Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stöd åt Hellefors Bruks Aktiebolag.

1933-06-08 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SBU 1933:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stöd åt Hellefors Bruks Aktiebolag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 8 juni 1933 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stöd åt

Hellefors Bruks Aktiebolag.

I en till riksdagen den 5 maj 1933 avlåten proposition, nr 249, kar Kungl.

Majit, under åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen dels

bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen

angivna grunder å statens vägnar träffa avtal med

Skandinaviska Kreditaktiebolaget angående stöd åt Hellefors Bruks Aktiebolag;

dels för beredande av kredit åt Hellefors Bruks Aktiebolag å

riksstaten för budgetåret 1933/1934 till kapitalökning å fonden för låneunderstöd

anvisa ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel, av 1,500,000

kronor; dels ock vid bifall till sistnämnda förslag höja den i statsverkspropositionen

upptagna inkomsttiteln »Övriga lånemedel» med motsvarande

belopp.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag, vilket hänvisats till statsutskottets

förberedande handläggning, har efter överenskommelse mellan stats- och

bankoutskotten behandlats av sammansatt utskott.

I anledning av förevarande proposition hava inom andra kammaren

väckts följande motioner, nämligen:

dels, nr 527, av herr N. Holmström, som hemställt, att riksdagen, med

avslag å ifrågavarande proposition, måtte bemyndiga Kungl. Majit att å

statens vägnar träffa avtal med Skandinaviska Kreditaktiebolaget örn

överlåtande av Kreditkassan direkt eller indirekt tillhöriga aktier i Hellefors

Bruks Aktiebolag, ävensom statens fordran hos samma bolag och dess

dotterbolag på grund av lämnade krediter;

dels, nr 528, av herr V. Karlsson i Grängesberg m. fl., som hemställt, att

riksdagen måtte 1) vid beviljande av nödig stödkredit för upprätthållande

av driften inom Hellefors Bruks Aktiebolags verksamhetsområde uttala,

att i samband med denna kreditgivning inga åtgärder, som syfta till en

rubbning av de avtalsenliga lönerna får vidtagas, men att en sanering av

administrationen inom företaget bör vidtagas på så sätt att överflödig

kontors- och befälspersonal avskaffas och lönerna sänkas för de högt avlönade

tjänstemännen; 2) i skrivelse till regeringen begära skyndsam ut
Bihang

till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. 2 avd. Nr 2—3.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

redning och framläggande av förslag till överförande helt i statens ägo av

företaget och till säkerställande av företagets framtida verksamhet;

dels och, nr 529, av herr E. Hage, som hemställt, att riksdagen ville med

bifall till propositionen nr 249 uttala önskvärdheten av att vid uppgörelse

angående ifrågavarande stöd åt Hellefors Bruks Aktiebolag staten måtte i

lämplig utsträckning beredas valuta på sätt i motionen antytts.

Med hänsyn till inträdda betalningssvårigheter för det tidigare befintliga

Wargöns Aktiebolag, som då också ägde Hälleforstillgångarna, företogs

i slutet av år 1924 och början av år 1925 rekonstruktion av

bolaget, som i samband därmed ändrade sitt namn till Hellefors Bruks

Aktiebolag. Bolagets fastigheter och rörelse vid Vargön och vid Laxå

överlätos på särskilda aktiebolag. Rörelsen vid Vargön övertogs av ett

nybildat Wargöns Aktiebolag och rörelsen vid Laxå av det dåvarande förvaltningsbolaget

Laxå Bruks Aktiebolag, som för ändamålet ombildades.

Aktiekapitalet i det gamla Wargöns Aktiebolag nedsattes från 40 miljoner

kronor till 10 miljoner kronor, som blev stamaktiekapital i Hellefors

Bruks Aktiebolag. Det genom aktiekapitalets nedsättning frigjorda beloppet,

30 miljoner kronor, överfördes till reservfonden. Med anlitande av den

sålunda ökade reservfonden verkställdes avskrivningar å vissa bolagets

balansvärden, huvudsakligen å de tillgångar, som tillföllo Hälleforsbolaget

och Laxåbolaget. Kreditkassan medverkade vid rekonstruktionen på så

sätt, att kassan (genom sitt förvaltningsbolag aktiebolaget Igo) i utbyte

för sina från Wermlands enskilda bank övertagna fordringar å Hellefors

Bruks Aktiebolag tog 5 V2 procent preferensaktier å sammanlagt 19.5 miljoner

kronor i bolaget.

