Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för ernående av ökad avsättning av inhemska skogsprodukter• m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1933-05-29 · 28 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 27 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SärU 1933:3, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för ernående av ökad avsättning av inhemska skogsprodukter• m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Särskilda ritskottets utlåtande Nr 3.

1

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 39 maj 1933 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

för ernående av ökad avsättning av inhemska skogsprodukter•

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

I den till riksdagen den 3 januari 1933 avlåtna propositionen (nr 1) angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1933/1934 har

Kungl. Majit under utgifter för kapitalökning. IV. Fonden för förlag

till statsverket. Anslag till allmänna arbeten, att utgå av lånemedel med

kort amorteringstid, bil. 5, punkt 14, föreslagit riksdagen att, i avbidan

på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till vissa

åtgärder på skogshushållningens område m. m. för budgetåret 1933/1934

beräkna ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen den 3 mars 1933 avlåten,

till särskilda utskottet i nedan angivna delar hänvisad proposition,

nr 189, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

1) under nionde huvudtiteln, avdelningen Skogsväsendet, för budgetåret

1933/1934 anvisa a) till bidrag till täckande av merkostnader vid användning

av inhemskt vedbränsle ett extra reservationsanslag av 170,000 kronor,

b) till rådgivande och kontrollerande verksamhet m. m. för vedeldningens

befrämjande ett extra anslag av 130,000 kronor;

2) för budgetåret 1933/1934 under Utgifter för kapitalökning, fonden för

förlag till statsverket, till vissa åtgärder på skogshushållningens område

m. m. anvisa ett reservationsanslag av 475,000 kronor, att utgå av lånemedel.

I övrigt har propositionen nr 189 hänvisats till jordbruksutskottet (se

jordbruksutskottets utlåtande nr 77).

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till sist omförmälda statsrådsprotokoll.

I detta sammanhang har utskottet till behandling föreliaft följande

inom riksdagen dels före avlämnandet av ovanberörda proposition nr 189,

dels ock med anledning av densamma väckta, i nedanstående delar till särskilda

utskottet hänvisade motioner, nämligen

dels en inom första kammaren av herrar A. O. Frändén och //. Halvars
-

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 11 sami. Nr 3.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Särskilda utskottets utlåtande Nr 3.

sou väckt motion (1:19), vari föreslagits, att riksdagen måtte hos KunglMajit

anhålla, att Kungl. Majit måtte lämna domänstyrelsen direktiv att

omedelbart verkställa undersökning och skyndsammast under pågående

riksdag inkomma med uppgifter rörande ordnandet och behovet av tekniska

anordningar för en riksomfattande framställning av träkolsbriketter

som ersättning för kol- och koksbränslet samt för träkolsgasdrift av

motorer;

dels en inom första kammaren likaledes av herrar A. O. Frändén och

H. Halvarsson väckt motion (Ii 27), vari — u n d e ra b e r o p a 11 d e av motiveringen

i nyssberörda motion 1:19 — hemställts, att riksdagen måtte fatta,

beslut örn att av beviljade anslag till arbetslösheten avsätta vad som kunde

erfordras för undersökningar och igångsättandet av avverkningar, kolningar,

briketteringsanordningar och distribution för landets bränsleförsörjning

med träkolsbriketter;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr L. Tjällgren m. fl. (Ii 150) och den andra inom andra kammaren

av herr G. Nyblom m. fl. (lii 283), i vilka motioner —- under åberopande

av i motion 1:147 anförd motivering — hemställts, att vedeldning snarast

möjligt måtte införas vid samtliga statens egna värmeanläggningar av

stationär typ, samt att av arbetslöshetsmedel ett belopp av 300,000 kronor

måtte ställas till Kungl. Majits förfogande för att täcka eventuell

merkostnad vid vedeldning;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr L. Tjällgren m. fl. (Ii 154) och den andra inom andra kammaren

av herr G. Nyblom m. fl. (lii 198), i vilka motioner hemställts, att riksdagen

i enlighet med motionernas syfte måtte upprätta en lånefond å 200,000

kronor för främjandet av vedeldning i hyreshus;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr E. Trygger m. fl. (Ii 155) och den andra inom andra kammaren av

herr A. Lindman m. fl. (lii 293), i vilka motioner hemställts, att riksdagen

måtte besluta dels att vidtaga vissa i motionerna refererade, av 1931 års

skogssakkunniga föreslagna åtgärder, dels att hos Kungl. Majit anhålla

örn utfärdande av sådana föreskrifter, att för statens egna verk och inrättningar

anskaffas specialkonstruerade vedeldningspannor, dels ock att införa

statlig subvention av vedeldningen i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder, som härför blivit i motionerna förordade;

dels en inom första kammaren av herr N. Gabrielsson väckt motion (Ir

289) , vari hemställts, att riksdagen måtte, för täckande av genom vedeldning

vid statens värmeanläggningar uppkommande merkostnader, i överensstämmelse

med skogssakkunnigas förslag för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor;

dels en inom första kammaren av herr C. I. Asplund väckt motion (Ir

290) , vari hemställts, att riksdagen ville, i anledning av Kungl. Majits

proposition nr 189 angående anslag för ernående av ökad avsättning av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Särskilda utskottets utlåtande Nr 3.

3

inhemska skogsprodukter m. m., till beredande av medel för ingenjörsvetenskapsakademien

till ett belopp av högst 100,000 kronor att eventuellt i

samarbete med domänstyrelsen utföra försök i större skala med utvinnande

av produkter ur töre, barkavfall oell andra lämpliga skogsprodukter

av vedbeck och av flytande bränslen m. m. genom kemisk omvandling av

ved, ävensom med intresserade enskilda företagare för framställning av

motorsprit m. m. ur sulfitlut och av sågavfall framställt träsocker, öka

det i propositionen begärda reservationsanslaget från 475,000 kronor till

575.000 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herrar P. Sandström och Karl A. Johanson (I: 293) och den andra inom

andra kammaren av herr A. Wikström m. fl. (II: 462), i vilka motioner

— under åberopande av nyssberörda motion I: 290 — likaledes hemställts,

att riksdagen ville, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 189 angående

anslag för ernående av ökad avsättning av inhemska skogsprodukter

m. m., till beredande av medel för ingenjörsvetenskapsakademien till ett

belopp av högst 100,000 kronor att eventuellt i samarbete med domänstyrelsen

utföra försök i större skala med utvinnande av produkter ur töre,

barkavfall och andra lämpliga skogsprodukter av vedbeck oell av flytande

bränslen m. lii. genom kemisk omvandling av ved, ävensom med intresserade

enskilda företagare för framställning av motorsprit m. m. ur sulfitlut

och av sågavfall framställt träsocker, öka det i propositionen begärda

reservationsanslaget från 475,000 kronor till 575,000 kronor;

dels en inom första kammaren av herr A. Nylander väckt motion (I:

294), vari hemställts, att riksdagen vid bifall i övrigt till vad Kungl. Maj:t

i propositionen nr 189 föreslagit måtte på i motionen anförda skäl minska

det under punkt 1 b) i propositionen upptagna anslaget till rådgivande och

kontrollerande verksamhet m. m. för vedeldningens befrämjande från

130.000 kronor med 55,000 kronor till 75,000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herrar G. Andersson i Leabo och

M. L. Petersson i Broaryd väckt motion (II: 370), vari, så vitt nu är i fråga,

under II: 1 hemställts, att riksdagen för budgetåret 1933/1934 i huvudsak

enligt i motionen angivna grunder måtte för beredande av varaktiga arbetstillfällen

genom åtgärder för ökad användning av inhemskt bränsle

såsom direkta anslag under utgifter för kapitalökning anvisa ett extra reservationsanslag

å 525,000 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen hänvisas till motionerna 1:19, 1:154, 1:155, 1:289, 1:290,

1:294 och 11:370 ävensom, beträffande det i motionerna 1:150 och 11:283

framförda yrkandet, till motionen 1:147.

Med anledning av inom riksdagen väckta motioner (I: 209 och II: 38)

anhöll riksdagen i skrivelse den 31 maj 1930, nr 328, om utredning rörande

frågan örn åvägabringande av en intensivare skogsvård å kronans och en
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Särskilda utskottets utlåtande Nr 3.

skildas skogar i Norrland, åsyftande såväl ökad avkastning som ock beredandet

av större arbetsmöjligheter för befolkningen därstädes ävensom

örn framläggande för riksdagen av de förslag, vartill en sådan utredning

kunde giva anledning.

Vid anmälan den 16 oktober 1931 av denna riksdagsskrivelse bemyndigade

Kungl. Majit chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla högst

sex utredningsmän att i enlighet med i statsrådsprotokollet angivna riktlinjer

inom jordbruksdepartementet verkställa utredning samt avgiva förslag

rörande åtgärder för vinnande av ökad avsättning av inhemska skogsprodukter,

förbättrat ekonomiskt utbyte av skogsbruket samt intensivare

skogsvård. I enlighet med nämnda bemyndigande tillkallades den 28

oktober 1931 såsom utredningsmän verkställande direktören i svenska trävaruexportföreningen

J. L. Ekman, tillika ordförande, f. d. riksdagsmannen

K. K. Karlsson i Gasabäck, förtroendemannen hos svenska sågverksindustriarbetarförbundet

A. Lindberg, sekreteraren hos centralrådet för

skogsvårdsstyrelsernas förbund docenten E. A. F. Lundh och skogschefen vid

Kramfors aktiebolag jägmästaren E. W. Ronge. Utredningsmännen antogo

benämningen 1931 års skogssakkunniga.

Skogssakkunniga hava den 4 januari 1933 avgivit betänkande nied förslag

angående åtgärder för ett bättre utnyttjande av landets skogstillgångar

(st. off. utr. 1933: 2).

I betänkandet hava de sakkunniga (sid. 159—161) lämnat följande sammanfattning

av sitt förslag:

Genom vissa grundläggande utredningar hava de sakkunniga visat, att

en betydande del av våra skogars avkastning för närvarande icke kan

utnyttjas. Detta överskottsvirke består huvudsakligen av klenare barrträdsdimensioner,

avfalls- och lövvirke. De verkställda beräkningarna

giva vid handen, att av sådant virke, utöver nuvarande konsumtion, kan

uthålligt ställas till förfogande en kvantitet av cirka 10 miljoner kubikfamnar.

Vidare har ådagalagts, att ett tillgodogörande av detta virke

skulle medföra en betydande arbetskraftåtgång. Man kan säga, att uttaget

av 1 kubikfamn virke med därav som genomsnitt för ett skogsbruk

föranledda skogsvårdsåtgärder kräver, i runt tal, 1 mansdagsverke.

Med nämnda utredningar som grundval hava de sakkunniga påvisat

önskvärdheten av vissa åtgärders vidtagande samt framlagt förslag till

sådana. Dessa äro utan undantag inriktade på att mobilisera skogsbrukets

resurser för försörjningsändamål. De möjligheter, som i detta avseende

erbjuda sig, äro mycket stora men låta sig givetvis utnyttjas med

större eller mindre fördel. De sakkunniga hava strävat efter att så avpassa

sina förslag, att därigenom med enkla medel skall kunna vinnas,

vad som nu synes uppnåeligt utan störande ingrepp i näringslivet. Giver

förhållandenas utveckling därtill anledning, kunna mera radikala åtgärder

tillgripas. De sakkunniga hava skisserat vissa riktlinjer, som därvid

kunna följas.

Det har framhållits, att det nuvarande behovet att skapa arbetstillfällen

varit avgörande för förslagens utformning. Samtidigt har emellertid

eftersträvats, att de föreslagna åtgärdernas genomförande skall

bliva till största möjliga båtnad för skogsvården och sålunda även tjäna

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Särskilda utskottets utlåtande Nr 3.

framtida försörjningsändamål till gagn. För de sakkunniga bär även den

synpunkten varit vägledande, att åtgärderna i fråga skola öva ett gynnsamt

inflytande på landets handelsbalans.

