Sök i Ratio Lex

Statsutskottets utlåtande Nr 101

1933-05-19 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1933:101, Statsutskottets utlåtande Nr 101

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

1

Nr 101.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1933 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa

praktiska utbildning slinjer på realskolans åldersstadium

m. m. jämte i ärendet väckta motioner. ^ a avd)

I en till riksdagen avlåten, den 24 februari 1933 dagtecknad proposition,

nr 161, har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

medgiva,

dels att från och med budgetåret 1933/1934 högst fyra yrkesbestämda

högre folkskolor, vilka därtill skola av Kungl. Maj:t utses, må i huvudsaklig

överensstämmelse med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet

anförts samt i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan

finna gott meddela, försöksvis anordnas såsom praktiska mellanskolor,

dels att under budgetåret 1933/1934 statsbidrag till dessa skolor må utgå

ur förslagsanslaget till högre folkskolor i enlighet med de grunder, som äro

eller varda bestämda beträffande yrkesbestämda högre folkskolor,

dels att, vid en var av högst tre realskolor eller kommunala mellanskolor,

vilka därtill av Kungl. Maj:t utses, må, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet anförts samt i enlighet

med de närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott meddela, från

och med budgetåret 1933/1934 försöksvis anordnas en praktisk utbildningslinje,

dels ock att kostnaderna för dylik linje må bestridas från reservationsanslaget

till de allmänna läroverken, respektive förslagsanslaget till kommunala

mellanskolor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar Oscar Olsson

och Sigfrid Hansson (I: 265) och den andra inom andra kammaren av fru

Olivia Nordgren och fru Ruth Gustafson (II: 446), i vilka motioner hemställts,

att riksdagen

dels ville tydligt uttala, att försök med s. k. inbyggd linje kan få äga

rum även vid realskola, som är direkt förenad med gymnasium,

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 101—102.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

dels ville besluta, att vid realskola med inbyggd praktisk linje frivillig

undervisning i sådana praktiska läroämnen som verkstadsarbete, stenograf],

maskinskrivning, sömnad o. a. må få anordnas även för lärjungar i första

och andra klasserna av fyraårig och i andra och tredje klasserna av femårig

realskola, samt

dels ville fasthålla vid sitt beslut av år 1932 att giva benämningen praktisk

realskola åt de fristående skolor, som leda fram till praktisk realexamen.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen hänvisar utskottet till motionen I: 265.

I skrivelse den 2 juni 1927, nr 262, hemställde riksdagen bland annat,

att Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning, huruvida och i vilken utsträckning

praktiska bildningslinjer kunde anordnas på realskolans åldersstadium.

Genom beslut den 18 juni 1927 uppdrog Kungl. Majit åt chefen för ecklesiastikdepartementet

att tillkalla tre sakkunniga (1927 års skolsakkunniga)

för att inom nämnda departement bland annat verkställa utredningar samt

avgiva yttranden och förslag i vissa med den av 1927 års riksdag beslutade

skolorganisationen sammanhängande frågor, och anbefallde Kungl. Majit

därvid bland annat omförmälda sakkunniga att verkställa och till Kungl.

Majit inkomma med utredning i ovannämnda av riksdagen angivna hänseende.

Det av 1927 års skolsakkunniga i anledning härav framlagda förslaget

innebar upprättande av praktiska linjer med inriktning på handelsundervisning,

teknisk utbildning eller husligt arbete. Dessa praktiska bildningslinjer

skulle kunna upprättas antingen i form av blott differentierade, i realskolor

och kommunala mellanskolor inbyggda tvååriga linjer eller i form av helt

fristående fyraåriga praktiska kommunala mellanskolor (realskolor), byggda

på genomgången sexårig folkskola. Såväl de inbyggda som de fristående

linjerna skulle föra fram till en examen, som av de sakkunniga benämndes

praktisk realexamen och avsågs att bilda en motsvarighet till den nuvarande

realexamen både i fråga örn allmänbildning och i fråga örn lämnande av

behörighet till vissa befattningar, utbildningslinjer o. s. v. I fråga om de

nu talrikt förekommande treåriga yrkesbestämda högre folkskolorna innebar

de sakkunnigas förslag, att åtgärder borde vidtagas för att möjliggöra avläggandet

vid dessa skolor av en examen, »praktisk mellanskolexamen».

