Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stöd åt Hellefors Bruks Aktiebolag.
1933-06-08 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SBU 1933:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stöd åt Hellefors Bruks Aktiebolag.
Dokumentets text
Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.
1
Nr 2.
Ankom till riksdagens kansli den 8 juni 1933 kl. 5 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stöd åt
Hellefors Bruks Aktiebolag.
I en till riksdagen den 5 maj 1933 avlåten proposition, nr 249, kar Kungl.
Majit, under åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen dels
bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
angivna grunder å statens vägnar träffa avtal med
Skandinaviska Kreditaktiebolaget angående stöd åt Hellefors Bruks Aktiebolag;
dels för beredande av kredit åt Hellefors Bruks Aktiebolag å
riksstaten för budgetåret 1933/1934 till kapitalökning å fonden för låneunderstöd
anvisa ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel, av 1,500,000
kronor; dels ock vid bifall till sistnämnda förslag höja den i statsverkspropositionen
upptagna inkomsttiteln »Övriga lånemedel» med motsvarande
belopp.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag, vilket hänvisats till statsutskottets
förberedande handläggning, har efter överenskommelse mellan stats- och
bankoutskotten behandlats av sammansatt utskott.
I anledning av förevarande proposition hava inom andra kammaren
väckts följande motioner, nämligen:
dels, nr 527, av herr N. Holmström, som hemställt, att riksdagen, med
avslag å ifrågavarande proposition, måtte bemyndiga Kungl. Majit att å
statens vägnar träffa avtal med Skandinaviska Kreditaktiebolaget örn
överlåtande av Kreditkassan direkt eller indirekt tillhöriga aktier i Hellefors
Bruks Aktiebolag, ävensom statens fordran hos samma bolag och dess
dotterbolag på grund av lämnade krediter;
dels, nr 528, av herr V. Karlsson i Grängesberg m. fl., som hemställt, att
riksdagen måtte 1) vid beviljande av nödig stödkredit för upprätthållande
av driften inom Hellefors Bruks Aktiebolags verksamhetsområde uttala,
att i samband med denna kreditgivning inga åtgärder, som syfta till en
rubbning av de avtalsenliga lönerna får vidtagas, men att en sanering av
administrationen inom företaget bör vidtagas på så sätt att överflödig
kontors- och befälspersonal avskaffas och lönerna sänkas för de högt avlönade
tjänstemännen; 2) i skrivelse till regeringen begära skyndsam ut
Bihang
till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. 2 avd. Nr 2—3.
I
2 Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.
redning och framläggande av förslag till överförande helt i statens ägo av
företaget och till säkerställande av företagets framtida verksamhet;
dels och, nr 529, av herr E. Hage, som hemställt, att riksdagen ville med
bifall till propositionen nr 249 uttala önskvärdheten av att vid uppgörelse
angående ifrågavarande stöd åt Hellefors Bruks Aktiebolag staten måtte i
lämplig utsträckning beredas valuta på sätt i motionen antytts.
Med hänsyn till inträdda betalningssvårigheter för det tidigare befintliga
Wargöns Aktiebolag, som då också ägde Hälleforstillgångarna, företogs
i slutet av år 1924 och början av år 1925 rekonstruktion av
bolaget, som i samband därmed ändrade sitt namn till Hellefors Bruks
Aktiebolag. Bolagets fastigheter och rörelse vid Vargön och vid Laxå
överlätos på särskilda aktiebolag. Rörelsen vid Vargön övertogs av ett
nybildat Wargöns Aktiebolag och rörelsen vid Laxå av det dåvarande förvaltningsbolaget
Laxå Bruks Aktiebolag, som för ändamålet ombildades.
Aktiekapitalet i det gamla Wargöns Aktiebolag nedsattes från 40 miljoner
kronor till 10 miljoner kronor, som blev stamaktiekapital i Hellefors
Bruks Aktiebolag. Det genom aktiekapitalets nedsättning frigjorda beloppet,
30 miljoner kronor, överfördes till reservfonden. Med anlitande av den
sålunda ökade reservfonden verkställdes avskrivningar å vissa bolagets
balansvärden, huvudsakligen å de tillgångar, som tillföllo Hälleforsbolaget
och Laxåbolaget. Kreditkassan medverkade vid rekonstruktionen på så
sätt, att kassan (genom sitt förvaltningsbolag aktiebolaget Igo) i utbyte
för sina från Wermlands enskilda bank övertagna fordringar å Hellefors
Bruks Aktiebolag tog 5 V2 procent preferensaktier å sammanlagt 19.5 miljoner
kronor i bolaget.
