Sök i Ratio Lex

Statsutskottets utlåtande Nr 10

1933-03-31 · 36 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 35 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1933:10, Statsutskottets utlåtande Nr 10

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

1

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 31 mars 1933 kl. 1 e. m.

[ Utlåtandej angående regleringen för budgetåret 193311934 av utgifterna

under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande

anslagen till handelsdepartementet.

(3:e avd.)

Departementet.

yi:o) Departementschefen. I den till riksdagen den 3 januari 1933 avlåtna

propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret

1933/1934 har Kungl. Majit i avseende å tionde huvudtiteln, innefattande

anslagen till handelsdepartementet, upptagit ordinarie anslaget

till departementschefen med oförändrat belopp, 24,000 kronor.

I en inom andra kammaren av herr K. Kilbom m. fl. väckt motion,

nr 15, har påyrkats viss nedsättning i statsrådens avlöningar.

Beträffande detta ärende avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande;

vilket härmed

anmäles.

2:o) Departementets avdelning av Kungl. Majrts kansli. Kungl. Majit

har föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid statsverkspropositionen fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över handelsärenden den 3 januari 1933,

sid. 1—3) att med godkännande av ett av departementschefen förordat

förslag till stat för handelsdepartementet, att tillämpas från och med den

1 juli 1933, höja det ordinarie förslagsanslaget till departementet, nu

136,800 kronor, med 13,900 kronor till 150,700 kronor.

I gällande stat fördelar sig förevarande anslag, 136,800 kronor, med

126,100 kronor på departementets ordinarie avlöningsstat och 10,700 kronor

på dess övergångsstat.

Enligt det nu framlagda förslaget skulle den i ordinarie avlöningsstaten

ingående posten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., nu 21,800 kronor, å ena sidan nedsättas med 2,000 kronor och å

andra sidan ökas med 15,900 kronor genom inräknande i posten av ett

för innevarande budgetår till upprätthållande av departementets verksamhet

anvisat extra förslagsanslag å sistnämnda belopp. Anslagspostens

slutsumma skulle sålunda bliva 35,700 kronor.

Bihang lill riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 10. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maurts

förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för handelsdepartementet,

att tillämpas från och med den 1 juli 1933:

A. A vlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag .............................. kronor 104,300

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag » 35,700

Summa kronor 140,000.

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ................. kronor 10,700;

samt

b) höja det ordinarie förslagsanslaget till departementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 136,800

kronor, med 13,900 kronor till 150,700 kronor.

Centrala verk med underlydande stater.

3:ö) Kommerskolleginm. Kommerskollegii verksamhet. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkterna 2 och 3, sid. 3—7) att

dels med godkännande av ett av departementschefen förordat förslag

till stat för kommerskollegium, att tillämpas från och med den 1 juli

1933, minska det ordinarie förslagsanslaget till kollegium, nu 537,850

kronor, med 9,950 kronor till 527,900 kronor,

dels ock till uppehållande av kommerskollegii verksamhet för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 21,800 kronor.

I förhållande till gällande stat för kommerskollegium utvisar det nu

framlagda statförslaget den ändringen, att posten till avlöningar till ickeordinarie

befattningshavare m. m. minskats från 106,850 kronor med 9,950

kronor till 96,900 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle vidare

hittills utgående dyrtidstillägg å ett i nämnda post ingående arvode å

4,000 kronor till en sjöåklagare borttagas.

Vad extra anslaget till kommerskollegii verksamhet beträffar, har detta

för innevarande budgetår upptagits till 23,784 kronor.

T .. ■ • ■. -v .

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10. 3

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för kommerskollegium,

att tillämpas från och med den 1 juli 1933:

A. A vlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag ................................... kronor 402,700

Avlöningar till icke-ordinare befattningshavare

m. m., förslagsanslag » 96,900

Summa kronor 499,600.

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag................... kronor 28,300;

b) minska det ordinarie förslagsanslaget till kommerskollegium,

nu 537,850 kronor, med 9,950 kronor till

527,900 kronor; samt

c) till uppehållande av kommerskollegii verksamhet

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag

av 21,800 kronor.

4:o) Bergsstaten. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4, sid.

7—11) att

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid bergsstaten på

följande sätt:

Befattning Lönegrad

4 bergmästare......................................................................................... B 29

3 gruvingenjörer ............................................................................... B 22

4 kontorsbiträden ............................................................................... B 4;

dels besluta, att å övergångsstat skola uppföras följande befattningar,

nämligen:

Befattning Lönegrad

1 bergmästare ...................................................................................... B 29

1 gruvingenjör ................................................................................... B 22

1 kontorsbiträde ............................................................................... B 4;

dels godkänna ett av departementschefen förordat förslag till stat för

bergsstaten, att tillämpas från och med den 1 juli 1933;

dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till bergsstaten, nu 103,500

kronor, med 2,500 kronor till 101,000 kronor.

Enligt förevarande förslag skulle bergmästardistriktens antal minskas

från 5 till 4.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Utskottet.

Vad den föreslagna staten beträffar, skulle ur anslagsposten: till expenser

m. m., nu 7,500 kronor, utbrytas ett belopp av 2,000 kronor, motsvarande

beräknade kostnader för lokalhyror, vilka hyror framgent avsetts

att täckas från ett under sjätte huvudtiteln uppfört gemensamt anslag

till bestridande av dylika kostnader för statsförvaltningen i allmänhet.

I den efter denna utbrytning uteslutande för expenser avsedda posten har

vidare av besparingsskäl föreslagits en nedsättning med förslagsvis 500

kronor. Postens slutsumma skulle alltså utgöra (7,500 — 2,000 — 500 =) 5,000

kronor.

Utskottet har funnit sig i princip böra biträda vad departementschefen

anfört i fråga örn bergsstatens organisation å fyra distrikt.

Enligt det föreliggande förslaget skulle från och med den 1 juli 1933

å övergångsstat uppföras en bergmästare-, en gruvingenjörs- och en kontorshiträdesbefattning.

Av statsrådsprotokollet framgår emellertid, att

den äldste bergmästaren blir pensionsmässig först den 5 augusti 1937 och

att den äldste gruvingenjören ej uppnår pensionsåldern förrän den 28

juli 1939. Då frågan örn uppförande av de föreslagna befattningarna å

övergångsstat sålunda icke kräver omedelbart avgörande, har utskottet

ansett, att, innan beslut härom fattas, riksdagen bör beredas tillfälle att

taga del av blivande förslag till ändrad indelning av bergmästardistrikten.

Utskottet vill alltså föreslå, att antalet ordinarie befattningar vid

bergsstaten för nästa budgetår, liksom för närvarande är fallet, bestänimes

till fem bergmästare, fyra gruvingenjörer och fem kontorsbiträden. Vid

bifall till vad utskottet sålunda föreslagit, skulle ur Kungl. Maj:ts förslag

till stat för bergsstaten utgå det å övergångsstaten uppförda beloppet

20,000 kronor och posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän å avlöningsstaten

ökas med samma belopp.

På grund av vad sålunda anförts och under erinran örn vad riksdagen

i sin skrivelse nr 78 anfört angående redovisning å riksstaten av anslagen

till expenser och tryckningskostnader, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må

a) avslå Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser antalet

ordinarie befattningshavare vid bergsstaten samt överförande

å övergångsstat av vissa befattningshavare;

samt

b) med bifall till Kungl. Majlis härutinnan framställda

förslag minska den i staten för bergsstaten

upptagna posten för expenser från 7,500 kronor med

2,500 kronor till 5,000 kronor;

c) minska det ordinarie förslagsanslaget till bergsstaten,

nu 103,500 kronor, med 2,500 kronor till 101,000

kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

5

5:o) Sprängämnesinspektionens verksamhet. I överensstämmelse med

Kungl. Majits förslag (punkt 5, sid. 11 och 12) och under erinran att för

innevarande budgetår är för ändamålet anvisat ett extra anslag å 9,300

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må, till uppehållande av sprängämnesinspektionens

verksamhet för budgetåret 1933/1934

anvisa ett extra förslagsanslag av 8,800 kronor.

6:o) Statens elektriska inspektions verksamhet. På grund av vad

Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 7, sid. 13 och 14) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till uppehållande av statens elektriska

inspektions verksamhet för budgetåret 1933/1934

anvisa ett extra förslagsanslag av 26,600 kronor.

7:o) Fartygsinspektionens verksamhet. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 8, sid. 14—16) och under erinran örn dels vad riksdagen i

sin skrivelse nr 78 anfört angående redovisning å riksstaten av anslagen

till expenser och tryckningskostnader, dels ock att för innevarande budgetår

är för nu ifrågavarande ändamål anvisat ett extra anslag å 96,950

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till uppehållande av fartygsinspektionens

verksamhet för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett extra anslag av 62,300 kronor.

8:o) Navigationsskolorna. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 9,

sid. 17—23) att med godkännande av ett av departementschefen förordat

förslag till stat för navigationsskolorna, att tillämpas från och med den

1 juli 1933, minska det ordinarie anslaget till navigationsskolorna, nu

199,000 kronor, med 19,000 kronor till 180,000 kronor.

Av det för innevarande budgetår beviljade anslaget äro enligt den av

1931 års riksdag för navigationsskolorna godkända staten 135,900 kronor

avsedda till löner åt rektorer och ordinarie lärare, 35,225 kronor till

arvoden åt extra lärare, 5,100 kronor till bestridande av kostnader för

laborationer i maskinlära och elektroteknik, 9,850 kronor till böckers,

undervisningsmateriels och andra inventariers underhåll och förökande

samt till utgifter för bränsle, lyshållning m. m., 1,500 kronor till arvode

åt en examensledare å maskintekniska linjen, 10,000 kronor till extra

lärarkrafter vid behov, vikariatsarvoden m. m., varjämte till Kungl. Majits

disposition ställts ett belopp av 1,425 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Lnligt Kungl. Marits nu föreliggande förslag skulle av de nuvarande

navigationsskolorna, som äro belägna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Härnösand

och Kalmar, navigationsskolan i sistnämnda stad indragas. Till

ersättande av sjökaptensklassen vid nämnda skola skulle emellertid en ny

sådan klass inrättas vid navigationsskolan i Stockholm. Den härigenom

uppkomna besparingen har beräknats till 9,240 kronor.