I överensstämmelse med nu nämnda synpunkter har föreslagits följande.

* .

För att skaffa användning för inhemskt träbränsle i stället för importerat

kolbränsle har i första hand föreslagits, att vedeldning skall införas

vid samtliga statens egna värmeanläggningar av stationär typ, under

förutsättning dock att detta utan svårighet låter sig tekniskt genomföra,

och att vedeldningen i värjo enskilt fall ej drager en merkostnad större

än 20 procent av kostnaden vid användning av utländskt bränsle. Merkostnaderna

hava beräknats för budgetåret 1933/1934 totalt komma att

uppgå till cirka 300,000 kronor, vilket belopp ansetts böra anvisas som ett

särskilt anslag för att till täckande av dessa kostnader fördelas mellan

respektive verk. Beträffande landstingens anläggningar har i samma

syfte föreslagits, att den bränslekontroll, som för flertalet av dessa nu utövas

genom socialstyrelsens värmetekniska avdelning, hädanefter skall

lämnas utan avgift. Därigenom bör kunna vinnas anslutning av samtliga

landstingens anläggningar till avdelningens kontrollverksamhet. Ett

stimulerande av enskilda förbrukare av kol eller koks att övergå till vedeldning

hava de sakkunniga ansett ännu så länge uteslutande böra ske

genom upplysnings- och rådgivande verksamhet samt organisationsarbete

från skogsägarnas sida. Till understödjande av denna verksamhet har

för nästa budgetår föreslagits ett anslag örn 50,000 kronor att för ändamålet

ställas till centralrådets för skogsvårdsstyrelsernas förbund förfogande.

Vidare har väckts förslag örn en avsevärd utökning av de uppgifter,

som nu tillkomma socialstyrelsens värmetekniska avdelning. De

sakkunniga hava nämligen tänkt sig, att denna avdelning dels skulle

handhava bränslekontrollen vid samtliga statens stationära värmeanläggningar,

dels, som ovan nämnts, avgiftsfritt utöva dylik kontroll beträffande

landstingen, dels ock slutligen stå enskilda bränsleförbrukare till

tjänst med råd och anvisningar, i vad gäller användning av vedbränsle.

För att avdelningen skall bliva i stånd att fylla dessa viktiga uppgifter

har föreslagits, att till dennas förfogande skall för budgetåret 1933/1934

ställas ett särskilt anslag av 80,000 kronor.

För ett gynnande av samma ändamål, att vinna ökat utnyttjande av

inhemskt träbränsle, hava de sakkunniga ansett önskvärt, att en eller

flera fabriker för brikettering av träkol bliva uppförda. De hava som

sin mening uttalat, att detta lättast skulle låta sig göra, örn domänstyrelsen

ville intressera sig för saken. Därest av riksdagen komme att beviljas

särskilda medel till beredskapsarbeten, syntes under vissa villkor dylika

böra kunna få tagas i anspråk för ändamålet.

Förslag hava även framlagts för att åvägabringa ett ökat utnyttjande

av inhemskt träbränsle som ersättning för importerat, flytande bränsle.

I sådant syfte har förordats fortsatt statsunderstöd åt generatorgasdriften.

För budgetåret 1933/1934 har som kapitalökning för lånefonden för

inköp av gasgeneratorer för motordrift föreslagits anvisandet av ett belopp

örn 500,000 kronor jämte erforderliga medel till täckande av den

räntebrist, som uppkommer till följd av föreslagen räntefrihet. Vidare

har föreslagits viss ändring av lånebestämmelserna av innebörd, att kommerskollegium,

som handhar låneverksamheten, skall utöva kontroll över

att de gasgeneratortyper, för vars inköp lån sökas, sirö av för sitt ändamål

tillfredsställande konstruktion. Ävenså Ilar uttalats, att tiden nu

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Särskilda utskottets utlåtande Nr 3.

borde vara inne för vidtagandet av en undersökning, lämpligen genom

järnvägsstyrelsens försorg, rörande möjligheterna att i trafik insätta motorvagnar,

drivna med inhemskt träbränsle, exempelvis träkolsgas.

Då genom den väntade utvecklingen av generatorgasdriften en ökad

efterfrågan på träkol kan komma att göra sig gällande även i de delar

av landet, där kolning tidigare icke ägt rum, vilket även i någon mån

kan bliva fallet genom uppförandet av fabriker för brikettering av träkol,

hava de sakkunniga velat understryka vikten av att kurser anordnas

för spridande av kunskaper i kolning. De hava ansett, att detta lämpligen

hör ske på det sätt, att skogsvårdsstyrelserna sända vissa tjänstemän

till kolareskolorna. Denna personal kan sedan genom instruktionskurser

utbilda kolare inom de olika länen. Slutligen har framhållits önskvärdheten

av att vid kolareskolorna fortsatta försök komma till stånd

med flyttbara träkolningsugnar.

Som ytterligare en åtgärd av stor vikt för ett befrämjande av möjligheterna

att i stiillet för importerat flytande bränsle använda inhemskt

träbränsle har föreslagits undanröjandet av skattehotet för motorspriten.

Som ett motiv härför har, bland andra, anförts, att detta skulle stärka

utsikterna för upptagandet inom landet av motorsprittillverkning genom

direkt försockring av trä.

Frågan örn ett bättre utnyttjande av våra skogsprodukter måste även

på längre sikt anses vara av synnerlig betydelse för landet. Den praktiskt-vetenskapliga

forskningen på området blir därför även av den största

vikt. De sakkunniga hava funnit sig böra framhålla, att enligt deras

uppfattning denna forskning hittills icke blivit av statsmakterna understödd

i en omfattning och på ett sätt, som svarar mot dess betydelse. Då

fullständig utredning i ämnet icke kunnat förebringas, hava de sakkunniga

inskränkt sig till att föreslå, att sådan utredning snarast måtte

verkställas.

I fråga örn åtgärder till skogsvårdens befrämjande hava de sakkunniga

framhållit vikten av att även under statsfinansiellt bekymmersamma

tider skogsvårdsstyrelsernas verksamhet upprätthålles i erforderlig

utsträckning. De hava vidare uttalat sig för att grundförbättrande åtgärder

inom skogsbruket (skogsodlingsarbeten och dikningar av engångskaraktär)

årligen böra komma till utförande i sådan omfattning, att behovet

av dylika åtgärder teoretiskt kan beräknas bliva fyllt inom en tidrymd

av 30 år. Detta innebär med nuvarande bidragsgrunder, att årligen

för ändamålet bör anvisas statsmedel örn 5,750,000 kronor, varav

1,750,000 kronor beräknas böra användas på statens egna skogar och

4,000,000 kronor såsom bidrag för utförande av dylika åtgärder a enskildas

skogar. För den händelse, genom anlitande av medel till arbetslöshetens

bekämpande, vägbyggandet skall komma att ytterligare forceras,

bär gjorts gällande, att därvid rättvisligen även skogsbrukets behov av

transportleder bör skänkas beaktande.

De sakkunniga hava slutligen även uppehållit sig vid jordlagstiftningens

inflytande på skogsbrukets produktionsförhållanden. De hava därvid

funnit sig böra framhålla, att stadgandet i jorddelningslagens 19 kap. 3 §

örn ovillkorlig skogstilldelning vid avstyckningar utgör ett hinder för

våra skogars rationella utnyttjande, samt att detta, örn än i mindre mån.

även kan sägas gälla lagen örn förbud mot bolags jordförvärv, vilken i

praktiken visat sig förhindra en ändamålsenlig arrondering av skogsfastigheterna.

En revision av nämnda bestämmelser måste därför anses

vara av behovet påkallad.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Särskilda utskottets utlåtande Nr 3.

Å sid. 162—163 i betänkandet liava vidare de sakkunniga beträffande

lie av dem framlagda förslagens betydelse för arbetslöshetens bekämpande

anfört bland annat:

Ett genomförande av de sakkunnigas förslag till åtgärder för befrämjande

av vedeldningen kan, under förutsättning att därav berörda parter

visa förståelse för saken, beräknas i sinom tid giva till resultat, att

av den årliga kolbränslekonsumtionen sammanlagt cirka 689,000 normalton.

varav 166,000 ton stenkol och 523,000 ton koks, skall kunna ersättas

med ved. Härför beräknas åtgå, i runt tal, 2.9 miljoner kubikfamnar ved

inklusive bark, vars avverkning och uttransport till konsumenterna kan

sägas kräva ungefär samma antal dagsverken. Statens härav direkt föranledda

utgifter hava under nu rådande förhållanden beräknats årligen

behöva uppgå till (300,000 + 50,000 + 80,000 =) 430,000 kronor. Örn man

räknar med, att under instundande budgetår hälften av ovannämnda kolbränslekvantitet

skall bliva ersatt med ved, motsvarar statens direkta utgifter

härför cirka 30 öre för varje genom den ökade vedeldningen tillskapat

mansdagsverke. Het är möjligt, exempelvis på grund av sänkta

kol- och kokspriser, att de sakkunnigas kalkyler skola visa sig vara för

optimistiska och att ett vidtagande av de föreslagna åtgärderna icke kommer

att föranleda, att vedeldningen vinner terräng i förutspådd omfattning.

Omförmälda låga kostnadsbelopp per dagsverke torde emellertid

visa, att ytterligare understöd från statens sida för ifrågavarande ändamål

är väl motiverat.

De föreslagna åtgärderna till generatorgasdriftens understödjande torde

även bliva av betydelse för arbetslöshetens motverkande. Enligt vad

från leveraiitörliåll inhämtats, kan man förvänta, att inom förhållandevis

kort tid ett tusental generatorer skola finnas i drift. Utgår man från

att milkolade träkol nyttjas vid förgasningen samt att för varje använd

generator åstadkommes i genomsnitt 65 mansdagsverken per år i form

av kolvedhuggning, kolning och kolutkörning, skulle sålunda med 1,000

generatorer i drift skapas 65,000 dagsverken.

Vilken omfattning generatorgasdriften i framtiden kan komma att erhålla,

är förvisso mycket svårt att uttala sig örn. Vårt lands bestånd av

lastautomobiler, bussar och traktorer utgör för närvarande omkring 50,000

stycken. Man torde minst kunna räkna med, att 5,000 av dessa lämpa

sig för generatorgasdrift och så småningom övergå till sådan. Med de

förutsättningar, vilka tillämpats i föregående beräkning, skulle detta innebära,

att 325,000 dagsverken skulle åstadkommas för tillverkning och

utkörning av träkol för gasgenerering. Träkolstillverkningen torde därvid

komma att röra sig omkring 100,000 läster, för vars producerande

torde åtgå nära 300,000 kubikfamnar virke inklusive bark.

Statens direkta utgifter för de dagsverken, som skapas genom användningen

av sådana gasgeneratorer, för vars inköp lån med under två år

medgiven räntefriket beviljats, äro mycket sina. Uppoffringarna komma

att i stiillet åvila vägväsendet, som går miste örn vissa skatteintäkter.

I vad mån ett bifall till förslaget örn skattehotets avlägsnande nied avseende

på motorspriten kan bidraga till arbetslöshetens lindrande är svårare

att bedöma. I)å det emellertid får anses öka förutsättningarna för

att inom landet skall komma att upptagas tillverkning av motorsprit genom

direkt försockring av trä, kan förslaget i angivna hänseende bliva

.av mycket stor betydelse.

Vad slutligen angår de skogsvårdsarbeten, som av de sakkunniga varit

s. 8 Kontrollera mot PDF

Principiella

synpunkter.

Utskottet.