Skolöverstyrelsen tillstyrkte i sitt den 24 april 1931 häröver avgivna utlåtande

i huvudsak de sakkunnigas förslag. Emellertid ansåg överstyrelsen,

att någon linje med inriktning på husligt arbete ej kunde komma till stånd,

då det vore svårt att beträffande denna linje åvägabringa lämplig avvägning

mellan teoretiska och praktiska ämnen.

I en vid överstyrelsens utlåtande fogad reservation framhölls emellertid,

att behörighetsfrågan, som för de sakkunniga varit ett av de vägande skälen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

3

för kravet på en fyraårig utbildning, ej finge spela någon större roll vid

utformandet av den nya organisationen. En examen, som gåve behörighet

till statstjänst, kunde ej tänkas leda ungdomen bort från de teoretiska banorna.

Kunskapsfordringarna skulle motsvara behovet för blivande idkare

av praktisk yrkesverksamhet. De praktiska utbildningslinjerna borde

med hänsyn till att de nuvarande yrkesbestämda högre folkskolorna som

regel vore treåriga — likaledes vara treåriga och leda fram till en examen,

avlagd under betryggande, lämplig kontroll.

Det av 1927 års sakkunniga framlagda förslaget föranledde icke någon

Kungl. Maj:ts framställning till 1932 års riksdag.

I två vid 1932 års riksdag väckta, likalydande motioner (I: 29 och II: 49)

hemställdes emellertid, att riksdagen måtte besluta att, i enlighet med av

Kungl. Majit utfärdade närmare bestämmelser, på grundval av 1927 års

skolsakkunnigas och skolöverstyrelsens förslag och med beaktande av i

motionerna framförda synpunkter, medgiva de kommuner, som så önskade,

att upprätta fyraåriga praktiska realskolor på den sexklassiga folkskolan,

fristående eller i samband med de redan befintliga allmänna realskolorna,

samt att ett anslag örn 1,000 kronor måtte ställas till Kungl. Maj:ts förfogande

för vidtagande av åtgärder för anordnande av praktisk realexamen

vid under budgetåret 1932/1933 eventuellt upprättade praktiska realskolor.

I skrivelse den 15 april 1932, nr 8 A, anhöll riksdagen i anledning av

ovanberörda motioner, att Kungl. Majit ville låta utarbeta och för 1933 års

riksdag framlägga förslag angående ombildning till praktiska realskolor av

sådana statsunderstödda, yrkesbestämda högre folkskolor, vilka kunde befinnas

omedelbart därtill lämpade.

Sedan Kungl. Majit i anledning härav anbefallt skolöverstyrelsen att utarbeta

och till Kungl. Majit inkomma med förslag i det av 1932 års riksdag

sålunda angivna hänseendet, har skolöverstyrelsen den 25 januari 1933

avgivit förslag i ämnet.

Departementschefen har anfört, bland annat, följande:

»Frågan örn tillskapande av bättre möjligheter för vår ungdom till utbildning

för det praktiska livets behov har länge varit föremål för uppmärksamhet.

Många och tungt vägande äro också de skäl, som tala för

åtgärders vidtagande härutinnan. Det sedan länge framhållna önskemålet

att minska den för varje år ökade tillströmningen till de s. k. »lärda»

banorna synes endast kunna realiseras genom åtgärder, ägnade att göra

de praktiska skolformerna likvärdiga med de teoretiska. Ej minst i dessa

dagar tränga hithörande problem till sin lösning, då man har att räkna

med den omfattande ungdomsarbetslösheten, som gör tillvaratagandet av

ungdomens tid och förmåga samt beredande av möjlighet för den att genom

en god, praktiskt inriktad utbildning nå fram till en ställning i livet

till en tvingande social nödvändighet.