Aktiekapitalet i Laxå Bruks Aktiebolag, 4 miljoner kronor, övertogs i

sin helhet av Hälleforsbolaget.

Av aktiekapitalet i det nybildade Wargöns Aktiebolag erhöll Wermlands

enskilda bank i kvittning för motsvarande fordringsbelopp 7 procent

preferensaktier å tillhopa 6 miljoner kronor. Stamaktiekapitalet,

likaledes å 6 miljoner kronor, övertogs av Hälleforsbolaget.

Den nu angivna formen för rekonstruktionen valdes med tanke på att

i första hand aktierna i det nya Wargöns Aktiebolag och Laxå Bruks

Aktiebolag efter ytterligare finansiell sanering skulle kunna försäljas.

Vid rekonstruktionen förutsattes, att förlagskredit kunde påräknas för

det nya Wargöns Aktiebolag från Wermlands enskilda bank samt för

Hellefors Bruks Aktiebolag och Laxå Bruks Aktiebolag från Skandinaviska

Kreditaktiebolaget, vilken bank vid tiden för rekonstruktionen var

intresserad i det gamla Vargöbolaget med omkring 7 miljoner kronor.

Utom preferensaktiekapitalet äger Kreditkassan genom aktiebolaget

Igo 1,500,000 kronor av stamaktiekapitalet i Hellefors Bruks Aktiebolag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2. 3

Till belysning av Hellefors Bruks Aktiebolags ekonomiska ställning vid

senaste årsskifte återgives bolagets balansräkning (per den 31 december

1932) i sammandrag.

Balansräkning för Hellefors Bruks Aktiebolag per den 31 december 1932

(i sammandrag).

Tillgångar:

Skogs- och jordbruksfastigheter samt

gruvor ....................

kr.

18,856,447: 37

Industriella och elektriska anläggningar med kraftstationer

»

8,818,840: 03

Ekonomibyggnader och bostäder........

»

3,208,674: 6 9

Ofullbordade nyanläggningar och ombyggnader ................

7>

58,362: 6 7

Maskiner ...............................................

»

8,976,021: 9 5

Trafikmateriel ........................................

»

336,443: 02

Levande och döda inventarier............

»

286,155: 99

Råmateriel:

Lager av järn och stål, trävaror, skogseffekter m. m.

»

4,152,432: 73

Fordringar av dotterbolag....................

»

3,696,284: 5 8

Diverse debitorer....................................

»

1,901 768: 41

Aktier och andelar.................................

»

11,000,711: —

Kassabehållning ....................................

12,575: 32

Förlust:

Balanserad från 1931 ......................

...... kr. 268,128: 61

Årets förlust .......................................

...... » 4,555,211: 45

»

4,823,340: 0 6

Kr.

66,128,057: 8 2

Skulder:

Stamaktiekapital ....................................

.... kr. 10,000,000: —

Preferensaktiekapital .............................

... » 19,500,000:--

Reservfond .............................................

... » 3,000,000: —

kr,

32,500,000: —

Avskrivnings- och förnyelsefond ........

.... kr. 3,743,000: —

Skattefond.................................................

... » 270,000: —

»

4,013,000: —

Hypotekslån ............................................

.... kr. 9,116: 36

Obligationslån .........................................

.... » 14,066,000: —

Förlagslån i Jernkontoret.....................

... » 280,100: —

»

14,355,216: 3 6

Reverser....................................................

»

200,000: —

Bankkrediter............................................

»

13,800,484: 51

Accepter....................................................

»

176,358: 39

Skulder till dotterbolag ........................

2>

143,702:72

Diverse kreditorer ................................

»

939,295: 84

Disponerade fastighetsinteckningar ....

.... kr 26,511,000: -

Disponerade förlagsinteckningar .........

... » 4,000,000: —

Hypotiserade aktier, bokfört värde.....

... » 6,405,900: —

Borgensförbindelser .............................