8 Särskilda utskottets utlåtande Nr 3.

föremål för behandling, må nämnas, att ett verkställande av erforderliga

grundförbättrande åtgärder inom en tidrymd av 30 år skulle i årligt

genomsnitt kräva 1,990,000 dagsverken. Med nuvarande bidragsgrunder

åtgår härför statsmedel örn sammanlagt 5.75 miljoner kronor per år. Per

dagsverke gör detta 2.88 kronor.

Övriga av de sakkunniga föreslagna åtgärder äro, örn än av betydelse

nu eller framdeles för ett utökande av våra försörjningsmöjligheter, dock

icke av sådan art, att denna låter sig med säkerhet beräknas eller siffermässigt

angivas.

Över skogssakkunnigas förslag hava utlåtanden avgivits av åtskilliga

myndigheter och enskilda sammanslutningar.

Utskottet har ansett sig böra behandla här förevarande proposition

Punktvis enligt samma uppdelning, som av departementschefen använtsi

statsrådsprotokollet. De i ämnet väckta motionerna har utskottet härvid

upptagit till behandling i vederbörligt sammanhang.

Departementschefen har till en början — efter en redogörelse för i ärendet

verkställda grundläggande utredningar (sid. 3—8 i statsrådsprotokollet)

uttalat sin principiella anslutning till de av de skogssakkunniga

framlagda förslagen och därvid anfört bland annat:

Såväl av sociala skäl som ur skogsbrukets egen synpunkt framstår det

som en angelägenhet av mycket stor vikt, att skogsarbetet i görligastemån

må kunna uppehållas. I avseende å skogsvårdande åtgärder hava

statsmakterna redan beaktat detta. Erinras må bland annat örn de anslag

till skogsutdikningar och skogsodlingar, som under senaste åren

anvisats, och för vilka ändamål Kungl. Maj:t av årets riksdag äskat anslag

till avsevärt förhöjda belopp. Däremot har hittills föga åtgjorts för

att inom landet vinna ökad avsättning av svenska skogsprodukter. Särskilt

på detta område torde en viktig uppgift nu föreligga för statsmakterna.

De förslag härutinnan, som framlagts av skogssakkunniga och i

stort sett vunnit anslutning från hörda myndigheter och sammanslutningar,

synas mig vara förtjänta av att i huvudsak förverkligas. Jag kommer

i anslutning till de sålunda framlagda förslagen att i det följande

förorda, att statsmedel anvisas för ett omedelbart igångsättande av skilda

åtgärder i här ifrågavarande syfte.

I likhet med skogssakkunniga och departementschefen är utskottet övertygat

örn nödvändigheten av att i större omfattning än hittills åtgärder

vidtagas för att inom landet vinna ökad avsättning av svenska skogsprodukter,

\ arigenom samtidigt ökade arbetstillfällen i stor utsträckning:

kunna beredas.

De förslag härutinnan, som framläggas i förevarande proposition, har

utskottet i det stora hela funnit väl motiverade, ej minst med hänsyn

till den förhandenvarande situationen på arbetsmarknadens område.

Utskottet som tillika ansett de föreslagna åtgärderna vara av den

art, att de synas kunna behandlas fristående från övriga till utskottet

hänskjutna ärenden — vill därför i princip tillstyrka de framlagda förslagen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Särskilda utskottets utlåtande Nr 3.

9

Å sid. 8—12 i statsrådsprotokollet bär departementschefen behandlat

frågan om vedeldning vid statens stationära anläggningar.

Med avseende å frågan örn upphandling för det allmännas räkning av

skogsprodukter Ilar departementschefen erinrat, att 1932 års riksdag, i

anledning av motionerna I: 59 och II: 97, i skrivelse den 13 maj 1932, nr

225, anhållit, jämte annat, att Kungl. Majit ville låta verkställa sådan

komplettering av gällande bestämmelser rörande upphandling under

hand för statens och kommunala lii. fl. inrättningars behov, att jämväl

skogsprodukter bleve föremål för dylik upphandling. I anslutning till

denna riksdagsskrivelse samt skogssakkunnigas betänkande ävensom vissa

i ämnet från enskilt håll gjorda framställningar m. m. har Kungl.

Majit den 17 februari 1933 utfärdat dels ett cirkulär (nr 60) till de myndigheter,

vilka verkställa upphandling för statens behov, angående ökad

användning av inhemskt vedbränsle m. m., dels ock ett cirkulär (nr 61)

till samtliga länsstyrelser angående upphandling av inhemskt vedhränsle

för landstingens behov. Cirkuläret till de statliga upphandlingsmyndig

heter na är av följande lydelse:

1. I den mån ej annat följer av vad nedan sägs, bör bränslebehovet för

stationära anläggningar tillgodoses med inhemskt ved bränsle (ved, träkol,

träkol sbriketter eller dylikt).

2. Där så lämpligen kan ske, skall i första rummet infordras anbud under

hand från producenter eller försäljningsorganisationer, som äro bildade

av producenter; skolande såsom producent jämväl räknas domänverket

samt, enligt Kungl. Majits bestämmande, tillverkare av träkolsbriketter.

Sålunda erhållet anbud må antagas, därest kostnaden för det inhemska

vedbränslets inköp, hemtransportering och användning beräknas med

ej mer än 10 procent överstiga motsvarande kostnad för en med hänsyn

till den utnyttjningsbara värmemängden likvärdig myckenhet annat bränsle

av vanligast förekommande slag, samt under förutsättning tillika att

anbudet kan antagas ej överstiga priset i fria marknaden å den vara, anbudet

avser.

3. Erhålles ej vid förfarande enligt 2 mom. sådant anbud, att detsamma

kan antagas, eller kan i sagda moment angivet upphandlingssätt.ej lämpligen

komma till användning, skola anbud å inhemskt vedbränsle infordras

genom kungörelse eller därmed likställt förfarande. Det härvid erhållna,

för statsverket förmånligaste anbudet må antagas, såvitt merkostnaden,

beräknad såsom i 2 mom. sägs, ej utgör mer än 10 procent. Beräknas merkostnaden

överstiga 10 men ej 20 procent, skall ärendet underställas Kungl.

Majits prövning. Vid beräknad merkostnad över 20 procent har myndighet

att föranstalta örn upphandling av annat bränsle än här avses.

4. Där särskilda omständigheter därtill föranleda, må bestämmelserna i

2 oell 3 mom. så tillämpas, att beräkning rörande bränslekostnaderna verkställes

i avseende å eldning under dagen och eldning nattetid var för sig,

därvid cn tillämpning av sagda bestämmelser alltså må kunna leda till,

att vedeldning företages under dagen och eldning med annat bränsle under

natten.

5. Därest övergång till användning av inhemskt vedbränsle skulle medföra

avsevärda anläggnings- eller omändringskostnader och myndighet anser

denna omständighet böra utgöra hinder för användning av dylikt krän
-

Vedeldning

vid statens

stationära anläggningar.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Särskilda utskottets utlåtande Nr 3.

file, skall utlåtande i frågan inhämtas från socialstyrelsens värmetekniska

avdelning. Framgår av utlåtandet, att övergång ej bör ske, äger myndighet

upphandla bränsle utan iakttagande av här ovan meddelade föreskrifter.

Så må jämväl ske, i den mån myndighet till följd av ingångna avtal

eller av annan grundad anledning finner sig vara ur stånd att tillämpa

i detta cirkulär meddelade föreskrifter. Såsom dylik anledning må räknas

den omständigheten, att regelmässig användning av svenska stenkol ägt

rum.

6. Samtliga för myndighet vid upphandling enligt detta cirkulär uppkommande

utgifter skola i vanlig ordning avföras å vederbörligt bränsleanslag;

men vill Kungl. Majit framdeles meddela bestämmelser i frågan,

huruvida efter den 30 juni 1933 till följd av föreskrift i cirkuläret uppkommande

merkostnader skola avföras å särskilt anslag.

T. Vid upphandling av inhemskt vedbränsle skall i övrigt noga tillses,

att statsverkets kostnader ej onödigt fördyras. I sådant syfte bör så vitt

möjligt upphandling ske i den form, att leverantör tillförhindes att mot

ersättning enligt bestämda grunder leverera vad som erfordras för täckande

av ett på visst sätt beräknat värmebehov. Därest på samma ort

finnas flera statsmyndigheter, böra dessa bedriva erforderligt samarbete

i syfte att möjliggöra gemensamhetsköp av inhemskt vedbränsle och gemensamhetsskötsel

av eldningen nattetid. Vidare bör iakttagas, att vid

upphandlingens verkställande redan från början uppgifter till leverantörernas

ledning lämnas rörande bland annat de längder, vari veden skall

levereras. Därjämte böra åtgärder för upphandling vidtagas i god tid,

i syfte att inverkan på skogsavverkningarna härigenom må kunna ernås.

8. Kåd och anvisningar i frågor, som avse tillämpningen av detta cirkulär,

lämnas av sakkunnig person, som jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande

därtill förordnas. Jämväl erinras örn den socialstyrelsens värmetekniska

avdelning tillkommande uppgiften att anordna kontroll över bränsleförbrukningen

inom vissa byggnader och lokaler, som disponeras av statsverket.

För egen del har departementschefen anfört:

Genom det nyss återgivna cirkuläret, som utfärdats i sådan tid att däri

föreskrivna anordningar torde kunna påverka årets avverkningar, hava

statsmyndigheterna ålagts skyldighet att, såvitt angår stationära anläggningar,

under vissa förutsättningar tillgodose bränslebehovet med inhemskt

vedbränsle (ved, träkol, träkolsbriketter eller dylikt). Inhemskt

vedbränsle skall sålunda användas, även örn detta medför ökade kostnader

inom viss ram.

Av skogssakkunniga har föreslagits, att de för vedeldning vid statliga

värmeanläggningar uppkommande merkostnaderna under nästkommande

budgetår skola täckas av ett för ändamålet särskilt anvisat anslag. De

örliga merkostnaderna hava av nämnda sakkunniga beräknats till 300,000

kronor, medan vedeldningssakkunniga stannat vid ett belopp av 212,000

kronor. Ur budgettekniska synpunkter finner jag en dylik anordning

mindre lämplig. Efter samråd med chefen för finansdepartementet har

jag ansett mig böra förorda, att samtliga brärtsleutgifter även under

nästkommande budgetår — i likhet med vad för innevarande budgetår

föreskrivits — avföras å vederbörligt bränsleanslag. Detta hindrar icke,

-att noggranna anteckningar böra hos myndigheterna föras för vinnande

av upplysning rörande de uppkommande merkostnadernas art och storlek.

Härpå grundade rapporter böra insändas till det centrala organet

s. 11 Kontrollera mot PDF

Särskilda utskottets utlåtande Nr 3.

11

för kontrollen över bränsleanvändningen och där granskas oell sammanställas.

Närmare föreskrifter rörande ifrågavarande anteckningar oell

rapporter torde få meddelas av Kungl. Maj:t.

Såsom vedeldningssakkunniga oell socialstyrelsen framhållit, torde medel

böra göras tillgängliga för bestridande av kostnader för anordningar

vid eller omändringar av värmeanläggningar, som kunna vara nödvändiga

eller eljest lämpliga vid en övergång till vedeldning. I sådant hänseende

har föreslagits ett belopp av 75,000 kronor. Detta belopp synes mig

lämpligt avvägt.

I motionerna 1:155 oell II: 293 liava motionärerna — under uttalande

av sin anslutning till åtskilliga av skogssakkunniga föreslagna åtgärderna

— härutöver för ett befrämjande av vedeldningen vid statens egna

verk och inrättningar föreslagit, att föreskrifter utfärdas därom, att beträffande

sådana byggnader, som skola utföras för statliga ändamål, för

vedeldning specialkonstruerade värmepannor skola inmonteras. Ävenså

syntes i dessa föreskrifter böra inrymmas bestämmelser örn att vid utbyte

av värmepannor sådana skola anskaffas, som äro avsedda för vedeldning.

