Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Magit i statsverkspropositionen under rubrik •''-Utgifter för kapitalökning» gjorda framställningar örn anslag till förvärvande av mark för landningsfält för flygplan m. m.
1933-05-30 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1933:118, Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Magit i statsverkspropositionen under rubrik •''-Utgifter för kapitalökning» gjorda framställningar örn anslag till förvärvande av mark för landningsfält för flygplan m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr lid.
1
Nr 118.
Ankom till riksdagens kansli den 30 maj 1933 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Magit i statsverkspropositionen
under rubrik •''-Utgifter för kapitalökning»
gjorda framställningar örn anslag till
förvärvande av mark för landningsfält för flygplan
m. m.
(4:e avd.)
Uti den till riksdagen den 3 januari 1933 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1933/1934 hav
Kungl. Majit under postverket (punkterna 2 och 3, sid. 6—11, av det vid
propositionen under rubrik »Utgifter för kapitalökning. Bil. 2.» fogade utdraget
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för nämnda dag)
föreslagit riksdagen dels att till förvärvande av mark till landningsfält för
flygplan för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 150,000
kronor, dels ock att till försöksanläggning för belysning av luftfartsleder för
budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor.
Till förvärvande av mark till landningsfält för flygplan har för budgetåret
1932/1933 anvisats ett reservationsanslag av 100,000 kronor att utgå av lånemedel.
Anslaget avsågs närmast till förvärvande av mark för hjälplandningsfält
vid Fagerhult och Munkagård. Från detsamma har anvisats omkring
21,500 kronor för inköp av vissa i landningsfältet vid Fagerhult ingående
egendomar. Utöver vad som återstår odisponerat av det för nu löpande
budgetår beviljade anslaget erfordras enligt luftfartsmyndighetens beräkningar
till detta ändamål ett ytterligare belopp av 150,000 kronor. Härigenom skulle
vid ett igångsättande av arbetena å de i andra utbyggnadsstadiet ingående
lijälplandningsfälten medel finnas tillgängliga för att staten i förekommande
fall må kunna förvärva enskild mark, som behöver tagas i anspråk för sådana
fält.
Luftfartsmyndigheten har efter verkställd utredning örn anordnande av
belysning av luftfartslederna Stockholm—Malmö och Malmö—Göteborg—
norska gränsen gjort framställning örn anvisande av medel till en försöksanläggning,
varvid luftfartsmyndigheten tänkt sig, att som försökssträcka
skulle användas en del av luftfartsleden Stockholm—Malmö, antingen delen
närmast Malmö eller sträckan från Hästholmen till trakten söder örn Jönköping.
Kostnaden för försöksanläggningen har beräknats till 50,000 kronor.
Departementschefen har anfört bland annat följande:
Luftfartsledernas och landningsfältens utrustande med belysningsanordningar
torde få betraktas som en ofrånkomlig förutsättning för att nattpost
Bihang
till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 1/3. 1067 33 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utskottet.
Statsutskottets utlåtande Nr 118.
flygning skall kunna äga ruin under liela året. Luftfartsmyndighetens förslag
att till en början göra en försöksanläggning för att utröna vilka belysningsanorduiugar,
som bäst lämpa sig med hänsyn till terräng- och klimatiska
förhållanden, synes välgrundat. Jag vill därför tillstyrka, att ett
anslag av 50,000 kronor nu begäres till en dylik försöksanläggning. Såsom
jag inledningsvis nämnt, har förutsatts att medel till förevarande ändamål
skola anvisas såsom kapitalökningsanslag för postverket att täckas av lånemedel.
De hittills pågående arbetena å luftlederna Malmö—Stockholm och Malmö
Göteborg—norska gränsen avse ledernas utrustning med hjälplandningsfält
å var tionde mil, varigenom möjliggöres dagtrafik med tremotoriga flygplan;
kostnaderna härför, inberäknat å staten belöpande bidrag till landningsfält
i Norrköping, Jönköping, Halmstad och Ängelholm, hava uppskattats
till cirka 2.5 miljoner kronor.