... » 2,230,000: —

Kr. 66,128,057: 8 2.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

Departementschefen Ilar i ärendet anfört bland annat följande:

»Såsom ett led i den statliga stödaktion, som år 1922 befanns nödvändig

för att rädda Wermlands Enskilda bank från sammanbrott, ingick, att

banken befriades från vissa tyngande engagemang. Bland dessa engagemang

ingingo fordringar å det dåvarande Wargöns Aktiebolag till belopp

av omkring 20 miljoner kronor, vilka provisoriskt övertogos av riksbanken

och sedermera överflyttades på Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922

genom ett dess dotterbolag. I samband med en år 1924 genomförd rekonstruktion

av Wargöns Aktiebolag har staten genom Kreditkassan i utbyte

mot nyssnämnda fordringar blivit ägare till preferensaktierna å nominellt

19.5 miljoner kronor i Hellefors Bruks Aktiebolag. De försök att avveckla

statens intressen i Hälleforskoncernen, som under årens lopp

gjorts av styrelsen för Kreditkassan, lia icke lett till resultat, och staten

är följaktligen alltjämt genom Kreditkassan innehavare av preferensaktierna

och därmed aktiemajoriteten i Hälleforsbolaget.

Det nu föreliggande ärendet avser i första hand frågan, på vad sätt statens

ekonomiska intressen i Hälleforsbolaget och därtill anslutna företag

bäst skola tillvaratagas under de nu inträdda finansieringssvårigheterna

för bolaget. Vid denna frågas bedömande kan man enligt min mening icke

undgå att fästa avgörande vikt vid det starka samhällsintresse, som särskilt

under nu rådande förhållanden på arbetsmarknaden knyter sig till

ett uppehållande av bolagets rörelse. De betydande sociala vådor, som

skulle vara förenade med ett nedläggande av bolagets verksamhet, framgå

redan därav, att bolaget med därtill anslutna företag, frånsett Vargöbolaget,

nu sysselsätter närmare 5,000 tjänstemän och arbetare.

De olika utvägar, som enligt vad av den föregående redogörelsen framgår

torde i den föreliggande situationen kunna komma under övervägande,

äro tre, nämligen: l:o) någon åtgärd för stöd åt bolaget vidtages icke

från statens sida; 2:o) staten bidrager genom tillskjutande av nytt kapital

till en rekonstruktion av bolaget; och 3:o) staten bereder bolaget en

mera tillfällig hjälp genom att bidraga till nödig ytterligare kredit åt

bolaget. Rörande dessa tre alternativ har jag under den senaste tiden

fört förhandlingar med representanter för bolaget och för den hittills kreditgivande

banken, Skandinaviska Kreditaktiebolaget.

Därest ingen åtgärd från statens sida för stöd åt bolaget nu vidtages,

måste det anses ovisst, huruvida och i vilken omfattning rörelsen kan komma

att fortsätta. Såsom Kreditkassans styrelse framhållit, torde detta vara

helt beroende av, huruvida banken för säkerställande av sina fordringar

skulle finna med sin fördel förenligt att i en eller annan form uppehålla

driften. Härutinnan har banken icke velat göra några uttalanden vid de

förda underhandlingarna. Även örn driften helt eller delvis skulle komma

att uppehållas genom ingripande från bankens sida, skulle vid detta alternativ

knappast kunna undgås, att statens aktieinnehav definitivt går förlorat.

Ur rent affärsmässig synpunkt skulle enligt min mening ett uppgivande

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

av statens intresse i företaget vara försvarligt endast om det kunde på någorlunda

säkra grunder antagas, att aktierna icke för framtiden representerade

något värde. Den nuvarande tidpunkten är emellertid i hög grad

olämplig, örn det gäller att bilda sig en definitiv uppfattning örn livsdugligheten

hos ett företag sådant som det förevarande. Detta framgår även

av de verkställda utredningarna, vilka enligt min mening icke berättiga

till att för närvarande helt uppgiva statens kapitalinsats i företaget. En

omständighet som jag härvid tillmäter betydelse är, att de åtgärder för

fabrikernas utbyggande och driftens rationalisering, som med betydande

ekonomiska uppoffringar ägt rum under tidsperioden 1925—1930, på

grund av den därefter inträdande lågkonjunkturen i stort sett icke ännu

fått visa sina verkningar. — I detta sammanhang må slutligen anmärkas,

att enligt vad som framgått av de förda förhandlingarna hanken ej heller

under den förutsättningen, att staten nu skulle till banken överlåta sitt

aktieinnehav i Hälleforsbolaget, ansett sig kunna giva några utfästelser

rörande den omfattning, i vilken driften vid företaget komme att uppehållas.