Beträffande bestridandet av merkostnaderna för införande i ökad utsträckning

av vedeldning vid statens egna värmeanläggningar av stationär

typ har i motionerna 1:150 och II: 198 samt I: 289 och II: 370 — i likhet

med vad skogssakkunniga föreslagit — hemställts örn ett särskilt anslag

av 300,000 kronor.

I motionen 1:289 har beträffande denna fråga anförts bland annat:

För den händelse Kungl. Maj:ts förslag örn merkostnadernas avförande

på vederbörligt bränsleanslag bifalles torde vedeldningen vid ett flertal

anläggningar ej bliva genomförbar. I vissa fall komma erforderliga

statsmedel för merkostnadernas täckande att saknas, i andra bliva de ekonomiska

förhållandena för många institutioner så menligt påverkade av

vedeldningen, att dennas införande försvåras.

I likhet med skogssakkunniga och departementschefen håller utskottet

före, att — med hänsyn till frågans betydelse ur såväl skogsvårds- som

arbetslöshetssynpunkt — vedeldning i ökad utsträckning bör införas vid

statens stationära anläggningar, även örn detta skulle medföra i viss mån

ökade bränslekostnader.

De bestämmelser, som i detta hänseende meddelats i det i statsrådsprotokollet

intagna cirkuläret den 17 februari 1933 till de statliga upphandlingsmyndigheterna,

liava ej givit utskottet anledning till annat uttalande,

än att cirkulärets anvisning i andra meningen i mom. 7 synes böra tolkas

så, att möjlighet bibehålies att å olika orter taga vederbörlig hänsyn till

där rådande särskilda förhållanden.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag örn beräknande av ett belopp

av 75,000 kronor flir bestridande av kostnader för sådana anordningar

vid eller omändringar av värmeanläggningar, som kunna vara nödvändiga

eller eljest lämpliga vid en övergång till vedeldning.

I fråga om bestridandet av de för vedeldning vid statliga värmeanlägg
-

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Särskilda utskottets utlåtande Nr 3.

ningar uppkommande merkostnaderna innebär Kungl. Marits förslag, att

dessa i likhet med de ordinarie bränsleutgifterna skulle under nästkommande

budgetår avföras å vederbörligt bränsleanslag.

I motionen I: 289 har däremot — i anslutning till skogssakkunnigasförslag

-— yrkats, att för ändamålet skulle uppföras ett särskilt anslag å

300,000 kronor. Samma ståndpunkt har intagits i motionerna 1:150 oell

II: 283 samt II: 370.

De i motionen I: 289 till stöd för nämnda yrkande anförda skälen hava

synts utskottet övertygande. Därest ej särskilda medel för ändamålet stå

till förfogande, torde det — med hänsyn till att bränsleanslagen i många

fall ej äro av förslagsanslags natur — i ej ringa utsträckning uppkomma

binder ur budgetsynpunkt för statliga myndigheter att genomföra en annars

lämplig och önskvärd övergång till vedeldning. Genom uppförandet

av ett särskilt anslag för ändamålet, ur vilket skola bestridas samtliga

härav föranledda merutgifter, erhålles vidare en bättre överblick av statens

kostnader för ifrågavarande stöd åt det svenska skogsbruket. Utskottet

tillstyrker alltså vad i nämnda motioner i här förevarande hänseende

yrkats.

Mot det för ändamålet beräknade beloppet, 300,000 kronor, eller samma

belopp, som av skogssakkunniga föreslagits, Ilar utskottet intet att

erinra. Med hänsyn till att närmare hållpunkter saknas för bedömande

av anslagsbelastningen under nästkommande budgetår finner utskottet försiktigheten

bjuda, att det sålunda tillstyrkta anslaget — i överensstämmelse

med vad statskontoret föreslagit i yttrande över skogssakkunnigas

betänkande — erhåller förslagsanslags natur. Beträffande de närmare bestämmelser,

som böra gälla för anslagets användning, torde det få ankomma

på Kungl. Majit att meddela beslut. I samband därmed torde få

göras de jämkningar i de av departementschefen förutsatta bestämmelserna

i fråga örn förande av anteckningar och avgivande av rapporter rörande

bränsleförbrukningen, som må bliva en följd av den av utskottet

tillstyrkta omläggningen.

I motionerna 1:155 och 11:293 har yrkats, att föreskrifter måtte utfärdas

därom, att beträffande sådana byggnader, som skola utföras för statliga

ändamål, för vedeldning specialkonstruerade värmepannor skola inmonteras.

I anslutning till sin tidigare intagna ståndpunkt vill utskottet understryka,

att utskottet finner det i hög grad önskvärt, att åtgärder vidtagas

för möjliggörande av ett användande i ökad utsträckning av inhemskt

bränsle. Utskottet utgår från att denna synpunkt kommer att beaktas, när

det gäller att i statens byggnader inmontera nya värmepannor. Utskottet

saknar emellertid möjlighet att bedöma, huruvida tekniken på här förevarande

område ännu nått så långt, att från riksdagens sida bestämda

föreskrifter i ämnet lämpligen kunna meddelas. Emellertid förväntar utskottet,

att Kungl. Majit med uppmärksamhet kommer att följa här be
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Särskilda utskottets utlåtande Nr 3. 13

Torda spörsmål och vidtaga de åtgärder i antydd riktning, som kunna befinnas

möjliga.

Med vad utskottet sålunda anfört torde motionerna 1:133 och II: 293 i

nu förevarande del få anses besvarade.

Å sid. 13—17 i statsrådsprotokollet har departementschefen behandlat

frågan örn vedeldning rid landstingsanläggningar samt kommunala och

■enskilda anläggningar och därvid för egen del anfört huvudsakligen följande:
Jag

finnér det vara i hög grad önskvärt, att landsting, kommuner och

enskilda i största möjliga grad under nuvarande förhållanden övergå till

användande av inhemskt vedbränsle. Skogssakkunniga hava ansett, att

något statsbidrag för bestridande av uppkommande merkostnader vid vedeldning

i anläggningar, tillhöriga landsting, kommuner eller enskilda, ej

borde utgå. Beträffande landstingsanläggningarna är jag härutinnan av

samma mening som de sakkunniga. Inom de landstingsområden, där en

ökad vedeldning kan, utan alltför stora ekonomiska uppoffringar, i större

utsträckning genomföras, torde intresset härför vara så starkt, att erforderliga

medel för merkostnadernas bestridande kunna beräknas komma

att ställas till förfogande.

I viss mån annorlunda ställer det sig enligt min mening i fråga örn de

kommunala anläggningarna och särskilt städernas anläggningar. Med

avseende å dessa torde i det övervägande antalet fall den ved, som skulle

ersätta eljest använt kolbränsle, komma att tagas från skog, som är belägen

utanför vederbörande kommuns område. För kommunen skulle vedeldningen

i dessa fall sålunda endast innebära ökade kostnader, som ej

skulle komma, kommunen själv till godo genom förbättrade utkomstmöjligheter

för kommunens egna invånare. Jag finner det med hänsyn härtill

vara nödvändigt, att staten för att stinmlera till en ur allmänna synpunkter

önskvärd ökad vedeldning vid de kommunala anläggningarna

lämnar statsbidrag till bestridande av merkostnaderna härför. Statsbidrag

synes mig böra, med vissa inskränkningar, utgå till bestridande av

berörda merkostnader för nästa budgetår i samma omfattning, som vedeldning

enligt cirkuläret den 17 februari 1933 till de statliga upphandlingsmyndigheterna

föreskrivits i fråga örn statens stationära anläggningar.

Örn sålunda kostnaden för det inhemska vedbränslet, beräknad på sätt i

cirkuläret angives, med ej mer än 10 procent överstiger motsvarande kostnad

för en med hänsyn till den utnyttjningsbara värmemängden likvärdig

myckenhet annat bränsle av vanligast förekommande slag, skall kommunen

vara berättigad att erhålla statsbidrag med belopp, motsvarande merkostnaden.

Beräknas merkostnaden överstiga 10 procent, skall frågan örn

statsbidrag till täckande av den merkostnad, som överskjuter nämnda 10

procent, bero på Kungl. Maj:ts särskilda prövning. Statsbidrag bör ej i

något fall medgivas för merkostnad, som överstiger 20 procent. Statsbidrag

synes mig dessutom endast böra utgå, då fråga är örn viss större förbrukning

av vedbränsle, förslagsvis motsvarande 100 ton koks per år vid

minst en av kommunens anläggningar. Vid utbetalande av statsbidrag

till kommun bör slutligen även iakttagas, att statsbidrag ej må utgå för

högre procentuellt tillägg jin som motsvarar den merkostnad, vilken beräknas

uppkomma vid de statliga anläggningarna i orten. För ankigg
-

Vedeldningvid

landstings» ulägg

ni ilga r

samt kommunala

oell

enskilda anläggningar.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Särskilda utskottets utlåtande Nr 3.

niugs- eller omändringskostnaderna torde i förevarande fall statsbidrag:

ej böra utgå.

Även i fråga om vissa grupper av enskilda anläggningar kan det visa

sig önskvärt att, när förhållandena på orten därtill föranleda, genom någon

statlig subvention stimulera till ökad vedeldning. Jag bortser, liksom

skogssakkunniga, i detta sammanhang helt och hållet från industrien och

tänker sålunda endast på den enskilda förbrukningen i mera inskränkt

mening, centraluppvärmning av större enskilda inrättningar m. m. Emellertid

torde det icke för närvarande vara möjligt att angiva på vad sätt

eller i vilka former en dylik subventionering skall kunna ske. Denna

fråga synes mig därför, intill dess större erfarenhet vunnits, böra av

Kungl. Majit få bedömas från fall till fall. Jag föreslår därför, att Kungl.

Majit måtte av riksdagen bemyndigas att av under denna avdelning omnämnda

medel få lämna bidrag till genomförande av övergång till vedeldning

i fråga örn större enskilda bränsleförbrukare, varvid självfallet

förutsättes, att subventionen i detta fall ej göres förmånligare än som

gäller för kommuner.

För bestridande av statens kostnader för nu omhandlade subventionsförfarande

synes mig böra beräknas ett belopp av 170,000 kronor att användas

enligt de närmare bestämmelser i övrigt, som av Kungl. Majit

föreskrivas. De kommuner och enskilda, som önska ifrågakomma till erhållande

av subvention, torde härom böra ingiva anmälan till det i nästa

avdelning omförmälda organ samt i enlighet med givna föreskrifter avlämna

redogörelser, motsvarande dem som avlämnas av statsmyndigheterna.

I motionen lii 370 har upptagits frågan om ökad användning av inhemskt

bränsle vid landstingens värmeanläggningar och därvid framhållits,

att den härigenom uppkommande merkostnaden borde, i likhet med

vad för statens verk av skogssakkunniga föreslagits, ersättas från särskilt

statsanslag, därest ordinarie stat i viss utsträckning överskredes. Samma

grunder, som 1931 års skogssakkunniga föreslagit att gälla för merkostnadsersättning

till statens verk, borde härvid gälla även för landstingens.

Kostnaden för denna utökning enligt skogssakkunnigas förslag synteskunna

överslagsvis beräknas till cirka 50,000 kronor, vilket belopp motionärerna

sålunda ansågo böra ställas till förfogande utöver de 300,000 kronor,

som erfordrades för den statliga övergången till inhemskt bränsle.

I motionerna Ii 154 och 11:198 har föreslagits, att riksdagen av lånemedel

måtte ställa 200,000 kronor till förfogande för inrättandet av en lånefond.