Aktiekapitalet i Laxå Bruks Aktiebolag, 4 miljoner kronor, övertogs i
sin helhet av Hälleforsbolaget.
Av aktiekapitalet i det nybildade Wargöns Aktiebolag erhöll Wermlands
enskilda bank i kvittning för motsvarande fordringsbelopp 7 procent
preferensaktier å tillhopa 6 miljoner kronor. Stamaktiekapitalet,
likaledes å 6 miljoner kronor, övertogs av Hälleforsbolaget.
Den nu angivna formen för rekonstruktionen valdes med tanke på att
i första hand aktierna i det nya Wargöns Aktiebolag och Laxå Bruks
Aktiebolag efter ytterligare finansiell sanering skulle kunna försäljas.
Vid rekonstruktionen förutsattes, att förlagskredit kunde påräknas för
det nya Wargöns Aktiebolag från Wermlands enskilda bank samt för
Hellefors Bruks Aktiebolag och Laxå Bruks Aktiebolag från Skandinaviska
Kreditaktiebolaget, vilken bank vid tiden för rekonstruktionen var
intresserad i det gamla Vargöbolaget med omkring 7 miljoner kronor.
Utom preferensaktiekapitalet äger Kreditkassan genom aktiebolaget
Igo 1,500,000 kronor av stamaktiekapitalet i Hellefors Bruks Aktiebolag.
Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2. 3
Till belysning av Hellefors Bruks Aktiebolags ekonomiska ställning vid
senaste årsskifte återgives bolagets balansräkning (per den 31 december
1932) i sammandrag.
Balansräkning för Hellefors Bruks Aktiebolag per den 31 december 1932
(i sammandrag).
Tillgångar:
Skogs- och jordbruksfastigheter samt
gruvor ....................
kr.
18,856,447: 37
Industriella och elektriska anläggningar med kraftstationer
»
8,818,840: 03
Ekonomibyggnader och bostäder........
»
3,208,674: 6 9
Ofullbordade nyanläggningar och ombyggnader ................
7>
58,362: 6 7
Maskiner ...............................................
»
8,976,021: 9 5
Trafikmateriel ........................................
»
336,443: 02
Levande och döda inventarier............
»
286,155: 99
Råmateriel:
Lager av järn och stål, trävaror, skogseffekter m. m.
»
4,152,432: 73
Fordringar av dotterbolag....................
»
3,696,284: 5 8
Diverse debitorer....................................
»
1,901 768: 41
Aktier och andelar.................................
»
11,000,711: —
Kassabehållning ....................................
12,575: 32
Förlust:
Balanserad från 1931 ......................
...... kr. 268,128: 61
Årets förlust .......................................
...... » 4,555,211: 45
»
4,823,340: 0 6
Kr.
66,128,057: 8 2
Skulder:
Stamaktiekapital ....................................
.... kr. 10,000,000: —
Preferensaktiekapital .............................
... » 19,500,000:--
Reservfond .............................................
... » 3,000,000: —
kr,
32,500,000: —
Avskrivnings- och förnyelsefond ........
.... kr. 3,743,000: —
Skattefond.................................................
... » 270,000: —
»
4,013,000: —
Hypotekslån ............................................
.... kr. 9,116: 36
Obligationslån .........................................
.... » 14,066,000: —
Förlagslån i Jernkontoret.....................
... » 280,100: —
»
14,355,216: 3 6
Reverser....................................................
»
200,000: —
Bankkrediter............................................
»
13,800,484: 51
Accepter....................................................
»
176,358: 39
Skulder till dotterbolag ........................
2>
143,702:72
Diverse kreditorer ................................
»
939,295: 84
Disponerade fastighetsinteckningar ....
.... kr 26,511,000: -
Disponerade förlagsinteckningar .........
... » 4,000,000: —
Hypotiserade aktier, bokfört värde.....
... » 6,405,900: —
Borgensförbindelser .............................
... » 2,230,000: —
Kr. 66,128,057: 8 2.
4 Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.
