Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående reglering av Uddevalla—Lelångens järnvägsaktiebolags skuldförhållande till staten m. m.

1933-05-19 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1933:103, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående reglering av Uddevalla—Lelångens järnvägsaktiebolags skuldförhållande till staten m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 103.

1

Nr 103.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1933 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående

reglering av Uddevalla—Lelångens järnvägsaktiebolags

skuldförhållande till staten m. m.

(4:e avd.)

I en till riksdagen den 24 februari 1933 avlåten proposition, nr 166, har

Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för samma dag föreslagit riksdagen

medgiva dels att statens den 30 juni 1933 beräknade kapital- och räntefordran

hos Uddevalla—Lelångens järnvägsaktiebolag på grund av statslån för anläggning

av järnvägen Uddevalla—Lelången må till den del, densamma överstiger

600,000 kronor, avskrivas enligt de av departementschefen i statsrådsprotokollet

förordade grunder, dels ock att nämnda bolag må på sätt departementschefen

i statsrådsprotokollet förordat för egen räkning disponera inteckning

med bästa förmånsrätt i sagda järnväg till belopp av 100,000 kronor jämte

ränta. __________>

Den 29 april 1892 beviljade Kungl. Majit koncession å järnväg av 0.891

meters spårvidd från Uddevalla till sjön Lelången i Älvsborgs län, vilken koncession

innehaves av Uddevalla-—Lelångens järnvägsaktiebolag. För utförande

av järnvägsanläggningen, som med slutstation i Bengtsfors har en längd av 89

kilometer, beviljade Kungl. Majit den 3 juni 1892 bolaget ett lån ur allmänna

järnvägslånefonden av 1,247,000 kronor. Kostnaden för anläggningen hade beräknats

till 2,495,000 kronor. Järnvägen öppnades för allmän trafik den 1

januari 1895.

Sedan bolaget, som till och med år 1913 kunnat helt fullgöra sin betalningsskyldighet

för statslånet, under vissa av de därpå följande åren icke förmått

verkställa vederbörliga inbetalningar, medgav 1925 års riksdag med bifall till

Kungl. Majits proposition nr 72, punkt 3, följande skuldreglering. Beloppet av

statens fordran med till dåvärde reducerad anståndsränta, 1,556,520 kronor

10 öre, uppdelades i tre särskilda lån å respektive 978,764 kronor 91 öre,

268,235 kronor 9 öre och 309,520 kronor 10 öre jämte ränta av 4.5 procent å

förstnämnda lån och 5 procent på de båda andra lånen. Till säkerhet för de två

förstnämnda lånen innehar riksgäldskontoret inteckning i järnvägen med bästa

förmånsrätt. För det tredje lånet utgöres säkerheten av inteckning, till förmånsrätten

liggande närmast efter nyssnämnda inteckning samt fem inteckningar å

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 103—104.

1060 33

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 103.

tillhopa 250,000 kronor, utgörande hypotek för ett lån hos Enskilda järnvägars

pensionskassa, för vilket dessutom Uddevalla stad ingått borgen.

De annuiteter, bolaget haft att erlägga å de tre nybildade lånen, uppgå till

sammanlagt 84,052 kronor 9 öre. Sedan bolaget under åren 1925—1927 inbetalat

tillhopa 171,422 kronor 35 öre, har vidare inbetalning å låneskulden

icke verkställts. Till följd härav hade statens fordran hos bolaget vid utgången

av år 1932 stigit till 2,021,515 kronor 92 öre. Under förutsättning, att någon

inbetalning ej göres under tiden till och med den 30 juni 1933, kommer totala

skuldbeloppet att då utgöra 2,068,646 kronor 98 öre.

Departementschefen har beträffande bolagets ställning för egen del anfört

följande.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att Uddevalla—Lelångens järnvägsaktiebolag

efter den år 1925 vidtagna regleringen av bolagets statslån -— vilken

reglering dock icke innebar någon avskrivning av statens fordran — endast

under de första åren, och ej heller då till fullo, kunnat verkställa inbetalning

av föreskrivna annuiteter. Efter år 1927 har någon inbetalning icke ägt rum.

På grund härav beräknas bolagets skuld till staten hava den 30 juni 1933

stigit till 2,068,646 kronor 98 öre. I detta belopp ingår förfallen skuld med

582,767 kronor 31 öre, fördelat i runda tal med 82,000 kronor på kapital,

422.000 kronor på ränta samt 78,000 kronor på överränta. Orsakerna till denna

försämrade ställning synas vara att finna i verkningarna av bilkonkurrensen

och rådande depression samt därjämte i trafikavledning till annan järnväg. Mot

järnvägsföretagets skötsel synes icke vara något att anmärka. Avsevärda beskärnmgar

av driftutgifterna hava genomförts. Det förefaller av utredningen

uppenbart, att järnvägen icke ens under gynnsammare konjunkturer kommer

att förmå bära de nuvarande annuiteterna å statslånen, tillhopa något över

84.000 kronor, helst örn erforderlig avsättning till förnyelsefond tages i beräkning.

Antagligt synes ock att, därest en lånereglering icke kommer till stånd,

bolagets försvagade ställning skall än ytterligare minska utsikterna för staten

att återfå någon del av det i järnvägen investerade lånekapitalet.

Vad sålunda och eljest i ärendet framkommit synes giva vid handen, att i

det läge, vari bolaget befinner sig, och med hänsyn till de berörda orternas

behov av järnvägens bibehållande staten lärer till tryggande av den fortsatta

driften å järnvägen nödgas nu träda emellan genom att medgiva erforderlig

lindring i betalningsskyldigheten för statslånen.