Vidare har föreslagits minskning av följande anslagsposter, nämligen

posten till böckers, undervisningsmateriels och andra inventariers underhåll

och förökande med 8,550 kronor samt posten till extra lärarkrafter

vid behov, vikariatsarvoden m. m. med 1,200 kronor. För utjämning av

anslagets slutsumma har den till Kungl. Maj:ts disposition ställda anslagsposten

nedsatts med 10 kronor.

Medelsbehovet för nästkommande budgetår har sålunda uppskattats till

180,000 kronor.

I samband med Kungl. Maj:ts förslag har utskottet till behandling

förehaft två i huvudsak likalydande motioner, väckta, den ena inom

första kammaren, nr 29, av herr R. Wagnsson m. fl. och den andra inom

andra kammaren, nr 60, av herr K. Magnusson i Kalmar m. fl., vari

hemställts, att riksdagen måtte, med godkännande av det av departementschefen

förordade förslaget till stat för navigationsskolorna — att tillämpas

från och med den 1 juli 1933 — med den ändring, som föranledes därav,

att navigationsskolan i Kalmar bibehålies samt att någon ny sjökaptensklass

ej inrättas vid navigationsskolan i Stockholm, minska det ordinarie

anslaget till navigationsskolorna, nu 199,000 kronor, med 9,760 kronor till

189,240 kronor.

I motionen I: 29, som endast beträffande några smärre detaljer avviker

från motionen 11:60, har anförts:

. 1 fråga örn det ordinarie anslaget till navigationsskolorna (tionde huvudtiteln,

punkten B 10, årets statsverksproposition) har Kungl. Majit föreslagit

viss minskning från och med den 1 juli 1933. Denna minskning

skulle delvis möjliggöras genom indragning av navigationsskolan i Kalmar.

Av föredragande departementschefens anförande i ärendet framgår, att

indragningen är föranledd uteslutande av önskvärdheten att nedbringa statsutgifterna.

Den tämligen obetydliga minskning i statsutgifterna, som — sannolikt

endast för en kortare tidrymd — skulle vinnas genom den sålunda föreslagna

indragningen, synes oss dock böra vägas mot de olägenheter, som

måste antagas bliva en följd av indragningen.

Navigationsskolan i Kalmar inrättades år 1842 och kan alltså nu bygga

på en mer än 90-årig tradition. Den rekryteras i huvudsak från befolkningen

i landets sydöstra del. Sedan gamla tider har dessa trakters befolkning

av naturliga skäl i rätt betydande omfattning haft håg till sjön och

ofta visat sig lämna ett kärnfullt tillskott till sjömannens hårda yrke.

Bland dem, som fått sin utbildning i skolan, må särskilt framhållas sjökaptenen

och skeppsredaren Wilhelm R. Lundgren, skaparen av Sveriges

transoceana sjöfart och ett av den svenska sjöfartens mest lysande namn.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

7

Flertalet av dem, som söka sig till skolan i Kalmar, äro — liksom ej

sällan bland sjöfolket — mindre bemedlade personer, vilka ofta måste

upplåna medel helt eller åtminstone till en del för bekostande av sina

ifrågavarande studier.

Behovet av en navigationsskola i Kalmar torde belysas av det förhållandet,

att Kalmar län enligt senaste skeppslista har ett större antal registrerade

fartyg än något annat län på hela Sveriges ostkust (Stockholms stad

endast undantagen).

Någon tvekan torde därför ej kunna anses föreligga därom, att för de

betydande kusttrakterna i landets förenämnda delar med deras många utpräglade

sjömansbygder linnes ett bestämt behov av att navigationsskolan

i Kalmar bibehålies. Framhållas må, att för tillgodoseende av angivna

behov under en följd av år före en år 1911 genomförd omorganisation av

navigationsskolorna jämväl funnos navigationsskolor i Västervik, Visby

och Karlshamn. Sedan dessa 1911 indragits, kan skolan i Kalmar anses

ensam kvarstå för tillgodoseende av dessa trakters utbildningsbehov på

ifrågavarande område.

Samtliga landets nuvarande navigationsskolor lära för närvarande vara

fulltaligt besatta. Vid skolan i Kalmar blevo vid senaste elevantagningen

fem godkända sökande till sjökaptensklassen och fyra till styrmansklassen

avvisade på grund av bristande plats. Man kan på grund härav med stor

sannolikhet antaga, att en indragning av skolan i Kalmar och ersättande

av endast dess sjökaptensklass — såsom Kungl. Majit föreslagit med

en ny sådan klass vid navigationsskolan i Stockholm inom kort skulle

framtvinga inrättande jämväl av en ny styrmansklass vid någon av de

kvarvarande skolorna.

Skolan i Kalmar är synnerligen väl belägen och har framför våra andra

navigationsskolor ett från undervisningssynpunkt utmärkt läge därigenom

att skolan har fri sjöhorisont. På grund därav kunna verkliga astronomiska

observationer göras under i huvudsak likartade förhållanden med de

till sjöss förekommande.

Skolan har goda undervisningslokaler, som tillhandahållas av Kalmar

stad, vilken senast under år 1932 bekostat begärda ändringsarbeten.

En ur elevsynpunkt synnerligen viktig omständighet utgöra levnadskostnaderna

i Kalmar, som äro bland de billigaste i landet. Härutinnan har

kalmarskolan ett högst betydande företräde framför övriga navigationsskolor.

Skulle de unga sjömännen från Kalmar län tvingas att förlägga

sina examina till Stockholm eller någon annan av navigationsskolorna,

skulle deras utbildning följaktligen väsentligt fördyras. I många fall skulle

en dylik utbildning helt omintetgöras. Särskilt gäller detta eleverna i nuvarande

skepparklassen, sorn oftast utgått från hem i ringa omständigheter.

Den ganska livliga sjöfart, som bedrives med mindre, å orter i närheten

av Kalmar hemmahörande fartyg, varå för befäl endast erfordras skepparbrev

av lia kass, medför, att i Kalmar en skepparklass är av ortsbehovet

väl betingad.

Frågan örn indragningsåtgärder vid navigationsskolorna har under de

senaste åren varit föremål för upprepad och ingående prövning av skilda

sakkunniga, myndigheter och organ och bland annat vid trenne olika tillfällen,

nämligen åren 1926, 1930 och 1931 förelagts riksdagen. Resultatet

härav blev den nu gällande organisationen, (se Kungl. Majtts prop. 124/1931)

som ännu icke ens hunnit i alla delar realiseras.

Den utredning, som föregick statsmakternas beslut rörande förenämnda

s. 8 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

8 Statsutskottets utlåtande Nr 10.

organisation, innefattade såväl beträffande elevfrekvensen och dennas inverkan

på frågan om antal skolor och klasser som ock i fråga örn behovet

av befäl för den svenska handelsflottan och härå grundat behov av undervisningstillfällen

den mest ingående och omsorgsfulla undersökning på detta

område, som hittills torde hava förekommit. Då sedan dess, såvitt vi hava

oss bekant, intet inträffat, som kan föranleda till antagande, att organisatio1}6?

blivit mer omfattande än normala förhållanden påkalla, synes det

önskhgt, att det äntligen med så mycken möda åstadkomna resultatet linge

förbliva bestående åtminstone så lång tid framåt, att erfarenhet hunnit

vinnas örn lämpligheten av organisationen. Kommerskollegium har också

föi sin del bestämt avstyrkt det från granskningsnämnden utgångna förslaget

om kalmarskolans indragning.

Den genom indragningen av skolan i Kalmar beräknade besparingen för

staten uppgår till 9,240 kronor. Då emellertid den nuvarande sjökaptensklassen

vid skolan skulle komma att ersättas av en nyinrättad sådan klass

a dyrorten Stockholm, ökas kostnaderna för en för denna klass erforderlig

adjunktstjänst på sätt under punkten Elli propositionen närmare angivits

- med 500 kronor till provisorisk avlöningsförbättring åt befattningshavaren

i fråga. Nettobesparingen stannar följaktligen vid 8,740 kronor.

Denna tämligen obetydliga besparing skulle emellertid, såsom av det förut

anförda framgår, ofta med mycket kännbara uppoffringar få betalas av dem,

som tvingas att i stället för skolan i Kalmar besöka annan navigationsskola

exempelvis de i Stockholm eller Malmö — där levnadskostnaderna

äro väsentligt större.

Mot skolans indragning må slutligen framhållas de svårigheter, vilka

måste uppstå för ett litet, av kristiden redan hårt drabbat samhälle som

Kalmar, då det berövas en inkomstkälla.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär, såsom nämnts, bland annat,

att den till Kalmar förlagda navigationsskolan skulle från och med nästkommande

budgetårs ingång indragas samt att till ersättande av sjökaptensklassen

vid skolan en ny sådan klass skulle inrättas vid navigationsskolan

i Stockholm.

Enligt vad av statsrådsprotokollet framgår, har kommerskollegium bestämt

avrått från att överhuvudtaget nu vidtaga åtgärder, sorn vöre ägnade att

rubba den efter omfattande utredningar nyligen beslutade organisationen

av navigationsskolorna. Med tanke på att denna organisation genomfördes

så sent som vid 1931 års riksdag, har utskottet ock kommit till den uppfattningen,

att, innan erfarenhet vunnits örn organisationens lämplighet, någon

ändring av densamma icke bör vidtagas utan att starka skäl härtill föranleda.