Departementschefen Ilar i ärendet anfört bland annat följande:
»Såsom ett led i den statliga stödaktion, som år 1922 befanns nödvändig
för att rädda Wermlands Enskilda bank från sammanbrott, ingick, att
banken befriades från vissa tyngande engagemang. Bland dessa engagemang
ingingo fordringar å det dåvarande Wargöns Aktiebolag till belopp
av omkring 20 miljoner kronor, vilka provisoriskt övertogos av riksbanken
och sedermera överflyttades på Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922
genom ett dess dotterbolag. I samband med en år 1924 genomförd rekonstruktion
av Wargöns Aktiebolag har staten genom Kreditkassan i utbyte
mot nyssnämnda fordringar blivit ägare till preferensaktierna å nominellt
19.5 miljoner kronor i Hellefors Bruks Aktiebolag. De försök att avveckla
statens intressen i Hälleforskoncernen, som under årens lopp
gjorts av styrelsen för Kreditkassan, lia icke lett till resultat, och staten
är följaktligen alltjämt genom Kreditkassan innehavare av preferensaktierna
och därmed aktiemajoriteten i Hälleforsbolaget.
Det nu föreliggande ärendet avser i första hand frågan, på vad sätt statens
ekonomiska intressen i Hälleforsbolaget och därtill anslutna företag
bäst skola tillvaratagas under de nu inträdda finansieringssvårigheterna
för bolaget. Vid denna frågas bedömande kan man enligt min mening icke
undgå att fästa avgörande vikt vid det starka samhällsintresse, som särskilt
under nu rådande förhållanden på arbetsmarknaden knyter sig till
ett uppehållande av bolagets rörelse. De betydande sociala vådor, som
skulle vara förenade med ett nedläggande av bolagets verksamhet, framgå
redan därav, att bolaget med därtill anslutna företag, frånsett Vargöbolaget,
nu sysselsätter närmare 5,000 tjänstemän och arbetare.
De olika utvägar, som enligt vad av den föregående redogörelsen framgår
torde i den föreliggande situationen kunna komma under övervägande,
äro tre, nämligen: l:o) någon åtgärd för stöd åt bolaget vidtages icke
från statens sida; 2:o) staten bidrager genom tillskjutande av nytt kapital
till en rekonstruktion av bolaget; och 3:o) staten bereder bolaget en
mera tillfällig hjälp genom att bidraga till nödig ytterligare kredit åt
bolaget. Rörande dessa tre alternativ har jag under den senaste tiden
fört förhandlingar med representanter för bolaget och för den hittills kreditgivande
banken, Skandinaviska Kreditaktiebolaget.
Därest ingen åtgärd från statens sida för stöd åt bolaget nu vidtages,
måste det anses ovisst, huruvida och i vilken omfattning rörelsen kan komma
att fortsätta. Såsom Kreditkassans styrelse framhållit, torde detta vara
helt beroende av, huruvida banken för säkerställande av sina fordringar
skulle finna med sin fördel förenligt att i en eller annan form uppehålla
driften. Härutinnan har banken icke velat göra några uttalanden vid de
förda underhandlingarna. Även örn driften helt eller delvis skulle komma
att uppehållas genom ingripande från bankens sida, skulle vid detta alternativ
knappast kunna undgås, att statens aktieinnehav definitivt går förlorat.
Ur rent affärsmässig synpunkt skulle enligt min mening ett uppgivande
5
Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.
av statens intresse i företaget vara försvarligt endast om det kunde på någorlunda
säkra grunder antagas, att aktierna icke för framtiden representerade
något värde. Den nuvarande tidpunkten är emellertid i hög grad
olämplig, örn det gäller att bilda sig en definitiv uppfattning örn livsdugligheten
hos ett företag sådant som det förevarande. Detta framgår även
av de verkställda utredningarna, vilka enligt min mening icke berättiga
till att för närvarande helt uppgiva statens kapitalinsats i företaget. En
omständighet som jag härvid tillmäter betydelse är, att de åtgärder för
fabrikernas utbyggande och driftens rationalisering, som med betydande
ekonomiska uppoffringar ägt rum under tidsperioden 1925—1930, på
grund av den därefter inträdande lågkonjunkturen i stort sett icke ännu
fått visa sina verkningar. — I detta sammanhang må slutligen anmärkas,
att enligt vad som framgått av de förda förhandlingarna hanken ej heller
under den förutsättningen, att staten nu skulle till banken överlåta sitt
aktieinnehav i Hälleforsbolaget, ansett sig kunna giva några utfästelser
rörande den omfattning, i vilken driften vid företaget komme att uppehållas.
