Statsutskottets utlåtande Nr 101
1933-05-19 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1933:101, Statsutskottets utlåtande Nr 101
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 101.
1
Nr 101.
Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1933 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa
praktiska utbildning slinjer på realskolans åldersstadium
m. m. jämte i ärendet väckta motioner. ^ a avd)
I en till riksdagen avlåten, den 24 februari 1933 dagtecknad proposition,
nr 161, har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
medgiva,
dels att från och med budgetåret 1933/1934 högst fyra yrkesbestämda
högre folkskolor, vilka därtill skola av Kungl. Maj:t utses, må i huvudsaklig
överensstämmelse med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet
anförts samt i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan
finna gott meddela, försöksvis anordnas såsom praktiska mellanskolor,
dels att under budgetåret 1933/1934 statsbidrag till dessa skolor må utgå
ur förslagsanslaget till högre folkskolor i enlighet med de grunder, som äro
eller varda bestämda beträffande yrkesbestämda högre folkskolor,
dels att, vid en var av högst tre realskolor eller kommunala mellanskolor,
vilka därtill av Kungl. Maj:t utses, må, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet anförts samt i enlighet
med de närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott meddela, från
och med budgetåret 1933/1934 försöksvis anordnas en praktisk utbildningslinje,
dels ock att kostnaderna för dylik linje må bestridas från reservationsanslaget
till de allmänna läroverken, respektive förslagsanslaget till kommunala
mellanskolor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar Oscar Olsson
och Sigfrid Hansson (I: 265) och den andra inom andra kammaren av fru
Olivia Nordgren och fru Ruth Gustafson (II: 446), i vilka motioner hemställts,
att riksdagen
dels ville tydligt uttala, att försök med s. k. inbyggd linje kan få äga
rum även vid realskola, som är direkt förenad med gymnasium,
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 101—102.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 101.
dels ville besluta, att vid realskola med inbyggd praktisk linje frivillig
undervisning i sådana praktiska läroämnen som verkstadsarbete, stenograf],
maskinskrivning, sömnad o. a. må få anordnas även för lärjungar i första
och andra klasserna av fyraårig och i andra och tredje klasserna av femårig
realskola, samt
dels ville fasthålla vid sitt beslut av år 1932 att giva benämningen praktisk
realskola åt de fristående skolor, som leda fram till praktisk realexamen.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda
skälen hänvisar utskottet till motionen I: 265.
I skrivelse den 2 juni 1927, nr 262, hemställde riksdagen bland annat,
att Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning, huruvida och i vilken utsträckning
praktiska bildningslinjer kunde anordnas på realskolans åldersstadium.
Genom beslut den 18 juni 1927 uppdrog Kungl. Majit åt chefen för ecklesiastikdepartementet
att tillkalla tre sakkunniga (1927 års skolsakkunniga)
för att inom nämnda departement bland annat verkställa utredningar samt
avgiva yttranden och förslag i vissa med den av 1927 års riksdag beslutade
skolorganisationen sammanhängande frågor, och anbefallde Kungl. Majit
därvid bland annat omförmälda sakkunniga att verkställa och till Kungl.
Majit inkomma med utredning i ovannämnda av riksdagen angivna hänseende.
Det av 1927 års skolsakkunniga i anledning härav framlagda förslaget
innebar upprättande av praktiska linjer med inriktning på handelsundervisning,
teknisk utbildning eller husligt arbete. Dessa praktiska bildningslinjer
skulle kunna upprättas antingen i form av blott differentierade, i realskolor
och kommunala mellanskolor inbyggda tvååriga linjer eller i form av helt
fristående fyraåriga praktiska kommunala mellanskolor (realskolor), byggda
på genomgången sexårig folkskola. Såväl de inbyggda som de fristående
linjerna skulle föra fram till en examen, som av de sakkunniga benämndes
praktisk realexamen och avsågs att bilda en motsvarighet till den nuvarande
realexamen både i fråga örn allmänbildning och i fråga örn lämnande av
behörighet till vissa befattningar, utbildningslinjer o. s. v. I fråga om de
nu talrikt förekommande treåriga yrkesbestämda högre folkskolorna innebar
de sakkunnigas förslag, att åtgärder borde vidtagas för att möjliggöra avläggandet
vid dessa skolor av en examen, »praktisk mellanskolexamen».