Den ovisshet, som rått beträffande den lämpligaste formen för de prak
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

tiska utbildningslinjernas anordnande, hade givetvis måst framkalla en viss

tveksamhet, örn det nu gällt att för riksdagen framlägga definitivt förslag

i ämnet. Nödvändigheten av snara åtgärder i här förevarande hänseende

är dock enligt mitt förmenande så trängande, att det ej torde vara försvarligt

att längre endast uppehålla sig vid teoretiska undersökningar och

utredningar. Det torde vara riktigare att — såsom också skolöverstyrelsen

framhållit — genom försök vid några därför lämpade skolor söka vinna den

erfarenhet, på vilken sedermera ett slutligt ställningstagande skall kunna

grundas.

Ett sådant förslag synes mig även väl överensstämma med tankegången

i 1932 års riksdags beslut. Man får härigenom möjlighet att ingående pröva

dels den nya skolformens förmåga att locka till sig lämpligt elevmaterial,

dels de resultat, som kunna nås genom den här meddelade undervisningen,

dels utformandet av den nya examen. Vidare får man möjlighet att, innan

man ännu definitivt bundit sig, överblicka de kostnader, som den nya organisationen

kan komma att åsamka stat och kommun.

Innan erfarenhet genom dessa försök vunnits rörande den nya skolformens

möjligheter och dess lämpligaste anordning torde det ej vara rådligt

att, såsom överstyrelsen föreslagit, inhämta ett principbeslut av riksdagen

rörande de praktiska utbildningslinjerna. Däremot torde det böra beredas

tillfälle för riksdagen att taga ställning till förslaget att omedelbart försöksvis

omvandla vissa högre folkskolor till praktiska mellanskolor. Beslutanderätten

i frågan om vilka särskilda skolor som skulle förvandlas till dylika

torde liksom förhållandet är vid allmänna högre folkskolors förvandling

till kommunala mellanskolor — böra tillkomma Kungl. Majit. I här förevarande

hänseende torde alltså böra inhämtas riksdagens medgivande att

såsom en försöksanordning som praktiska mellanskolor erkänna ett visst antal

sådana fyraåriga yrkesbestämda högre folkskolor, vilka Kungl. Majit kan

finna därtill lämpade. I fråga om sättet för ett dylikt erkännande torde

samma former böra tillämpas som vid erkännande av kommunal mellanskola.

För att försöksanordningen skall giva önskvärt resultat, torde det vara

av nöden, att försöken anordnas vid några skolor av olika typ, där man

redan med den nuvarande organisationen hunnit göra rön i här förevarande

avseende, vilka kunna bliva av betydelse vid de nu ifrågasatta försöken. En

undersökning av förhållandena har givit vid handen, att de yrkesbestämda

högre folkskolor, som för närvarande bäst lämpa sig för ombildning, äro

Stockholms yrkesbestämda högre folkskolor för teknisk utbildning, för handelsundervisning

samt för kvinnlig utbildning ävensom Örebro yrkesbestämda

högre folkskola.

Emellertid håller jag före, att försöken ej blott böra äga rum vid några

redan existerande yrkesbestämda högre folkskolor, vilka alltså skulle bilda

en motsvarighet till de av de sakkunniga föreslagna fristående linjerna. De

skäl, som anförts för anordnandet jämväl av inbyggda linjer, finner jag

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

5

tungt vägande. Här rör man sig emellertid på ett område, som är helt

oprövat i praktiken. Med hänsyn härtill finner jag det vara synnerligen

önskvärt, att försök jämväl i detta hänseende vidtagas.