De framlagda förslagen till rekonstruktion av bolaget förutsätta, att för

övertagande av rörelsen ett nytt bolag hildas. Enligt ett förslag skulle

detta övertaga samtliga tillgångar samt aktiekapitalet utgöra 20 miljoner

kronor, varav 15 miljoner skulle nytecknas av staten, medan o miljoner

kronor beräknas motsvara det återstående värdet av preferensaktierna.

Enligt ett annat förslag skulle staten övertaga Hälleforsholagets nuvarande

stamaktieinnehav i Vargöbolaget för nominella värdet, 6 miljoner kronor,

samt aktiekapitalet i det nya Hälleforsholaget utgöra 14 miljoner kronor,

varav 9 miljoner kronor skulle nytecknas av staten. Dessa föislag,

vilka under vissa förutsättningar förordas av majoriteten inom Kreditkassans

styrelse utan företräde för någotdera förslaget, överensstämma

däri, att staten skulle tillskjuta så stort belopp, 15 miljoner kronor, som

ungefärligen motsvarar Hälleforsholagets nuvarande skuld till hanken.

Vid de förda förhandlingarna med hanken har även diskuterats den möjligheten,

att hanken i stället för staten skulle övertaga Vargöaktierna, och

banken har under förutsättning av en rekonstruktion förklarat sig villig

göra detta till ett belopp av 4 miljoner kronor, som skulle gå i kvittning

mot bolagets skuld till banken. Under samma förutsättning har banken

vidare förklarat sig beredd att avstå från någon del av fordringsheloppet,

förslagsvis så mycket som motsvarar ett års ränta därå eller således omkring

3U miljon kronor. Även örn det dessutom får antagas, att banken

skulle vara villig att låta någon del av sin fordran innestå hos ett rekonstruerat

företag, har jag emellertid ansett, att man framför en så vittgående

kapitalinsats från statens sida, som enligt detta alternativ skulle vara

erforderlig, för närvarande bör föredraga en utväg som med vidmakthållande

tills vidare av rörelsen ger möjlighet att avvakta konjunkturernas

utveckling samt att vidtaga de undersökningar rörande företagets ränta
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

bilitet, som synas mig böra komma till stånd innan längre gående åtgärder

kunna ifrågakomma.

Det naturligaste under nuvarande förhållanden synes mig således vara,

att bolaget genom kredithjälp sättes i tillfälle att tillsvidare wider ett års

tid fortsätta sin verksamhet. Under förutsättning att banken i samma

mån som staten bidrager vid denna kredithjälp, torde statens insats

kunna hållas inom en sådan gräns att beloppet i själva

verket kan jämföras med de uppoffringar av statsmedel, som troligen

skulle bliva erforderliga för att under samma tid bereda hjälp vid den

betydande arbetslöshet, som ett nedläggande av bolagets rörelse skulle

medföra. Att närmare beräkna beloppet erbjuder tydligen stora vanskligheter.

Därest man utgår ifrån att krediten bör räcka till den 1 juni 1934.

synes man emellertid med utgångspunkt från en i Kreditkassans skrivelse

framlagd beräkning och en av bolaget nu verkställd kalkyl kunna antaga,

att ett belopp av 3 miljoner kronor bör förslå för täckande av bolagets

utgifter utöver inkomster under denna tid. Jag räknar därvid

också med att det belopp av högst 300,000 kronor, som jämlikt Kungl.

Maj:ts beslut den 12 april 1933 lämnats bolaget såsom kredit ur anslaget

för arbetslöshetens bekämpande, skall återbäras till detta anslag. Vidare

förutsättes, att bolagets hittills erhållna kredit hos banken å omkring 14.7

miljoner kronor, för närvarande löpande med 5 Vs procent ränta, får innestå

till den 1 juni 1934 mot en ränta, som med endast Vs procent överstiger

riksbankens officiella diskonto för 3-månaders växlar, således enligt nu

gällande diskonto mot 4 procent ränta.

