Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. under budgetåret 1933! 1931 jämte i ämnet väckta motioner.

1933-06-08 · 19 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1933:122, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. under budgetåret 1933! 1931 jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

1

Nr 122.

Ankom till riksdagens kansli den 8 juni 1933 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst m. fl. under budgetåret 1933!

1931 jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

Uti den till riksdagen den 3 januari 1933 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1933/1934 har

Kungl. Majit, under åberopande av det vid propositionen under rubrik

»Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor; 8. Dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst m. fl.» fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

dels godkänna de av departementschefen föreslagna bestämmelserna

angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl.,

dels ock besluta,

att dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer vid postverket,

telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk, domänverket

och statens reproduktionsanstalt eller vid av nämnda verk övertagna företag

eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare vid

bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen, stuteriväsendet ävensom

patent- och registreringsverket, försäkringsinspektionen, flottans

pensionskassa och statens pensionsanstalt skola utgå av de medel, av vilka

verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas, så ock att

dyrtidstillägg åt befattningshavare vid vägorganisationen i länen skola

utgå av statens automobilskattemedelsfond,

samt att, där arbetslönerna vid försvarsväsendets verkstäder och fabriker

m. fl. anläggningar äro uppdelade i grundlöner och dyrtidstillägg,

kostnaderna för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande underhålls-

och anskaffningsanslag.

I enlighet med grunderna för kamrarnas remiss av statsverkspropositionen

behandlar utskottet denna framställning med undantag av de delar,

som beröra befattningshavare under jordbruksdepartementet samt

pensions- och indragningsstaterna.

Vidare har Kungl. Majit i förutnämnda till riksdagen den 3 januari

1933 avlåtna proposition (nr 1) under de huvudtitlar, vilka äro föremål

för statsutskottets behandling, föreslagit riksdagen att till bestridande

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 122.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande Nr 122.

av kostnader för dyrtidstillägg för budgetåret 1933/1934 såsom extra förslagsanslag

anvisa

under andra huvudtiteln............................................................ kronor 1,050,000

» tredje » » 160,000

» fjärde » »

departementet................................ kronor 27,000

lantförsvaret ................................ » 2,900,000

sjöförsvaret.................................... » 1,200,000

flygvapnet ...................................•_» _______100,000 » 4,227,000

» femte huvudtiteln............................................................ » 3,300,000

» sjätte » » 115,000

» sjunde » » 1,800,000

» åttonde » » 5,500,000

» tionde » » 570,000

Slutligen har Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 61, sid. 91

och 92, av det vid statsverkspropositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för nämnda dag) föreslagit riksdagen

godkänna en av departementschefen föreslagen ändring i bestämmelserna

angående dyrtidstillägg åt fast anställt manskap vid armén och marinen

m. fl.

I anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framställda

förslag hava inom riksdagen väckts följande motioner, nämligen

dels en inom första kammaren av herr J. Johansson i Friggeråker m. fl.

väckt motion, nr 174, däri hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

dyrtidstilläggen för statliga befattningshavare under budgetåret 1933/

1934 skola utgå efter ett fast indextal av 136;

dels en inom andra kammaren av herr O. Carlström m. fl. väckt motion,

nr 16, i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan ändring

av vad i statsverkspropositionen under Utgifterna. För flera huvudtitlar

gemensamma frågor, punkt 8. Dyrtidstillägg till befattningshavare

i statens tjänst m. fl. föreslagits, att dyrtidstilläggen under budgetåret

1933/1934 skola utgå efter ett indextal av 146;

dels en inom andra kammaren av herr N. V. Sandström väckt motion,

nr 132, däri hemställts, att riksdagen, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag

i vad avser grunderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst m. fl. ville, med bibehållande av de av 1932 års riksdag beslutade

maximeringsbestämmelserna, besluta, att dyrtidstilläggen åt statens befattningshavare

m. fl. under budgetåret 1933/1934 skola utgå efter de allmänna

grunder, som gällde före den 1 juli 1931;

dels en inom andra, kammaren av herr G. Persson i Falla m. fl. väckt

motion, nr 138, i vilken hemställts, att dyrtidstillägg till befattningsha
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