Det synes då vara lämpligt att riksdagens medgivande må inhämtas därtill,

att vid några realskolor eller kommunala mellanskolor, förslagsvis högst

tre, må kunna anordnas försök med praktiska utbildningslinjer, en handelslinje,

en teknisk linje och en huslig linje.

Förläggningen av dessa försök, som givetvis kommer att bliva beroende

på det intresse, som kan komma att visas från olika skolkommuners sida,

torde bero på Kungl. Maj:ts prövning.

Därest riksdagen lämnar sitt medgivande till de nu av mig förordade försöken,

torde det få ankomma på Kungl. Majit att framdeles utfärda de

bestämmelser, som med anledning härav kunna visa sig erforderliga.

Härefter anhåller jag att få övergå till frågans ekonomiska sida och vissa

i samband därmed stående spörsmål. Först gäller det då skolorganisationens

omfattning.

I 1933 års åttonde huvudtitel har jag vid beräkningen av anslagen för

budgetåret 1933/1934 till de allmänna läroverken ävensom till de kommunala

mellanskolorna och högre folkskolorna i anslutning till ett av granskningsnämnden

framlagt förslag utgått från att organisationen icke finge vidgas

utöver den för budgetåret 1932/1933 gällande ramen, d. v. s. att antalet

klassavdelningar i de olika skolformerna för budgetåret 1933/1934 icke må

ökas utöver det nuvarande.

Ett bifall till förslaget örn försöksanordningar med praktiska linjer kommer

sannolikt att redan under det första året medföra en åtminstone något ökad

tillströmning av lärjungar med därmed åtföljande behov av nya klassavdelningar.

Då det icke gärna kan ifrågasättas, att de nuvarande skolformerna

skola nödgas till inskränkningar på grund av tillkomsten av de nya linjerna

utgår jag från att, vid meddelande av beslut rörande upprättandet av parallellavdelningar

vid de olika skolformerna, i det medgivna antalet icke skall

behöva inräknas sådana, som tillkommit på grund av här förevarande försöksanordning.

Kostnaderna för upprättandet av praktiska linjer torde — i vart fall under

det första året — icke bliva betydande. Yad först beträffar de fyra av mig

i det föregående omförmälda högre folkskolorna saknar jag — med hänsyn

till att det här gäller en försöksanordning — anledning att ingå på frågan

örn särskilda avlöningsbestämmelser för lärarpersonalen. Under försökstiden

synas lämpligen de hittills för dessa skolor gällande bestämmelserna rörande

statsbidrag och läraravlöning m. m. fortfarande böra gälla. Vid dessa skolor

inskränker sig alltså kostnadsökningen för staten till den merkostnad, som

kan uppkomma på grund av ett ökat antal parallellavdelningar.

Kostnaderna för dessa fristående skolor böra under försökstiden bestridas

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

från förslagsanslaget till högre folkskolor. Någon höjning av detta anslag

med anledning härav har jag icke funnit erforderlig.

Beträffande kostnaderna för de inbyggda linjerna har jag från skolöverstyrelsen

inhämtat följande beräkningar, vilka i huvudsak grunda sig på

1927 års sakkunnigas förslag. I dessa beräkningar har jag utgått från att

under försökstiden endast timlärare komma att användas. I de föreslagna

timarvodena torde de jämkningar nedåt böra av Kungl. Majit vidtagas, som

bliva erforderliga för att sätta avlöningen i lämplig proportion till avlöningen

för de teoretiska ämnenas lärare.

1. Handelslinje, inbyggd i fyraårig eller femårig realskola.

a) Näst högsta klassen (33 4 eller 45).

Teoretiska läroämnen 6,5 timmar ä 140: — = 910: —

Praktiska » 8,5 » » 140:— = 1,190: —

Kronor 2,100: —

b) Högsta klassen (44 eller 56).

