Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående användande av visst belopp ur fonden för mötande av förluster å Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 till avlyftande av kassans skuld till riksbanken.
1933-06-08 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SBU 1933:3, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående användande av visst belopp ur fonden för mötande av förluster å Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 till avlyftande av kassans skuld till riksbanken.
Dokumentets text
Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 3.
13
Nr 3.
Ankom till riksdagens kansli den 8 juni 1933 kl. 5 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående användande
av visst belopp ur fonden för mötande av förluster
å Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 till avlyftande av
kassans skuld till riksbanken.
I en till riksdagen den 5 maj 1933 avlåten proposition, nr 250, Ilar Kungl.
Maj:t, under åberopande av statsrådsprotokollet över finansärenden för
samma dag, föreslagit riksdagen besluta att av fonden för mötande av förluster
å Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 skall på sätt av departementschefen
i statsrådsprotokollet angivits tagas i anspråk ett belopp, motsvarande
kassans skuld till riksbanken, 26 miljoner kronor, jämte därå
upplupen ränta.
Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition, vilken hänvisats till statsutskottets
förberedande handläggning, har efter överenskommelse mellan
stats- och bankoutskotten behandlats av sammansatt utskott.
I skrivelse till chefen för finansdepartementet den 15 mars 1933 har nu
styrelsen för Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 erinrat, att vid Kreditkassans
bildande såsom garantifond åt kassan genom riksgäldskontoret tillhandahållits
ett belopp av 50 miljoner kronor i av svenska staten utgivna 5
procents obligationer. Tillika hade bestämts, att, därest vid kassans
likvidation skulle visa sig, att förlust uppstått å kassans rörelse, förlusten
i första hand skulle drabba garantifonden av 50 miljoner kronor
och i sista hand aktiekapitalet å 5 miljoner kronor.
Vid 1929 års riksdag hade riksdagen beslutat, att för visst ändamål
skulle såsom ytterligare garr.ntifond för Kreditkassan genom riksgäldskontoret
tillhandahållas kassan ett belopp av 10 miljoner kronor i avstaten
utgivna obligationer. Något beslut örn att denna utökning avfonden
skulle vid bolagets likvidation erhålla sämre rätt än aktiekapitalet
hade emellertid ej fattats. Vid sådant förhållande har Kreditkassans
styrelse ansett sig böra utgå från att likvidationsplikt för bolaget förelåge,
så snart anledning funnes antaga, att sådana förluster för bolaget
uppstått, att den ursprungliga garantifonden å 50 miljoner kronor och
två tredjedelar av aktiekapitalet gått förlorade.
Styrelsen har vidare anfört följande:
14 Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 3.
Av det för år 1932 för Kreditkassan upprättade bokslutet framgår, att
kassan balanserar en förlustsumma av 49,866,337 kronor 91 öre, varvid
är att märka, att såsom tillgång till fulla beloppet upptagits en fordran
av kassans dotterbolag, Aktiebolaget Igo, å 19.5 miljoner kronor mot hypotek
av samma nominella belopp preferensaktier i Hellefors bruks aktiebolag.
Aktiebolaget Igos namn kan ej tillmätas något nämnvärt värde,
och Helleforsaktierna få nu anses vara värda så mycket mindre än
det nominella beloppet, att Kreditkassans förlust i verkligheten är så
stor, att aktiekapitalet i sin helhet är förbrukat. Kreditkassan torde alltså
vara skyldig att träda i likvidation, örn ej efter omvärdering av kassans
tillgångar med hänsyn tagen speciellt till Helleforsaktiernas minskade
värde, den framkommande förlusten täckes till minst så stor del, att den
återstående förlustsumman ej överstiger den ursprungliga garantifondens
belopp. För att nå detta mål torde förslagsvis riksgäldskontoret böra bemyndigas
att med anlitande av den av skattemedel bildade och under
kontorets förvaltning stående fonden för mötande av förluster å Kreditkassans
rörelse, nu uppgående till 46 miljoner kronor, till riksbanken inbetala
Kreditkassans till 26 miljoner kronor uppgående skuld till banken
jämte därå upplupen ogulden ränta. Denna skuld, som daterar sig
från år 1925, då den uppgick till i runt tal 37,390,000 kronor, ökades år
1927 till 43,040,000 kronor. Sedermera har den genom avbetalningar minskats
till sagda 26 miljoner kronor. Från riksbanken har vid upprepade
tillfällen under hand gjorts framställning örn skuldens betalning.
Fonden för mötande av förluster å Kreditkassans rörelse skulle härigenom
nedbringas med motsvarande belopp. Kreditkassan skulle befrias
från sin riksbanksskuld och därigenom beredas möjlighet att med belopp
motsvarande denna skuld nedbringa sin förlustbalans. Någon kontant
utbetalning av medel till riksbanken skulle ej behöva ifrågakomma, därest
riksbanken vore villig att mottaga likvid i statsskuldsförbindelser.
Härvid förutsättes, att den av staten till Kreditkassan överlämnade garantifonden
lämnas orörd.
I anslutning härtill har Kreditkassans styrelse hemställt örn proposition
till innevarande års riksdag örn bemyndigande för riksgäldskontoret att
på sätt i framställningen angivits disponera ett belopp, motsvarande kassans
skuld till riksbanken, 26 miljoner kronor, jämte därå upplupen ogulden
ränta, ur den av riksgäldskontoret förvaltade fonden för mötande
av förluster å Kreditkassans rörelse.
I likhet med fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret har departementschefen
icke funnit anledning till erinran mot att av fonden för
mötande av förluster å Kreditkassans verksamhet erforderligt belopp tages
i anspråk för avlyftande av kassans skuld till riksbanken, 26 miljoner kronor,
jämte därå upplupen ränta.
utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer
utskottet,
att riksdagen må besluta, att av fonden för mötande
av förluster å Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922
skall på sätt av departementschefen i statsrådsproto
-
Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 3.
15
kollet över finansärenden den 5 maj 1933 angivits tagas
i anspråk ett belopp, motsvarande kassans skuld
till riksbanken, 26 miljoner kronor, jämte därå upplupen
ränta.
Stockholm den 8 juni 1933.
På sammansatta stats- och bankoutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Närvarande: se under utskottets utlåtande nr 2.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.