Skolöverstyrelsen tillstyrkte i sitt den 24 april 1931 häröver avgivna utlåtande
i huvudsak de sakkunnigas förslag. Emellertid ansåg överstyrelsen,
att någon linje med inriktning på husligt arbete ej kunde komma till stånd,
då det vore svårt att beträffande denna linje åvägabringa lämplig avvägning
mellan teoretiska och praktiska ämnen.
I en vid överstyrelsens utlåtande fogad reservation framhölls emellertid,
att behörighetsfrågan, som för de sakkunniga varit ett av de vägande skälen
Statsutskottets utlåtande Nr 101.
3
för kravet på en fyraårig utbildning, ej finge spela någon större roll vid
utformandet av den nya organisationen. En examen, som gåve behörighet
till statstjänst, kunde ej tänkas leda ungdomen bort från de teoretiska banorna.
Kunskapsfordringarna skulle motsvara behovet för blivande idkare
av praktisk yrkesverksamhet. De praktiska utbildningslinjerna borde
med hänsyn till att de nuvarande yrkesbestämda högre folkskolorna som
regel vore treåriga — likaledes vara treåriga och leda fram till en examen,
avlagd under betryggande, lämplig kontroll.
Det av 1927 års sakkunniga framlagda förslaget föranledde icke någon
Kungl. Maj:ts framställning till 1932 års riksdag.
I två vid 1932 års riksdag väckta, likalydande motioner (I: 29 och II: 49)
hemställdes emellertid, att riksdagen måtte besluta att, i enlighet med av
Kungl. Majit utfärdade närmare bestämmelser, på grundval av 1927 års
skolsakkunnigas och skolöverstyrelsens förslag och med beaktande av i
motionerna framförda synpunkter, medgiva de kommuner, som så önskade,
att upprätta fyraåriga praktiska realskolor på den sexklassiga folkskolan,
fristående eller i samband med de redan befintliga allmänna realskolorna,
samt att ett anslag örn 1,000 kronor måtte ställas till Kungl. Maj:ts förfogande
för vidtagande av åtgärder för anordnande av praktisk realexamen
vid under budgetåret 1932/1933 eventuellt upprättade praktiska realskolor.
I skrivelse den 15 april 1932, nr 8 A, anhöll riksdagen i anledning av
ovanberörda motioner, att Kungl. Majit ville låta utarbeta och för 1933 års
riksdag framlägga förslag angående ombildning till praktiska realskolor av
sådana statsunderstödda, yrkesbestämda högre folkskolor, vilka kunde befinnas
omedelbart därtill lämpade.
Sedan Kungl. Majit i anledning härav anbefallt skolöverstyrelsen att utarbeta
och till Kungl. Majit inkomma med förslag i det av 1932 års riksdag
sålunda angivna hänseendet, har skolöverstyrelsen den 25 januari 1933
avgivit förslag i ämnet.
Departementschefen har anfört, bland annat, följande:
»Frågan örn tillskapande av bättre möjligheter för vår ungdom till utbildning
för det praktiska livets behov har länge varit föremål för uppmärksamhet.
Många och tungt vägande äro också de skäl, som tala för
åtgärders vidtagande härutinnan. Det sedan länge framhållna önskemålet
att minska den för varje år ökade tillströmningen till de s. k. »lärda»
banorna synes endast kunna realiseras genom åtgärder, ägnade att göra
de praktiska skolformerna likvärdiga med de teoretiska. Ej minst i dessa
dagar tränga hithörande problem till sin lösning, då man har att räkna
med den omfattande ungdomsarbetslösheten, som gör tillvaratagandet av
ungdomens tid och förmåga samt beredande av möjlighet för den att genom
en god, praktiskt inriktad utbildning nå fram till en ställning i livet
till en tvingande social nödvändighet.
