Utlåtande i anledning av väckt motion om anslag för påbörjande av tilloch ombyggnad av posthuset i Linköping.
1933-05-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1933:110, Utlåtande i anledning av väckt motion om anslag för påbörjande av tilloch ombyggnad av posthuset i Linköping.
Dokumentets text
12
Statsutskottets utlåtande Nr 110.
¥r 110.
Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1933 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion om anslag för
påbörjande av till- och ombyggnad av posthuset i
Linköping.
(4:e avd.)
I en inom andra kammaren av herrar I. Anderson i Norrköping oell
C. G. Jacobsson väckt motion, nr 161, har hemställts, att riksdagen måtte
för påbörjande av till- och ombyggnad av posthuset i Linköping å tomterna
nr 2 och 4 i kvarteret Brevduvan för budgetåret 1933/1934 anvisa såsom utgifter
för kapitalökning ett belopp av 200,000 kronor.
Till stöd för sin framställning hava motionärerna anfört följande:
På framställning av Kungl. Maji beviljade 1916 års riksdag ett anslag
av 240,000 kronor för uppförande av ett posthus å tomten nr 112 inom
S:t Lars kvarter (nu benämnd Brevduvan 2) i Linköping. År 1917 beviljade
riksdagen ett tilläggsanslag å 90,000 kronor. År 1918 anvisade riksdagen
ytterligare ett reservationsanslag av 55,000 kronor.
Detta posthus, som togs i bruk år 1918, inrymmer jämväl lokaler för
telegrafverket. I en å tomten kvarstående äldre byggnad, i trenne våningar,
disponerar postdirektionen i östra distriktet lokaler. Postverkets snabba
utveckling har medfört, att postkontorets i Linköping lokaler för närvarande
och för övrigt sedan flera år tillbaka blivit otillräckliga. Det torde kunna
ifrågasättas, örn icke lokalerna ifråga rent av från början varit väl knappt
tilltagna. Detta kan förklaras av det förhållandet, att, då posthuset byggdes,
det icke kunde givas nödig längd på grund av att den intilliggande
tomten vid S:t Larsgatan, som tillhörde S:t Lars församling och disponerades
som prästgård, icke kunde förvärvas. Sedan denna tomt (nr 82 i S:t
Lars kvarter, numera benämnd Brevduvan nr 4) övergått i stadens ägo,
förvärvades den för en köpeskilling av 80,000 kronor för postverkets räkning
jämlikt föreskrift i kungl, brev den 10 maj 1929.
Det alltför knappa utrymmet vållar icke blott postpersonalen utan framförallt
den besökande allmänheten stora obehag och svårigheter. Generalpoststyrelsen
har i sitt budgetförslag för året 1932/1933 i skrivelse den
31 augusti 1931 hemställt, att ett belopp av 200,000 kronor måtte anvisas
såsom utgifter för kapitalökning att användas för påbörjande av till- och
ombyggnad av posthuset i Linköping.
I sin nyssberörda skrivelse har generalpoststyrelsen framhållit det nödvändiga
behovet av utvidgade lokaler för postkontoret i Linköping. Styrelsen
har även förklarat, att utrymmena numera äro otillräckliga beträffande
de flesta av postkontorets olika avdelningar och »anser sig nu icke längre
kunna uppskjuta att föreslå vidtagande av åtgärder att bereda postkontoret
i Linköping erforderliga, utökade lokaler». Styrelsen har vidare framhållit
Statsutskottets utlåtande Nr 110.
13
dels bristen på erforderliga garageutrymmen för postverkets och telegrafverkets
motorfordon, dels ock den stora olägenheten av att postdirektionens
lokaler äro fördelade på frenne våningar i gamla huset.
Vid sitt förslag hade generalpoststyrelsen fogat av professor Lallerstedt
utarbetade ritningar till tillbyggnad och garage samt till i samband därmed
nödvändiga ändringsarbeten inom det nuvarande posthuset ävensom av
honom uppgjord kostnadsberäkning. Ifråga örn den ekonomiska innebörden
av byggnadsföretaget visade* styrelsen, att hyresinkomsten av tillbyggnaden
skulle motsvara 8.5 % å det nedlagda kapitalet (tomten 80,000 kronor
och tillbyggnaden 565,000 kronor). Byggnadsstyrelsen hade, enligt yttrande
i augusti 1931, intet att erinra mot vare sig ritningarna, kostnadsberäkningen
eller räntabilitetskalkylerna.
Detta förslag blev dock icke av Kungl. Maj:t framlagt för 1932 års riksdag.
I sitt förslag den 16 augusti 1932 till utgifter för kapitalökning beträffande
postverket för budgetåret 1933/1934 har styrelsen gjort följande uttalande:
»Sedan numera ytterligare undersökning verkställts ifråga örn postverkets
lokalförhållanden i Linköping, står det klart för generalpoststyrelsen,
som det i första hand åligger att tillse, att poströrelsen bedrives på
ett rationellt sätt, att till- och ombyggnad av posthuset i Linköping bör
snarast möjligt komma till utförande.» Med hänsyn till rådande ekonomiska
förhållanden anser sig styrelsen dock icke böra hemställa om anvisande för
budgetåret 1933/1934 av medel för ändamålet.