De framlagda förslagen till rekonstruktion av bolaget förutsätta, att för
övertagande av rörelsen ett nytt bolag hildas. Enligt ett förslag skulle
detta övertaga samtliga tillgångar samt aktiekapitalet utgöra 20 miljoner
kronor, varav 15 miljoner skulle nytecknas av staten, medan o miljoner
kronor beräknas motsvara det återstående värdet av preferensaktierna.
Enligt ett annat förslag skulle staten övertaga Hälleforsholagets nuvarande
stamaktieinnehav i Vargöbolaget för nominella värdet, 6 miljoner kronor,
samt aktiekapitalet i det nya Hälleforsholaget utgöra 14 miljoner kronor,
varav 9 miljoner kronor skulle nytecknas av staten. Dessa föislag,
vilka under vissa förutsättningar förordas av majoriteten inom Kreditkassans
styrelse utan företräde för någotdera förslaget, överensstämma
däri, att staten skulle tillskjuta så stort belopp, 15 miljoner kronor, som
ungefärligen motsvarar Hälleforsholagets nuvarande skuld till hanken.
Vid de förda förhandlingarna med hanken har även diskuterats den möjligheten,
att hanken i stället för staten skulle övertaga Vargöaktierna, och
banken har under förutsättning av en rekonstruktion förklarat sig villig
göra detta till ett belopp av 4 miljoner kronor, som skulle gå i kvittning
mot bolagets skuld till banken. Under samma förutsättning har banken
vidare förklarat sig beredd att avstå från någon del av fordringsheloppet,
förslagsvis så mycket som motsvarar ett års ränta därå eller således omkring
3U miljon kronor. Även örn det dessutom får antagas, att banken
skulle vara villig att låta någon del av sin fordran innestå hos ett rekonstruerat
företag, har jag emellertid ansett, att man framför en så vittgående
kapitalinsats från statens sida, som enligt detta alternativ skulle vara
erforderlig, för närvarande bör föredraga en utväg som med vidmakthållande
tills vidare av rörelsen ger möjlighet att avvakta konjunkturernas
utveckling samt att vidtaga de undersökningar rörande företagets ränta
-
6 Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.
bilitet, som synas mig böra komma till stånd innan längre gående åtgärder
kunna ifrågakomma.
Det naturligaste under nuvarande förhållanden synes mig således vara,
att bolaget genom kredithjälp sättes i tillfälle att tillsvidare wider ett års
tid fortsätta sin verksamhet. Under förutsättning att banken i samma
mån som staten bidrager vid denna kredithjälp, torde statens insats
kunna hållas inom en sådan gräns att beloppet i själva
verket kan jämföras med de uppoffringar av statsmedel, som troligen
skulle bliva erforderliga för att under samma tid bereda hjälp vid den
betydande arbetslöshet, som ett nedläggande av bolagets rörelse skulle
medföra. Att närmare beräkna beloppet erbjuder tydligen stora vanskligheter.
Därest man utgår ifrån att krediten bör räcka till den 1 juni 1934.
synes man emellertid med utgångspunkt från en i Kreditkassans skrivelse
framlagd beräkning och en av bolaget nu verkställd kalkyl kunna antaga,
att ett belopp av 3 miljoner kronor bör förslå för täckande av bolagets
utgifter utöver inkomster under denna tid. Jag räknar därvid
också med att det belopp av högst 300,000 kronor, som jämlikt Kungl.
Maj:ts beslut den 12 april 1933 lämnats bolaget såsom kredit ur anslaget
för arbetslöshetens bekämpande, skall återbäras till detta anslag. Vidare
förutsättes, att bolagets hittills erhållna kredit hos banken å omkring 14.7
miljoner kronor, för närvarande löpande med 5 Vs procent ränta, får innestå
till den 1 juni 1934 mot en ränta, som med endast Vs procent överstiger
riksbankens officiella diskonto för 3-månaders växlar, således enligt nu
gällande diskonto mot 4 procent ränta.