Den ovisshet, som rått beträffande den lämpligaste formen för de prak
-
4
Statsutskottets utlåtande Nr 101.
tiska utbildningslinjernas anordnande, hade givetvis måst framkalla en viss
tveksamhet, örn det nu gällt att för riksdagen framlägga definitivt förslag
i ämnet. Nödvändigheten av snara åtgärder i här förevarande hänseende
är dock enligt mitt förmenande så trängande, att det ej torde vara försvarligt
att längre endast uppehålla sig vid teoretiska undersökningar och
utredningar. Det torde vara riktigare att — såsom också skolöverstyrelsen
framhållit — genom försök vid några därför lämpade skolor söka vinna den
erfarenhet, på vilken sedermera ett slutligt ställningstagande skall kunna
grundas.
Ett sådant förslag synes mig även väl överensstämma med tankegången
i 1932 års riksdags beslut. Man får härigenom möjlighet att ingående pröva
dels den nya skolformens förmåga att locka till sig lämpligt elevmaterial,
dels de resultat, som kunna nås genom den här meddelade undervisningen,
dels utformandet av den nya examen. Vidare får man möjlighet att, innan
man ännu definitivt bundit sig, överblicka de kostnader, som den nya organisationen
kan komma att åsamka stat och kommun.
Innan erfarenhet genom dessa försök vunnits rörande den nya skolformens
möjligheter och dess lämpligaste anordning torde det ej vara rådligt
att, såsom överstyrelsen föreslagit, inhämta ett principbeslut av riksdagen
rörande de praktiska utbildningslinjerna. Däremot torde det böra beredas
tillfälle för riksdagen att taga ställning till förslaget att omedelbart försöksvis
omvandla vissa högre folkskolor till praktiska mellanskolor. Beslutanderätten
i frågan om vilka särskilda skolor som skulle förvandlas till dylika
torde liksom förhållandet är vid allmänna högre folkskolors förvandling
till kommunala mellanskolor — böra tillkomma Kungl. Majit. I här förevarande
hänseende torde alltså böra inhämtas riksdagens medgivande att
såsom en försöksanordning som praktiska mellanskolor erkänna ett visst antal
sådana fyraåriga yrkesbestämda högre folkskolor, vilka Kungl. Majit kan
finna därtill lämpade. I fråga om sättet för ett dylikt erkännande torde
samma former böra tillämpas som vid erkännande av kommunal mellanskola.
För att försöksanordningen skall giva önskvärt resultat, torde det vara
av nöden, att försöken anordnas vid några skolor av olika typ, där man
redan med den nuvarande organisationen hunnit göra rön i här förevarande
avseende, vilka kunna bliva av betydelse vid de nu ifrågasatta försöken. En
undersökning av förhållandena har givit vid handen, att de yrkesbestämda
högre folkskolor, som för närvarande bäst lämpa sig för ombildning, äro
Stockholms yrkesbestämda högre folkskolor för teknisk utbildning, för handelsundervisning
samt för kvinnlig utbildning ävensom Örebro yrkesbestämda
högre folkskola.
Emellertid håller jag före, att försöken ej blott böra äga rum vid några
redan existerande yrkesbestämda högre folkskolor, vilka alltså skulle bilda
en motsvarighet till de av de sakkunniga föreslagna fristående linjerna. De
skäl, som anförts för anordnandet jämväl av inbyggda linjer, finner jag
Statsutskottets utlåtande Nr 101.
5
tungt vägande. Här rör man sig emellertid på ett område, som är helt
oprövat i praktiken. Med hänsyn härtill finner jag det vara synnerligen
önskvärt, att försök jämväl i detta hänseende vidtagas.