Jag har slutligen förutsatt, att bolagets styrelse under det kommande året

vidtager alla de besparingar i fråga örn driften och förvaltningen, som

utan att äventyra den normala fortgången av bolagets rörelse kunna genomföras.

Vad angår det av Kreditkassans styrelse angivna villkoret för

en stödaktion, att arbetslönerna sänkas, vill jag erinra, att under gällande

avtalsperiod bolaget är bundet av i kollektivavtal fastställda löner och att

med hänsyn härtill lönesänkningar icke torde kunna uppställas såsom en

ovillkorlig förutsättning för riksdagens beslut. Det torde få ankomma å

bolagets styrelse att i detta hänseende vidtaga de åtgärder, som kunna

finnas skäliga.

Jämsides med de av mig förda förhandlingarna med banken ha underhandlingar

förts mellan bolagets styrelse och domänstyrelsen rörande försäljning

till domänverket av Laxå Bruks Aktiebolag tillhöriga skogsegendomar

m. m. Dessa underhandlingar ha emellertid icke slutförts.»

Med utgångspunkt från nu angivna allmänna synpunkter lia förda överläggningar

med Skandinaviska kreditaktiebolaget resulterat i ett av departementschefen

tillstyrkt förslag till stödaktion av följande innehåll:

1. Banken förpliktar sig att icke utan Kungl. Maj:ts medgivande före

den 1 juni 1934 kräva betalning av bolaget eller dess dotterbolag för nu

gällande förbindelser, för vilka bolaget eller något dess dotterbolag är gäl
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2. 7

denar eller eljest står i betalningsansvar, med undantag dock för förfallande

räntor, samt att intill nämnda dag i vanlig ordning diskontera av

bolagen utställda varuväxlar. „ „ , . , ,

2. Å bolagets nu löpande krediter hos banken skall från och nied den

dag avtalet ingås till och med den 31 maj 1934 ränta utgå efter en räntesats,

som med en halv procent överstiger riksbankens vid varje tid gällande

officiella diskonto för växlar på högst tre månader. Detta skall i

vad rör förlagsväxlar så förstås, att nämnda räntesats tillämpas vid örnsättning

av växlar, som sker under nämnda tid. Vid diskontering av varuväxlar,

utställda av bolaget eller dess dotterbolag, skola hittills tillämpade

grunder för ränteberäkningen gälla. .

3. Staten och banken lämna bolaget under tiden till och med den 31 maj

1934 ytterligare kredit intill ett belopp av 3,000,000 kronor, löpande utan

ränta, till vilken kredit staten och banken bidraga med hälften vardera.

Krediten skall tagas i anspråk successivt på sådant sätt, att de av staten

och banken vid varje tillfälle utlämnade beloppen ungefärligen motsvara

varandra. Med iakttagande härav skall det av staten tillskjutna beloppet

av Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 utbetalas till banken efter hand

som krediten där tages i anspråk av bolaget.

4. Staten förpliktar sig att, därest icke senast den 31 maj 1934 bankmässigt

betryggande säkerhet ställes för bolagets förbindelser gentemot

banken eller överenskommelse träffas rörande den fortsatta finansieringen

av bolaget, till banken utan vederlag eller villkor i övrigt överlåta

Kreditkassan direkt eller indirekt tillhöriga aktier i bolaget ävensom statens

fordran hos bolaget och dess dotterbolag på grund av den enligt punkten

3 lämnade krediten.

Under efterkrigsåren har, som allmänt känt är, staten måst ingripa

stödjande beträffande ett flertal bankföretag, som råkat i finansiellt

trångmål. I vissa fall har statens bistånd lämnats genom avlyftning av

tyngande engagemang, vilkas förvaltning i stället övergått på ett statligt,

för ändamålet inrättat organ, Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922. Sålunda

övertogos vid rekonstruktionen år 1923 av Wermlands enskilda bank

fordringar på Hälleforskoncernen till belopp av i runt tal 20 miljoner kronor,

vilka fordringar sedermera kommit att utgöra det av staten ägda

preferensaktiekapitalet i det nybildade Hellefors Bruks Aktiebolag.