Jag har slutligen förutsatt, att bolagets styrelse under det kommande året
vidtager alla de besparingar i fråga örn driften och förvaltningen, som
utan att äventyra den normala fortgången av bolagets rörelse kunna genomföras.
Vad angår det av Kreditkassans styrelse angivna villkoret för
en stödaktion, att arbetslönerna sänkas, vill jag erinra, att under gällande
avtalsperiod bolaget är bundet av i kollektivavtal fastställda löner och att
med hänsyn härtill lönesänkningar icke torde kunna uppställas såsom en
ovillkorlig förutsättning för riksdagens beslut. Det torde få ankomma å
bolagets styrelse att i detta hänseende vidtaga de åtgärder, som kunna
finnas skäliga.
Jämsides med de av mig förda förhandlingarna med banken ha underhandlingar
förts mellan bolagets styrelse och domänstyrelsen rörande försäljning
till domänverket av Laxå Bruks Aktiebolag tillhöriga skogsegendomar
m. m. Dessa underhandlingar ha emellertid icke slutförts.»
Med utgångspunkt från nu angivna allmänna synpunkter lia förda överläggningar
med Skandinaviska kreditaktiebolaget resulterat i ett av departementschefen
tillstyrkt förslag till stödaktion av följande innehåll:
1. Banken förpliktar sig att icke utan Kungl. Maj:ts medgivande före
den 1 juni 1934 kräva betalning av bolaget eller dess dotterbolag för nu
gällande förbindelser, för vilka bolaget eller något dess dotterbolag är gäl
-
Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2. 7
denar eller eljest står i betalningsansvar, med undantag dock för förfallande
räntor, samt att intill nämnda dag i vanlig ordning diskontera av
bolagen utställda varuväxlar. „ „ , . , ,
2. Å bolagets nu löpande krediter hos banken skall från och nied den
dag avtalet ingås till och med den 31 maj 1934 ränta utgå efter en räntesats,
som med en halv procent överstiger riksbankens vid varje tid gällande
officiella diskonto för växlar på högst tre månader. Detta skall i
vad rör förlagsväxlar så förstås, att nämnda räntesats tillämpas vid örnsättning
av växlar, som sker under nämnda tid. Vid diskontering av varuväxlar,
utställda av bolaget eller dess dotterbolag, skola hittills tillämpade
grunder för ränteberäkningen gälla. .
3. Staten och banken lämna bolaget under tiden till och med den 31 maj
1934 ytterligare kredit intill ett belopp av 3,000,000 kronor, löpande utan
ränta, till vilken kredit staten och banken bidraga med hälften vardera.
Krediten skall tagas i anspråk successivt på sådant sätt, att de av staten
och banken vid varje tillfälle utlämnade beloppen ungefärligen motsvara
varandra. Med iakttagande härav skall det av staten tillskjutna beloppet
av Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 utbetalas till banken efter hand
som krediten där tages i anspråk av bolaget.
4. Staten förpliktar sig att, därest icke senast den 31 maj 1934 bankmässigt
betryggande säkerhet ställes för bolagets förbindelser gentemot
banken eller överenskommelse träffas rörande den fortsatta finansieringen
av bolaget, till banken utan vederlag eller villkor i övrigt överlåta
Kreditkassan direkt eller indirekt tillhöriga aktier i bolaget ävensom statens
fordran hos bolaget och dess dotterbolag på grund av den enligt punkten
3 lämnade krediten.
Under efterkrigsåren har, som allmänt känt är, staten måst ingripa
stödjande beträffande ett flertal bankföretag, som råkat i finansiellt
trångmål. I vissa fall har statens bistånd lämnats genom avlyftning av
tyngande engagemang, vilkas förvaltning i stället övergått på ett statligt,
för ändamålet inrättat organ, Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922. Sålunda
övertogos vid rekonstruktionen år 1923 av Wermlands enskilda bank
fordringar på Hälleforskoncernen till belopp av i runt tal 20 miljoner kronor,
vilka fordringar sedermera kommit att utgöra det av staten ägda
preferensaktiekapitalet i det nybildade Hellefors Bruks Aktiebolag.