3

vare i statens tjänst bestämmes utgå efter ett indextal av 146 oell i övrigt

enligt nu gällande bestämmelser;

dels en inom andra kammaren av herr E. Bengtsson i Kullen väckt motion,

nr 148, däri hemställts, bland annat, att riksdagen måtte besluta örn

sådan ändring i de av Kungl. Majit föreslagna grunderna för dyrtidstillläggens

utgående, att å s. k. nyreglerad avlöning dyrtidstilläggen helt

slopas; att å s. k. oreglerad avlöning dyrtidstillägget sänkes från föreslagna

28 till 18 procent, dock med den begränsningen, att det maximibelopp,

å vilket dyrtidstillägg må utgå, fastställes till 400 kronor per månad;

dels en inom andra kammaren av herr O. Olsson i Kullenbergstorp m. fl.

väckt motion, nr 150, vari framställts samma yrkande som i motionen

1:174;

dels ock en inom andra kammaren av herr E. Andersson i Stockholm

m. fl. väckt motion, nr 326, i vilken föreslagits, att riksdagen måtte besluta

sådan ändring i grunderna för beräknande av dyrtidstillägg, att till

befattningshavare i statens tjänst, vilkas lön ej överstiger det för 16:e

löneklassen i avlöningsreglemente för kommunikationsverken angivna beloppet,

skall utgå dyrtidstillägg beräknat efter ett levnadskostnadsindex

av lägst 160, och att, örn levnadskostnadsindex överstiger 160, dyrtidstilllägget

skall beräknas efter det högre index, som levnadskostnadsberäkningarna

utvisa; att dyrtidstillägget i övrigt utgår efter de grunder, som

fastställdes av 1932 års riksdag, dock att befattningshavare, vilken åtnjuter

lön enligt 17: de löneklassen i avlöningsreglemente för lönereglerade

verk, skall erhålla dyrtidstillägg med 11 procent. Den som har lön enligt

18: de löneklassen med 9 procent. Den som har lön enligt 19: de löneklassen

med 6 procent. Den som har lön enligt 20: de löneklassen med 3 procent

samt att den, som åtnjuter lön enligt högre löneklass än 20: de, icke

skall uppbära något dyrtidstillägg. För befattningshavare, som nu åtnjuter

s. k. oreglerat dyrtidstillägg och har lön, som är högre än den i

17: de löneklassen angivna, utgår dyrtidstillägget med 28 procent och minskas

därefter med 2 procent för varje helt 100-tal kronor, med vilket grundlönen

överstiger den grundlön, som är angiven i 17:de löneklassen i löneplanen

lör lönereglerade verk.

De allmänna grunderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst återfinnas i kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 265) med däri genom

kungörelserna den 18 juni 1926 (nr 270), den 14 juni 1928. (nr 210), den 20

juni 1930 (nr 234), den 26 juni 1931 (nr 274) och den 30 juni 1932 (nr 352)

gjorda ändringar. Beträffande dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer äro bestämmelser meddelade i kungörelse

den 18 juni 1925 (nr 275), vilken i viss del ändrats genom kungörelser

den 18 juni 1926 (nr 271) och den 18 juni 1927 (nr 252). Vad angår dyrtidstillägg

åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare

i statens tjänst m. fl. gäller härom en den 15 juni 1923 utfärdad kungörelse

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

(nr 267) med ändringar genom kungörelserna den 18 juni 1926 (nr 272), den

18 juni 1927 (nr 253) ock den 22 juni 1932 (nr 303).

Förutom till de statens befattningshavare och pensionärer, vilka inbegripas

under de nu nämnda kungörelserna, utgå dyrtidstillägg även till

åtskilliga andra personalgrupper, bland vilka må nämnas lärare vid vissa

statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter (kungörelser den 22 juni

1923, nr 305—307, med däri vidtagna ändringar, och den 22 juni 1928, nr

231) samt föreståndare och lärare vid lantmanna-, lanthushålls- och lantbruksskolor

(kungörelse den 29 juni 1921, nr 476, med senare företagna

ändringar).

Enligt nu berörda bestämmelser äro dyrtidstilläggen ställda i visst förhållande

till socialstyrelsens levnadskostnadsindex, vilken avser att giva

ett uttryck för den efter ingången av augusti 1914 inträdda ökningen i levnadskostnaderna.