Dylika skäl hava enligt utskottets mening icke förebragts. Såsom enda motiv

för ifrågavarande navigationsskolas indragning har anförts önskvärdheten av

att statsutgifterna i nuvarande läge så långt möjligt är nedbringas. Besparingen

ifråga, som i statsverkspropositionen beräknats till 9,240 kronor men

som vid inrättandet av en ny sjökaptensklass i Stockholm skulle stanna vid

8,740 kronor, på grund av föreslagen provisorisk avlöningsförbättring för

en adjunkt, synes utskottet icke tillnärmelsevis kunna uppväga de olägenheter,

som en indragning av navigationsskolan skulle medföra. Utskottet

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

9

villi härutinnan^ allenast erinra om, att, enligt vad utskottet inhämtat,

navigationsskolan i Kalmar under de två senaste läsåren och innevarande

läsår haft samtliga platser i styrmans- och sjökaptensklasserna besatta samt

att ekonomiska svårigheter komma att uppstå för de mindre bemedlade sjömännen,

därest skepparklassen vid skolan skulle försvinna. På sätt motionsvis

framhållits, skulle vidare vid skolans indragning sjömännen från Kalmar

län för sin utbildning nödgas vidkännas ökade kostnader, dels med hänsyn

till att staden Kalmar, vid jämförelse med övriga orter, dit navigationsskolor

äro förlagda, är billigare i levnadskostnadshänseende, och dels på

grund av ökade utgifter för resor m. m. Utskottet linner sig sålunda böra

avstyrka Kungl. Maj:ts förslag i denna del och biträder alltså motionärernas

yrkande härutinnan.

Vad Kungl. Majit i övrigt under förevarande punkt föreslagit riksdagen,

har icke givit utskottet anledning till annan erinran, än att utskottet ansett,

att för utjämning av anslagets slutsumma den till Kungl. Majits disposition

ställda anslagsposten hör nedsättas med 50 kronor, och anslaget sålunda

minskas med (8,550 + 1,200 + 50 =) 9,800 kronor eller från 199,000 kronor till

189,200 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Majits förevarande

förslag och herrar Wagnssons m. fl. och

Magnussons i Kalmar m. fl. ovanberörda motioner, 1:29

och lii 60,

a) fastställa följande stat för navigationsskolorna, att

tillämpas från och med den 1 juli 19331

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Stat för navigationsskolorna i riket.

Lön

kronor

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

kronor

Orts-

tillägg

kronor

Arvoden

kronor

Summa

kronor

3,050

1,950

_

1

5,000

9,150

5,850

—

15,000

2,850

1,650

—

—

4,500

3,900

1,900

—

—

5,800

27,300

13,300

—

—

40,600

2,150

1,050

300

—

3,500

27,950

13,650

3,900

—

45,500

2,150

1,050

—

—

3,200

8,600

4,200

—

—

12,800

—

—

—

3,075

3,075

—

—

—

14,160

14,160

—

—

—

1,400

1,400

—

—

6,675

6,675

—

—

—

5,220

5,220

—

—

_

120

120

—

—

—

3,375

3,375 I

—

—

—

1,200

1,200

—

—

—

5,100 j

—

_

_

1,300

—

—

—

1,500

1,500

—

—

'' -

8,800

—

—

—

1,375 j

—

— |

—

- !

189,200 1

1 rektor ..............................................

3 rektorer ...........................................

1 rektor ..............................................

1 lektor ..............................................

7 lektorer ...........................................

1 adjunkt ..........................................

13 adjunkter ........................................

1 adjunkt ........................... ...............

4 adjunkter .......................................

Arvoden till extra lärare å nautiska linjen elter

150 kronor för undervisningstimme per vecka

(150 x 20.6) ........................................

Arvoden till extra lärare å nautiska linjen efter

120 kronor för undervisningstimme per vecka

(120 X 118) ..........................................

Arvoden till extra lärare å nautiska linjen

40 kronor för undervisningstimme per \

(40 x 35) ..........................................

Arvoden till extra lärare å maskintekniska linjen

efter 150 kronor för undervisningstimme

I vecka (150 X 44.6) .................................

Arvoden till extra lärare å maskintekniska linjen

efter 120 kronor för undervisningstimms

vecka (120 x 43.5) ................................

Arvoden till extra lärare å maskintekniska linjen

efter 40 kronor för undervisningstimme per

vecka (40 x 3)............................................

Arvoden till extra lärare i hälso- och förbands

lära efter 7 kronor 50 öre för undervisningstimme

(7.5 X 450) ......................................

1 extra lärare i 3:e maskinistklassen...............

Kostnader för laborationer i maskinlära och elek

troteknik ................................................

Till böckers, undervisningsmateriels och andra inventariers

underhåll och förökande samt till ut

gifter för bränsle, lyshållning m. m...... ........

1 examensledare å maskintekniska linjen...........

Till extra lärarkrafter vid behov, vikariatsarvoden

m. m....................................................

Till Kungl. Majlis disposition .......................

Summa kronor

Annu. 1. För rektor eller lektor kan avlöningen efter 5 år höjas med 500 kronor och efter 10 år

med ytterligare 500 kronor. För adjunkt kan efter 5, 10 och 15 års tjänstgöring avlöningen höjas

varje gång med likaledes 500 kronor. Av varje ålderstillägg räknas 350 kronor till lönen och 150

kronor till tjänstgöringspenningarna.

Anm. 2. Bektor åtnjuter fri bostad, som upplåtes av den stad, där skolan är belägen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

11

samt

b) minska det ordinarie anslaget till navigationsskolorna,

nu 199,000 kronor, med 9,800 kronor till

189,200 kronor.

9:o) Provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid navigationsskolorna.

Beträffande Kungl. Majits förslag angående anslag till provisorisk avlöningsförbättring

för lärare vid navigationsskolorna (punkt 10, sid. 23) avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

10:o) Navigationslärarkursen. iiderstillägg. Kompletteringskurs. Skeppsmätningskostnad.

På grund av vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen

(punkterna 11 — 14, sid. 24—27) hemställer utskottet,

! att riksdagen må

a) för budgetåret 1933/1934 upptaga det ordinarie

reservationsanslaget till navigationslärarkursen utan angivet

belopp,

b) minska det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg

för personalen vid undervisningsanstalter för

sjöfart, nu 23,000 kronor, med 6,000 kronor, till 17,000

kronor,

e) i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, för anordnande av kompletteringskurs vid tekniskt

läroverk för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra

anslag av 2,400 kronor,

d) minska det ordinarie förslagsanslaget till skeppsmätningskostnad,

nu 35,000 kronor, med 5,000 kronor

till 30,000 kronor-.

Illo) Lots- och fyrinrättningen. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 15, sid. 27—46) att

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid lotsstyrelsen samt

vid lots- och fyrstaten på sätt i statsrådsprotokollet angivits;

dels godkänna av departementschefen förordade förslag till stat för lotsstyrelsen,

avlöningsstat för lots- och fyrstaten, övergångs- och indragningsstat

för lots- och fyrstaten, pensionsstat för lotsverket och omkostnadsstat,

att tillämpas från och med den 1 juli 1933;

dels ock, vid bifall till vad sålunda föreslagits, minska det ordinarie förslagsanslaget

till lots- och fyrinrättningen, nu 6,076,860 kronor, med 142,760

kronor till 5,934,100 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Stat för lotsstyrelsen. I förhållande till nu gällande, av 1931 års riksdag

godkända stat utvisar den av departementschefen föreslagna staten

minskning av posten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m. från 37,700 kronor med 2,100 kronor till 35,600 kronor. Övriga poster

hava upptagits med oförändrade belopp.

Beträffande befattningshavarna har föreslagits ändrad benämning å de i

styrelsens tjänsteförteckning upptagna två befattningarna såsom »revisor

och bokhållare» till en befattning såsom aktuarie och en befattning såsom

revisor.

Avlöningsstat för lots- och fyrstaten. I fråga örn denna stat har föreslagits

indragning från och med den 1 juli 1933 av tre tjänster, nämligen

en lotsbefattning å l:a klass lotsplats, en fyrmästarbefattning å 2:a klass

fyr och en fyrvaktarbefattning å 2:a och 3:e klass fyr.

Vidare hava beträffande anslagsbeloppen föreslagits följande ändringar,

nämligen dels sänkning av anslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän

från 2,500,000 kronor med 50,000 kronor till 2,450,000 kronor, av anslaget

för skötsel av fyrar utan ständig bevakning från 38,000 kronor med 8,000

kronor till 30,000 kronor och av anslaget till kost- eller kostpenningar till

personalen å fyrskepp m. m. från 138,000 kronor med 8,000 kronor till

130.000 kronor, dels ock höjning av anslaget till vikariatsersättningar från

30.000 kronor med 5,000 kronor till 35,000 kronor och av anslaget till

avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. från 610,000 kronor

med 30,000 kronor till 640,000 kronor.

Övergångs- och indragning sstat för lots- och fyrstaten. Av personalen å

denna stat har ytterligare avgått en befattningshavare, som åtnjutit lön med

ett årligt belopp av 600 kronor. Det här utgående anslaget har således

föreslagits minskat från 2,400 kronor till 1,800 kronor.

Pensionsstat för lotsverket. Beträffande denna stat, vars rubrik för närvarande

är »pensionsstat för lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten», har anslaget

till pensionering enligt civila pensionslagen höjts från 370,000 kronor

med 35,000 kronor till 405,000 kronor och anslaget till pensionering genom

flottans pensionskassa minskats från 30,000 kronor med 15,000 kronor till

15.000 kronor.

Vidare har föreslagits ändring av benämningarna å de särskilda i staten

ingående anslagen.

Omkostnadsstat. Vad slutligen denna stat beträffar, har föreslagits en

ändrad utgiftsfördelning mellan vissa av de i staten ingående anslagsposterna

i syfte att särskilja de mera svårberäkneliga driftskostnaderna från

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

13

andra utgifter. Dessutom har föreslagits viss omgruppering inom olika anslagsposter

och ändrade benämningar å åtskilliga poster.

Slutsumman å omkostnadsstaten enligt Kungl. Maj:ts förslag, 1,035,000

kronor, utvisar i förhållande till innevarande budgetårs motsvarande anslag,

1,164,060 kronor, en minskning med 129,060 kronor. Av sistnämnda

belopp har 13,200 kronor överförts till ett under sjätte huvudtiteln upptaget

anslag till hyreskostnader för statsförvaltningen i allmänhet.

Departementschefen har framhållit, att de till omkostnadsstaten hörande

anslagsposterna torde böra i staten upptagas såsom »förslagsanslag».

Då anslagsposterna av Kungl. Majit ställas till lotsstyrelsens förfogande,

borde emellertid, för åvägabringande av ökad kontroll över medelsanvändningen,

beträffande vissa av anslagsposterna föreskrift meddelas därom, att

anslagsposten i fråga icke finge överskridas utan Kungl. Majlis medgivande.