Det synes då vara lämpligt att riksdagens medgivande må inhämtas därtill,
att vid några realskolor eller kommunala mellanskolor, förslagsvis högst
tre, må kunna anordnas försök med praktiska utbildningslinjer, en handelslinje,
en teknisk linje och en huslig linje.
Förläggningen av dessa försök, som givetvis kommer att bliva beroende
på det intresse, som kan komma att visas från olika skolkommuners sida,
torde bero på Kungl. Maj:ts prövning.
Därest riksdagen lämnar sitt medgivande till de nu av mig förordade försöken,
torde det få ankomma på Kungl. Majit att framdeles utfärda de
bestämmelser, som med anledning härav kunna visa sig erforderliga.
Härefter anhåller jag att få övergå till frågans ekonomiska sida och vissa
i samband därmed stående spörsmål. Först gäller det då skolorganisationens
omfattning.
I 1933 års åttonde huvudtitel har jag vid beräkningen av anslagen för
budgetåret 1933/1934 till de allmänna läroverken ävensom till de kommunala
mellanskolorna och högre folkskolorna i anslutning till ett av granskningsnämnden
framlagt förslag utgått från att organisationen icke finge vidgas
utöver den för budgetåret 1932/1933 gällande ramen, d. v. s. att antalet
klassavdelningar i de olika skolformerna för budgetåret 1933/1934 icke må
ökas utöver det nuvarande.
Ett bifall till förslaget örn försöksanordningar med praktiska linjer kommer
sannolikt att redan under det första året medföra en åtminstone något ökad
tillströmning av lärjungar med därmed åtföljande behov av nya klassavdelningar.
Då det icke gärna kan ifrågasättas, att de nuvarande skolformerna
skola nödgas till inskränkningar på grund av tillkomsten av de nya linjerna
utgår jag från att, vid meddelande av beslut rörande upprättandet av parallellavdelningar
vid de olika skolformerna, i det medgivna antalet icke skall
behöva inräknas sådana, som tillkommit på grund av här förevarande försöksanordning.
Kostnaderna för upprättandet av praktiska linjer torde — i vart fall under
det första året — icke bliva betydande. Yad först beträffar de fyra av mig
i det föregående omförmälda högre folkskolorna saknar jag — med hänsyn
till att det här gäller en försöksanordning — anledning att ingå på frågan
örn särskilda avlöningsbestämmelser för lärarpersonalen. Under försökstiden
synas lämpligen de hittills för dessa skolor gällande bestämmelserna rörande
statsbidrag och läraravlöning m. m. fortfarande böra gälla. Vid dessa skolor
inskränker sig alltså kostnadsökningen för staten till den merkostnad, som
kan uppkomma på grund av ett ökat antal parallellavdelningar.
Kostnaderna för dessa fristående skolor böra under försökstiden bestridas
6
Statsutskottets utlåtande Nr 101.
från förslagsanslaget till högre folkskolor. Någon höjning av detta anslag
med anledning härav har jag icke funnit erforderlig.
Beträffande kostnaderna för de inbyggda linjerna har jag från skolöverstyrelsen
inhämtat följande beräkningar, vilka i huvudsak grunda sig på
1927 års sakkunnigas förslag. I dessa beräkningar har jag utgått från att
under försökstiden endast timlärare komma att användas. I de föreslagna
timarvodena torde de jämkningar nedåt böra av Kungl. Majit vidtagas, som
bliva erforderliga för att sätta avlöningen i lämplig proportion till avlöningen
för de teoretiska ämnenas lärare.
1. Handelslinje, inbyggd i fyraårig eller femårig realskola.
a) Näst högsta klassen (33 4 eller 45).
Teoretiska läroämnen 6,5 timmar ä 140: — = 910: —
Praktiska » 8,5 » » 140:— = 1,190: —
Kronor 2,100: —
b) Högsta klassen (44 eller 56).