Ur denna skulle ägare av hyreshus, som önskade omändra eller

utbyta sina värmepannor i och för införandet av vedeldning, kunna erhålla

tvååriga räntefria lån å högst 50 procent av totalkostnaden för omläggningen.

Dessa lån skulle i övrigt utlämnas på samma villkor som

gasgeneratorlånen.

I motionerna 1:155 och lii 293 har slutligen behandlats frågan örn möjligheterna

att stimulera enskildas intresse att övergå till vedeldning genom

en direkt statlig subventionering av vedeldningen eller träbränslekonsumtionen,

vilken även kunde utsträckas att avse industrien.

Motionärerna hava härom anfört bland annat:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Särskilda utskottets utlåtande Nr 3.

15

Avsikten med ett subventionsförfarande i nu ifrågavarande avseendemåste

givetvis vara den, att staten skall träda emellan med vissa bidrag

till bränslekonsumenterna i de fall, då dessa äro villiga förbinda sig till

att i stället för kolbränsle använda vedbränsle emot att de som statsbidrag

erhålla därigenom uppkommen merkostnad. För att ett dylikt subventionsförfarande

ej skall bliva onödigt invecklat, måste givetvis vissa tilllämpningsområdet

begränsande villkor uppställas. I första hand synesi

sådant avseende nödvändigt föreskriva, att subvention endast skall utgå

för viss minimikvantitet bränsle. Vi vilja föreslå, att denna undre gräns

sättes till 300 lm3 ved. Vidare måste självfallet merkostnadernas storlek

begränsas uppåt. Utan att man därigenom torde undanröja möjligheterna

för en god effekt, synes böra stadgas, att subventionens storlek

skall begränsas till belopp, motsvarande högst 1 krona per konsumerad

lin3 ved av typ motsvarande ordinär sekunda barrved. Detta skulle

i ruut tal motsvara 1 krona 50 öre per fm3 och alltså betyda en kostnad

för staten av samma belopp per genom vedeldningen tillskapat mansdagsverke.

Det närmaste handhavandet av arbetet för att åstadkomma vedeldning

i vidgad utsträckning har, som tidigare angivits, av de sakkunniga föreslagits

skola åvila socialstyrelsens värmetekniska avdelning och centralrådet

för skogsvårdsstyrelsernas förbund. Den nu föreslagna statliga

subventioneringen av vedeldningen torde lämpligen även kunna handhavas

av nämnda organ. Pa den värmetekniska avdelningen torde sålunda

böra ankomma att undersöka, hur de industriföretag eller andra

enskilda inrättningar, som nu använda kolbränsle och som med hänsyn

till i landets olika delar gällande bränslepriser närmast kunna komma

ifråga, i tekniskt hänseende anordnat eldningen. Sedan detta blivit utrönt

torde genom avdelningens försorg underhandlingar böra upptagas

med de företag, där de tekniska eldningsanordningarna ej lägga avgörande

hinder i vägen för användning av ved, rörande frågan örn övergång

till eldning med detta bränsle. Samtidigt torde i de fall, då vederbörande

företag ej själv äger möjlighet bedöma till''vilket pris ved i erforderliga

kvantiteter kan erhållas, uppgifter härom kunna lämnas av centralrådet

efter samråd med vederbörande skogsägareorganisationer. Giva för ett

visst företag underhandlingarna till resultat, att övergång till vedeldningkan

genomföras utan att merkostnaderna behöva överstiga det belopp,

som kan ställas till förfogande i statlig subvention, torde överenskommelse

kunna träffas mellan avdelningen och företaget örn införande av

vedeldning vid detsamma. Beträffande vad i dylik överenskommelse i

övrigt skall föreskrivas torde det böra ankomma på Kungl. Majit att därom

utfärda närmare bestämmelser.

I vilken omfattning en statlig subvention på nu angivna grunder kan

bliva tagen i anspråk erbjuder förvisso svårigheter att förhandsvis bedöma.

Vi hålla dock för sannolikt, att även med den jämförelsevis snäva

begränsning för densammas tillämpning, som ovan föreslagits, betydande

möjligheter skola åvägabringas för industriella företag att övergå från

kol- till vedeldning. Då syftet nied subventionen är att bereda ökade arbetstillfällen

inom skogsbruket, synas de medel, som för ändamålet kunna

komma att erfordras, böra utgå av till arbetslöshetens motverkande anvisade

anslag.

Även de organ, socialstyrelsens värmetekniska avdelning oell centralrådet

för skogsvårdsstyrelsernas förbund, som närmast skulle handhava

verksamheten, mäste givetvis tillgodoses med anslag för täckande av där
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Särskilda utskottets utlåtande Nr 3.

ZJtekottet.

med förenade utgifter. Det synes oss svårt att här närmare angiva de

belopp, som för detta ändamål kunna krävas. För den händelse de anslag,

som av de sakkunniga föreslagits skulle ställas till nämnda institutioners

förfogande, ej skulle förslå vid nu ifrågasatta vidgning av deras

uppgifter, synes Kungl. Maj:t böra äga möjlighet tillgodose dem med erforderliga

fyllnadsbelopp från till arbetslöshetens bekämpande anvisade

medel.

I likhet med skogssakkunniga har departementschefen ej ansett sig böra

föreslå något statsbidrag för bestridande av uppkommande merkostnader

vid vedeldning i anläggningar, tillhörande landsting.

I motionen II: 370 har däremot hemställts örn ett anslag av 50,000 kronor

för detta ändamål.

Utskottet håller i likhet med departementschefen före, att inom de landstingsområden,

där en ökad vedeldning utan allt för stora ekonomiska uppoffringar

kan i större utsträckning genomföras, intresset härför torde

vara så starkt, att erforderliga medel för merkostnadernas bestridande

kunna beräknas komma att ställas till förfogande.

Härtill kommer vidare, att man synes böra avvakta effekten för landstingens

del av de åtgärder för en förbilligad rådgivning i förevarande

hänseenden, vilka efter av utskottet i det följande förordad utredning må

bliva av Kungl. Majit genomförda.

I anslutning till vad nu anförts avstyrker utskottet motionen II: 370 i

här förevarande del.

Vad härefter angår de i propositionen ävensom i motionerna 1:154 och

II: 198 samt 1:155 och II: 293 föreslagna åtgärderna för att stimulera vedeldningen

vid kommunala och enskilda inrättningar avser Kungl. Maj:ts

förslag beviljande av ett belopp av 170,000 kronor för nästa budgetår dels

för bestridande — under ungefär samma förutsättningar som vid statliga

anläggningar — av merkostnaderna för vedeldning vid kommunala inrättningar,

dels ock — enligt Kungl. Maj:ts bedömande från fall till fall —

till bidrag till genomförande av övergång till vedeldning i fråga om större

enskilda bränsleförbrukare.

Dessa förslag hava synts utskottet väl avvägda med hänsyn till att

det här närmast måste anses gälla en försöksanordning till dess att

större erfarenhet hunnit samlas. Utskottet tillstyrker alltså Kungl.

Maj:ts förslag i denna del vad angår kommunala inrättningar. Tilllika

tillstyrker utskottet, att riksdagen lämnar det av departementschefen

ifrågasatta bemyndigandet för Kungl. Majit att av nyssberörda medel

lämna bidrag till genomförande av övergång till vedeldning i fråga

örn större enskilda bränsleförbrukare.

Det i motionerna 1:154 och 11:198 framlagda förslaget innebär, att ett

belopp av 200,000 kronor skulle ställas till förfogande för inrättandet av

»en lånefond, ur vilken ägare av hyreshus, som önska omändra eller utbyta

s. 17 Kontrollera mot PDF

Särskilda utskottets utlåtande Nr 3.

17

sina värmepannor i och för införande av vedeldning, skulle kunna erhålla

räntefria lån.

Utskottet finner det sålunda framställda förslaget beaktansvärt. Emellertid

kan utskottet — som icke haft möjlighet att i här förevarande hänseende

verkställa den närmare utredning, som torde vara erforderlig innan

statsmakterna taga slutlig ståndpunkt till denna omfattande fråga — ej

tillstyrka, att riksdagen redan nu beslutar i enlighet med vad i motionerna

yrkats. Utskottet utgår emellertid från att Kungl. Majit kommer att

med uppmärksamhet följa ifrågavarande angelägenhet.

I motionerna 1:155 och II: 293 hava likaledes föreslagits åtgärder, som

avse att stimulera vedeldningen hos enskilda förbrukare ävensom inom

industrien.

Utskottet finner jämväl de synpunkter, som framlagts i dessa motioner,

beaktansvärda.

I viss utsträckning torde de i motionerna framkomna önskemålen —

vilka framförts före avlåtandet till riksdagen av Kungl. Maj:ts här förevarande

proposition — kunna anses tillgodosedda genom vad i propositionen

föreslagits. Utskottet vill erinra, att genom det av utskottet i det

föregående tillstyrkta anslaget å 170,000 kronor avsetts att — låt vara i

mindre utsträckning och icke inom industrien — tillgodose jämväl enskilda.

Under nuvarande förhållanden — då närmare erfarenhet på här förevarande

område ännu saknas — finner utskottet det icke tillrådligt att

gå längre än vad Kungl. Majit föreslagit. Utskottet vill emellertid uttala

den förhoppningen, att det med tillhjälp av det anslag, som av utskottet

tillstyrkts för budgetåret 1933/1934, skall bliva möjligt att vinna ökad

erfarenhet, så att — örn möjligt till 1934 års riksdag — förslag av Kungl.

Majit må kunna framläggas rörande understöd i vidsträcktare omfattning

åt enskilda värmeanläggningar.

Med vad sålunda anförts torde motionerna Ii 154 och lii 198 ävensom

motionerna Ii 155 och lii 293 i här förevarande delar få anses besvarade.

Härefter har departementschefen (sid. 17—24) behandlat frågan örn

organ för rådgivande och kontrollerande verksamhet i värmetekniskt avseende

och i detta hänseende anfört huvudsakligen följande!

För möjliggörande av ett snabbt och smidigt genomförande av den

ökade vedeldningen är det uppenbarligen nödvändigt, att sådana anordningar

vidtagas, att den värmetekniska sakkunskapen därvid får på ett

effektivt sätt medverka.

I avseende å statens stationära anläggningar synes det mig vara klart,

att härutinnan bör anlitas det organ — socialstyrelsens värmetekniska

avdelning — som redan finnes inrättat för kontroll över bränsleförbrukningen

inom vissa av statsverket disponerade byggnader och lokaler.

Det har ifrågasatts, att denna bränslekontrollverksamhet, såsom 1929 års

riksdag uttalat, borde överflyttas från socialstyrelsen till byggnadsstyrelsen.

Till denna fråga torde Kungl. Majit komma att taga slutlig ståndBihang

till riksdagens protokoll 1933. 11 sami. Nr 3. 2

Organ för

rådgivande och

kontrollerande

verksamhet i

värmetekniskt

avseende. Propaganda

för

vedeldning och

vedförsäljningarnas

organiserande

ute i bygderna.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Särskilda utskottets utlåtande Nr 3.

punkt i annat sammanhang. I det följande utgår jag från att berörda

värmetekniska avdelning tillsvidare bibehålies underställd socialstyrelsen.

