarbleve i högsta domstolen intill dess

ändring av § 20 regeringsformen kunnat i grundlagsenlig ordning slutligen

antagas.

Enligt det till grund för förslaget till lag med vissa bestämmelser örn krigs
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 36.

17

domstolar och rättegång därstädes liggande utkastet till lag om upphävande

av vissa krigsdomstolar skulle regements- och stationskrigsrätter jämte särskilda

krigsrätter ävensom krigshovrätten upphöra samt mål och ärenden,

som hittills handlagts av dessa, överflyttas på de allmänna domstolarna.

Då sagda domstolar — bortsett från fältkrigsrätter i fall av mobilisering —

voro de enda som skulle vara verksamma i fredstid, avsåges med stadgandet

att praktiskt taget avskaffa de militära special domstolarna i första och andra

instans för fredstid. Under krig — liksom under mobilisering -— skulle

särskilda krigsdomstolar fortfarande kunna inrättas. I en till utkastet fogad

och till de hörda myndigheterna jämte utkastet överlämnad promemoria har

gjorts gällande, att i stadgandet i § 20 regeringsformen icke innefattades föreskrift

örn att militära mål skulle tillhöra specialdomstols prövning. Denna

grundlagsbestämmelse borde efter den ifrågasatta lagstiftningens genomförande

endast få tillämpning i fråga örn mål, som fullföljdes till högsta domstolen

från de krigsdomstolar, som i händelse av krig eller mobilisering fortfarande

kunde vara inrättade.

Enligt § 83 regeringsformen kan någon för framtiden gällande förklaring

av grundlag icke komma till stånd på annat sätt än som för ändring av grundlag

är stadgat; ej heller kan genom vanlig lagstiftning avgöras, vad med ett i

grundlag brukat uttryck bör förstås. Varje försök att genom terminologiska

bestämningar eller på andra vägar söka ernå en viss grundlagstolkning eller

grundlagstillämpning måste ingiva allvarliga betänkligheter. Då lagförslaget

i motsats till det utkast, varpå det är byggt, använder termen krigsdomstol

såsom en sammanfattande benämning på de allmänna domstolar, som efter

upphävandet av de nuvarande krigsdomstolarna skulle övertaga de militära

målens handläggning, föreligger mellan lagförslaget och utkastet endast en

terminologisk skillnad. Omläggningen i förevarande hänseende i lagförslaget

i förhållande till utkastet har uppenbart ägt rum för att bryta udden av de

erinringar, som ur grundlagssynpunkt riktats mot det senare. Men redan

härigenom framstår otvetydigt det nära sambandet mellan grundlagens materiella

innehåll och en lagstiftning örn de särskilda krigsdomstolarnas faktiska

avskaffande i fredstid. Ehuru det icke tillhör utskottet att bedöma lagförslagets

innehåll, kan utskottet icke underlåta att uttala som sin uppfattning, att,

därest den tilltänkta lagstiftningen på området ej byggts på en strävan att göra

dess ikraftträdande oberoende av sambandet med grundlag, lagförslaget icke

skulle hava framlagts i nu föreliggande form. Under erinran, att § 20 regeringsformen

bygger på förutsättningen, att särskilda krigsdomstolar finnas såväl

i fredstid som i krigstid, samt att föreskriften i 5 § 10 mom. tryckfrihetsförordningen,

att vissa tryckfrihetsmål skola upptagas av krigsdomstol och

icke av allmän domstol, måste anses hava erhållit sin utformning med hänsyn

härtill, finner sig utskottet alltså böra avstyrka Kungl. Maj:ts förevarande

proposition örn ändrad lydelse av § 20 regeringsformen.

Vid sådant förhållande saknar utskottet anledning att ingå på det spörsmål,

som eljest bort av riksdagen i detta sammanhang upptagas till prövning, näm
Bihang

till riksdagens protokoll 1933. 5 sami. Nr Så —36. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 36.

ligen huruvida eller på vad sätt ett avskaffande av krigsdomstolarna i fredstid

bör återverka på bestämmelserna i grundlag örn riksdagens militieombudsman.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, med bifall till motionerna I: 300 och II: 469,

måtte avslå förevarande kungl, proposition.

Stockholm den 19 maj 1933.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, Oscar G. Karlsson*, greve Spens,

Hellberg, Sundberg, Larsén, Björkman, Källman*, P. Sandström, Magnusson i Tumhult,

Gustafson i Kasenberg*, Olsson i Mora, Vougt, Petersson i Broaryd, Wiklund*,

Lundqvist i Rotebro*, Johnsson i Norrahammar och Ström i Göteborg*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Strömberg, Oscar G. Karlsson, Larsén, Källman, Vougt, Wiklund,

Johnsson i Norrahammar och Ström i Göteborg, vilka ansett att förevarande

kungl, proposition bort av utskottet tillstyrkas.

Stockholm 1933. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

33131)0

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.