Detta syntes böra gälla anslagsposterna till reparation och underhåll av

byggnader, till reparation och underhåll av fyrskepp, tjänstefartyg och lotsverket

tillhöriga tjänstebåtar, till bidrag till lotsbåtar, till] expenser för

lotsstyrelsen, till expenser inom lotsdistrikten, till publikationstryck, till diverse

utgifter och till extra utgifter.

Kungl. Majits under förevarande punkt i skilda hänseenden framlagda Utskottet.

förslag har icke givit utskottet anledning till erinran. Under hänvisning

till vad riksdagen i sin skrivelse nr 78 anfört angående redovisning å

riksstaten av anslagen till expenser och tryckningskostnader, får utskottet

alltså hemställa,

att riksdagen må

a) bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid

lotsstyrelsen på följande sätt:

Befattning

1 generallotsdirektör.....

2 byråchefer .................

1 Överfyringenjör .........

2 fyringenjörer .............

1 sekreterare ................

1 byråingenjör .............

1 kamrerare .................

1 aktuarie .....................

1 byggmästare .............

1 revisor .........................

1 verkmästare ............

1 materialförvaltare .....

1 registrator

1 förste expeditionsvakt

Lönegrad

A 3

B 30

B 30

B 26

B 26

B 24

B 22

B 21

B 21

B 21

B 21

B 20

B 11

B 7

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

BefattninS Lönegrad

2 kanslibiträden............................................................ g 7.

2 expeditionsvakter .................................................... g 5

1 kontorsbiträde............................................................ g 4

Anin. 1. Befattningarna såsom byggmästare och verkmästare nedflyttas

vid inträffande ledighet från lönegraden B 21 till lönegraden B 20.

2. En av kanslibiträdesbefattningarna skall hållas obesatt, så länge

den på övergångsstat uppförda kassören och bokhållaren kvarstår ä

kassör- och bokhållaietjänsten;

b) bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid

lots- och fyrstaten på följande sätt:

Be,attninS Lönegrad

Dlstriktsbefäl och personal å distrlktsexpeditionerna.

3 lotskaptener ............................................................ jg

3 » ............................................................ 12

6 lotslöjtnanter ............................................................ 22

6 expeditionsbiträden ................................................ 6

3 kontorsbiträden ........................................................ 2.

Lotspersonal.

18 överlotsar ................................................................ 20

18 lotsförman å l:a klass lotsplats ........................ 9

26 » » 2:a » » 7

310 lotsar » l:a » » g

76 » » 2:a » » 5

35 lotsförman » 3:e » » 5

39 lotsar » 3:e » » 4,

Personal & fyrskepp och fyr samt å gasstation.

12 fyrmästare å lia klass fyrskepp ............................ 20

1 distr] ktsfyrmästare .................................................... 20

26 fyrmästare åla klass fyr .................................... 20

1 » » gasstation ............................................ 20

6 » » 2:a klass fyrskepp ............................ 8

32 » » 2:a » fyr .................................... 8

1 3 » 3:e » fyrskepp ............................ 6

19 » » 3:e » fyr........................................ 6

24 fyrvaktare » l:a » fyrskepp ............................ 5

27 » » Ira » fyr .................................... 5

1 » » gasstation ............................................ 5

7 » » 2:a och 3:e klass fyrskepp ............ 4

39 » » 2:a » 3:e » fyr ...................... 4

98 fyrbiträden » fyrskepp, fyr och gasstation............ 3.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10. 15

Befattning Lönegrad

Personal & lotsverkets ångfartyg.

1 befälhavare ............................................................... 11

7 maskinister ........................................................... 8;

c) godkänna följande stat för lotsstyrelsen, avlöningsstat

för lots- och fyrstaten, övergångs- och indragningsstat

för lots- och fyrstaten, pensionsstat för lotsverket

och omkostnadsstat, att tillämpas från och med den 1

juli 1933;

1. Stat för lotsstyrelsen.

Avlöning sstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag................................... kronor 150,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag _»_35,600

Summa kronor 186,100.

övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ............... kronor 7,200.

2. Avlöningsstat för lots- och fyrstaten.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag

Lotspersonalens andel i lotspenningar,

förslagsanslag

Vikariatsersättningar, förslagsanslag

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag

För skötsel av fyrar utan ständig

bevakning, förslagsanslag

Kost eller kostpenningar till personalen

å fyrskepp m. m., förslagsanslag

...............................................

För betjäning av livräddningsanstalterna,

förslagsanslag.....................

kronor 2,450,000

» 960,000

» 35,000

> 640,000

» 30,000

» 130,000

» 12,000

Förslagsanslag kronor 4,257,000.

3. Övergångs- och indragningsstat för lots- och fyrstaten.

Håskö lotsplats, mästerlotsen A.

Kjellberg .......................................... kronor 220

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Pataholms lotsplats, lotsförmannen

O. Sjöberg .......................................

kronor

1,200

Hönö lotsplats, lotsen H. P. Zacharias- son ......................................................

»

380

Summa kronor

1,800.

4. Pensionsstat för lotsverket.

Pensionering enligt civila pensions- lagen, förslagsanslag.......................

kronor

405,000

Pensionering genom flottans pensions- kassa, förslagsanslag.....................

»

15,000

Livräntor enligt förordningen den 22

oktober 1909, förslagsanslag .........

»

12,000

Beredande av understöd åt vissa för- utvarande befattningshavare eller

deras änkor och barn .....................

»

15,000

Summa kronor

447,000.

5. Omkostnadsstat.

Förbrukningsartiklar, förslagsanslag

kronor

225,000

Reparation och underhåll av bygg- nader, förslagsanslag....................

»

170,000

Reparation och underhåll av fyrskepp,

tjänstefartyg och lotsverket till- höriga tjänstebåtar, förslagsanslag

»

340,000

Bidrag till lotsbåtar, förslagsanslag

»

50,000

Bojar och prickar, förslagsanslag

»

100,000

Expenser för lotsstyrelsen, förslags- anslag .............................................

»

19,000

Expenser inom lotsdistrikten, för- slagsanslag .................................

»

45,000

Publikationstryck, förslagsanslag

»

6,000

Rese- och traktamentskostnader, för- slagsanslag ......................................

»

50,000

Diverse utgifter, förslagsanslag........

»

5,000

Extra utgifter, förslagsanslag .........

»

25,000

Förslagsanslag kronor 1,035,000;

samt

d) vid bifall till vad sålunda föreslagits minska det

ordinarie förslagsanslaget till lots- och fyrinrättningen,

nu 6,076,860 kronor, med 142,760 kronor till 5,934,100

kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

17

12:o) Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 16, sid. 46—57) att till säkerhetsanstalter för sjöfarten för

budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 279,300 kronor.

För ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår beviljats ett

extra reservationsanslag å 377,000 kronor.

Det av Kungl. Majit för nästkommande budgetår äskade anslaget är avsett

att användas enligt följande fördelning:

En lys- och ljudboj nordväst örn Lillgrund samt en lysboj

sydväst örn fyrskeppet »Oskarsgrundet», båda i sydvästra

delen av Flintrännan .......................... kronor 19,000

Ändring av träfyrskeppet nr 11 till en pråm.............. » 3,700

Införande av agabelysning å Spårö och Stickskärs fyrar,

belägna utanför inloppet till Västervik ................ » 19,500

Ombyggnad av Garpens fyr i Kalmarsund .............. » 40,000

Anordnande av elektrisk fyr utan ständig bevakning å

Subbeberget på fastlandet utanför Varberg i stället för

nuvarande Varbergs fyr å ön Skrivareklippen.......... » 32,000

Införande av elektrisk belysning å Grimskallens två över
ensfyrar

vid inloppet till Oskarshamn ................ » 2,000

Införande av elektrisk belysning å Karlskrona två överens
fyrar

och å Laboratorieholmens fyr i Karlskrona...... » 10,100

Anordnande av radiofyr m. m. å fyrskeppet »Ölandsrev» .. » 58,000

Anordnande av radiofyr m. m. vid Understens fyr ...... » 60,000

Komplettering av radiofyranläggningen å fyrskeppet

»Vinga» ............................................... » 5,000

Förbättring av hamnförhållandena vid Landsorts lotsplats i

Stockholms södra skärgård ............................ » 30,000

Summa kronor 279,300.

I sammanhang med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft en inom andra kammaren av herr R. Lundqvist i

Rotebro väckt motion, nr 327, vari föreslagits, att riksdagen ville besluta

dels höja anslaget till »förbättring av hamnförhållandena vid Landsorts

lotsplats i Stockholms södra skärgård» från 30,000 kronor till 75,000 kronor

dels i anslutning därtill för »säkerhetsanstalter för sjöfarten för budgetåret

1933/1934» anvisa ett extra reservationsanslag av 324,300 kronor.

Beträffande de av motionären till stöd för sitt yrkande anförda skälen

får utskottet hänvisa till motionen.

Kungl. Majits förevarande förslag örn medels anvisande för de särskilda

ändamål, varom fråga är, har utskottet ansett sig böra tillstyrka.

Beträffande förenämnda motion har utskottet, även om det synts utskottet

önskvärt, att redan för nästkommande budgetår ytterligare medel kunde

Bihang till riksdagens protokoll Ifrid. (1 sami. Nr 10. 2

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

ställas till förfogande för ordnande av hamnförhållandena vid Landsorts

lotsplats, dock med hänsyn till det statsfinansiella läget funnit sig böra

avstyrka motionärens yrkande. Utskottet förutsätter emellertid, att frågan

om arbetenas planläggande tages under förnyat övervägande och att härvid

nogsamt beaktas, att planläggningen verkställes så, att önskemålet örn hamnförhållandenas

ordnande vid lotsplatsen ifråga blir lämpligt och effektivt

tillgodosett.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och med avslag å herr Lundqvists i

Rotebro ovanberörda motion, II: 327, i vad densamma

skiljer sig från Kungl. Martts förslag, till säkerhetsanstalter

för sjöfarten för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett extra reservationsanslag av 279,300 kronor.

