Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående användande av visst belopp ur fonden för mötande av förluster å Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 till avlyftande av kassans skuld till riksbanken.

1933-06-08 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SBU 1933:3, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående användande av visst belopp ur fonden för mötande av förluster å Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 till avlyftande av kassans skuld till riksbanken.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 3.

13

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 8 juni 1933 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående användande

av visst belopp ur fonden för mötande av förluster

å Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 till avlyftande av

kassans skuld till riksbanken.

I en till riksdagen den 5 maj 1933 avlåten proposition, nr 250, Ilar Kungl.

Maj:t, under åberopande av statsrådsprotokollet över finansärenden för

samma dag, föreslagit riksdagen besluta att av fonden för mötande av förluster

å Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 skall på sätt av departementschefen

i statsrådsprotokollet angivits tagas i anspråk ett belopp, motsvarande

kassans skuld till riksbanken, 26 miljoner kronor, jämte därå

upplupen ränta.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition, vilken hänvisats till statsutskottets

förberedande handläggning, har efter överenskommelse mellan

stats- och bankoutskotten behandlats av sammansatt utskott.

I skrivelse till chefen för finansdepartementet den 15 mars 1933 har nu

styrelsen för Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 erinrat, att vid Kreditkassans

bildande såsom garantifond åt kassan genom riksgäldskontoret tillhandahållits

ett belopp av 50 miljoner kronor i av svenska staten utgivna 5

procents obligationer. Tillika hade bestämts, att, därest vid kassans

likvidation skulle visa sig, att förlust uppstått å kassans rörelse, förlusten

i första hand skulle drabba garantifonden av 50 miljoner kronor

och i sista hand aktiekapitalet å 5 miljoner kronor.

Vid 1929 års riksdag hade riksdagen beslutat, att för visst ändamål

skulle såsom ytterligare garr.ntifond för Kreditkassan genom riksgäldskontoret

tillhandahållas kassan ett belopp av 10 miljoner kronor i avstaten

utgivna obligationer. Något beslut örn att denna utökning avfonden

skulle vid bolagets likvidation erhålla sämre rätt än aktiekapitalet

hade emellertid ej fattats. Vid sådant förhållande har Kreditkassans

styrelse ansett sig böra utgå från att likvidationsplikt för bolaget förelåge,

så snart anledning funnes antaga, att sådana förluster för bolaget

uppstått, att den ursprungliga garantifonden å 50 miljoner kronor och

två tredjedelar av aktiekapitalet gått förlorade.

Styrelsen har vidare anfört följande:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 3.

Av det för år 1932 för Kreditkassan upprättade bokslutet framgår, att

kassan balanserar en förlustsumma av 49,866,337 kronor 91 öre, varvid

är att märka, att såsom tillgång till fulla beloppet upptagits en fordran

av kassans dotterbolag, Aktiebolaget Igo, å 19.5 miljoner kronor mot hypotek

av samma nominella belopp preferensaktier i Hellefors bruks aktiebolag.

Aktiebolaget Igos namn kan ej tillmätas något nämnvärt värde,

och Helleforsaktierna få nu anses vara värda så mycket mindre än

det nominella beloppet, att Kreditkassans förlust i verkligheten är så

stor, att aktiekapitalet i sin helhet är förbrukat. Kreditkassan torde alltså

vara skyldig att träda i likvidation, örn ej efter omvärdering av kassans

tillgångar med hänsyn tagen speciellt till Helleforsaktiernas minskade

värde, den framkommande förlusten täckes till minst så stor del, att den

återstående förlustsumman ej överstiger den ursprungliga garantifondens

belopp. För att nå detta mål torde förslagsvis riksgäldskontoret böra bemyndigas

att med anlitande av den av skattemedel bildade och under

kontorets förvaltning stående fonden för mötande av förluster å Kreditkassans

rörelse, nu uppgående till 46 miljoner kronor, till riksbanken inbetala

Kreditkassans till 26 miljoner kronor uppgående skuld till banken

jämte därå upplupen ogulden ränta. Denna skuld, som daterar sig

från år 1925, då den uppgick till i runt tal 37,390,000 kronor, ökades år

1927 till 43,040,000 kronor. Sedermera har den genom avbetalningar minskats

till sagda 26 miljoner kronor. Från riksbanken har vid upprepade

tillfällen under hand gjorts framställning örn skuldens betalning.

Fonden för mötande av förluster å Kreditkassans rörelse skulle härigenom

nedbringas med motsvarande belopp. Kreditkassan skulle befrias

från sin riksbanksskuld och därigenom beredas möjlighet att med belopp

motsvarande denna skuld nedbringa sin förlustbalans. Någon kontant

utbetalning av medel till riksbanken skulle ej behöva ifrågakomma, därest

riksbanken vore villig att mottaga likvid i statsskuldsförbindelser.

Härvid förutsättes, att den av staten till Kreditkassan överlämnade garantifonden

lämnas orörd.

I anslutning härtill har Kreditkassans styrelse hemställt örn proposition

till innevarande års riksdag örn bemyndigande för riksgäldskontoret att

på sätt i framställningen angivits disponera ett belopp, motsvarande kassans

skuld till riksbanken, 26 miljoner kronor, jämte därå upplupen ogulden

ränta, ur den av riksgäldskontoret förvaltade fonden för mötande

av förluster å Kreditkassans rörelse.

I likhet med fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret har departementschefen

icke funnit anledning till erinran mot att av fonden för

mötande av förluster å Kreditkassans verksamhet erforderligt belopp tages

i anspråk för avlyftande av kassans skuld till riksbanken, 26 miljoner kronor,

jämte därå upplupen ränta.

utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må besluta, att av fonden för mötande

av förluster å Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922

skall på sätt av departementschefen i statsrådsproto
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 3.

15

kollet över finansärenden den 5 maj 1933 angivits tagas

i anspråk ett belopp, motsvarande kassans skuld

till riksbanken, 26 miljoner kronor, jämte därå upplupen

ränta.

Stockholm den 8 juni 1933.

På sammansatta stats- och bankoutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utskottets utlåtande nr 2.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.