På grund av dessa förhållanden står staten nu av nödtvång som huvudintressent
i Hälleforskoncernen med härav följande ansvar för den fortsatta
förvaltningen av detta vidsträckta och redan vid statens inträde
ekonomiskt betryckta företag. Under åren 1926—1930 har sedermera —
med ekonomiskt bistånd från den förlagsgivande banken Skandinaviska
kreditaktiebolaget — avsevärda nyinvesteringar ägt rum i företaget. Utskottet
saknar anledning att här ingå på frågan i vad mån dessa investeringar
varit för verksamhetens fortsatta bedrivande erforderliga oell i
övrigt ekonomiskt berättigade; tekniskt sett hava de tvivelsutan inneburit
en modernisering av företaget och en förstärkning av dess industriella
utrustning.
Utskottet.
8 Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.
Vid bedömandet av förevarande fråga måste enligt utskottets mening
främst beaktas de vädur, som samhälleligt sett kunna befaras uppkomma
örn staten under företagets nuvarande likviditetskris undandroge detsamma
allt vidare stöd. Det måste hållas i minnet att Hälleforskoncernen
utgör ett av rikets största bruks- och industriföretag. Det egentliga
Hälleforskomplexet har uppkommit genom sammanslagning av en del
äldre bruksföretag i avsikt att därigenom bättre kunna tillgodogöra inom
komplexet befintliga skogs-, kraft- och övriga naturtillgångar. Den ägda
produktiva skogsmarken uppgår till omkring 230,000 tunnland, vilket område,
sträckande sig inom Örebro, Värmlands och Kopparbergs län, bildar
en från Stora Kopparbergs Bergslag, Uddeholm och andra angränsande
bruksföretag naturligt avskild förvaltningsenhet utmed Svartälven med
dess källflöden. Inom eller i anslutning till detta område, som genomlöpes
av ett eget cirka 10 mil långt järnvägssystem (Hällefors—Fredriksbergs
järnvägar), finnes ett flertal helt av koncernen ägda och förvaltade trämassefabriker,
sågverk, gruvor, järnverk, kraftstationer och andra anläggningar
för tillgodogörande av komplexets naturtillgångar. Hälleforskoncernen
i sin helhet omfattar, förutom det egentliga Hälleforskomplexet,
vidare Wargöns Aktiebolag, för vilket ingen finansiell hjälp nu ifrågasättes,
samt Laxå Bruks Aktiebolag, som äger cirka 40,000 tunnland inom
Örebro och Skaraborgs län sig sträckande produktiv skogsmark och som
jämväl vid egna anläggningar tillverkar trävaror, sulfitcellulosa och järnverksprodukter.
Ett avslag a propositionen skulle under Hälleforsbolagets nuvarande
finansiellt synnerligen svåra läge uppenbarligen innebära ett uppgivande
från statens sida av allt vidare ansvar för detta omfattande företags
förvaltning. En dylik utgång av frågan innebure också ett till sina verkningar
synnerligen ovisst överlämnande av alla omsorger örn dessa tillgångars
vårdande till borgenärerna, främst den förlagsgivande banken,
som självklart härvidlag i första rummet komme att tillse att dess fordringsanspråk
bleve täckta; såsom av propositionen framgår har banken
i varje fall ej ansett sig kunna giva några utfästelser huru med företaget
och dess olika produktionsgrenar kommer att förfaras och i vad mån driften
kommer att upprätthållas.
Eepresentanter för de av Hälleforskoncernens verksamhet närmast berörda
kommunerna hava inför utskottet framfört sina bekymmer inför
den situation, som skulle uppstå, örn den i propositionen föreslagna stödaktionen
ej komme till stånd. De hava härvid åberopat vidstående
sammanställning.
Av de i tablån angivna fem kommunernas sammanlagda folkmängd, cirka
15,600 personer, hava enligt vad av denna sammanställning framgår
över 12,400 sin försörjning från Hellefors Bruks Aktiebolag jämte dess
dotterföretag vid Laxå. Dessa kommuner äro således så gott som helt
beroende av Hälleforskoncernen, och en nedläggning av därvarande indu
-
Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2. 9
Socken
Invånare-
antal
Antalet av
Helleforskon- cernen bero- ende invånare
I procent av
hela invånare- antalet
Hällefors............................................................
5,641
5,317
94.2 6
Grythyttan.........................................................
3,387
1,517
44.7 9
Gåsborn ..........................................................