Därest sedermera ett överflyttande till äventyrs beslutas, torde vad i det

följande sägs örn socialstyrelsens värmetekniska avdelning få avse det

organ, som må komma att övertaga avdelningens uppgifter. Från den

av socialstyrelsen genom nämnda avdelning nu bedrivna bränslekontrollverksamheten

torde, i enlighet med vad socialstyrelsen förordat, alltjämt

böra undantagas de anläggningar, som disponeras av järnvägsstyrelsen

och marinförvaltningen, och någon utsträckning av bränslekontrollen till

arméförvaltningen och flygstyrelsen synes ej böra ske. I den mån vedeldning

vid de under järnvägsstyrelsen, arméförvaltningen, marinförvaltningen

och flygstyrelsen sorterande stationära anläggningarna visar sig

vara genomförbar, böra dessa myndigheter dock äga påkalla medverkan

från värmetekniska avdelningen, en form av samarbete som torde vara

lämplig. Såsom socialstyrelsen föreslagit torde även under riksdagen och

dess verk sorterande inrättningar böra medgivas rätt att konsultera avdelningen.

Socialstyrelsens bränslekontrollverksambet omfattar för närvarande

också åtskilliga landstingsanläggningar och har enligt vad svenska landstingsförbundet

vitsordat varit till stor nytta för de landsting, som varit

anslutna till densamma. För en allmän anslutning av landstingen hava

de föreskrivna avgifterna uppgivits verka hindrande, synnerligast under

nu rådande kristid. I enlighet med vad skogssakkunniga föreslagit finner

jag mig därför böra förorda, att landstingen tillsvidare medgivas

rätt till kostnadsfri anslutning till värmetekniska avdelningens verksamhet.

I anslutningen torde, i huvudsaklig överensstämmelse med vad socialstyrelsen

föreslagit, böra inbegripas rätt för landstingen att få förslag

till värmetekniska anordningar för nybyggnader eller större förändringar

vid landstingsanstalterna granskade och bedömda i principiellt

avseende. Samma rätt till kostnadsfri anslutning, som nu föreslagits

för landstingen, torde, i överensstämmelse med vad svenska landstingsförbundet

och svenska stadsförbundet föreslagit, även böra medgivas

de utom landstingen stående städerna. Med hänsyn till att ifrågavarande

städer i allmänhet redan torde hava vidtagit tillfyllestgörande

anordningar för bränslekontroll och då ett omedelbart övertagande av

därmed förenade uppgifter måhända skulle medföra alltför stark belastning

på den värmetekniska avdelningen, synes det emellertid böra ankomma

på Kungl. Maj:t att bestämma tidpunkten för dessa städers anslutning.

Beträffande städer, som deltaga i landsting, och landskommuner samt

enskilda torde rätt till kostnadsfritt konsulterande av värmetekniska avdelningen

böra medgivas för sådana fall, då subvention av vedeldning

enligt vad förut sagts ifrågakommer. Sådan konsultation bör dock endast

få ske, såvitt angår övergång till vedeldning samt i fråga örn åtgärder för

det lämpligaste anordnandet av sådan eldning.

Värmetekniska avdelningen torde överhuvudtaget böra, enligt närmare

bestämmande av Kungl. Maj:t, medverka vid genomförandet av de

statliga åtgärderna för åstadkommande av ökad vedeldning. Det torde

böra åligga avdelningen att noggrant följa övergången till vedeldning

särskilt vid statens stationära anläggningar samt hålla Kungl. Maj:t

å jour med utvecklingen på detta område.

Under närmast följande aA^delning ämnar jag föreslå vidtagande av

vissa särskilda åtgärder för bedrivande av propaganda för vedeldning

s. 19 Kontrollera mot PDF

Särskilda utskottets utlåtande Nr 3.

19

liksom för vedförsäljningarnas organiserande ute i bygderna. Denna

verksamhet torde böra sortera under värmetekniska avdelningen. På

sätt jag i det följande närmare kommer att angiva skulle därigenom

avdelningen komma att hava tjänstemän ute i landet. Utöver denna utökning

av avdelningens personal torde för att värmetekniska avdelningen

skall kunna på ett tillfredsställande sätt fylla de väsentligt ökade arbetsuppgifter,

som enligt vad nu föreslagits skulle komma att åvila densamma,

krävas förstärkning av avdelningens organisation och personal, därvid

hinder ej torde möta för Kungl. Majit att provisoriskt anpassa den

nuvarande personalens avlöning efter det ökade arbete och ansvar, som

de nya uppgifterna komma att medföra. I betraktande av att ökningen

av avdelningens arbetsuppgifter väsentligen sammanhänger med de föreslagna

särskilda åtgärderna för åstadkommande av en utsträckt vedeldning,

synas hinder ej böra möta mot att dessa medel anvisas i form av

ett särskilt anslag. Mot det av skogssakkunniga för budgetåret 19331934

beräknade sammanlagda beloppet för dels avdelningen och dels propagandan

av 130,000 kronor, vilket enligt socialstyrelsens beräkningar skulle,

tillsammans med de till avdelningens förfogande eljest ställda medlen,

vara för ändamålet tillfyllest, har jag icke något att erinra. Det torde

få tillkomma Kungl. Majit att meddela erforderliga föreskrifter rörande

anslagsbeloppets användning.

Beträffande propaganda för vedeldning och ved försäljningar nas organiserande

ute i bygderna (sid. 24—29) har departementschefen — efter en

redogörelse för skogssakkunnigas förslag samt de däröver avgivna utlåtandena

—• för egen del anfört:

De invändningar, som i vissa av de avgivna utlåtandena framställts

mot skogssakkunnigas förslag, att centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas

förbund skulle anförtros ledningen av ifrågavarande upplysningsoch

organisationsverksamhet, torde icke kunna frånkännas berättigande.

Vid övervägandet av hithörande frågor har jag sökt utfinna en form för

statens medverkan i berörda hänseenden, som direkt tar sikte på den härutinnan

praktiskt sett viktigaste uppgiften, nämligen organiserandet av

vedleveranserna till de bränslekonsumenter, som kunna tänkas villiga att

övergå till vedeldning. I huvudsaklig anslutning till det av Sveriges skogsägareförbund

framlagda förslaget vill jag, såsom den enligt min mening

lämpligaste anordningen, föreslå anställande med anlitande av statsmedel

av ett antal vedeldningskonsulenter, med uppgift i främsta rummet att.

var inom sitt distrikt, verka för genomförandet av vedeldning och organiserandet

av vedleveranserna till sådana anläggningar, beträffande vilka

vedeldning beslutas. För att garantier skola skapas för en enhetlig ledning

av statens verksamhet för åstadkommande av ökad vedeldning synas

mig konsulenterna böra anställas hos och i administrativt hänseende

lyda under socialstyrelsens värmetekniska avdelning. Konsulenterna,

vilka torde böra förordnas tillsvidare under budgetåret 1933/1934, böra

åläggas att nära samarbeta med skogsvårdsstyrelserna och skogsägareföreningarna

inom distrikten. Jag har tänkt mig, att vedeldningskonsulenterna

skulle vara till antalet förslagsvis fyra med förläggning

exempelvis i Sollefteå, Uppsala och Jönköping samt någon lämplig ort i

västra Sverige, såsom Mariestad, Karlstad, Vänersborg eller Borås. Möjligen

torde ytterligare två vedeldningskonsulenter böra anställas med stationsort

exempelvis i Falun och Umeå. Det slutliga bestämmandet röran
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Utskottet.

Särskilda utskottets utlåtande Nr 3.

de konsulenternas antal oell stationering torde få bero på Kungl. Maurts

prövning. Biträde av vedeldningskonsulent torde böra lämnas kostnadsfritt.

Till v edeldningskonsulenter synas mig böra utses företrädesvis yngre

män, som besitta viss teknisk sakkunskap i fråga örn vedeldning samt kommersiell

förfarenhet. Personvalet synes mig överhuvudtaget böra synnerligen

noggrant övervägas, då det bär mer än i många andra fall torde

komma att bero på befattningshavarens rent personliga förutsättningar,

örn han skall kunna utföra ett fruktbärande arbete. Särskilt när det

galler införande av vedeldning vid enskilda anläggningar måste åtskilliga

inrotade fördomar mot vedbränslet övervinnas, och detta kan endast ske

genom en på samma gång målmedveten och försiktig propagandaverksamhet,

som uppbäres av i hithörande frågor väl insatta personer.

Rörande anslag för bestridande av kostnader för arvoden till vedeldningskonsulenter

och deras resor har jag framställt förslag under närmast

föregående avdelning.

I motionen I: 294 hava behandlats frågorna om propaganda för vedeldningen

och rådgivning vid densammas genomförande.

Motionären framhåller, att vid bifall till förslaget att utvidga socialst

yielsens värmetekniska avdelning skulle skapas ett organ av vanlig

statlig natur, som icke besitter nödvändiga förutsättningar att snabbt och

effektivt kunna fylla den föreliggande uppgiften, såsom jernkontoret anmärkt

i sitt utlåtande. Kommerskollegium hade i sitt yttrande funnit den

föreslagna utvidgningen av värmetekniska avdelningen till ett statligt

centralorgan för rådgivande- och propagandaverksamhet i fråga örn vedeldning

icke utgöra den mest lämpliga och effektiva lösningen. Kollegium

hänvisade till befintliga lokala organ och ansåge, att dessa borde träffa

uppgörelse med förefintlig speciell sakkunskap, varvid ångpanneförenin*

gärna med sina. vittutgrenade organisationer särskilt angivits. Kollegium

hade vidare anfört, att genom detta sätt att organisera ifrågavarande

verksamhet, som ju borde anses hava en mera tillfällig och övergående

karaktär, även torde vinnas, att en successiv avveckling av densamma, i

den mån anledning därtill kunde komma att föreligga, lättast kunde ske.

Kollegium ansåge vidare, att de ökade utgifterna för statsverket för

bränslekontroll, rådgivande- och upplysningsverksamhet borde kunna begränsas

till 75.000 kronor. De synpunkter, som här angivits, hava synts

motionären vara synnerligen beaktansvärda. Staten borde undvika, att

för en verksamhet av tillfällig karaktär skapa en statlig institution, vars

avveckling vid ändrade förhållanden på vedmarknaden kunde medföra

svårigheter.

I anslutning till vad kommerskollegium framhållit har i motionen hemställts

örn en minskning till 75.000 kronor av det till 130,000 kronor beräknade

anslaget till rådgivande och kontrollerande verksamhet m. m.

för vedeldningens befrämjande.

För möjliggörande av ett snabbt och smidigt genomförande av ökad

vedeldning äro givetvis särskilda åtgärder av nöden.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har emellertid frågan örn det

lämpligaste sättet att organisera rådgivande och kontrollerande verk
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Särskilda utskottets utlåtande Nr 3.

21

samliet på det värmetekniska området ävensom propaganda för vedeldning

oell vedförsäljning varit föremål för skiftande meningar. Jämväl i

motionen 1:294 hava framförts vissa invändningar mot det av Kungl.

Majit framlagda förslaget.

Även utskottet har icke kunnat undgå att känna en viss tveksamhet

inför den stora och dyrbara organisation, som innefattas i det föreliggande

förslaget. De uttalade farhågorna för att den föreslagna organisationen

— som dock måste anses innebära en tillfällig, av den förhandenvarande

situationen på det ekonomiska området föranledd utvidgning

av den statliga verksamheten — skulle bliva svår att avveckla, när normala

förhållanden åter inträda, hava synts utskottet ej kunna frånkännas ett

visst berättigande.

Enligt utskottets mening torde det därför vara nödvändigt att före

verksamhetens igångsättande dessa frågor genom Kungl. Majits försorg

göras till föremål för en ny, grundlig utredning, varvid vad utskottet

nyss anfört torde böra vinna beaktande. Vid denna utredning bör jämväl

upptagas till förnyat övervägande, huruvida och i vilken omfattning

landsting och primärkommuner böra erhålla rätt till kostnadsfri anslutning

till statens bränslekontrollerande verksamhet. Vidare bör vid utredningen

särskilt uppmärksammas vad i motionen I: 294 framhållits rörande

önskvärdheten av att anknytning erliålles till befintliga lokala

organ, i vilket hänseende särskilt ångpanneföreningarna med sina vittutgrenade

organisationer angivits.