Teoretiska läroämnen
12
timmar
ä 140:— = 1,680: —
Praktiska »
13,5
»
» 140: — = 1,800: —
Övningsämne
1
timme
» 90: — = 90: —
Kronor 3,660: —
2. Teknisk linje, inbyggd i fyraårig eller femårig realskola.
a) Näst högsta klassen (34 eller 45).
Teoretiska läroämnen 18 timmar å 140:— = 2,520: —
Praktiska » 1 timme » 140: — = 140: —
» » 8 timmar » 115: — = 920: —
Kronor 3,580: —
b) Högsta klassen (44 eller 55).
Teoretiska läroämnen
18,5 timmar
ä 140: —
2,590: —
Praktiska »
18 »
» 140: —
2,520: —
» »
5 »
» 115: —
575: —
Tillägg för praktiskt
läroämne . . .
ISO: —
Kronor
5,865: —
3. Huslig linje, inbyggd i fyraårig eller femårig realskola.
a) Näst högsta klassen (34 eller 45).
Teoretiska läroämnen 6 timmar ä 140: — = 840: —
Praktiska » 17 » » 80: — = 1,360: —
Kronor 2,200: —
b) Högsta klassen (44 eller 55).
Teoretiska läroämnen 11 timmar ä 140:— = 1,540: —
Praktiska » 10 » » 80: — = 800: —
Kronor 2,340: —
Då eventuellt upprättande av här ifrågavarande praktiska linjer givetvis
måste ske successivt, kan det första året endast bli fråga örn praktisk linje
i näst högsta klassen i realskola eller kommunal mellanskola.
Statsutskottets utlåtande Nr 101.
7
Upprättandet av tre sådana linjer, en av vartdera slaget, skulle för läraravlöningar
draga en maximikostnad av 2,100 + 3,580 + 2,200 = 7,880 kronor.
I dessa kostnadsberäkningar ingå icke tillfällig löneförbättring, dyrtidstillägg
och provisorisk avlöningsförbättring.
Om med hänsyn till antalet lärjungar i en klass samläsning icke kan äga
rum mellan den teoretiska linjen och den praktiska linjen, kan kostnaden
för en klassavdelning inom den praktiska linjan beräknas uppgå till omkring
400 kronor för handelslinje och omkring 800 kronor för teknisk linje
mera än för en klassavdelning inom den teoretiska linjen. För huslig linje
skulle det däremot bli någon kostnadsminskning.
Om i en årsklass antalet lärjungar uppgår till 40 å 50 och 8 ä 10 av
dessa lärjungar välja praktisk linje, blir upprättandet av en sådan linje
förenat med en ökad kostnad på omkring 400 kronor för handelslinje och
omkring 800 kronor för teknisk linje.
I likhet med vad som är fallet vid de allmänna läroverken i övrigt bör
tydligen vederbörande kommun tillhandahålla erforderliga lokaler för de praktiska
linjerna. För handelslinje torde ej erfordras några särskilda lokaler.
Finnes för en ort kommunal praktisk ungdomsskola, torde den statliga
praktiska realskolan kunna få använda dess lokaler för undervisning i de
praktiska ämnena.
De för dessa linjer erforderliga kostnaderna torde lämpligen böra bestridas
från samma anslag, från vilket övriga utgifter för samma skola bestridas,
alltså antingen från reservationsanslaget till de allmänna läroverken eller
från förslagsanslaget till kommunala mellanskolor. Någon förhöjning av
de för dessa anslag för budgetåret 1933/1934 av Kungl. Maj:t äskade beloppen
har jag icke funnit erforderlig.»