1,065
585
54.93
Säfsnäs...............................................................
2,966
2,727
91.94
Ramundeboda ...................................................
2,560
2,300
89.84
Summa
15,619
12,446
1 79.68
steier skulle, enligt vad kommunrepresentanterna framhållit, betyda ekonomisk
ruin för dessa socknar och deras befolkning. Även för Ljusnarsbergs
kommun och vissa andra socknar bleve läget synnerligen allvarligt,
desto mer som vissa av dem redan förut hårt lida av arbetslöshet.
Även andra synpunkter än de rent sociala kunna emellertid anföras för
ett bifall till propositionen. De senaste årens allmänna depression har
som bekant medfört ekonomiska svårigheter ej endast för Hälleforskoncernen
utan även för många andra industriföretag. På allra senaste tiden
bar emellertid en omsvängning i konjunkturläget börjat skönjas. Med
hänsyn härtill synes ett uppskov med frågans avgörande vara önskligt i
avvaktan på konjunkturernas utveckling. Ett sådant uppskov skulle självfallet
medföra ökade möjligheter till ett säkrare bedömande av frågan.
Genom ett dylikt uppskov, vartill ett bifall till propositionen öppnar möjlighet,
kunde också bättre tillvaratagas de rent organisatoriska värden
och den good-will företaget kan representera.
Då utskottet från nu angivna utgångspunkter baft att bedöma propositionen,
har utskottet kommit till den uppfattningen att det begärda statliga
stödkreditbeloppet bör lämnas. Ihågkommas må, att det ifrågavarande
beloppet, 1.5 miljoner kronor, utgör statens anpart i vad som erfordras
för tryggandet av Hälleforskoncernens kreditbehov för omkring ett år
framåt. Med nämnda summa jämte ett lika stort kreditbelopp från banken
säkerställes — så vitt nu kan förutses — att driften inom alla de företag,
koncernen omfattar, kan fortgå under nämnda tid utan likviditetssvårigbeter.
Såsom departementschefen framhållit torde detta statliga understödsbelopp
av 1.5 miljon kronor kunna jämföras med de uppoffringar av statsmedel,
som bleve erforderliga för att bereda hjälp vid den betydande arbetslöshet,
som ett nedläggande av bolagets rörelse skulle medföra. Med
hänsyn härtill anser utskottet, att beloppet i fråga bör beredas av arbetslöshetsmedel,
i vilket avseende utskottet tillstyrker, att beloppet må utgå
från det å tilläggsstaten för budgetåret 1932/1933 för bekämpande av arbetslösheten
anvisade reservationsanslaget å 42,000,000 kronor; något sär
-
I medeltal.
10 Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.
skilt anslag för ändamålet erfordras enligt utskottets mening alltså icke.
Utskottet vill erinra, att för beredandet av det förskott av 300,000 kronor,
som i avräkning på blivande kreditbelopp redan, enligt Kungl. Maj:ts beslut
den 12 april 1933, beviljats, anslaget för arbetslöshetens bekämpande
tagits i anspråk. Härvid har anlitats den del av detta anslag, som enligt
riksdagens medgivande må användas för främjande av företagsverksamhet.
På liknande sätt har Kungl. Maj:! den 29 maj 1933 beviljat ett ytterligare
belopp av 100,000 kronor. Det belopp, som härutöver behöver utanordnas,
uppgår alltså till högst 1,100,000 kronor. Utskottet utgår härvid
ifrån att tidigare anvisade belopp av 400,000 kronor ej vidare skall medföra
minskning i eller inverka inskränkande på Kungl. Maj:ts förfoganderätt
över de medel, som Kungl. Majit äger disponera till befrämjande av företagsverksamhet.
Inom utskottet hava emellertid betänkligheter framkommit mot det av
Skandinaviska Kreditaktiebolaget under punkt 4 ställda villkoret för
bankens medverkan till stödkrediten; ifrågavarande villkor innebär, kort
sammanfattat, förpliktelse för staten att vid kredittidens utgång den 31
maj 1934 antingen ställa säkerhet för alla Hälleforsbolagets förbindelser
gentemot banken eller ock att till banken helt avstå alla sina ekonomiska
intressen i företaget. I anledning härav ha från utskottets sida
undersökts möjligheterna till en eftergift beträffande detta villkor. Bankens
ledning har emellertid ställt sig avvisande härtill. Vid nu angivna
förhållande har utskottet ansett sig böra avstå från att påyrka ändring
häri.