På grund av dessa förhållanden står staten nu av nödtvång som huvudintressent

i Hälleforskoncernen med härav följande ansvar för den fortsatta

förvaltningen av detta vidsträckta och redan vid statens inträde

ekonomiskt betryckta företag. Under åren 1926—1930 har sedermera —

med ekonomiskt bistånd från den förlagsgivande banken Skandinaviska

kreditaktiebolaget — avsevärda nyinvesteringar ägt rum i företaget. Utskottet

saknar anledning att här ingå på frågan i vad mån dessa investeringar

varit för verksamhetens fortsatta bedrivande erforderliga oell i

övrigt ekonomiskt berättigade; tekniskt sett hava de tvivelsutan inneburit

en modernisering av företaget och en förstärkning av dess industriella

utrustning.

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

Vid bedömandet av förevarande fråga måste enligt utskottets mening

främst beaktas de vädur, som samhälleligt sett kunna befaras uppkomma

örn staten under företagets nuvarande likviditetskris undandroge detsamma

allt vidare stöd. Det måste hållas i minnet att Hälleforskoncernen

utgör ett av rikets största bruks- och industriföretag. Det egentliga

Hälleforskomplexet har uppkommit genom sammanslagning av en del

äldre bruksföretag i avsikt att därigenom bättre kunna tillgodogöra inom

komplexet befintliga skogs-, kraft- och övriga naturtillgångar. Den ägda

produktiva skogsmarken uppgår till omkring 230,000 tunnland, vilket område,

sträckande sig inom Örebro, Värmlands och Kopparbergs län, bildar

en från Stora Kopparbergs Bergslag, Uddeholm och andra angränsande

bruksföretag naturligt avskild förvaltningsenhet utmed Svartälven med

dess källflöden. Inom eller i anslutning till detta område, som genomlöpes

av ett eget cirka 10 mil långt järnvägssystem (Hällefors—Fredriksbergs

järnvägar), finnes ett flertal helt av koncernen ägda och förvaltade trämassefabriker,

sågverk, gruvor, järnverk, kraftstationer och andra anläggningar

för tillgodogörande av komplexets naturtillgångar. Hälleforskoncernen

i sin helhet omfattar, förutom det egentliga Hälleforskomplexet,

vidare Wargöns Aktiebolag, för vilket ingen finansiell hjälp nu ifrågasättes,

samt Laxå Bruks Aktiebolag, som äger cirka 40,000 tunnland inom

Örebro och Skaraborgs län sig sträckande produktiv skogsmark och som

jämväl vid egna anläggningar tillverkar trävaror, sulfitcellulosa och järnverksprodukter.

Ett avslag a propositionen skulle under Hälleforsbolagets nuvarande

finansiellt synnerligen svåra läge uppenbarligen innebära ett uppgivande

från statens sida av allt vidare ansvar för detta omfattande företags

förvaltning. En dylik utgång av frågan innebure också ett till sina verkningar

synnerligen ovisst överlämnande av alla omsorger örn dessa tillgångars

vårdande till borgenärerna, främst den förlagsgivande banken,

som självklart härvidlag i första rummet komme att tillse att dess fordringsanspråk

bleve täckta; såsom av propositionen framgår har banken

i varje fall ej ansett sig kunna giva några utfästelser huru med företaget

och dess olika produktionsgrenar kommer att förfaras och i vad mån driften

kommer att upprätthållas.

Eepresentanter för de av Hälleforskoncernens verksamhet närmast berörda

kommunerna hava inför utskottet framfört sina bekymmer inför

den situation, som skulle uppstå, örn den i propositionen föreslagna stödaktionen

ej komme till stånd. De hava härvid åberopat vidstående

sammanställning.

Av de i tablån angivna fem kommunernas sammanlagda folkmängd, cirka

15,600 personer, hava enligt vad av denna sammanställning framgår

över 12,400 sin försörjning från Hellefors Bruks Aktiebolag jämte dess

dotterföretag vid Laxå. Dessa kommuner äro således så gott som helt

beroende av Hälleforskoncernen, och en nedläggning av därvarande indu
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2. 9

Socken

Invånare-

antal

Antalet av

Helleforskon- cernen bero- ende invånare

I procent av

hela invånare- antalet

Hällefors............................................................

5,641

5,317

94.2 6

Grythyttan.........................................................