Det har länge varit ett starkt framträdande behov att åt den delen av
landets ungdom, som lämnat folkskolans åldersstadium och önskar vidare
utbildning före inträdet i det praktiska livet, kunna erbjuda en skola, som
— utan att släppa allmänbildningssyftet — vore i stånd att lämna en mindre
teoretiskt betonad och för blivande praktisk yrkesverksamhet bättre anpassad
undervisning än våra nuvarande realskolor, dock utan att vara en
yrkesutbildningsanstalt med dess mera begränsade uppgifter. Tillkomsten
av en sådan skoltyp har ansetts eftersträvansvärd framförallt därför, att
den skulle möjliggöra en minskning av den i vårt land sedan gammalt
alltför rika tillströmningen till de teoretiska banorna samt tillgodose det
med näringslivets utveckling alltmera ökade behovet av sådana hjälpkrafter,
vilkas utbildning redan på ett tidigt stadium inriktats på deras
framtida praktiska livsuppgift. Visserligen hava de yrkesbetonade högre
folkskolorna på ett förtjänstfullt sätt sökt i någon mån avhjälpa den brist
i vårt skolväsende, som sålunda förelegat, men med sina begränsade resurser
och med den isolering i förhållande till det allmänna skolsystemet, vari
Utskottet.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 101.
de befunnit sig genom avsaknaden av normerande bestämmelser i fråga örn
kompetensvärdet av en vid dem fullgjord studiegång, bava de icke förmått
att på ett verksamt sätt upptaga konkurrensen med de statliga eller av staten
understödda rent teoretiska skolorna.
Då nu efter många års utredningar riksdagen i år genom Kungl. Maj:ts
försorg satts i tillfälle att pröva ett utarbetat förslag i ämnet, är det att
hälsa med tillfredsställelse, att sålunda ett första steg tagits till förverkligande
av ovanberörda, för vårt undervisningsväsende synnerligen viktiga
önskemål.
Kungl. Maj:ts förslag avser, att de ifrågasatta anordningarna ännu så
länge skola hava karaktären av försök och utskottet finner det för sin del
vara klokt, att man tills vidare prövar sig fram i fråga örn denna nya
skoltyp.
\ ad först namnfrågan beträffar, kallas de nya fristående skolorna i propositionen
praktiska mellanskolor, under det att i de i ämnet väckta motionerna
yrkas, att skolorna må benämnas praktiska realskolor. Utskottet anser
väl, att detta spörsmål icke har någon större betydelse, och att skäl
kunna anföras för såväl den ena som den andra meningen. Då emellertid
departementschefen i årets statsverksproposition under punkten 157 i bilagan
åttonde huvudtiteln (sid. 345) avvisat ett av skolöverstyrelsen framställt förslag
om att de kommunala mellanskolorna hädanefter skulle benämnas
kommunala realskolor och riksdagen icke gjort någon erinran mot denna
departementschefens ståndpunkt, synes det mest följdriktigt, att nu förevarande
skolor, vilka, i den mån de äro fristående, skulle hava kommunal
karaktär, erhålla den av Kungl. Majit föreslagna benämningen, praktiska
mellanskolor. Utskottet avstyrker alltså motionerna i denna del.
I fråga örn de fristående praktiska mellanskolorna innebär Kungl. Majits
förslag bland annat, att de skola anordnas såsom 4-åriga. Kungl. Majit
har således anslutit sig till den mening rörande utbildningstiden vid dessa
skolor, som hävdats av 1927 års skolsakkunniga och skolöverstyrelsens
majoritet.
Såsom framgår av propositionen, har emellertid på sakkunnigt håll även den
uppfattningen gjort sig gällande, att ifrågavarande skolor borde göras 3- åriga, och jämväl 1927 års skolsakkunniga hava ansett, att under vissa förutsättningar
treåriga praktiska linjer, byggda på sjuklassig folkskola, borde
kunna föra sina lärjungar fram till den kunskaps- och bildningsnivå, som
här ifrågavarande skoltyp åsyftar. Med hänsyn till de sålunda rådande
olika meningarna ifråga om utbildningstidens längd, synes utskottet hinder
icke böra möta för Kungl. Majit att låta anställa försök även med 3-årig
praktisk mellanskola, byggande på sjuklassig folkskola. De under a) i Kungl.