Den fortsättning av det sålunda vid 1932 års riksdag godkända programmet,
som nu ifrågasatts till påbörjande, avser de båda flygledernas förseende
med hjälplandningsfält å var femte mil (se statsverkspropositionen,
sjätte huvudtiteln, sid. 63—72). Statens kostnader för detta andra utbyggnadsstadium
hava uppskattats till inemot 2.5 miljoner kronor.
Som motiv för anläggandet av flygfält så tätt som på var femte mil har
åberopats nattposttrafiken, som skulle utföras med enmotoriga landmaskiner.
För passageraretrafiken, som tänkes utförd med i huvudsak tremotoriga
landflygplan — eller eventuellt på linjen Göteborg—Oslo med sjöflygplan
— hava dessa i andra utbyggnadsstadiet ingående landningsfält däremot
ingen betydelse; då de äro belägna på glesare bebyggda platser, hava de
givetvis ej heller någon nämnvärd betydelse för den lokala flygtrafiken.
Vid uppgörandet av den föreliggande planen tyckes man hava utgått från
att passageraretrafiken och posttrafiken äro två skilda trafikuppgifter, som
ej kunna sammanföras. Detta har visserligen hittills i stort sett varit fallet
i Sverige och även i utlandet. Anledningen härtill har varit, att nattpassagerareflygtrafik
hittills ansetts alltför riskfylld, under det att posttrafik i
flera år utförts å nattfly glin jer. Med den utveckling, som flyget numera
nått, har man emellertid ansett sig med tillbörlig grad av säkerhet kunna
igångsätta passagerareflygning jämväl på natten. I Amerika äro flera sådana
linjer igång och i Europa pågår redan nattflygtrafik med passagerare å linjen
Berlin—Moskva; det torde alltså, såvitt man kan förutse, icke dröja länge
förrän även å de trafiklinjer, som komma att beröra vårt land, kan komma att
försiggå natttrafik med passagerare. I den mån posten behöver befordras den
snabba men dyra luftvägen, ligger det då nära till hands att transporten
sker med passageraremaskiner, liksom nu sker vid dess befordran tågledes
eller båtledes; detta måste ställa sig vida ekonomiskt fördelaktigare än det
hittillsvarande dubbellinjesystemet. Man tycker sig utomlands, särskilt i
Amerika, kunna spåra en påtaglig tendens till flygets utveckling i denna
riktning. Skulle, som antagligt förefaller, utvecklingen här komma att gå
i samma riktning, skulle ju de flygfält, som planeras mellan de till städerna
Statsutskottets utlåtande Nr 118.
3
anslutna flygplatserna, bliva utan allt värde. De kunna nämligen endast lia
någon betydelse för de mindre enmotoriga flygplanen. För större maskiner
äro de allt för små för att kunna fylla någon säkerhetsuppgift.
Det vill därför förefalla som vore det riktigare att stanna vid färdigställandet
av första utbyggnaden; detta så mycket hellre som en förutsättning
för dessa flyglinjer dock bör vara, att huvudstationerna i Stockholm
och Göteborg äro tillfredsställande ordnade. Att innan detta skett lägga
ned stora summor på olika hjälplandningsfält av tvivelaktigt värde, kan icke
förenas med klok ekonomisk omtänksamhet.
Med den snabbhet och ökade trafiksäkerhet, som de större flermotoriga
maskinerna besitta, kan ett avstånd på 10 mil icke anses något mera avsevärt;
vid vingbrott, eldsolycka eller annan katastrof, som kräver omedelbar
landning, är det å andra sidan uppenbarligen endast en ren tillfällighet
örn flygplanet skulle befinna sig i närheten av en sådan lijälplandningsplats,
något som för övrigt i ett dylikt fall skulle bliva till ringa hjälp.