Då utskottet alltså, med ändring allenast i fråga örn sättet för det begärda
statliga understödsbeloppets beredande, tillstyrker propositionen,
vill utskottet emellertid framhålla, att här avsedda stödaktion bör betraktas
som en rent tillfällig, huvudsakligen av sociala skäl betingad åtgärd.
Utskottet vill i detta sammanhang framhålla nödvändigheten av att i styrelsen
för Hälleforsbolaget insättas representanter för affärskunskap och
brukskännedom i syfte att trygga en mera affärsbetonad förvaltning av
företaget.
Till sist vill utskottet, i anslutning till vad departementschefen i detta
avseende anfört, erinra örn angelägenheten av att alla möjligheter till organisatoriska
och driftekonomiska besparingar iakttagas. Angeläget är
ock att utan dröjsmål och eventuellt under samverkan med banken en
undersökning åstadkommes rörande riktlinjerna för den framtida förvaltningen
av Hälleforskoncernen och dess olika driftsgrenar samt tillgångar
av skilda slag.
I den av herr Hage väckta motionen har framhållits som önskvärt att en
av vederbörande bolagsledning ifrågasatt, huvudsakligen av skattetekniska
skäl betingad nedskrotning av det år 1918 anlagda, av Wargöns Aktiebolag
år 1927 förvärvade masugnsverket i Porjus örn möjligt undvikes.
Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2. 11
Från riksdagens sida synes ej anledning vara till erinran mot örn de sålunda
motionsvis framförda synpunkterna kunna vinna beaktande vid blivande
uppgörelser örn utlämnande av stödkrediten till Hälleforsbolaget.
Den av herr Karlsson i Grängesberg m. fl. väckta motionen kan i vad
den avser Hälleforsföretagets sanering anses besvarad med vad utskottet
tidigare anfört. I övrigt anser utskottet de i motionen framställda yrkandena
ej förtjäna avseende.
Under erinran till sist att ett bifall till utskottets förevarande förslag
innebär avslag på herr Holmströms i ämnet väckta motion, hemställer
utskottet,
I. att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med avslag å herr Holmströms
motion II: 527, må
a) bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen i statsrådsprotokollet
över finansärenden den 5 maj 1933 angivna
grunder å statens vägnar träffa avtal med Skandinaviska
Kreditaktiebolaget angående stöd åt Hellefors
Bruks Aktiebolag;
b) bemyndiga Kungl. Majit att för ändamålet från
det å tilläggsstaten för budgetåret 1932/1933 till bekämpande
av arbetslösheten anvisade reservationsanslaget
utanordna ett belopp av högst 1,500,000 kronor,
häri inräknat redan förskottsvis anvisade belopp av
400,000 kronor;
II. att den av herr Karlsson i Grängesberg m. fl.
väckta motionen II: 528 — i vad den ej kan anses besvarad
med vad utskottet ovan anfört — må avslås av
riksdagen;
III. att den av herr Hage väckta motionen II: 529
må anses besvarad med vad utskottet ovan anfört.
Stockholm den 8 juni 1933.
På sammansatta stats- och bankoutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
12
Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.
Vid förestående ärendes behandling inom utskottet hava närvarit:
från statsutskottet: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Asplund, Ernfors, Anderson i Råstock,
Persson i Fritorp och Andersson i Ovanmyra; samt
från bankoutskottet: herrar Akerberg, Lindgren, Johansson i Friggeråker,; Stendahl,
Leffler, Bäcklund, Lovén och Wikström.
Reservationer:
1) av herrar Stendahl och Ernfors, sora ansett, att utskottet hort avstyrka
Kungl. Maj:ts förevarande proposition; samt
2) av herr Bäcklund, som ansett, att utskottets motivering jämväl hort
innefatta följande:
»Transportvägarna för gods till och ifrån Fredriksberg ha genom vidtagna
åtgärder omlagts så att statens järnvägar erhåller mindre del av
frakterna än vad tidigare varit fallet. Därest inga särskilda olägenheter
eller fördyringar åstadkommas för bolaget böra statens intressen i detta
hänseende kunna i större grad tillgodoses.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.