Denna styrelsens ståndpunkt, som uppenbarligen har bestämt Kungl.
Majit att icke av årets riksdag begära anslag för ifrågavarande ändamål,
kunna vi väl förstå, men vi anse dock, att så starka skäl tala för att detta
byggnadsföretag nu bör igångsättas, att vi velat bringa frågan under riksdagens
prövning.
Behovet av en nybyggnad är starkt motiverat. Lokalförhållandena å
postkontoret i Linköping äro för närvarande sådana, att stadsfullmäktige i
staden vid tvenne tillfällen ansett sig böra hos Kungl. Majit hemställa örn
utvidgningsarbetenas igångsättande snarast möjligt. Den första framställningen
avläts den 27 oktober 1931 och den andra den 29 november 1932.
I den sista skrivelsen uttala stadsfullmäktige bland annat följande: »Från
allmänhetens sida förekomma fortfarande klagomål över den rådande trängseln
och köbildningen å postkontoret. De lokala postmyndigheterna kunna
emellertid endast beklaga förhållandet och förklara, att utrymme ej finnes
för anordnande av extra kassaplatser. Viss tid av året — detta gäller särskilt
jultiden — har man också sedan åtskilliga år tillbaka varit nödsakad
att ute i staden förhyra extra lokal för paketposten».
Även statens organisationsnämnd har haft sin uppmärksamhet riktad på
frågan. Med hänsyn till att de affär sdrivan de verkens byggnadsfrågor icke
låta sig bedöma efter samma normer som övriga statliga verks och då de
affärsdrivande verkens lokalbehov sammanhänger med pä förhand svårligen
överblickbara förhållanden, har nämnden icke ansett sig böra upptaga dessa
verks byggnadsbeliov i den allmänna 10-årsplanen. I sitt betänkande av
den 25 oktober 1932 behandlar nämnden därför postverkets behov av elkade
lokaler i en särskild p. m. Nämnden förklarar, att den vid besök i Linköping
funnit, att en utvidning av de nuvarande postlokalerna inom de närmaste
åren lärer bliva av nöden. Särskilt hade nämnden funnit brevbärarexpeditionen
och därtill hörande utrymmen avsevärt trånga, varjämte nämnden
ansåg, att de flir allmänheten avsedda lokaliteterna måste anses vara i
minsta laget. Ifråga örn postdirektionens lokaler förklarar nämnden, att
den omständigheten, att lokalerna äro fördelade pä tre våningar, måste
sägas medföra vissa olägenheter. Organisationsniimnden förklarar sig icke
14
Statsutskottets utlåtande Nr 110.
Utskottet.
vilja motsätta sig, att till- och ombyggnadsfrågan löses i huvudsaklig överensstämmelse
med det av generalposstyrelsen år 1931 framlagda förslaget.
Nämnden vitsordar också den goda kapitalförräntning, som detta förslag
innebär.
Slutligen hava motionärerna anfört, att samstämmigt från alla håll framhållits
behovet av att postkontoret i Linköping beredes ökat utrymme, att
det uppgjorda byggnadsförslaget rent affärsmässigt är för postverket förmånligt
och att det måste anses önskvärt, att sådana statliga byggnadsföretag,
som efter noggrann prövning befunnits vara nödvändiga, igångsättas
till motverkande av arbetslösheten.
Beträffande den förberedande behandling, frågan örn förevarande till- och
ombyggnad av posthuset i Linköping undergått, får utskottet hänvisa till de
i motionen lämnade uppgifterna.
Kostnaderna för byggnadsföretaget, den redan inköpta nya tomten oberäknat,
uppgå till 657,000 kronor, varav 92,000 kronor belöpa på ändringsarbeten
inom det nuvarande posthuset och 565,000 kronor på tillbyggnaden
och det nya garaget.
Goda skäl synas utskottet tala för att dessa arbetens igångsättande ej
längre uppskjutes. De nuvarande tjänstelokalernas otidsenlighet och otillräcklighet
hava vitsordats av granskningsnämnden. Ifrågavarande företag
erbjuder den fördelen, att vederbörande affärsdrivande verk anser detsamma
lämna en tillfredsställande avkastning och påtager sig ansvaret för det nedlagda
kapitalets förräntning. Med hänsyn härtill möta ej heller några betänkligheter
mot att erforderligt anslag anvisas att utgå av lånemedel.
Utskottet anser således det motionsvis begärda anslaget, 200,000 kronor,
nu böra ställas till förfogande för att efter den ytterligare prövning av frågan,
som Kungl. Maj:t kan finna nödig, användas för påbörjande av ifrågavarande
till- och ombyggnad av posthuset i Linköping.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen, med bifall till den av herrar Anderson i
Norrköping och Jacobsson i ämnet väckta motionen II: 161,
må till påbörjande av en till- och ombyggnad av posthuset i Linköping
för budgetåret 1933/1934 under utgifter för kapitalökning,
statens affärsverksamhet, anvisa ett reservationsanslag av 200,000
kronor att utgå av lånemedel.
Stockholm den 23 maj 1933.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVAKNZELIUS.
Närvarande: se under utlåtandet nr 106.
Stockholm 1933. K. L. Beckmans Boktr.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.