Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkt 180, gjorda framställning angående anslag till provisorisk avlönings förb ättring åt lärare vid folkoch småskolor jämte en i ämnet väckt motion.

1933-05-19 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1933:102, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkt 180, gjorda framställning angående anslag till provisorisk avlönings förb ättring åt lärare vid folkoch småskolor jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

11

Nr 102.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1933 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen

under åttonde huvudtiteln, punkt 180, gjorda framställning

angående anslag till provisorisk avlönings förb ättring

åt lärare vid folk- och småskolor jämte en i ämnet

väckt motion. (2;a avd.)

Uti den till riksdagen avlåtna, den 3 januari 1933 dagtecknade propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t under

åttonde huvudtiteln (punkt 180, sid. 420—421 i det vid propositionen fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma

dag) föreslagit riksdagen att till beredande av provisorisk avlöningsförbättring

åt lärare vid folk- och småskolor — däri inbegripna även lärare i slöjd och

hushållsgöromål vid folk- och småskolor och därmed jämförlig anstalt —

bevilja för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag av 6,150,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr B. Wagnsson väckt motion (I: 171), vari hemställts, att

riksdagen måtte besluta att upphäva bestämmelsen om att provisorisk avlöningsförbättring

ej skall utgå till folkskollärare, som vägrar åtaga sig att

undervisa i fortsättningsskola, eller, därest detta yrkande icke vunne riksdagens

bifall, att riksdagen måtte besluta sådant förtydligande av bestämmelserna

angående provisorisk avlöningsförbättring åt folkskollärare, att

åtagande av läraren att undervisa i fortsättningsskola må såsom villkor för

avlöningsförbättringens utgående kunna krävas endast:

a) då fortsättningsskolan är förlagd till den ort, där läraren eljest har sin

bostad eller verksamhet,

b) då undervisningen i fortsättningsskola icke är anordnad jämsides med

lärarens undervisning i folkskolan,

c) då lärarens tjänstgöring vid fortsättningsskola, pågående under lärarens

ferier vid folkskolan, komme att omfatta minst 20 timmar i veckan samt

att avdrag å lärares avlöningsförbättring på grund av vägran att undervisa

i fortsättningsskola skall avse den tid, under vilken undervisningen i

fortsättningsskolan skulle hava pågått.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsökning med 430,000 kronor,

vilken befunnits påkallad med hänsyn till konstaterad medelsåtgång. Någon

ändring i fråga om bestämmelserna för avlöningsförbättringens utgående

har däremot icke av Kungl. Majit ifrågasatts.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

Utskottet.

Över ovannämnda, av herr Wagnsson väckta motion har utskottet i vederbörlig

ordning införskaffat yttrande av statskontoret, vilket yttrande är

såsom bilaga fogat vid detta utlåtande (Bil. A.).

Vad först beträffar den i ämnet väckta motionen finner sig utskottet böra,

i likhet med statskontoret och på de av ämbetsverket anförda skäl, avstyrka

det i motionen framställda förslaget örn borttagande av den med

avlöningsförbättringens utgående förbundna skyldigheten för lärarna att

åtaga sig undervisning även i fortsättnings- och ersättningsskola samt

jämväl förslaget örn införande av en bestämmelse, att avdrag å avlöningsförbättringen

på grund av vägran att fullgöra sådan undervisning skulle

avse blott den tid, under vilken samma undervisning skulle hava pågått.

Övriga i motionen framställda förslag avse att genom ändringar i gällande

författningsbestämmelser förhindra en sådan tillämpning av dessa

från skolstyrelsernas sida, som för lärarna kunde medföra vissa i motionen

angivna, enligt motionärens förmenande obilliga konsekvenser. Även örn

någon gång missbruk härutinnan förekommit, torde detta dock endast undantagsvis

hava varit fallet, och utskottet kan häri icke finna tillräcklig grund

för en revision av nämnda bestämmelser. Utskottet anser sig kunna såsom

regel förutsätta det mått av omdöme och hänsyn hos skolmyndigheterna,

att de i förevarande avseende icke ställa andra eller större krav på lärarpersonalen,

än som kan betraktas såsom skäligt. Skulle till äventyrs mera

utbredda missförhållanden kunna påvisas, synes den riktiga vägen för vinnande

av rättelse vara, att framställning härom av vederbörande göres hos

Kungl. Majit, som icke lärer underlåta att, efter närmare utredning i ämnet,

vidtaga de åtgärder för ändamålet, som kunna befinnas påkallade. Av nu

anförda skäl anser sig utskottet icke kunna förorda, att riksdagen på grund

av motionärens yrkande fattar beslut örn berörda ändringar.

Mot Kungl. Majits förslag har utskottet intet att erinra.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må till beredande av provisorisk avlöningsförbättring

åt lärare vid folk- och småskolor —- däri inbegripna

även lärare i slöjd och hushållsgöromål vid folk- och

småskolor och därmed jämförlig anstalt -— bevilja för budgetåret

1933/1934 ett extra förslagsanslag av 6,150,000 kronor,

b) att herr Wagnssons ovannämnda motion (I: 171) icke

må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 maj 1933.