Teoretiska läroämnen

12

timmar

ä 140:— = 1,680: —

Praktiska »

13,5

»

» 140: — = 1,800: —

Övningsämne

1

timme

» 90: — = 90: —

Kronor 3,660: —

2. Teknisk linje, inbyggd i fyraårig eller femårig realskola.

a) Näst högsta klassen (34 eller 45).

Teoretiska läroämnen 18 timmar å 140:— = 2,520: —

Praktiska » 1 timme » 140: — = 140: —

» » 8 timmar » 115: — = 920: —

Kronor 3,580: —

b) Högsta klassen (44 eller 55).

Teoretiska läroämnen

18,5 timmar

ä 140: —

2,590: —

Praktiska »

18 »

» 140: —

2,520: —

» »

5 »

» 115: —

575: —

Tillägg för praktiskt

läroämne . . .

ISO: —

Kronor

5,865: —

3. Huslig linje, inbyggd i fyraårig eller femårig realskola.

a) Näst högsta klassen (34 eller 45).

Teoretiska läroämnen 6 timmar ä 140: — = 840: —

Praktiska » 17 » » 80: — = 1,360: —

Kronor 2,200: —

b) Högsta klassen (44 eller 55).

Teoretiska läroämnen 11 timmar ä 140:— = 1,540: —

Praktiska » 10 » » 80: — = 800: —

Kronor 2,340: —

Då eventuellt upprättande av här ifrågavarande praktiska linjer givetvis

måste ske successivt, kan det första året endast bli fråga örn praktisk linje

i näst högsta klassen i realskola eller kommunal mellanskola.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

7

Upprättandet av tre sådana linjer, en av vartdera slaget, skulle för läraravlöningar

draga en maximikostnad av 2,100 + 3,580 + 2,200 = 7,880 kronor.

I dessa kostnadsberäkningar ingå icke tillfällig löneförbättring, dyrtidstillägg

och provisorisk avlöningsförbättring.

Om med hänsyn till antalet lärjungar i en klass samläsning icke kan äga

rum mellan den teoretiska linjen och den praktiska linjen, kan kostnaden

för en klassavdelning inom den praktiska linjan beräknas uppgå till omkring

400 kronor för handelslinje och omkring 800 kronor för teknisk linje

mera än för en klassavdelning inom den teoretiska linjen. För huslig linje

skulle det däremot bli någon kostnadsminskning.

Om i en årsklass antalet lärjungar uppgår till 40 å 50 och 8 ä 10 av

dessa lärjungar välja praktisk linje, blir upprättandet av en sådan linje

förenat med en ökad kostnad på omkring 400 kronor för handelslinje och

omkring 800 kronor för teknisk linje.

I likhet med vad som är fallet vid de allmänna läroverken i övrigt bör

tydligen vederbörande kommun tillhandahålla erforderliga lokaler för de praktiska

linjerna. För handelslinje torde ej erfordras några särskilda lokaler.

Finnes för en ort kommunal praktisk ungdomsskola, torde den statliga

praktiska realskolan kunna få använda dess lokaler för undervisning i de

praktiska ämnena.

De för dessa linjer erforderliga kostnaderna torde lämpligen böra bestridas

från samma anslag, från vilket övriga utgifter för samma skola bestridas,

alltså antingen från reservationsanslaget till de allmänna läroverken eller

från förslagsanslaget till kommunala mellanskolor. Någon förhöjning av

de för dessa anslag för budgetåret 1933/1934 av Kungl. Maj:t äskade beloppen

har jag icke funnit erforderlig.»