3,387

1,517

44.7 9

Gåsborn ..........................................................

1,065

585

54.93

Säfsnäs...............................................................

2,966

2,727

91.94

Ramundeboda ...................................................

2,560

2,300

89.84

Summa

15,619

12,446

1 79.68

steier skulle, enligt vad kommunrepresentanterna framhållit, betyda ekonomisk

ruin för dessa socknar och deras befolkning. Även för Ljusnarsbergs

kommun och vissa andra socknar bleve läget synnerligen allvarligt,

desto mer som vissa av dem redan förut hårt lida av arbetslöshet.

Även andra synpunkter än de rent sociala kunna emellertid anföras för

ett bifall till propositionen. De senaste årens allmänna depression har

som bekant medfört ekonomiska svårigheter ej endast för Hälleforskoncernen

utan även för många andra industriföretag. På allra senaste tiden

bar emellertid en omsvängning i konjunkturläget börjat skönjas. Med

hänsyn härtill synes ett uppskov med frågans avgörande vara önskligt i

avvaktan på konjunkturernas utveckling. Ett sådant uppskov skulle självfallet

medföra ökade möjligheter till ett säkrare bedömande av frågan.

Genom ett dylikt uppskov, vartill ett bifall till propositionen öppnar möjlighet,

kunde också bättre tillvaratagas de rent organisatoriska värden

och den good-will företaget kan representera.

Då utskottet från nu angivna utgångspunkter baft att bedöma propositionen,

har utskottet kommit till den uppfattningen att det begärda statliga

stödkreditbeloppet bör lämnas. Ihågkommas må, att det ifrågavarande

beloppet, 1.5 miljoner kronor, utgör statens anpart i vad som erfordras

för tryggandet av Hälleforskoncernens kreditbehov för omkring ett år

framåt. Med nämnda summa jämte ett lika stort kreditbelopp från banken

säkerställes — så vitt nu kan förutses — att driften inom alla de företag,

koncernen omfattar, kan fortgå under nämnda tid utan likviditetssvårigbeter.

Såsom departementschefen framhållit torde detta statliga understödsbelopp

av 1.5 miljon kronor kunna jämföras med de uppoffringar av statsmedel,

som bleve erforderliga för att bereda hjälp vid den betydande arbetslöshet,

som ett nedläggande av bolagets rörelse skulle medföra. Med

hänsyn härtill anser utskottet, att beloppet i fråga bör beredas av arbetslöshetsmedel,

i vilket avseende utskottet tillstyrker, att beloppet må utgå

från det å tilläggsstaten för budgetåret 1932/1933 för bekämpande av arbetslösheten

anvisade reservationsanslaget å 42,000,000 kronor; något sär
-

I medeltal.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

skilt anslag för ändamålet erfordras enligt utskottets mening alltså icke.

Utskottet vill erinra, att för beredandet av det förskott av 300,000 kronor,

som i avräkning på blivande kreditbelopp redan, enligt Kungl. Maj:ts beslut

den 12 april 1933, beviljats, anslaget för arbetslöshetens bekämpande

tagits i anspråk. Härvid har anlitats den del av detta anslag, som enligt

riksdagens medgivande må användas för främjande av företagsverksamhet.

På liknande sätt har Kungl. Maj:! den 29 maj 1933 beviljat ett ytterligare

belopp av 100,000 kronor. Det belopp, som härutöver behöver utanordnas,

uppgår alltså till högst 1,100,000 kronor. Utskottet utgår härvid

ifrån att tidigare anvisade belopp av 400,000 kronor ej vidare skall medföra

minskning i eller inverka inskränkande på Kungl. Maj:ts förfoganderätt

över de medel, som Kungl. Majit äger disponera till befrämjande av företagsverksamhet.

Inom utskottet hava emellertid betänkligheter framkommit mot det av

Skandinaviska Kreditaktiebolaget under punkt 4 ställda villkoret för

bankens medverkan till stödkrediten; ifrågavarande villkor innebär, kort

sammanfattat, förpliktelse för staten att vid kredittidens utgång den 31

maj 1934 antingen ställa säkerhet för alla Hälleforsbolagets förbindelser

gentemot banken eller ock att till banken helt avstå alla sina ekonomiska

intressen i företaget. I anledning härav ha från utskottets sida

undersökts möjligheterna till en eftergift beträffande detta villkor. Bankens

ledning har emellertid ställt sig avvisande härtill. Vid nu angivna

förhållande har utskottet ansett sig böra avstå från att påyrka ändring

häri.