Dimma och oväder äro ej heller av så hindrande betydelse för flyget som
tidigare. Genom den väl organiserade väderlekstjänsten erhåller flygaren
redan före starten kännedom örn vädret längs den sträcka, han ämnar tillryggalägga;
örn tillfälligt uppkomna oväder erhåller han meddelande genom
radio och kan genom att ändra kursen undgå detta.
Instrument finnas också numera, som möjliggöra för flygaren att forcera
dimma utan risk; en landning å ett fält under sådana väderleksförhållanden
kan åter ej företagas med mindre än att där finnas särskilda anordningar,
så vidlyftiga att de endast kunna vidtagas vid huvudflygstationerna.
Det torde på grund härav kunna ifrågasättas, örn för kommande trafik
med kombinerat post- och passagerareflygplan ens hjälplandningsfält på var
tionde mil äro påkallade. I den mån dessa kunna anslutas till städer, där
ett större lokalt flygintresse kan komma att utvecklas, är ju emellertid detta
väl försvarligt. För dessa städers förbindelse med de genomgående flyglinjerna
torde dock dessa deras flygplatser bli av mycket liten betydelse.
Örn alltså tvivel på goda grunder alltjämt kunna hysas redan örn lämpligheten
av flygstambanors anläggning i enlighet med den av 1932 års riksdag
godkända planen, måste än starkare tvekan hysas inför nu framlagda
förslag, innebärande en betydande utökning av denna tidigare i och för sig
synnerligen kostsamma plan. Härvid måste tagas i betraktande ej endast
utgifterna för flygfältens iordningställande på marken utan ock kostnaderna
för erforderlig belysning och övrig teknisk utrustning.
Från nu angivna utgångspunkter måste utskottet avstyrka att ytterligare
medel ställas till förfogande för markförvärv. Däremot har utskottet ej velat
motsätta sig förslaget om anslag till försöksanläggning för fyrbelysning.
Med åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,
a) att Kungl. Maj:ts förslag örn anvisande av medel till förvärvande
av mark till landningsfält för flygplan ej må av riksdagen
bifallas;
4
Statsutskottets utlåtande Nr ILS.
b) att riksdagen må till försöksanläggning för belysning av
luftfartsleder för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag
av 50,000 kronor, att utgå av lånemedel.
Stockholm den 30 maj 1933.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Bergqvist, Nilsson i
Malmö, Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Asplund, Walles, Ernfors,
Bergström, Nylander och Andersson i Djursholm samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Törnkvist i Karlskrona,
Persson i Fritorp, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Andersson i Höör, Persson i
Falla, Svensson i Grönvik, Olsson i Blädinge, Högström, Norling och Andersson i
O vallmyra.
Reservation:
av herrar Nilsson i Malmö, Johansson i Fredrikslund, Asplund, Walles,
Bergström, Nylander, Andersson i Djursholm, Anderson i Råstock, Eriksson i
Stockholm, Jeppsson, Andersson i Höör och Norling, vilka ansett, att utskottets
yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Det förstnämnda av de här begärda anslagen är allenast avsett för själva
förvärven av den mark, som erfordras för anläggning av hjälplandningsfält,
ingående i de planerade luftfartslederna Stockholm—Malmö och Malmö—
Göteborg—norska gränsen. I samband med frågan örn detta anslags beviljande
anser sig emellertid utskottet böra anföra några mera allmänna synpunkter
med avseende å ifrågavarande luftfartsleder och önskvärdheten av
deras snara färdigställande.
Den storartade utveckling, som den civila flygtrafiken numera nått, gör
landets förseende med luftfartsleder till ett samfärdselspörsmål, som ej
vidare kan undanskjutas utan som tvärtom kräver de svenska statsmakternas
alldeles särskilda uppmärksamhet och intresse. Inom ett stort antal andra stater
är luftfartsnätet redan rikt utvecklat. Sålunda står leden Malmö—Amsterdam
redan utrustad med nödlandningsfält och fyrbelysning, vilka åtgärder
inom Holland, Tyskland och Danmark ansetts vara en statens angelägenhet.