Det har länge varit ett starkt framträdande behov att åt den delen av

landets ungdom, som lämnat folkskolans åldersstadium och önskar vidare

utbildning före inträdet i det praktiska livet, kunna erbjuda en skola, som

— utan att släppa allmänbildningssyftet — vore i stånd att lämna en mindre

teoretiskt betonad och för blivande praktisk yrkesverksamhet bättre anpassad

undervisning än våra nuvarande realskolor, dock utan att vara en

yrkesutbildningsanstalt med dess mera begränsade uppgifter. Tillkomsten

av en sådan skoltyp har ansetts eftersträvansvärd framförallt därför, att

den skulle möjliggöra en minskning av den i vårt land sedan gammalt

alltför rika tillströmningen till de teoretiska banorna samt tillgodose det

med näringslivets utveckling alltmera ökade behovet av sådana hjälpkrafter,

vilkas utbildning redan på ett tidigt stadium inriktats på deras

framtida praktiska livsuppgift. Visserligen hava de yrkesbetonade högre

folkskolorna på ett förtjänstfullt sätt sökt i någon mån avhjälpa den brist

i vårt skolväsende, som sålunda förelegat, men med sina begränsade resurser

och med den isolering i förhållande till det allmänna skolsystemet, vari

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

de befunnit sig genom avsaknaden av normerande bestämmelser i fråga örn

kompetensvärdet av en vid dem fullgjord studiegång, bava de icke förmått

att på ett verksamt sätt upptaga konkurrensen med de statliga eller av staten

understödda rent teoretiska skolorna.

Då nu efter många års utredningar riksdagen i år genom Kungl. Maj:ts

försorg satts i tillfälle att pröva ett utarbetat förslag i ämnet, är det att

hälsa med tillfredsställelse, att sålunda ett första steg tagits till förverkligande

av ovanberörda, för vårt undervisningsväsende synnerligen viktiga

önskemål.

Kungl. Maj:ts förslag avser, att de ifrågasatta anordningarna ännu så

länge skola hava karaktären av försök och utskottet finner det för sin del

vara klokt, att man tills vidare prövar sig fram i fråga örn denna nya

skoltyp.

\ ad först namnfrågan beträffar, kallas de nya fristående skolorna i propositionen

praktiska mellanskolor, under det att i de i ämnet väckta motionerna

yrkas, att skolorna må benämnas praktiska realskolor. Utskottet anser

väl, att detta spörsmål icke har någon större betydelse, och att skäl

kunna anföras för såväl den ena som den andra meningen. Då emellertid

departementschefen i årets statsverksproposition under punkten 157 i bilagan

åttonde huvudtiteln (sid. 345) avvisat ett av skolöverstyrelsen framställt förslag

om att de kommunala mellanskolorna hädanefter skulle benämnas

kommunala realskolor och riksdagen icke gjort någon erinran mot denna

departementschefens ståndpunkt, synes det mest följdriktigt, att nu förevarande

skolor, vilka, i den mån de äro fristående, skulle hava kommunal

karaktär, erhålla den av Kungl. Majit föreslagna benämningen, praktiska

mellanskolor. Utskottet avstyrker alltså motionerna i denna del.

I fråga örn de fristående praktiska mellanskolorna innebär Kungl. Majits

förslag bland annat, att de skola anordnas såsom 4-åriga. Kungl. Majit

har således anslutit sig till den mening rörande utbildningstiden vid dessa

skolor, som hävdats av 1927 års skolsakkunniga och skolöverstyrelsens

majoritet.

Såsom framgår av propositionen, har emellertid på sakkunnigt håll även den

uppfattningen gjort sig gällande, att ifrågavarande skolor borde göras 3- åriga, och jämväl 1927 års skolsakkunniga hava ansett, att under vissa förutsättningar

treåriga praktiska linjer, byggda på sjuklassig folkskola, borde

kunna föra sina lärjungar fram till den kunskaps- och bildningsnivå, som

här ifrågavarande skoltyp åsyftar. Med hänsyn till de sålunda rådande

olika meningarna ifråga om utbildningstidens längd, synes utskottet hinder

icke böra möta för Kungl. Majit att låta anställa försök även med 3-årig

praktisk mellanskola, byggande på sjuklassig folkskola. De under a) i Kungl.