Då utskottet alltså, med ändring allenast i fråga örn sättet för det begärda

statliga understödsbeloppets beredande, tillstyrker propositionen,

vill utskottet emellertid framhålla, att här avsedda stödaktion bör betraktas

som en rent tillfällig, huvudsakligen av sociala skäl betingad åtgärd.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla nödvändigheten av att i styrelsen

för Hälleforsbolaget insättas representanter för affärskunskap och

brukskännedom i syfte att trygga en mera affärsbetonad förvaltning av

företaget.

Till sist vill utskottet, i anslutning till vad departementschefen i detta

avseende anfört, erinra örn angelägenheten av att alla möjligheter till organisatoriska

och driftekonomiska besparingar iakttagas. Angeläget är

ock att utan dröjsmål och eventuellt under samverkan med banken en

undersökning åstadkommes rörande riktlinjerna för den framtida förvaltningen

av Hälleforskoncernen och dess olika driftsgrenar samt tillgångar

av skilda slag.

I den av herr Hage väckta motionen har framhållits som önskvärt att en

av vederbörande bolagsledning ifrågasatt, huvudsakligen av skattetekniska

skäl betingad nedskrotning av det år 1918 anlagda, av Wargöns Aktiebolag

år 1927 förvärvade masugnsverket i Porjus örn möjligt undvikes.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2. 11

Från riksdagens sida synes ej anledning vara till erinran mot örn de sålunda

motionsvis framförda synpunkterna kunna vinna beaktande vid blivande

uppgörelser örn utlämnande av stödkrediten till Hälleforsbolaget.

Den av herr Karlsson i Grängesberg m. fl. väckta motionen kan i vad

den avser Hälleforsföretagets sanering anses besvarad med vad utskottet

tidigare anfört. I övrigt anser utskottet de i motionen framställda yrkandena

ej förtjäna avseende.

Under erinran till sist att ett bifall till utskottets förevarande förslag

innebär avslag på herr Holmströms i ämnet väckta motion, hemställer

utskottet,

I. att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och med avslag å herr Holmströms

motion II: 527, må

a) bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen i statsrådsprotokollet

över finansärenden den 5 maj 1933 angivna

grunder å statens vägnar träffa avtal med Skandinaviska

Kreditaktiebolaget angående stöd åt Hellefors

Bruks Aktiebolag;

b) bemyndiga Kungl. Majit att för ändamålet från

det å tilläggsstaten för budgetåret 1932/1933 till bekämpande

av arbetslösheten anvisade reservationsanslaget

utanordna ett belopp av högst 1,500,000 kronor,

häri inräknat redan förskottsvis anvisade belopp av

400,000 kronor;

II. att den av herr Karlsson i Grängesberg m. fl.

väckta motionen II: 528 — i vad den ej kan anses besvarad

med vad utskottet ovan anfört — må avslås av

riksdagen;

III. att den av herr Hage väckta motionen II: 529

må anses besvarad med vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 8 juni 1933.

På sammansatta stats- och bankoutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

Vid förestående ärendes behandling inom utskottet hava närvarit:

från statsutskottet: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Asplund, Ernfors, Anderson i Råstock,

Persson i Fritorp och Andersson i Ovanmyra; samt

från bankoutskottet: herrar Akerberg, Lindgren, Johansson i Friggeråker,; Stendahl,

Leffler, Bäcklund, Lovén och Wikström.

Reservationer:

1) av herrar Stendahl och Ernfors, sora ansett, att utskottet hort avstyrka

Kungl. Maj:ts förevarande proposition; samt

2) av herr Bäcklund, som ansett, att utskottets motivering jämväl hort

innefatta följande:

»Transportvägarna för gods till och ifrån Fredriksberg ha genom vidtagna

åtgärder omlagts så att statens järnvägar erhåller mindre del av

frakterna än vad tidigare varit fallet. Därest inga särskilda olägenheter

eller fördyringar åstadkommas för bolaget böra statens intressen i detta

hänseende kunna i större grad tillgodoses.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.