13:o) Patent- och registreringsverket. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 17, sid. 57—61) att

dels godkänna ett av departementschefen förordat förslag till stat för

patent- och registreringsverket, att tillämpas från och med den 1 juli 1933;

dels ock upptaga det ordinarie förslagsanslaget till patent- och registreringsverket

med oförändrat belopp, 1,500,000 kronor.

Enligt numera tillämpade budgetprinciper äro i riksstaten för innevarande

budgetår ifrågavarande anslag och inkomsttiteln »Patent- och varumärkessamt

registreringsavgifter» upptagna med sinsemellan lika stora belopp.

Vid jämförelse med den för innevarande budgetår gällande staten framgår,

att antalet poster utökats från 9 till 12. Denna ökning har föranletts

därav, att posterna »renskrivning och skrivmaterialier m. m.» å 72,000

kronor och »publikationer m. m.» å 180,000 kronor uppdelats på 5 poster,

nämligen »expenser» 64,000 kronor, »fastigheten» 15,000 kronor, »resor»

1.000 kronor, »publikationer, efter avdrag av influtna prenumerationsavgifter

och dylikt, samt kungörelser» 160,000 kronor och slutligen »postavgifter

och transportkostnader» 8,500 kronor. I sistnämnda belopp har inräknats

gottgörelse till postverket för de postavgifter, som belöpte å patentverkets

tjänsteförsändelser, för vilka avgifter gottgörelse tidigare icke utgått. Vidare

hava följande poster minskats, nämligen »avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare,

vikariatsersättningar m. m.» från 323,000 kronor med 23,000

kronor till 300,000 kronor och »dyrtidstillägg» från 125,000 kronor med

40.000 kronor till 85,000 kronor, varemot följande poster höjts, nämligen

»återställda registrerings- m. fl. avgifter» från 16,000 kronor med 9,000

kronor till 25,000 kronor och »pensioner åt avskedade tjänstemän» från

42.000 kronor med 8,000 kronor till 50,000 kronor.

Beträffande anslagsposterna till expenser och publikationer m. m. har

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

19

departementschefen framhållit, att posterna i enlighet med vad chefen för

finansdepartementet närmare angivit under »För flera huvudtitlar gemensamma

frågor» upptagits »förslagsvis», men att desamma vid statens fastställande

borde av Kungl. Maj:t maximeras, varvid det givetvis stöde Kungl.

Maj:t öppet att, i händelse så skulle visa sig oundgängligen erforderligt,

senare ställa ytterligare medel från anslagsposten till verkets förfogande.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag och under hänvisning

till vad riksdagen i sin skrivelse nr 78 anfört angående redovisning

å riksstaten av anslagen till expenser och tryckningskostnader, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för patent- och registreringsverket,

att tillämpas från och med den 1 juli 1933:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ............................................ kronor

Avlöningar till å övergångsstat uppförda

en byrådirektör och en registrator,

förslagsvis ............................ »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare,

vikariatsersättningar

m. m., förslagsvis................................ »

Expenser, förslagsvis ............................ »

Fastigheten, förslagsvis ........................ »

Postavgifter och transportkostnader,

förslagsvis ............................................ »

Resor, förslagsvis ................................... »

Publikationer, efter avdrag av influtna

prenumerationsavgifter och dylikt,

samt kungörelser, förslagsvis............ »

Återställda registrerings- m. fl. avgifter,

förslagsvis ............................................ »

Bidrag till patentunionens internationella

byrå i Bern, förslagsvis ........ »

Pensioner åt avskedade tjänstemän,

förslagsvis ............................................ »

Dyrtidstillägg, förslagsvis .................... »

564,700

18,000

300,000

64.000

15.000

8,500

1,000

160,000

25,000

2,600

50.000

85.000

Summa kronor 1,293,800;

samt

b) upptaga det ordinarie förslagsanslaget till patentoch

registreringsverket med oförändrat belopp, 1,500,000

kronor.

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

14:o) Kostnader för den Överståthållarämbetet och länsstyrelserna åliggande

befattning med vissa slag av registrering. I överensstämmelse med

Kungl. Majda därom gjorda framställning (punkt 18, sid. 61 och 62) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum,

a) till bestridande av kostnaderna för den Överståthållarämbetet

och länsstyrelserna åliggande befattning

med registreringar och anmälningar till förenings- med

flera register för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra

förslagsanslag av 10,000 kronor;

samt

b) medgiva, att de till nämnda myndigheter inflytande

avgifter för sådana registreringar och anmälningar

må tillföras detta anslag såsom särskilda uppbördsmedel.

15:o) Försäkringsinspektioneu. Kungl. Majit bar föreslagit riksdagen

(punkt 19, sid. 62—66) att

dels godkänna ett av departementschefen förordat förslag till stat för

försäkringsinspektionen, att tillämpas från och med den 1 juli 1933;

dels ock upptaga det ordinarie förslagsanslaget till försäkringsinspektionen

med oförändrat belopp, 95,000 kronor.

Enligt numera tillämpade budgetprinciper äro i riksstaten för innevarande

budgetår ifrågavarande anslag och inkomsttiteln »Bidrag till försäkringsinspektionen»

upptagna med sinsemellan lika stora belopp.

Vid jämförelse med den för innevarande budgetår gällande staten framgår,

att antalet poster utökats från 6 till 9. Denna utökning har föranletts

av att anslagsposten »vikariatsersättningar, avlöningar till ickeordinarie

befattningshavare, resekostnads- och traktamentsersättningar

m. m.», nu 45,600 kronor, uppdelats å inalles 5 särskilda anslagsposter,

nämligen »avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.» 14,400

kronor, »resekostnads- och traktamentsersättningar» 1,200 kronor, »hyra»

ll,9u0 kronor, »publikationstryck» 5,200 kronor och »expenser» 9,000 kronor.

Posten »avlöningar till ordinarie tjänstemän» bär, efter omräkning av

posten enligt numera för nyreglerade verk merendels tillämpade grunder,

bestämts till 66,100 kronor mot 63,600 kronor i gällande stat. Slutligen

har posten »avlöning åt en å övergångsstat uppförd registrator» avförts

från staten och posten »dyrtidstillägg» minskats från 13,000 kronor med

3,500 kronor till 9,500 kronor.

Departementschefen framhåller, att posten »expenser» bestämts med hänsyn

till att renskrivningskostnad icke skulle bestridas från expensanslag,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

21

varjämte nämnda post och posten »publikationstryck» på sätt under punkt

16 angivits upptagits »förslagsvis».

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag och under hänvisning till vad

riksdagen i sin skrivelse nr 78 anfört angående redovisning å riksstaten

av anslagen till expenser och tryckningskostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för försäkringsinspektionen,

att tillämpas från och med den 1 juli 1933:

Avlöningar tili ordinarie tjänstemän,

förslagsvis........................................ kronor 66,100

Arvoden å 3,000 kronor till två ledamöter

.................................................. » 6,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsvis ......• • » 14,400

Resekostnads- och traktamentser sättningar,

förslagsvis............................. » 1,200

Hyra, förslagsvis ..................................... » 11,900

Publikationstryck, förslagsvis .............. » 5,200

Expenser, förslagsvis.............................. » 9,000

Pensioner till avskedade tjänstemän,

förslagsvis................................... ''» 7,900

Dyrtidstillägg, förslagsvis .............. » 9.500

Summa kronor 131,200;

samt

b) upptaga det ordinarie förslagsanslaget till försäkringsinspektionen

med oförändrat belopp, 95,000

kronor.

16:o) Statens provningsanstalt. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 20, sid. 66—72) att

dels godkänna ett av departementschefen förordat förslag till stat för

statens provningsanstalt, att tillämpas från och med den 1 juli 1933;

dels ock upptaga det ordinarie förslagsanslaget till anstalten med oförändrat

belopp, 341,100 kronor.

I förhållande till den för innevarande budgetår gällande staten hava

följande ändringar föreslagits:

Posten »tillfälliga biträden» — i gällande stat betecknad »tillfälliga biträden,

tjänsteresor m. m.» — har höjts från 38,000 kronor till 40,000

kronor och överflyttats från omkostnadsstaten till avlöningsstaten, varjämte

å förstnämnda stat uppförts en särskild post »resor» med 4,000

Utskottet,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Utskottet.

kronor. Posten »expenser» å omkostnadsstaten, nu 16,000 kronor, har

upptagits till 14,000 kronor. Därjämte har — med utbrytande av därför

beräkneliga kostnader från expensposten — å samma stat uppförts en särskild

post »publikationer» med 1,000 kronor. Vidare hava följande poster

å omkostnadsstaten minskats, nämligen posten »inventarier och maskiner

m. m.» — i gällande stat betecknad »inventarier och inventariers underhåll»

— från 6,000 kronor till 4,000 kronor, posten »bibliotek» från 2,500

kronor till 2,000 kronor, posten »laboratorieutensilier m. m.» från 19,000

kronor till 18,000 kronor och posten »underhåll av tomten m. m.» — i gällande

stat betecknad »försäkring av byggnader och utrustning, underhåll

av tomten m. m.» från 3,000 kronor till 1,500 kronor. Beträffande sistnämnda

post har departementsehefen anfört, att någon försäkring av anstaltens

byggnader och utrustning icke vidare syntes böra äga rum, i anledning

varav postens beteckning ändrats på sätt som föreslagits.