På statsutskottet vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 101.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

13

Bil. A.

Till Riksdagens statsutskott.

Sedan Kungl. Majit anbefallt kungl, statskontoret att till riksdagens statsutskott

inkomma med yttrande över en inom första kammaren av herr R.

Wagnsson avgiven motion, nr 171, örn viss ändring av bestämmelserna örn

provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och småskolor samt högre

folkskolor, får statskontoret anföra följande.

Ämbetsverket vill till en början erinra, att riksdagen i samband med beslutet

örn införande av ifrågavarande löneförmån (riksdagens skrivelse 265/

1929) framhållit de svårigheter, som kunde uppstå för skoldistrikten att

anskaffa kompetenta lärarkrafter för fortsättnings- eller ersättningsskola, då

det vore beroende av lärares gottfinnande, örn han skulle åtaga sig undervisning

i nämnda skolformer. Enligt vad riksdagen hade sig bekant, hade

också i några fall sådana svårigheter yppats till följd av att vederbörande

folkskollärare vägrat att mot vanlig ersättning bestrida undervisning i fortsättningsskolan.

Det syntes därför riksdagen vara anledning att vid denna

avlöningsförbättring fästa såsom villkor en utsträckning av undervisningsskyldigheten

till att omfatta även fortsättnings- och ersättningsskola.

I betraktande av vad sålunda förekommit, synes det knappast vara lämpligt

att nu helt borttaga förenämnda villkor, i all synnerhet som Kungl.

Majit för årets riksdag framlagt förslag örn viss nedsättning av arvodena

för undervisning i fortsättningsskolorna.

Däremot måste statskontoret av vad motionären anfört finna, att nu gällande

bestämmelser kunna tillämpas på sådant sätt, att avsevärda orättvisor

uppstå för lärarpersonalen. Även örn det torde få antagas, att det blott

undantagsvis förekommit sådana fall som de i motionen omförmälda, anser

sig statskontoret böra biträda motionärens hemställan örn viss ändring av

bestämmelserna ifråga.

Sålunda vill statskontoret helt instämma i motionärens förslag därutinnan,

att ovanberörda undervisningsskyldighet i fortsättningsskola endast skall

ifrågakomma, då undervisningen i dylik skola icke är anordnad jämnsides

med lärarens undervisning i folkskolan, samt då lärares tjänstgöring vid

fortsättningsskola, pågående under lärarens ferier vid folkskolan, kom ine att

omfatta minst 20 timmar i veckan.

Vad därefter beträffar motionärens förslag, att berörda skyldighet allenast

skulle ifrågakomma, då fortsättningsskolan vore förlagd till den ort, där

läraren eljest hade sin bostad eller verksamhet, förefaller det visserligen

kunna vara obilligt att i vidsträckta skoldistrikt kräva dylik undervisning

inom skola, belägen på ett avsevärt avstånd från lärarens ordinarie tjänstgörings-

eller bostadsort. Å andra sidan torde bland annat i betraktande av

nuvarande kommunikationsmöjligheter motionärens förslag innefatta en alltför

snäv begränsning av det område, inom vilket undervisning i fortsättningsskola

skulle åläggas ifrågavarande lärare.

Enligt statskontorets mening kunna knappast några allmängiltiga gränser

uppdragas i förevarande hänseende, utan avgörandet rörande nu oinhandlade

skyldighet måste nog träffas efter omständigheterna i varje särskilt fall,

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 101—102. 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

där tvekan uppstått, huruvida ifrågavarande undervisningsskyldighet skall

kunna anses åvila vederbörande lärare. En dylik prövning synes kunna

anförtros antingen åt skolöverstyrelsen eller också åt vederbörande folkskoleinspektör.

I sistnämnda fall torde närmare direktiv böra utfärdas rörande

de riktlinjer, efter vilka inspektören bör träffa sina avgöranden.

Vad slutligen angår förslaget, att avdrag å lärares avlöningsförbättring

på grund av vägran att undervisa i fortsättningsskola allenast skulle avse

den tid, under vilken undervisningen i fortsättningsskolan påginge, vill statskontoret

framhålla, att genom införandet av en sådan bestämmelse syftet

med förenämnda villkor praktiskt taget skulle förfelas. Därest undervisningen

i fortsättningsskolan är koncentrerad till 6 veckor, skulle vederbörande

genom sin vägran att åtaga sig undervisning i nämnda skola allenast

gå miste örn ett relativt så obetydligt belopp som ungefär 36 kronor för

manlig lärare och 30 kronor för kvinnlig. Statskontoret finner sig därför

icke kunna biträda motionärens nu nämnda förslag,

Stockholm den 14 mars 1933.

C. A:son LEIJONHUFVUD.

Gunnar Britth.

Peyron.

Stockholm 1933, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

331454

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.