Den sålunda av utskottet begärda utredningen torde böra bedrivas nied

all möjlig skyndsamhet, så att ej därigenom onödigt uppskov vållas.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag hava de ökade kostnaderna för statsverket

för här ifrågavarande verksamhet beräknats till 130,000 kronor, under det

att de i motionen 1: 294 beräknats till 75,000 kronor.

Med hänsyn till att det ej med bestämdhet kan förutses, huruvida den

av utskottet förordade utredningen kan leda till minskning i medelsbehovet,

har utskottet funnit försiktigheten bjuda, att det större beloppet,

130,000 kronor, ställes till Kungl. Maj:ts förfogande för vidtagande under

nästa budgetår av de åtgärder i här förevarande syfte, vilka efter utredningens

genomförande kunna befinnas erforderliga.

Å sid. 29—34 i statsrådsprotokollet har behandlats frågan örn anlägg- Anläggning »v

ning av fabriker för brikettering av träkol. Härom anför departements- t> / t n g° a v

chefen: träkol.

För åstadkommande av ett ökat utnyttjande av landets skogstillgångar

skulle igångsättandet av en inhemsk tillverkning av träkolsbriketter i fabriksmässig

skala vara av viss betydelse. Härigenom skulle i första hand

nya förbrukningsområden skapas för träkolen, vilket utom annat skulle

medföra gynnsamma verkningar ur arbetslöshetssynpunkt, då träkolens

framställande kräver förhållandevis mycket arbete. En fabriksmässig

tillverkning av träkolsbriketter skulle vidare innebära ökade möjlighe
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Särskilda utskottets utlåtande Nr 3.

ter att ersätta koks med inhemskt bränsle. Tillgången till för ändamålet

lämpliga träkolsbriketter skulle slutligen befordra en utsträckt användning

av träkolsgasdrivna motorfordon, varigenom förbrukningen av

utländskt flytande bränsle för motordrift kunde ytterligare inskränkas.

Verkställda briketteringsförsök hava varit ägnade att belysa de tekniska

möjligheterna för en inhemsk tillverkning av träkolsbriketter.

Några tekniska hinder för igångsättandet av en sådan tillverkning i fabriksmässig

skala torde knappast föreligga, även örn tillverkningsmetoderna

ännu icke kunna anses vara fullt utexperimenterade. Mindre gynnsamma

hava försöken varit i ekonomiskt avseende. Att fördenskull nu

avstå från fullföljandet av arbetet på åstadkommandet av en inhemsk

fabriksmässig tillverkning av träkolsbriketter synes mig dock icke vara

riktigt i betraktande av de stora intressen, som därmed äro förbundna.

Det synes mig tvärtom vara angeläget att genom uppförande av en eller

flera anläggningar för tillverkning av träkolsbriketter i fabriksmässig

drift söka klargöra, i vad mån på gynnsamt belägna orter tillverkningskostnaderna

för briketterna kunna nedbringas och avsättning för dessa

till förhållandevis bättre pris kunna erhållas. Detta torde framför allt

kunna antagas bliva möjligt å sådana orter, där dels god tillgång till

lämpligt virke finnes och dels priset å konkurrerande utländskt bränsle

på grund av större fraktkostnader ställer sig något högre än eljest.

Uppförandet och drivandet av en anläggning för tillverkning av träkolsbriketter

i fabriksmässig drift synes mig, i överensstämmelse med

vad skogssakkunniga framhållit, lämpligen böra i första rummet ske genom

domänstyrelsen. Då anläggningen får anses delvis hava försökskaraktär,

tillstyrker jag, att särskilda medel för anläggningens uppförande

ställas till domänstyrelsens förfogande. Med hänsyn till de på grundvalen

av briketteringsförsöken vid Morgårdshammar uppgjorda beräkningarna

torde ett belopp av 50,000 kronor kunna anses vara för ändamålet

erforderligt. För driftens uppehållande synes mig däremot ej några

särskilda medel böra anvisas. Vid försäljningen av briketterna bör eftersträvas,

att sådana pris erhållas, som åtminstone frånsett ränta och amortering

av anläggningskapitalet ej understiga tillverkningskostnaderna.

Skulle detta ej vara möjligt, torde bristen få fyllas av för domänverkets

affärsdrift tillgängliga medel.

Med hänsyn till det stora intresse för igångsättandet av fabriksmässig

tillverkning av träkolsbriketter, som otvivelaktigt finnes på enskilt håll.

synas mig statsmakterna även böra vidtaga vissa åtgärder för understödjande

av det enskilda initiativet på ifrågavarande område. I likhet

med skogssakkunniga finner jag mig ej kunna tillstyrka en direkt statlig

subvention av brikettförsäljningen. Såsom lämplig form för statsunderstödet

har jag i stället tänkt mig att av statsmedel skulle lämnas lån på

förmånliga villkor till bestridande av viss del av kostnaderna för uppförande

av briketteringsanläggningar enligt i huvudsak följande grunder.

Lån torde få utlämnas till enskild person, ekonomisk förening eller

bolag, som visar sig äga förutsättningar för fabriksmässig tillverkningav

en ändamålsenlig brikett samt möjlighet att på tillfredsställande sätt

saluföra densamma. Lån bör kunna erhållas upp till 2/3 av anläggningskostnaderna.

Återstående del av anläggningskostnaden bör lånesökanden

själv hava insatt i företaget. För lånen torde få åtnjutas ränte- och

amorteringsfrihet under fem år från lånens beviljande, och därefter böra

lånen löpa nied en årlig ränta av 4 1/s procent samt amorteras under 10

år med en tiondedel årligen. Uppläggandet av en särskild fond för låne
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Säl''skilda utskottets utlåtande Nr 3.

23

verksamheten synes mig icke vara påkallat, då det icke torde kunna bliva

fråga örn understödjande på angivna sätt av mer än antagligen tre anläggningar.

Av samma orsak torde medelsbehovet för ändamålet, i enlighet

nied förut angivna beräkningsgrunder, kunna inskränkas till (I 2/s

av 150,000==) 100,000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att

meddela närmare föreskrifter rörande låneverksamhetens bedrivande. Då

det möjligen kan beträffande visst fall befinnas mera lämpligt att i stället

för lån lämna bidrag utan återbetalningsskyldighet till mindre del

av anläggningskostnaderna, torde det böra vara Kungl. Majit obetaget

att i mån av behov disponera nyssberörda anslagsbelopp även för utlämnande

av bidrag för igångsättande av tillverkning av träkolsbriketter.

I motionerna 1:19 och 1:27, vilka väckts före framläggandet av Kungl.

Maj:ts här förevarande proposition, har hemställts dels örn verkställande

under pågående riksdag av utredning rörande ordnandet och behovet av

tekniska anordningar för en riksomfattande framställning av träkolsbriketter

som ersättning för kol- och koksbränslet samt för träkolsgasdrift av

motorer, dels ock att av beviljade anslag till arbetslösheten måtte avsättas

vad som kunde erfordras för undersökningar och igångsättandet av avverkningar,

kolningar, briketteringsanordningar och distribution för landets

bränsleförsörjning med träkolsbriketter.

I likhet med departementschefen finner utskottet igångsättandet av en

inhemsk tillverkning av träkolsbriketter i fabriksmässig skala vara av

betydelse för åstadkommande av ett ökat utnyttjande av landets skogstillgångar.

De av Kungl. Majit i sådant syfte föreslagna försöksåtgärderna hava

synts utskottet väl avvägda och ägnade att — utan att för framtiden

binda statsmakterna för fortsatta utgifter för ändamålet — kunna lämna

värdefulla rön, särskilt beträffande frågans ekonomiska sida. Vad angår

den försöksdrift, som skulle uppehållas av domänstyrelsen, ansluter sig

utskottet till vad departementschefen anfört såväl därom, att vid försäljningen

av briketterna sådana pris böra eftersträvas, som åtminstone frånsett

ränta och amortering av anläggningskapitalet ej understiga tillverkningskostnaderna,

som ock därom, att eventuellt uppkommande brist torde

få fyllas av för domänverkets affärsdrift tillgängliga medel.

Mot det för budgetåret 1933/1934 beräknade beloppet, 150,000 kronor,

har utskottet icke funnit något att erinra, liksom icke heller mot de grunder,

enligt vilka understödjandet av det enskilda initiativet på här ifrågavarande

område föreslagits skola äga rum.

De i motionerna 1:19 och 1:27 framställda yrkandena synas utskottet

i det stora hela tillgodosedda genom detta förslag och torde därför få

anses besvarade med vad utskottet nyss anfört.

I statsrådsprotokollet har härefter å sid. 34—38 upptagits frågan om

u nderstöd ja tide av gasgener ator sdrif ten.

Utskottet.

Understödjande

av gaBgeneratorsdriften.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Särskilda utskottets utlåtande Nr 3.

Utskottet.

Förslag eller

önskemål i

(råga om skogsvården

och

skogsbrukets

avsättnings(örhållanden.

Kungl. Marits i här förevarande hänseende framställda förslag har tidigare

i annat sammanhang behandlats av riksdagen.

I det i motionen II: 370 under II: 1 äskade beloppet av 525,000 kronor —

beträffande vilket utskottet i här förevarande sammanhang har att avgiva

utlåtande — ingår emellertid en anslagspost av 45,000 kronor, avseende

täckande av viss räntebrist, som skulle uppkomma vid bifall till ett

i motionen framlagt förslag örn räntefrihet för lån från lånefonden för

inköp av gasgeneratorer för motordrift.

Även denna fråga har tidigare varit föremål för riksdagens prövning.

Med hänsyn härtill torde motionen 11:370 i nu angivna del ej böra till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Härefter har departementschefen (sid. 38—47) behandlat vissa av de

skogssakkunniga framförda förslag eller önskemål i fråga örn skogsvården

och skogsbrukets avsättningsförhållanden. Departementschefen hällmi1

vidlag för egen del anfört:

Beträffande vissa i redogörelsen under förevarande avdelning omförmälda

förslag torde omedelbara åtgärder kunna vidtagas, försåvitt medel

för ändamålen bliva anvisade. Jag åsyftar härvid skogssakkunnigas förslag

rörande utbildning vid kolarskola av vissa skogsvårdsstyrelsernas

tjänstemän, vilka därefter skulle genom instruktionskurser utbilda kolare

inom respektive län, samt förslaget örn fortsatta försök med flyttbara träkolsugnar.

Efter närmare förslag från domänstyrelsen torde härför erforderliga

medel böra anvisas till styrelsens förfogande att användas enligt

av Kungl. Maj:t godkända riktlinjer. Jag tillstyrker jämväl det av

centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund med anledning av framställningar

från skogsvårdsstyrelserna i Gotlands och Blekinge län framförda

förslaget örn anvisande av visst belopp att, i huvudsaklig överensstämmelse

med av centralrådet förordade grunder, utdelas såsom statsbidrag

till understödjande av skyndsamma åtgärder för återväxtens betryggande

inom de delar av nämnda skogsvårdsstyrelseområden, varå skogen

stormfällts, samt användas för täckande av skogsvårdsstyrelsernas

därmed förenade förvaltningskostnader. Jämväl förslaget örn anvisande

av medel för anordnande av kurser för utbildning av chaufförer för träkolsgasdrivna

fordon torde vara förtjänt av att komma till genomförande.

Förutom för de nu särskilt nämnda ändamålen torde visst belopp

böra stå till förfogande för tillgodoseende av sådana särskilda behov på

skogshushållningens område, som ej omfattas av de av mig i det föregående

tillstyrkta förslagen eller av statsmakterna redan beslutade understödsanordningar.