Departementschefen har slutligen framhållit, att i enlighet med vad

chefen för finansdepartementet närmare angivit under »För flera huvudtitlar

gemensamma frågor» anslagsposterna till expenser och till publikationer

i staten upptagits såsom förslagsanslag, men att desamma vid statens

fastställande av Kungl. Maj:t borde maximeras, varefter de sålunda bestämda

beloppen ej finge överskridas utan Kungl. Majrts medgivande.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majrts förslag och under hänvisning

till vad riksdagen i sin skrivelse nr 78 anfört angående redovisning

å riksstaten av anslagen till expenser och tryckningskostnader, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens provningsanstalt,

att tillämpas från och med den 1 juli 1933:

A. Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare,

förslagsanslag ........ 165,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag 42,000

Tillfälliga biträden, förslagsanslag 40,000

Inspektörens arvode ........................ 1,000 kr, 248,000

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ............................ kr. 30,600

C. Omkostnadsstat.

Till gas och elektrisk ström, förslagsanslag

............................................ 9,000

Till värme, förslagsanslag ........... 5,000

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

23

Till inventarier och maskiner m. m. 4,000

» bibliotek .................................... 2,000

» glasvaror, förslagsanslag ........ 4,000

» laboratorieutensilier, kemikalier,

materialier, förbrukningsartiklar,

provningsanordningar

m. m., förslagsanslag.................... 18,000

Till expenser, förslagsanslag 14,000

» resor, förslagsanslag ................ 4,000

» publikationer, förslagsanslag 1,000

» underhåll av tomten m. m„

förslagsanslag ................................ 1.500 kr. 62,500

Förslagsanslag kr. 341,100;

samt

b) upptaga det ordinarie förslagsanslaget till statens

provningsanstalt med oförändrat belopp, 341,100 kronor.

Handel och sjöfart.

17:o) Handelshögskolan i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 21, sid. 73 och 74) och under erinran att anslaget för ifrågavarande

ändamål för innevarande budgetår utgör 30,000 kronor, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må, i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

över handelsärenden den 3 januari 1933 angivits,

såsom bidrag till handelshögskolan i Stockholm under

läsåret 1933—1934 å riksstaten för budgetåret 1933/1934

anvisa ett extra anslag av 25,000 kronor.

18:o) Exportstipendier. Svenska handelskaiurar i utlandet. På grund

av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar (punkterna 22 och 23, sid.

74—78) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum,

a) till exportstipendier för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor;

samt

b) såsom understöd för år 1933 till svenska handelskamrar

i utlandet å riksstaten för budgetåret 1933/1934

anvisa ett extra anslag av 70,500 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

19:o) Internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik. Med tillstyrkande

av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, sid. 79 och 80) och under

erinran, dels att ifrågavarande anslag är för budgetåret 1932/1933 uppfört

med 600 kronor, dels att den föreslagna höjningen är beroende av de rådande

valutaförhållandena, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom bidrag för år 1934 till den

internationella byrån i Bryssel för handelsstatistik å

riksstaten för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag

av 700 kronor.

20:o) Ersättning åt sjömanshusen. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 25, sid. 80—82) att, för beredande under år 1933 åt sjömanshusen

av ersättning för dem åliggande bestyr med värnpliktigas inskrivning och

redovisning samt för andra dem åvilande uppgifter för statsverkets räkning,

å riksstaten för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av 100,000

kronor.

Efter förslag av Kungl. Majit anvisade 1920 års riksdag ett anslag å

162,000 kronor för det ändamål, varom fråga är. Samma anslag har sedermera

årligen anvisats.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget har anslaget för nästkommande

budgetår föreslagits nedsatt till 100,000 kronor.

I sammanhang med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 88, inom

första kammaren av herr O. A. Nordborg och den andra, nr 65, inom andra

kammaren av herr A. Törnkvist i Karlskrona, vari hemställts, att ifrågavarande

anslag till sjömanshusen måtte för budgetåret 1933/1934 upptagas

till oförändrat belopp, 162,000 kronor.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande!

»Under punkt 25 av tionde huvudtiteln i statsverkspropositionen har Kungl.

Majit föreslagit, att anslaget till sjömanshusen skall sänkas från det belopp

av 162,000 kronor, varmed anslaget under en följd av år utgått. Departementschefen

har i detta avseende gått betydligt längre än granskningsnämnden,

som förutsatt en minskning med 16,000 kronor i stället för nu föreslagna

synnerligen kraftiga beskärning på icke mindre än 62,000 kronor.

Sjömanshusens ursprungligen främsta uppgift var understödsverksamhet

bland sjöfolk eller, som man år 1748 vid grundläggandet av sjömanshusinstitutionen

uttryckte det, att möjliggöra för »coopvaerdiesjöfolk, som antingen

under och uti tjänst på svenska coopvaerdieskepp lidit någon skada till hälsa

och lemmar eller ock uti förbemälte tjänst tillbragt deras år och för ålder

samt bräcklighets skull icke vidare tjänst kunde göra», att på sin återstående

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

25

levnadstid njuta ett visst årligt underhåll; för denna verksamhets utövning

hava sjömanshusen sedan gammalt ägt rätt uppbära vissa av sjöfolket själva

och redarna (fartygen) för detta syfte uttagna avgifter (hyresavgifter och

tonavgifter). Denna deras ursprungliga och samhälleligt synnerligen behjärtansvärda

uppgift har emellertid allt mer kommit att skjutas åt sidan genom

att de förvaltningsbestyr av olika slag, som staten efter hand ålagt sjömanshusen

genom de med dessa bestyr förbundna kostnaderna berövat understödsverksamheten

betydande belopp.

På grund av dessa statliga förvaltningsuppgifters stora omfång, som undan

för undan ökats, har tidigare genom olika utredningar, däribland 1917 års

sjömanshuskommitterades stora utredning, beräknats, att statens andel i sjömanshusens

förvaltningsuppgifter ej kunde sättas lägre än till 75 procent.

De årliga totalkostnaderna för sjömanshusens förvaltning uppgå för närvarande

till cirka 538,000 kronor årligen. Staten har på senare år härtill

bidragit med allenast 162,000 kronor årligen eller alltså endast med omkring

30 procent, medan återstoden fått tagas av de medel, som eljest skolat reserveras

för understöd. Räknat efter ovannämnda i och för sig ej höga procenttal

av 75 procent borde rättvisligen ett väsentligt högre statsbidrag

kunna begäras. Under alla förhållanden kan ej någon beskärning i det

nuvarande statsanslaget ske utan allvarligt åsidosättande av billighetens

krav. Att märka är att anslagsminskningen till sist går ut över sjukt och

ålderstiget sjöfolk.

Vanskligheten i att rubba på sjömanshusens till beloppet fasta inkomster,

till vilka statsanslaget på senare tid hört, framstår med särskild skärpa,

örn det beaktas, att sjömanshusens förnämsta inkomstkällor, ton- och hyresavgifterna,

växla i hög grad med konjunkturerna, vilket även kommerskollegium

i sitt i den kungl, propositionen åberopade utlåtande i ärendet

framhållit. Detta framgår av det förhållandet, att skillnaden mellan de

årliga uppbörderna av tonavgiften under exempelvis år 1921 (den lägsta

årsuppbörden efter tonavgiftens höjning år 1918) och under år 1929 (den

högsta årsuppbörden efter tonavgiftens höjning) utgör icke mindre än 336,920

kronor, samt att skillnaden mellan uppbörderna av hyresavgifter, vilka äro

beroende såväl av konjunkturerna som av storleken av sjöfolkets hyror,

under de varandra närliggande åren 1928 och 1930 utgör 108,527 kronor.

Vad dylika inkomstväxlingar betyda för den ekonomiska förvaltningen av

en välfärdsinstitution av sjömanshusens karaktär torde icke behöva närmare

förklaras. Men även om, såsom departementschefen framhåller, en tillfällig

beskärning av statsanslaget ej skulle behöva medföra någon minskning i

den nuvarande omfattningen av understödsverksamheten, lägger den sig

givetvis hindrande i vägen för en välbehövlig successiv höjning av understödsbeloppen.

önskvärdheten av dessa belopps höjning framgår av det förhållandet,

att sjömanshusen, ehuru en avsevärd förbättring undan för undan

kunnat ernås under senare år, likväl alltjämt icke förmå utdela högre understöd

per mottagare och år än i genomsnitt omkring 110 kronor. Med

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Utskottet.

hänsyn till statens ianspråktagande av sjömanshusen för dess förvaltningsbestyr

innebär sänkning av förevarande anslag i själva verket, att staten i

än större utsträckning än som redan hittills måste anses hava varit fallet

tillgodoser statsintressen på bekostnad av de intressen, som ligga bakom sjöfolks

och redares avgifter till sjömanshusen, nämligen syftet att säkerställa

en åtminstone något så när effektiv hjälpverksamhet från dessa institutioners

sida.»

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har kommerskollegium i skrivelse

till Kungl. Maj:t den 27 augusti 1932 — efter att hava lämnat en redogörelse

rörande sjömanshusinstitutionen och med anslaget till denna sammanhörande

förhållanden — för sin del motsatt sig en sänkning av den nu

till sjömanshusen utgående ersättningen.

Enligt vad utskottet av handlingarna i ärendet inhämtat, har kommerskollegium

till stöd för sin ståndpunkt örn anslagets bibehållande vid dess

nuvarande storlek anfört, bland annat, att det borde ihågkommas, att anslaget

beräknats med erkännande av förpliktelse för staten att ersätta sjömanshusen

för statens andel i deras arbetsuppgifter, att anslaget från början

beräknats i förhållande till en tänkt minimikostnad för sjömanshusens

förvaltning och att vid prövningen första gången av anslagets storlek vederbörande

departementschef förklarade sig hava blivit övertygad om att statsverkets

kostnader icke kunde ställa sig lägre än sålunda beräknats. Enligt

kollegii mening syntes intet hava inträffat, som rimligtvis skulle kunna

medföra tillämpning på förevarande fråga av andra premisser än dem, som

sålunda legat till grund för det ursprungliga och hittills år från år vidhållna

beslutet i saken. Då nyssnämnda minimikostnad syntes ligga ej

oväsentligt under den även efter en omorganisation av sjömanshusen påräkneliga

kostnaden för sjömanshusförvaltningen, vore det enda konsekventa,

att staten bidroge med ökat bidrag. Kollegium, som senast i framställning

till Kungl. Maj:t den 30 augusti 1929 dryftat denna sida av frågan, ansåge

sig emellertid icke för närvarande böra framföra något förslag i denna

riktning.