Majits hemställan avsedda försöken torde i anledning härav böra få omfatta
högst fem i stället för av Kungl. Majit föreslagna högst fyra yrkesbestämda
högre folkskolor.
Statsutskottets utlåtande Nr 101. 9
Vad angår arvodena till lärare vid nu ifrågavarande skolor, har utskottet
intet att erinra mot att dessa under försökstiden bestämmas av Kungl. Majit
i enlighet med de grunder, departementschefen angivit. Utskottet förutsätter
emellertid, att då frågan om en definitiv organisation av de praktiska
mellanskolorna eventuellt blir aktuell, avlöningsbestämmelserna för lärare
vid dessa skolor på vanligt sätt bliva underställda riksdagens prövning.
I motionerna har hemställts, att riksdagen ville tydligt uttala, att försök
med s. k. inbyggd linje kan få äga rum även vid realskola, som är direkt
förenad med gymnasium. Utskottet har för sin del uppfattat innebörden
av Kungl. Maj:ts förslag så, att därmed icke åsyftats att utesluta den i
motionerna avsedda anordningen. Emellertid har utskottet intet att erinra
mot att detta kommer till än tydligare uttryck i riksdagens beslut, vilket
torde kunna ske därigenom, att riksdagen medgiver anordnande av praktisk
utbildningslinje vid högst tre »allmänna läroverk» (i stället för propositionens
»realskolor»).
Vad beträffar det i motionerna framställda yrkandet, att riksdagen ville
besluta, att vid realskola med inbyggd praktisk linje frivillig undervisning
i vissa praktiska läroämnen måtte få anordnas även för lärjungar i första
och andra klasserna av fyraårig och i andra och tredje klasserna av femårig
realskola, anser sig utskottet icke kunna på grundval av den föreliggande
utredningen tillstyrka en sådan anordning, vilken icke upptagits i det
av Kungl. Majit framlagda förslaget.
I övrigt har utskottet icke något att erinra i anledning av sistnämnda
förslag.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag
samt med bifall till herrar Oscar Olssons och Sigfrid Hanssons
ävensom fru Nordgrens och fru Gustafsons ovannämnda
motioner (I: 265 och lii 446), i vad dessa motioner avse anordnande
av försök med inbyggd linje även vid realskola,
som är direkt förenad med gymnasium, men med avslag å
motionerna i övrigt, medgiva
a) att från och med budgetåret 1933/1934 högst fem yrkesbestämda
högre folkskolor, vilka därtill skola av Kungl.
Majit utses, må i huvudsaklig överenstämmelse med vad av
departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 24 februari 1933 och av utskottet här
ovan anförts samt i enlighet med de närmare bestämmelser,
Kungl. Majit kan finna gott meddela, försöksvis anordnas
såsom praktiska mellanskolor,
b) att under budgetåret 1933/1934 statsbidrag till dessa
skolor må utgå ur förslagsanslaget till högre folkskolor i
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 101—102.
2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 101.
enlighet med de grunder, som äro eller varda bestämda
beträffande yrkesbestämda högre folkskolor,
c) att vid högst tre allmänna läroverk eller kommunala
mellanskolor, vilka därtill av Kungl. Majit utses, må, i huvudsaklig
överensstämmelse med vad av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 24
februari 1933 anförts samt i enlighet med de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj4 kan finna gott meddela, från och
med budgetåret 1933/1934 försöksvis anordnas en praktisk
utbildningslinje,
d) att kostnaderna för dylik linje må bestridas från reservationsanslaget
till de allmänna läroverken, respektive förslagsanslaget
till kommunala mellanskolor.
Stockholm den 19 maj 1933.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Widell, Olof Olsson, Oscar
Olsson, Johansson i Fredrikslund, Bergström, Nilsson i Fredriksfält, Thelin, Nordborg och
Sandén samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, Strindlund, Törnkvist
i Karlskrona, Persson i Fritorp, Jeppsson, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Andersson
i Prästbol, Nilsson i Hörby, Norsell och Weijne.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.