Med anledning av järnvägens efter hand allt mer försämrade läge hava sedan

en tid tillbaka underhandlingar förts mellan representanter för fullmäktige i

riksgäldskontoret samt för järnvägsbolaget och Uddevalla stad. Dessa underhandlingar

resulterade till en början i ett preliminärt förslag, varefter fortsatta

förhandlingar medförde vissa ändringar i förslaget.

För förslaget, sadant det i slutgiltigt skick föreligger, har departementschefen

lämnat följande kortfattade redogörelse:

Statsverkets fordran den 30 nästkommande juni nedskrives till 600,000

kronor, vilket belopp fördelas på tre lån, vart och ett å 200,000 kronor med

4.5 procents ränta. För två lån, nr 1 och 2, skulle Uddevalla stad enligt åtagande

teckna borgen. För samtliga tre nya lån skulle i övrigt säkerhet ställas med

inteckningar i järnvägen med förmånsrätt näst efter en inteckning å 100,000

kronor, vilken bolaget skulle fa disponera. Annuiteten skulle bestämmas för

lanen nr 1 och 2 till 5.i procent samt för länet nr 3 till 5.4 procent. Annuitets
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 103.

3

betalningen skulle taga sin början den 30 juni 1938 för lån nr 1, den 30 juni

1940 för lån nr 2 och samma dag år 1948 för lån nr 3. Slutligen föreslås bestämmelser

om rätt för staten att inlösa järnvägen till ett belopp av 600,000

kronor med tillägg av framtida investeringar i järnvägens fasta anläggningar

och rullande materiel men med avdrag för slitning och annan teknisk värdeminskning,

dock att bolaget skulle vara berättigat kräva inlösningsbeloppets

bestämmande efter järnvägens på visst sätt beräknade affärsvärde.

Ett genomförande av detta förslag skulle i fråga om annuitetsbeloppens

storlek innebära, att järnvägsföretaget skulle belastas med en inbetalning från

och med år 1938 av 10,200 kronor, från och med år 1940 av 20,400 kronor

samt från och med år 1948 av 31,200 kronor, alltså en betydande nedsättning

i förhållande till det nuvarande annuitetsbeloppet av något över 84,000 kronor.

Det sålunda framlagda förslaget har tillstyrkts av fullmäktige i riksgäldskontoret

samt av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och, örn än med viss tvekan,

av de jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 december 1932 för järnvägsekonomiska

frågor särskilt tillkallade utredningsmännen.

I anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hava väckts två likalydande

motioner, den ena, nr 261, inom första kammaren av herrar A. C. Lindblad

och A. Forslund samt den andra, nr 438, inom andra kammaren av

herrar F. Severin och E. Eriksson i Stockholm, i vilka föreslagits, att riksdagen

i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner nr 166 om avskrivning av

fordran hos Uddevalla—Lelångens järnväg samt nr 142 örn anslag för beviljande

av lån till enskilda järnvägar måtte besluta att i skrivelse till Kungl.

Majit hemställa örn utredning och förslag till förstatligande av hela det svenska

järnvägsnätet.

Enligt Kungl. Majlis förevarande förslag skulle bolagets skuld till staten,

uppgående till något mer än 2,000,000 kronor, nedskrivas till 600,000 kronor,

fördelade å tre lån vart och ett å 200,000 kronor, å vilka i viss utsträckning

anstånd med amorteringsskyldigheten skulle medgivas. Vidare skulle en

inteckning å 100,000 kronor i järnvägen med bästa förmånsrätt få av bolaget

disponeras. För de nya lånen skulle som säkerhet lämnas inteckningar i järnvägen

med förmånsrätt efter den nyssnämnda, varjämte Uddevalla stad skulle

teckna borgen för två av lånen. Ehuru den föreslagna skuldregleringen innebär

en betydande eftergift av statsverkets fordran hos bolaget, har utskottet i betraktande

av bolagets svaga ekonomiska ställning och med hänsyn till den betydelse,

järnvägen otvivelaktigt äger för de därav berörda trakterna, ansett sig

böra tillstyrka det i propositionen framlagda förslaget.

Beträffande de i anledning av propositionen väckta motionerna ifråga om förstatligande

av det svenska järnvägsnätet kommer utskottet att framdeles avgiva

utlåtande.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva,

a) att statens den 30 juni 1933 beräknade kapital- och räntefordran

hos Uddevalla—Lelångens järnvägsaktiebolag på grund

av statslån för anläggning av järnvägen Uddevalla—Lelången

Utskottet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 103.

må till den del, densamma överstiger 600,000 kronor, avskrivas

enligt de av departementschefen i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 24 februari 1933 förordade grunder,

b) att nämnda bolag må, på sätt departementschefen i statsrådsprotokollet

förordat, för egen räkning disponera inteckning

med bästa förmånsrätt i sagda järnväg till belopp av 100,000

kronor jämte ränta.

Stockholm den 19 maj 1933.

, På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Widell, Olof Olsson,

Oscar Olsson, Johansson i Fredrikslund, Bergström, Alexander Nilsson i Fredrikstad,

Thelin, Nordborg och Sandén;

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, Strindlund,

Törnkvist i Karlskrona, Persson i Fritorp, Jeppsson, Persson i Falla, Jonsson i

Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Nilsson i Hörby, Norsell och Weijde.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1933:263 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av Uddevalla—Lelångens järnvägsaktiebolags skuldförhållande till staten m. m a1 i texten