Beträffande läget av frågan örn sjömanshusens omorganisation har någon

annan redogörelse härför ej synts kommerskollegium erforderlig än en hänvisning

till Kungl. Maj:ts propositioner till 1928 och 1929 års riksdagar,

däri Kungl. Majit i princip godtagit av kollegium framlagda omorganisationsförslag,

samt ifrågavarande riksdagars beslut, innefattade i uttalandet, att

det icke syntes riksdagen lämpligt att, innan slutlig ståndpunkt kunnat

tagas till omorganisationsfrågan i hela dess vidd, vidtaga indragning av

några sjömanshus. Nämnda omorganisationsförslag, innefattande indragning

av 13 sjömanshus, hade huvudsakligen till syfte en rationalisering av hela

verksamheten vid sjömanshusen och underlättande av administrationen, särskilt

utjämningen av understödsverksamheten. Belysande för verkningarna

i besparingshänseende av förslagets eventuella realiserande vore, att avlö
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

27

ningskontot vid nyssnämnda 13 sjömanshus uppginge till ungefär 5 procent

av avlöningarna vid samtliga 47 sjömanshus. Vid omorganisationens

eventuella genomförande skulle emellertid enligt kollegii mening besparingen

pä denna punkt sannolikt komma att i viss utsträckning motvägas av utgiftsökning

vid de kvarblivande sjömanshusen med hänsyn till av indragningarna

föranledd ökad arbetsbörda där.

Sedd i belysning av syftet med sjömanshusens inrättande samt statens

förhållande till desamma under olika tider och det sätt, varpå detta syfte

tillgodosetts, skulle, enligt vad kollegium anfört, en sänkning av statsunderstödet

särskilt försvåra fullföljandet av den utstakade planen för understödsverksamhetens

utjämnande och förbättrande. En eventuell besparing, sådan

som granskningsnämnden förutsatt, å sjömanshusens löne- och omkostnadsstater

borde, därest den eljest funnes skälig, i första hand rätteligen komma

understödsverksamheten vid sjömanshusen till godo, men detta syfte läte sig

uppenbarligen icke vinna, därest en mot besparingen svarande inkomst från

statsanslaget till sjömanshusen utebleve. En sänkning av statsunderstödet

skulle alltså under alla förhållanden enligt kollegii mening direkt eller indirekt

kunna ske endast på bekostnad av sådana intressen, som sjöfolkets

och redarnas avgifter till sjömanshusen avsett och alltjämt avse att tillgodose.

Med beaktande av vad kommerskollegium sålunda i förevarande fråga

anfört och med hänsyn till de skäl, som motionsvis andragits för ifrågavarande

anslags bibehållande vid dess nuvarande storlek eller 162,000 kronor, har

jämväl utskottet för sin del ansett någon nedsättning av anslaget icke böra

ifrågakomma och får sålunda tillstyrka motionärernas yrkande.

Under uttalande av önskvärdheten av att ny utredning snarast verkställes

angående storleken av den andel i sjömanshusens förvaltningskostnader,

som skäligen bör påvila staten, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och med bifall till herrar Nordborgs

och Törnkvists i Karlskrona ovan berörda motioner,

1:88 och II: 65, för beredande under år 1933 åt sjömanshusen

av ersättning för dem åliggande bestyr med

värnpliktigas inskrivning och redovisning samt för andra

dem åvilande uppgifter för statsverkets räkning, å riksstaten

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag

av 162,000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

21:o) Läkarundersökning av sjöfolk. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 26, sid. 82) och under erinran dels att ifrågavarande anslag

är för innevarande budgetår uppfört med 40,000 kronor, dels att den nu föreslagna

höjningen av anslaget är föranledd av de senare årens belastning

å anslaget, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till läkarundersökning av sjöfolk

i enlighet med de i statsrådsprotokollet över handelsärenden

den 8 januari 1933 angivna grunderna för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av

45,000 kronor.

22:o) Internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten. Drift- och

underhållskostnader för statens isbry tar fartar g. Med tillstyrkande av bifall

till Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 27 och 28, sid. 83—85) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum,

a) såsom bidrag för år 1933 till kostnaderna för internationell

patrulleringstjänst i norra Atlanten å riksstaten

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag

av 9,500 kronor;

samt

b) till bestridande av drift- och underhållskostnader

för statens isbrytarfartyg för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett extra förslagsanslag av 200,000 kronor.

23:o) Internationell byrå i Paris för utställningar. På grund av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29, sid. 86) och under erinran dels att ifrågavarande

anslag för innevarande budgetår utgör 2,000 kronor och dels att den

nu föreslagna höjningen av anslaget är föranledd av växelkursen för den

svenska kronan, får utskottet hemställa,

att riksdagen må såsom bidrag till kostnaderna för

den internationella byrån i Paris för utställningar för

budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av

2,600 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

29

Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

24:o) Reseunderstöd åt personer, som önska i främmande länder förvärva

ökad insikt oell skicklighet i vad till bergshanteringen hör.

Befrämjande i allmänhet av slöjderna. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkterna 30 och 31, sid. 87 och 88) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) för budgetåret 1933/1934 upptaga det ordinarie

reservationsanslaget till reseunderstöd åt personer, som

önska i främmande länder förvärva ökad insikt och

skicklighet i vad till bergshanteringen hör, utan angivet

belopp;

samt

b) för budgetåret 1933/1934 upptaga dels det ordinarie

anslaget till manufakturernas befrämjande, dels ock de

ordinarie reservationsanslagen till reseunderstöd åt arbetare

i de särskilda näring syrkena, till reseunderstöd

åt idkare av hantverk och annan mindre industri, till

reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom industri

och hantverk samt till reseunderstöd åt teoretiskt

och praktiskt bildade tekniker, som icke ägna sig åt

bergshanteringen, utan angivna belopp.

25:o) Befrämjande av hemslöjden m. m. Kungl. Makt bar föreslagit

riksdagen (punkt 32, sid. 88 och 89) att under riksstatens tionde huvudtitel

med utslutande av det under rubriken »Befrämjande av hemslöjden»

uppförda ordinarie anslaget, under rubrik »Befrämjande av hemslöjden

m. m.» uppföra ett ordinarie anslag av 20,000 kronor.

Från det ordinarie anslaget å 15,000 kronor till befrämjande av hemslöjden

utgå — förutom arvode å 3,000 kronor till en extra instruktör i

hemslöjd — understöd till hushållningssällskap och landsting samt till hemslöjdsföreningar.

Utöver nu ifrågavarande anslag hava under en följd av år å riksstaten

anvisats två extra anslag såsom understöd åt Föreningen för svensk hemslöjd

och åt Svenska slöjdföreningen. Sistnämnda två anslag utgå för

löpande budgetår med 4,000 kronor respektive 5,000 kronor.

Enligt det nu föreliggande förslaget skulle samtliga understöd för nu

ifrågavarande ändamål utgå från ett och samma anslag, som skulle upptagas

såsom ordinarie anslag under rubrik »Befrämjande av hemslöjden

m. m.» Detta anslags storlek har ansetts kunna bestämmas till 20,000

kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Marits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må med uteslutande av det under

rubriken »Befrämjande av hemslöjden» uppförda ordinarie

anslaget, under rubrik »Befrämjande av hemslöjden

m. m.i> uppföra ett ordinarie anslag av 20,000 kronor.

26:o) Arvoden åt torvingenjörer m. ni. På grund av Kungl. Maj:ts

därom gjorda framställning (punkt 33, sid. 90 och 91) och under erinran att

ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 17,000

kronor, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till arvoden åt torvingenjörer m. m.,

i enlighet med vad i statsrådsprotokollet över handelsärenden

den 3 januari 1933 förordats, för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra anslag av 14,000 kronor.

27:o) Praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 34, sid. 92—94) att

dels medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga kommerskollegium att

enligt grunder, som av Kungl. Majit fastställas, bevilja statsunderstöd åt

hantverksmästare för utbildande av högst 75 lärlingar med utbildningstid

från tidpunkt under budgetåret 1933/1934,

dels ock till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av 45,000 kronor.

För befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare hava

alltsedan år 1917 av riksdagen anvisats anslag. Dessa anslag hava avsett

dels — och huvudsakligen — statsunderstöd åt hantverksmästare för utbildande

av lärlingar samt därmed förbundna utlärlingspenningar och

statspremier, dels ock statsunderstöd till hantverksföreningar, anslutna till

Sveriges hantverksorganisation, för utdelande av penningpremier till därav

förtjänta lärlingar.

Vad först angår statsunderstöden till hantverksmästarna, vilka understöd

ursprungligen, bestämdes till 300 kronor per lärling, utgå dessa numera

med 400 kronor per lärling för en lärotid av tre år. Av detta belopp

utbetalas 125 kronor vid första, 100 kronor vid andra och 75 kronor

vid tredje läroårets slut, sedan för varje gång av ombud för Sveriges

hantverksorganisation avgivits utlåtande, huruvida mästaren, för såvitt

på honom ankomme, bedrivit lärlingens utbildande på ett för utbildningens

fullbordande vid tredje årets slut ändamålsenligt sätt. Återstående

100 kronor utbetalas, sedan styrkt blivit, att lärlingen genom

avlagt prov eller på annat sätt visat sig vara utlärd i yrket. Dessutom

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

31

är lärlingen själv, om han efter avlagt prov undfått Sveriges hantverksorganisations

utlärlingsbevis, berättigad till en utlärlingspenning av 20

kronor och kan, om ban i utlärlingsbeviset tillerkänts högsta vitsord för

skicklighet i yrket, dessutom erhålla statspremium av högst 100 kronor.

Jämlikt medgivande av 1930, 1931 och 1932 års riksdagar har lärlingsunderstödens

antal ökats från 75 till 100 stycken för de lärlingsgrupper,

vilkas utbildning påbörjats under budgetåret 1930/1931—1932/1933.

För löpande budgetår har för statspremier beräknats ett belopp av 2,500

kronor, motsvarande premier till en tredjedel av antalet kvarvarande lärlingar

i den lärlingsgrupp, vars utbildning påbörjades under budgetåret

1929/1930.

Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle antalet lärlingar i

den nya lärlingsgrupp, vars utbildning bör påbörjas under nästkommande

budgetår, bestämmas till 75 och understöden till hantverksmästarna minskas

till 300 kronor. Till understöd åt hantverksföreningar för utdelande av

lärlingspremier har beräknats ett belopp av 1,000 kronor.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga kommerskollegium

att enligt grunder, som av Kungl. Majit

fastställas, bevilja statsunderstöd åt hantverksmästare

för utbildande av högst 75 lärlingar med utbildningstid

från tidpunkt under budgetåret 1933/1934;

samt

b) till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning

hos hantverksmästare för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett extra anslag av 45,000 kronor.