Sin naturliga fortsättning norrut har denna led över Stockholm till Hälsingfors
och över Göteborg till Oslo.
Statsutskottets utlåtande Nr 118.
5
De hittills pågående arbetena å luftlederna Malmö—Stockholm och Malmö
—Göteborg—norska gränsen avse ledernas utrustning med lijälplandningsfält
å var tionde mil, varigenom möjliggöres dagtrafik med tremotoriga flygplan;
kostnaderna härför, inberäknat å staten belöpande bidrag till landningsfält
i Norrköping, Jönköping, Halmstad och Ängelholm, hava uppskattats
till cirka 2.5 miljoner kronor.
Den fortsättning av detta vid 1932 års riksdag godkända program, som
nu ifrågasatts till påbörjande, avser de båda flygledernas förseende med
lijälplandningsfält å var femte mil (se statsverkspropositionen, sjätte huvudtiteln,
sid. 63—72). Statens kostnader för detta andra utbyggnadsstadium
hava uppskattats till inemot 2.5 miljoner kronor.
Erinran synes ej vara att framställa mot att jämväl dessa i andra utbyggnaden
ingående landningsfält iordningsställas, i den mån så befinnes påkallat
till bekämpande av arbetslösheten. Ifrågavarande lijälplandningsfält
måste nämligen anses särskilt lämpliga söm arbetslöshetsföretag, då deras
iordningsställande, enligt vad som tidigare upplysts, innefattar stora schaktningsarbeten,
som kunna utföras vintertid, varemot konstarbeten, som kräva
specialutbildad arbetskraft, ej förekomma i någon nämnvärd utsträckning.
Deras nytta för den inhemska flygtrafikens utveckling är också ådagalagd.
Särskilt gäller detta den kommersiellt sett viktiga nattpostflygningen, som sker
med enmotoriga flygplan och som för närvarande, i avvaktan på flygledernas
utbyggnad med landningsfält på var femte mil, endast kan försiggå under
sommarmånaderna. Beträffande värdet av att lufttrafiken anlitas för postbefordran
får utskottet hänvisa till 1932 års riksdags i detta avseende intagna
ståndpunkt. Denna innebar, att Sverige, med tillämpning av världspostkonventionens
förslag örn att snabbaste väg skall anlitas, borde på allt
sätt främja postflyget, något som för vårt lands del vore särskilt betydelsefullt
med hänsyn till dess avlägsna läge från de stora europeiska handelscentra.
I detta sammanhang har utskottet funnit anledning erinra örn 1932 års
riksdags uttalande örn angelägenheten av att frågorna örn landningsfält i
Stockholm och Göteborg snarast ordnas på ett tillfredsställande sätt. Såsom
riksdagen framhållit, utgöra dessa frågors lösning ett viktigt led i flyglinjernas
utbyggnad.
Från nu angivna utgångspunkter kan utskottet — i likhet med samtliga i
ärendet hörda myndigheter — ej annat än förorda den framlagda planen örn utbyggnad
jämväl av sådana nödlandningsfält, som ingå i andra utbyggnadsstadiet,
varvid dock förutsättes, att detta endast sker, i den mån så erfordras för
att bereda lämpliga arbetstillfällen.
I anslutning härtill tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förevarande förslag
örn anvisande av ytterligare 150,000 kronor för erforderliga markinköp
liksom ock förslaget örn anvisande av 50,000 kronor för en försöksanläggning
för fyrbelysning.
Med åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 118. i<>67 33 2
6
Statsutskottets utlåtande Nr lid.
att riksdagen må
a) till förvärvande av mark till landningsfält för flygplan för
budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 150,000
kronor, att utgå av lånemedel;
b) till försöksanläggning för belysning av luft]artsleder för
budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 50,000
kronor, att utgå av lånemedel.»
Stockholm 1933. K. L. Beckmans Boktr.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.