Majits hemställan avsedda försöken torde i anledning härav böra få omfatta

högst fem i stället för av Kungl. Majit föreslagna högst fyra yrkesbestämda

högre folkskolor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 101. 9

Vad angår arvodena till lärare vid nu ifrågavarande skolor, har utskottet

intet att erinra mot att dessa under försökstiden bestämmas av Kungl. Majit

i enlighet med de grunder, departementschefen angivit. Utskottet förutsätter

emellertid, att då frågan om en definitiv organisation av de praktiska

mellanskolorna eventuellt blir aktuell, avlöningsbestämmelserna för lärare

vid dessa skolor på vanligt sätt bliva underställda riksdagens prövning.

I motionerna har hemställts, att riksdagen ville tydligt uttala, att försök

med s. k. inbyggd linje kan få äga rum även vid realskola, som är direkt

förenad med gymnasium. Utskottet har för sin del uppfattat innebörden

av Kungl. Maj:ts förslag så, att därmed icke åsyftats att utesluta den i

motionerna avsedda anordningen. Emellertid har utskottet intet att erinra

mot att detta kommer till än tydligare uttryck i riksdagens beslut, vilket

torde kunna ske därigenom, att riksdagen medgiver anordnande av praktisk

utbildningslinje vid högst tre »allmänna läroverk» (i stället för propositionens

»realskolor»).

Vad beträffar det i motionerna framställda yrkandet, att riksdagen ville

besluta, att vid realskola med inbyggd praktisk linje frivillig undervisning

i vissa praktiska läroämnen måtte få anordnas även för lärjungar i första

och andra klasserna av fyraårig och i andra och tredje klasserna av femårig

realskola, anser sig utskottet icke kunna på grundval av den föreliggande

utredningen tillstyrka en sådan anordning, vilken icke upptagits i det

av Kungl. Majit framlagda förslaget.

I övrigt har utskottet icke något att erinra i anledning av sistnämnda

förslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag

samt med bifall till herrar Oscar Olssons och Sigfrid Hanssons

ävensom fru Nordgrens och fru Gustafsons ovannämnda

motioner (I: 265 och lii 446), i vad dessa motioner avse anordnande

av försök med inbyggd linje även vid realskola,

som är direkt förenad med gymnasium, men med avslag å

motionerna i övrigt, medgiva

a) att från och med budgetåret 1933/1934 högst fem yrkesbestämda

högre folkskolor, vilka därtill skola av Kungl.

Majit utses, må i huvudsaklig överenstämmelse med vad av

departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 24 februari 1933 och av utskottet här

ovan anförts samt i enlighet med de närmare bestämmelser,

Kungl. Majit kan finna gott meddela, försöksvis anordnas

såsom praktiska mellanskolor,

b) att under budgetåret 1933/1934 statsbidrag till dessa

skolor må utgå ur förslagsanslaget till högre folkskolor i

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 101—102.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

enlighet med de grunder, som äro eller varda bestämda

beträffande yrkesbestämda högre folkskolor,

c) att vid högst tre allmänna läroverk eller kommunala

mellanskolor, vilka därtill av Kungl. Majit utses, må, i huvudsaklig

överensstämmelse med vad av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 24

februari 1933 anförts samt i enlighet med de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj4 kan finna gott meddela, från och

med budgetåret 1933/1934 försöksvis anordnas en praktisk

utbildningslinje,

d) att kostnaderna för dylik linje må bestridas från reservationsanslaget

till de allmänna läroverken, respektive förslagsanslaget

till kommunala mellanskolor.

Stockholm den 19 maj 1933.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Widell, Olof Olsson, Oscar

Olsson, Johansson i Fredrikslund, Bergström, Nilsson i Fredriksfält, Thelin, Nordborg och

Sandén samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, Strindlund, Törnkvist

i Karlskrona, Persson i Fritorp, Jeppsson, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Andersson

i Prästbol, Nilsson i Hörby, Norsell och Weijne.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.