Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om anslag för påbörjande av tilloch ombyggnad av posthuset i Linköping.

1933-05-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1933:110, Utlåtande i anledning av väckt motion om anslag för påbörjande av tilloch ombyggnad av posthuset i Linköping.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 110.

¥r 110.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1933 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om anslag för

påbörjande av till- och ombyggnad av posthuset i

Linköping.

(4:e avd.)

I en inom andra kammaren av herrar I. Anderson i Norrköping oell

C. G. Jacobsson väckt motion, nr 161, har hemställts, att riksdagen måtte

för påbörjande av till- och ombyggnad av posthuset i Linköping å tomterna

nr 2 och 4 i kvarteret Brevduvan för budgetåret 1933/1934 anvisa såsom utgifter

för kapitalökning ett belopp av 200,000 kronor.

Till stöd för sin framställning hava motionärerna anfört följande:

På framställning av Kungl. Maji beviljade 1916 års riksdag ett anslag

av 240,000 kronor för uppförande av ett posthus å tomten nr 112 inom

S:t Lars kvarter (nu benämnd Brevduvan 2) i Linköping. År 1917 beviljade

riksdagen ett tilläggsanslag å 90,000 kronor. År 1918 anvisade riksdagen

ytterligare ett reservationsanslag av 55,000 kronor.

Detta posthus, som togs i bruk år 1918, inrymmer jämväl lokaler för

telegrafverket. I en å tomten kvarstående äldre byggnad, i trenne våningar,

disponerar postdirektionen i östra distriktet lokaler. Postverkets snabba

utveckling har medfört, att postkontorets i Linköping lokaler för närvarande

och för övrigt sedan flera år tillbaka blivit otillräckliga. Det torde kunna

ifrågasättas, örn icke lokalerna ifråga rent av från början varit väl knappt

tilltagna. Detta kan förklaras av det förhållandet, att, då posthuset byggdes,

det icke kunde givas nödig längd på grund av att den intilliggande

tomten vid S:t Larsgatan, som tillhörde S:t Lars församling och disponerades

som prästgård, icke kunde förvärvas. Sedan denna tomt (nr 82 i S:t

Lars kvarter, numera benämnd Brevduvan nr 4) övergått i stadens ägo,

förvärvades den för en köpeskilling av 80,000 kronor för postverkets räkning

jämlikt föreskrift i kungl, brev den 10 maj 1929.

Det alltför knappa utrymmet vållar icke blott postpersonalen utan framförallt

den besökande allmänheten stora obehag och svårigheter. Generalpoststyrelsen

har i sitt budgetförslag för året 1932/1933 i skrivelse den

31 augusti 1931 hemställt, att ett belopp av 200,000 kronor måtte anvisas

såsom utgifter för kapitalökning att användas för påbörjande av till- och

ombyggnad av posthuset i Linköping.

I sin nyssberörda skrivelse har generalpoststyrelsen framhållit det nödvändiga

behovet av utvidgade lokaler för postkontoret i Linköping. Styrelsen

har även förklarat, att utrymmena numera äro otillräckliga beträffande

de flesta av postkontorets olika avdelningar och »anser sig nu icke längre

kunna uppskjuta att föreslå vidtagande av åtgärder att bereda postkontoret

i Linköping erforderliga, utökade lokaler». Styrelsen har vidare framhållit

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 110.

13

dels bristen på erforderliga garageutrymmen för postverkets och telegrafverkets

motorfordon, dels ock den stora olägenheten av att postdirektionens

lokaler äro fördelade på frenne våningar i gamla huset.

Vid sitt förslag hade generalpoststyrelsen fogat av professor Lallerstedt

utarbetade ritningar till tillbyggnad och garage samt till i samband därmed

nödvändiga ändringsarbeten inom det nuvarande posthuset ävensom av

honom uppgjord kostnadsberäkning. Ifråga örn den ekonomiska innebörden

av byggnadsföretaget visade* styrelsen, att hyresinkomsten av tillbyggnaden

skulle motsvara 8.5 % å det nedlagda kapitalet (tomten 80,000 kronor

och tillbyggnaden 565,000 kronor). Byggnadsstyrelsen hade, enligt yttrande

i augusti 1931, intet att erinra mot vare sig ritningarna, kostnadsberäkningen

eller räntabilitetskalkylerna.

Detta förslag blev dock icke av Kungl. Maj:t framlagt för 1932 års riksdag.

I sitt förslag den 16 augusti 1932 till utgifter för kapitalökning beträffande

postverket för budgetåret 1933/1934 har styrelsen gjort följande uttalande:

»Sedan numera ytterligare undersökning verkställts ifråga örn postverkets

lokalförhållanden i Linköping, står det klart för generalpoststyrelsen,

som det i första hand åligger att tillse, att poströrelsen bedrives på

ett rationellt sätt, att till- och ombyggnad av posthuset i Linköping bör

snarast möjligt komma till utförande.» Med hänsyn till rådande ekonomiska

förhållanden anser sig styrelsen dock icke böra hemställa om anvisande för

budgetåret 1933/1934 av medel för ändamålet.