Det synes mig nämligen vara sannolikt, att belijärtansvärda

framställningar under årets lopp komma att göras i fråga örn

erhållande av statsbidrag, för särskilda åtgärder på skogsvårdens och

skogshushållningens områden. Med hänsyn till vad sålunda av mig nu

ifrågasatts vill jag förorda, att ett anslagsbelopp av 250,000 kronor måtte

av riksdagen äskas för tillgodoseende av sådana ändamål, varom här är

fråga.

Vad angår skogssakkunnigas förslag örn understödjande av grundförbättrande

åtgärder inom skogsbruket vill jag först beträffande produk
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Särskilda utskottets utlåtande Nr 3.

25

tionsbefrämjande arbeten a domänverkets skogar erinra örn att Kungl.

Majit den 23 december 1932, i samband med fastställande av generalförslag

angående driftkostnader för domänverket under 1933, bemyndigat

domänstyrelsen att ur förnyelsefonden för återväxtkostnader m. m. disponera

— utöver av styrelsen ifrågasatt belopp av 3,063,100 kronor förvissa

av styrelsen angivna skogsvårdande arbeten — ytterligare 1,000,000

kronor, i den mån lämpliga sådana arbeten utöver de redan inventerade

kunde uppbringas. Jag erinrar vidare örn att riksdagen sedan några år

tillbaka för utförande av grundförbättrande åtgärder å enskildas skogar

anvisat betydande belopp i särskilda anslag, nämligen statens skogsutdikningsanslag,

anvisat första gången för budgetåret 1927/1928, statens

skogsodlingsanslag, anvisat första gången för budgetåret 1930/1931, samt

anslaget till understödjande av vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas

skogar, hittills anvisat allenast för budgetåret 1932/1933. I årets

statsverksproposition har föreslagits anvisande för budgetåret 1933/1934

av för statens skogsutdikningsanslag 750,000 kronor, för statens skogsodlingsanslag

350,000 kronor och för anslaget till understödjande av vissa

tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar 3,500,00(1 kronor, eller

sålunda för angivna ändamål tillhopa 4,600,000 kronor.

De av Kungl. Majit för skogsvårdande åtgärder å enskildas skogar för

nästa budgetar salunda föreslagna beloppen, vilka för övrigt överstiga

vad skogssakkunniga i sådant hänseende ifrågasatt, synas mig vara fullt

tillräckliga för att tillgodose uppkommande behov av statsunderstöd för

ändamålet. Det torde enligt vad jag inhämtat knappast vara sannolikt,

att ytterligare anvisade medel skulle kunna tagas i bruk.

Beträffande den av de sakkunniga framlagda 30-årsplanen för vidtagande

av grundförbättrande åtgärder vill jag endast uttala, att det synes

mig vara lämpligast, att anslagsfrågan, såsom hittills, prövas särskilt för

varje budgetår.

Det av skogssakkunniga framförda förslaget örn sammanslagning av

de olika anslagen för nu ifrågavarande ändamål samt de framkomna förslagen

örn vissa ändringar i bidragsvillkoren torde ej lämpligen böra nu

upptagas till avgörande. Beträffande anslaget till understödjande av

vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar har i årets statsverksproposition

föreslagits sådan jämkning av de för bidrag från detta

anslag för närvarande gällande bestämmelserna, att de särskilt från norrlandshåll

nu framställda önskemålen därigenom i viss mån torde tillgodoses.

I sammanhang med centralrådets framställningar i fråga örn medelsbehovet

för budgetåret 1934/1935 böra emellertid berörda önskemål göras

till föremål för övervägande.

Den av skogssakkunniga väckta frågan örn understöd till förbättringar

av skogsbrukets transportleder torde, såsom centralrådet förordat, böra

göras till föremål för närmare utredning. Jag kommer senare att härom

framställa förslag liksom örn igångsättande av utredningen angående anordnandet

av vidgad statlig forskningsverksamhet för ett bättre tillgodogörande

av skogsprodukterna.

Vad skogssakkunniga anfört i fråga örn vissa i jorddelningslagen och

lagen örn bolags fastighetsförvärv upptagna bestämmelser synes mig ej

påkalla någon åtgärds vidtagande.

Det i motionerna 1:290, 1:293 och 11:462 framställda yrkandet avser,

att ett belopp av högst 100,000 kronor måtte ställas til! förfogande av ingenjörsvetenskapsakademien

för att, eventuellt i samarbete med domän
Uihnng

till riksdagens protokoll 193,1. 11 sami. Nr 3. a

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Särskilda utskottets utlåtande Nr 3.

Utskottet.

Medels
behovet.

styrelsen, utföra försök i större skala med utvinnande av produkter ur töre,

barkavfall oell andra lämpliga skogsprodukter av vedbeck och av flytande

bränslen m. m. genom kemisk omvandling av ved, ävensom med intresserade

enskilda företagare för framställning av motorsprit m. m. ur sulfitlut

och av sågavfall framställt träsocker.

Utskottet bär icke funnit något att erinra mot de förslag rörande åtgärder

i fråga örn skogsvården och skogsbrukets avsättningsförhållanden,

som av departementschefen i här förevarande sammanhang framlagts.

Vidare finner utskottet det rimligt, att ett belopp ställes till Kungl.

Maj:ts förfogande för tillgodoseende av sådana särskilda behov på skogshushållningens

område, som ej innefattas i de av departementschefen tillstyrkta

förslagen eller av statsmakterna redan beslutade understödsanordningar.

Inalles har för tillgodoseende av förevarande åtgärder äskats ett belopp

av 250,000 kronor.

Utskottet har icke kunnat undgå att hysa en viss betänksamhet inför

den relativt höga summa, som enligt detta förslag skulle ställas till Kungl.

Maj:ts förfogande utan att — beträffande största delen av beloppet —

några som helst riktlinjer uppdragits för anslagets användning. Utskottet

—- som givetvis förutsätter, att vid anslagets användning största möjliga

varsamhet iakttages — har dock med hänsyn till rådande exceptionella

förhållanden icke velat motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Utskottet förutsätter, att en redogörelse för användningen av de sålunda

till Kungl. Maj:ts förfogande ställda medlen ävensom för de resultat, som

med dessas tillhjälp uppnåtts, i sinom tid förelägges riksdagen.

De i motionerna I: 290, I: 293 och II: 462 framställda önskemålen örn anvisande

av medel för anställande av vissa vetenskapliga undersökningar

torde — i den mån förslagen efter närmare prövning av Kungl. Maj:t

befinnas vara ägnade att komma till utförande — kunna tillgodoses inom

ramen för det nu av utskottet tillstyrkta beloppet av 250,000 kronor; och

torde nämnda motioner få anses besvarade med vad utskottet sålunda anfört.

Slutligen har departementschefen (sid. 47—48) beträffande medelsbelio
-

vet för ifrågavarande åtgärder anfört bland annat:

I det föregående Ilar jag beräknat medelsbehovet för här avsedda ändamål

på följande sätt:

a) vissa omändringsarbeten å värmeanläggningar m. m. kronor

b) bidrag till täckande av merkostnader vid användning

av inhemskt vedbränsle .................................. »

c) rådgivande och kontrollerande verksamhet m. m. för

vedeldningens befrämjande .............................. »

d) anläggning av fabriker för brikettering av träkol .. »

e) diverse åtgärder på skogshushållningens område .. »

75,000

170.000

130.000

150.000

250,000.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Särskilda utskottets utlåtande Nr 3.

Det synes mig lämpligt, att de under a), d) och e) angivna beloppen,

tillhopa 475,000 kronor, äskas såsom ett gemensamt anslag att användas

i huvudsaklig överensstämmelse med av mig tillstyrkta grunder för ernående

av ökad användning av inhemska skogsprodukter och vidtagande i

övrigt av åtgärder på skogshushållningens område. ^

De under b) och c) upptagna beloppen å respektive 170,000 och 130,000

kronor torde böra anvisas av skattemedel och uppföras såsom särskilda

anslag under nionde huvudtiteln, avdelningen Skogsväsendet. ^ Under

nämnda huvudtitel har i statsverkspropositionen icke beräknats något anslagsbelopp

för ändamålet. Efter samråd med chefen för finansdepartementet

föreslår jag, att täckning för dessa anslag beredes sålunda, att erforderligt

belopp tages i anspråk av norrländska nyodlingsfonden och tillföres

den i riksstatsförslaget uppförda titeln för i anspråk tagna kapitaltillgångar

av statens produktiva fonder. Förslag härutinnan torde komma

att framdeles anmälas av chefen för finansdepartementet.

Vad departementschefen sålunda sammanfattningsvis anfört beträffande utskottet.

medelsbehovet har ej givit utskottet anledning till annan erinran än att

— i enlighet med vad utskottet tidigare tillstyrkt — ett särskilt förslagsanslag

å 300,000 kronor synes böra uppföras för täckande av merkostnader

vid användning av inhemskt vedbränsle vid statens stationära värmeanläggningar.

I anslutning till vad utskottet i det föregående anfört hemställer ut- Hemställan,

skottet — som senare under riksdagen kommer att avgiva förslag beträffande

sättet för täckande av de nu utav utskottet tillstyrkta anslagen —

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majtts

förslag och herr Tjällgrens m. fl. och herr Nybloms

m. fl. motioner (1:150 och 11:283), herr Gabrielssons

motion (1:289), herr Nylanders motion (1:294) ävensom

herrar Anderssons i Leabo och Peterssons i Broaryd

motion (II: 370), för budgetåret 1933/1934 anvisa

a) till täckande av merkostnader vid användning av

inhemskt vedbränsle vid statens stationära värmeanläggningar

ett förslagsanslag av 300,000 kronor.

b) till bidrag till täckande av merkostnader vid användning

av inhemskt vedbränsle vid vissa kommunala

och enskilda anläggningar ett reservationsanslag

av 170,000 kronor,

c) till rådgivande och kontrollerande verksamhet m.

m. för vedeldningens främjande ett anslag av 130,000

kronor, att utgå efter de närmare grunder, Kungl.

Majit efter förnyad utredning bestämmer,

d) till vissa åtgärder på skogshushållningens område

m. m. ett reservationsanslag av 475,000 kronor;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Särskilda utskottets utlåtande Nr 3.

II. att herrar Frändéns och Halvarssons motioner

(1:19 och I: 27), herr Tjällgren m. fl. och herr Nybloms

m. fl. motioner (1:154 och 11:198), herr Tryggers

m. fl. och herr Lindmans m. fl. motioner (1:155

och II: 293), herr Asplunds motion (1:290) ävensom

herrar Sandströms och Karl A. Johansons samt herr

Wikströms m. fl. motioner (I: 293 och II: 462) må anses

besvarade med vad utskottet i det föregående anfört;
III.

att herrar Anderssons i Leabo och Peterssons i

Broaryd ovanberörda motion (II: 370), i vad densamma

avser anvisande av ej mindre ett belopp av 50,000 kronor

för bestridande av uppkommande merkostnader

vid vedeldning i anläggningar, tillhörande landsting,

än även ett belopp av 45,000 kronor för täckande av

viss räntebrist, icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 29 maj 1933.

På särskilda utskottets vägnar:

FELIX H AMRIN.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet liava närvarit:

trän lörsta kammaren: herrar Sigfrid Hansson, Bärg, Hagman, Wohlin, Sam Larsson,

Lindström, Västberg, Pauli, Nilsson i Gränebo, Frändén och Nylander, samt

irån andra kammaren: herrar Hamrin, Jansson i Falun, Lindman, Lindqvist, Olsson i

Kullenbergstorp, Fast, Nilsson i Landeryd, Johanson i Stockholm, Olsson i Gävle, Linnér,

Andersson i Tungelsta och Persson i Trången.

331557. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1933:283 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående disponerande av avkastningen av statens hästavelsfond. s. 8 i texten