28:o) Standardiseringsverksamhet. Med anledning av Kungl. Majits förslag

(punkt 35, sid. 94—98) och under erinran att anslag för ifrågavarande

ändamål för innevarande budgetår anvisats med 30,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom bidrag till uppehållande av

standardiseringsverksamheten för budgetåret 1933/1934

anvisa ett extra anslag av 17,000 kronor.

29:o) Vissa undersöknings- och försvarsarbeteu. I överensstämmelse

med vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 36, sid. 98—101) och

under erinran att för nu ifrågavarande ändamål för innevarande budgetår

anvisats ett anslag å 110,000 kronor, hemställer utskottet,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

att riksdagen må för verkställande av undersökningsoch

för svar sarbeten å områden, som genom Sveriges

geologiska undersöknings försorg äro eller kunna varda

för kronans räkning inmutade, m. m. för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 85,000

kronor.

30:o) Vissa kostnader för statens gruvegendom. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 37, sid. 101 och 102) att för bestridande av vissa

kostnader för statens gruvegendom för budgetåret 1933/1934 anvisa ett

extra förslagsanslag av 12,000 kronor.

För bestridande av kostnader för under kommerskollegii förvaltning

stående gruvegendom har för vartdera av budgetåren 1931/1932 och 1932/

1933 av riksdagen anvisats ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor.

Vidare har riksdagen för bestridande av kostnader för under Mertainens

gruvaktiebolags förvaltning stående egendom anvisat för budgetåret 1931/

1932 ett extra anslag av 10,000 kronor och för budgetåret 1932/1933 ett

dylikt anslag av 5,000 kronor.

Enligt det föreliggande förslaget skulle nu nämnda anslag sammanföras

till ett enda anslag av förslagsanslags natur under beteckningen »vissa

kostnader för statens gruvegendom». Anslaget har ansetts kunna bestämmas

till 12,000 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits förevarande förslag hemställer

.utskottet,

att riksdagen må för bestridande av vissa kostnader

för statens gruvegendom för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett extra förslagsanslag av 12,000 kronor.

Ingenjörsvetenskapsakademien.

31:o) Tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- och

bränsleområdet. I enlighet med vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen

(punkt 39, sid. 103—105) och under erinran att ifrågavarande anslag är

för innevarande budgetår uppfört med 75,000 kronor, får utskottet hemställa,

att riksdagen må för bedrivande av tekniskt-vetenskaplig

forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra

reservationsanslag av 60,000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

33

Diverse.

32:o) Rese- oell traktamentspenningar. På grund av Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 40, sid. 106) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget

till rese- och traktamentspenningar, nu 4,000

kronor, med 2,000 kronor till 2,000 kronor.

33:o) Skrifmaterialier och expenser, veil m. m. Med tillstyrkande av

bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41, sid. 106) och under erinran

om vad riksdagen i sin skrivelse nr 78 anfört angående redovisning å

riksstaten av anslagen till expenser och tryckningskostnader, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget

till skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu

85.000 kronor, med 7,000 kronor till 92,000 kronor.

34:o) Tryckningskostnader. Under erinran om den under nästföregående

punkt åberopade skrivelsen nr 78 får utskottet, i enlighet med Kungl.

Marits förslag (punkt 42, sid. 107), hemställa,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget

till tryckningskostnader, nu 79,931 kronor,

med 9,931 kronor till 70,000 kronor;

dock att i anslaget må göras den jämkning, som

kan erfordras för jämnande av huvudtitelns slutsumma.

35:o) Kommittéer oell utredningar genom sakkunniga. I överensstämmelse

med Kungl. Majlis förslag (punkt 43, sid. 107) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det ordinarie reservationsanslaget

till kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

nu 100,000 kronor, med 20,000 kronor till

80.000 kronor.

36:o) Traktatbereduingen. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt

44, sid. 107 och 108) att för bestridande av kostnader för traktatberedningen

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av

20,000 kronor.

Bihang lill riksdagens protokoll 19113. C sami. Nr 10. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Genom beslut den 21 oktober 1932 förordnade Kungl. Majit, att — enär

det handelspolitiska läget för Sveriges del utvecklat sig därhän, att med

vissa länder ett upptagande av handelstraktatförhandlingar vore inom en

nära framtid förestående — en särskild traktatberedning skulle bildas

med uppgift att stå till vederbörande departementschefers omedelbara förfogande

såväl för muntliga rådplägningar som för avgivande av skriftliga

utlåtanden och förslag. Traktatberedningen utgör ett centralorgan

för beredande av de handelsavtalsförhandlingar, som nu pågå eller förväntas

med ett flertal länder. Även andra handelspolitiska spörsmål av

större betydelse hänskjutas till beredningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för bestridande av kostnader för

traktatberedningen för budgetåret 3933/1934 anvisa ett

extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

37:o) Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen.

Provisoriskt dyrortstillägg ät vissa befattuingsliavare i

statens tjänst. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Beträffande

anslag till ifrågavarande ändamål (punkterna 45—47, sid. 108

och 109) avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtanden; vilket härmed

anmäles.

38:o) Avlöningar åt personal ni. ni. vid företagsräkningen. Med anledning

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, sid. 109 och 110) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, för avlöningar åt personal m. m.

vid företagsräkningen för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett extra reservationsanslag av 54,000 kronor.

39:o) Inköp av äldre fartygstonnage. Beträffande två likalydande motioner,

väckta, den ena, nr 162, inom första kammaren av herr O. A. Nordborg

och den andra, nr 173, inom andra kammaren av herr N. Christiernsson

m. fl. jun anslag å 2,800,000 kronor till inköp av äldre fartygstonnage

för nedskrotning avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket

härmed

anmäles.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

35

40:o) Bidrag: till underhåll och drift av fiskefyrar. Kungl. Ma;j:t har

föreslagit riksdagen (punkt 49, sid. 110 och lil) att såsom bidrag till underhåll

och drift av fiskefyrar för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra

reservationsanslag av 1,000 kronor.

Nästlidet års riksdag har för budgetåret 1932/1933 till säkerhetsanordningar

till ledning för fiskefartyg anvisat ett anslag av 10,000 kronor.

I samband med Kungl. Majda förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft en inom andra kammaren av herr E. Hällgren väckt

motion, nr 314, vari hemställts, att riksdagen måtte, utöver vad Kungl.

Majd föreslagit, såsom bidrag till underhåll och drift av tiskefyrar för budgetåret

1933/1934 anvisa ett belopp av 5,000 kronor till ombyggnad av fyren

å Listers huvuds östra udde.

Vid behandlingen av föreliggande förslag har utskottet, i betraktande av

det statsfinansiella läget och med hänsyn till storleken av det anslag, utskottet

förordat till anvisande för tillgodoseende av den allmänna sjöfartens

behov av förbättrade säkerhetsanstalter, funnit det nu ifrågavarande anslaget

böra begränsas till det av Kungl. Majd föreslagna beloppet och kan alltså

ej biträda motionärens yrkande.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. .Majds förslag

och med avslag å herr Hällgrens motion, II: 314,

såsom bidrag till underhåll och drift av fiskefyrar för

budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag

av 1,000 kronor.

Övriga ordinarie anslag''.

41:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

budgetår äro uppförda under tionde huvudtiteln, Ilar någon ändring icke

ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under tionde huvud

titeln, vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda,

må i riksstaten för budgetåret 1933/1934 uppföras med

oförändrade belopp.

Stockholm den 31 mars 1933.

Utskottet.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från lörsta kammaren: herrar Lindblad, Widell, Bergqvist, Nilsson i Malmö, Oscar

Olsson, Carlsson i Gävle, Asplund, Ernfors, Bergström, Nilsson i Fredriksfelt, Andersson i

Djursholm och Nordborg; samt

fx-ån andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, Jansson i Falun, Strindlund,

Törnkvist i Karlskrona, Persson i Fritorp, Jeppsson, Andersson i Höör, Persson i Falla,

Högström, Andersson i Ovanmvra och Isacsson.

Reservationer:

vid punkt 20 (ersättning åt sjömanshusen) av herrar Lindblad, Nilsson

i Fredriksfelt, Anderson i Ekstock, Jansson i Falun, Strindlund, Persson

i Fritorp, Andersson i Höör, Persson i Falla och Andersson i Ovanmyra,

vilka ansett, att utskottets utlåtande och förslag hort hava följande lydelse:

»Såsom av — — ■— — — — utgående ersättningen.

Enligt vad — — — — — — denna riktning.

Beträffande läget--------arbetsbörda där.

Sedd i — — — — — — att tillgodose.

Även med beaktande av vad kommerskollegium sålunda anfört, har utskottet

ansett, att, därest effektiva åtgärder vidtagas för nedbringande av

sjömanshusens förvaltningskostnader, en — åtminstone tillfällig — reducering

av förevarande anslag med hänsyn till det statsfinansiella läget bör

kunna vidtagas. Utskottet har emellertid i likhet med granskningsnämnden

ansett anslagsminskningen böra begränsas till omkring tio procent av

nu utgående anslag eller 16,000 kronor, på grund varav anslaget för nästkommande

budgetår skulle bestämmas till 146,000 kronor.

Under uttalande-------alltså hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och herrar Nordborgs och Törnkvists i

Karlskona ovanberörda motioner, 1:88 och II: 65, förberedande

under år 1933 åt sjömanshusen av ersättning

för dem åliggande bestyr med värnpliktigas inskrivning

och redovisning samt för andra dem åvilande

uppgifter för statsverkets räkning, å riksstaten för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra anslag av 146,000

kronor.»

vid punkt 40 (bidrag till underhåll och drift av fiskefyrar)

1) av herrar Andersson i Djursholm, Törnkvist i Karlskrona och Jeppsson,

vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till den i ämnet väckta

motionen.

2) av herr B. Holmgren.

33o8s3, Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1933:10 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1933/1934 under riksstatens tion s. 1 i texten