Denna styrelsens ståndpunkt, som uppenbarligen har bestämt Kungl.

Majit att icke av årets riksdag begära anslag för ifrågavarande ändamål,

kunna vi väl förstå, men vi anse dock, att så starka skäl tala för att detta

byggnadsföretag nu bör igångsättas, att vi velat bringa frågan under riksdagens

prövning.

Behovet av en nybyggnad är starkt motiverat. Lokalförhållandena å

postkontoret i Linköping äro för närvarande sådana, att stadsfullmäktige i

staden vid tvenne tillfällen ansett sig böra hos Kungl. Majit hemställa örn

utvidgningsarbetenas igångsättande snarast möjligt. Den första framställningen

avläts den 27 oktober 1931 och den andra den 29 november 1932.

I den sista skrivelsen uttala stadsfullmäktige bland annat följande: »Från

allmänhetens sida förekomma fortfarande klagomål över den rådande trängseln

och köbildningen å postkontoret. De lokala postmyndigheterna kunna

emellertid endast beklaga förhållandet och förklara, att utrymme ej finnes

för anordnande av extra kassaplatser. Viss tid av året — detta gäller särskilt

jultiden — har man också sedan åtskilliga år tillbaka varit nödsakad

att ute i staden förhyra extra lokal för paketposten».

Även statens organisationsnämnd har haft sin uppmärksamhet riktad på

frågan. Med hänsyn till att de affär sdrivan de verkens byggnadsfrågor icke

låta sig bedöma efter samma normer som övriga statliga verks och då de

affärsdrivande verkens lokalbehov sammanhänger med pä förhand svårligen

överblickbara förhållanden, har nämnden icke ansett sig böra upptaga dessa

verks byggnadsbeliov i den allmänna 10-årsplanen. I sitt betänkande av

den 25 oktober 1932 behandlar nämnden därför postverkets behov av elkade

lokaler i en särskild p. m. Nämnden förklarar, att den vid besök i Linköping

funnit, att en utvidning av de nuvarande postlokalerna inom de närmaste

åren lärer bliva av nöden. Särskilt hade nämnden funnit brevbärarexpeditionen

och därtill hörande utrymmen avsevärt trånga, varjämte nämnden

ansåg, att de flir allmänheten avsedda lokaliteterna måste anses vara i

minsta laget. Ifråga örn postdirektionens lokaler förklarar nämnden, att

den omständigheten, att lokalerna äro fördelade pä tre våningar, måste

sägas medföra vissa olägenheter. Organisationsniimnden förklarar sig icke

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 110.

Utskottet.

vilja motsätta sig, att till- och ombyggnadsfrågan löses i huvudsaklig överensstämmelse

med det av generalposstyrelsen år 1931 framlagda förslaget.

Nämnden vitsordar också den goda kapitalförräntning, som detta förslag

innebär.

Slutligen hava motionärerna anfört, att samstämmigt från alla håll framhållits

behovet av att postkontoret i Linköping beredes ökat utrymme, att

det uppgjorda byggnadsförslaget rent affärsmässigt är för postverket förmånligt

och att det måste anses önskvärt, att sådana statliga byggnadsföretag,

som efter noggrann prövning befunnits vara nödvändiga, igångsättas

till motverkande av arbetslösheten.

Beträffande den förberedande behandling, frågan örn förevarande till- och

ombyggnad av posthuset i Linköping undergått, får utskottet hänvisa till de

i motionen lämnade uppgifterna.

Kostnaderna för byggnadsföretaget, den redan inköpta nya tomten oberäknat,

uppgå till 657,000 kronor, varav 92,000 kronor belöpa på ändringsarbeten

inom det nuvarande posthuset och 565,000 kronor på tillbyggnaden

och det nya garaget.

Goda skäl synas utskottet tala för att dessa arbetens igångsättande ej

längre uppskjutes. De nuvarande tjänstelokalernas otidsenlighet och otillräcklighet

hava vitsordats av granskningsnämnden. Ifrågavarande företag

erbjuder den fördelen, att vederbörande affärsdrivande verk anser detsamma

lämna en tillfredsställande avkastning och påtager sig ansvaret för det nedlagda

kapitalets förräntning. Med hänsyn härtill möta ej heller några betänkligheter

mot att erforderligt anslag anvisas att utgå av lånemedel.

Utskottet anser således det motionsvis begärda anslaget, 200,000 kronor,

nu böra ställas till förfogande för att efter den ytterligare prövning av frågan,

som Kungl. Maj:t kan finna nödig, användas för påbörjande av ifrågavarande

till- och ombyggnad av posthuset i Linköping.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, med bifall till den av herrar Anderson i

Norrköping och Jacobsson i ämnet väckta motionen II: 161,

må till påbörjande av en till- och ombyggnad av posthuset i Linköping

för budgetåret 1933/1934 under utgifter för kapitalökning,

statens affärsverksamhet, anvisa ett reservationsanslag av 200,000

kronor att utgå av lånemedel.

Stockholm den 23 maj 1933.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVAKNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 106.

Stockholm 1933. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.