Enligt huvudförfattningen i ämnet, den förut nämnda kungörelsen den

15 juni 1923 (nr 265), utgå dyrtidstilläggen med vissa procent å månadslönen.

Beträffande befattningshavare med oreglerad avlöning är procenttalet

för dyrtidstillägget lika med hälften av talet för levnadskostnadsökningen

enligt socialstyrelsens index, därvid procenttalet i förekommande

fall avjämnas till närmast lägre hela tal. För befattningshavare med

nyreglerad avlöning utgår dyrtidstillägget efter ett 18 enheter lägre procenttal.

Förhöjning av dyrtidstillägget på grund av försörjningsplikt

gent emot barn under 16 års ålder tillkommer befattningshavare vid

oreglerade verk med 5 kronor och vid reglerade verk med 4 kronor för

månad och barn. För befattningshavare under 25 år och utan försörjningsplikt,

som nu nämnts, nedsättes dyrtidstillägget med en tiondel.

Vid levnadskostnadsindex av 161 eller 160 blir procenttalet för dyrtidstillägget

enligt dessa regler 30 vid oreglerade verk och (30 — 18=) 12 vid

nyreglerade verk. En levnadskostnadsindex av 159 eller 158 ger procenttalet

29 respektive 11, en levnadskostnadsindex av 157 eller 156 procenttalet

28 respektive 10 o. s. v.

Dyrtidstillägg åt fast anställt manskap vid armén och marinen m. fl.

utgår enligt i ämnet gällande bestämmelser (S. F. S. 1923:200, 1924:191)

å viss del av den för månad uppburna avlöningen efter ett procenttal,

motsvarande hälften av det fastställda talet för levnadskostnadsökningen

minskat med 24. I fråga örn befattningshavare som nu sagts, vilken vid

början av det kalenderkvartal, som omfattar den månad dyrtidstilläggen

avse, på grund av försörjningsplikt underhållit barn under 16 års ålder,

ökas dyrtidstillägget med ett belopp räknat efter 4 kronor för varje månad

och varje sålunda underhållet harn, dock högst med det belopp vartill

det procentuella dyrtidstillägget för motsvarande tid uppgår.

På grund av den sänkning av levnadskostnadsindex, som inträtt, sedan

1923 års dyrtidstilläggsgrunder fastställdes, hava de procenttal, efter vilka

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 122. 5

dyrtidstilläggen beräknats, likaledes nedgått. Följande sammanställning

utvisar de procenttal, efter vilka dyrtidstillägg utgått å nyreglerad av
-

löning under budgetåren 1923/1924—1930/1931:

lista 2:dra

3:dje

lide

.Budgetär

kvartalet

kvartalet

kvartalet

kvartalet

1923/1924 .........

....... 19

20

20

18

1924/1925 ..........

....... 17

19

21

20

1925/1926 ..........

....... 20

19

19

18

1926/1927 ..........

....... 18

17

17

17

1927/1928 .........

....... 16

18

17

17

1928/1929 .........

....... 18

18

17

17

1929/1930 .........

....... 16

17

15

14

1930/1931 .........

....... 14

13

12

12

Under sistförflutna och innevarande budgetår hava vissa avvikelser varit

gällande från de nu i korthet antydda allmänna grunderna för dyrtidstilläggens

utgående. Sålunda beslöt 1931 års riksdag beträffande dyrtidstillägg

under budgetåret 1931/1932, att, örn gällande levnadskostnadsindex

under sagda budgetår nedginge under siffran 160, dyrtidstillägg likväl

skulle beräknas efter sistnämnda siffra. Ehuru levnadskostnadsindex

sjönk, så att indextalet utgjorde 158 den 1 juli och den 1 oktober 1931 samt

157 den 1 januari och den 1 april 1932, utgick likväl på grund av nämnda

beslut dyrtidstillägget under hela budgetåret 1931/1932 med 30 procent å

oreglerad avlöning och med 12 procent å nyreglerad avlöning. Därest icke

den av riksdagen beslutade spärren förelegat utan 1923 års allmänna grunder

i denna del varit oförändrat gällande, hade dyrtidstillägg i stället utgått

efter 29 procent å oreglerade och 11 procent å nyreglerade löner under

budgetårets förra hälft samt efter respektive 28 och 10 procent under den

senare hälften av budgetåret, d. v. s. under första halvåret 1932.

För innevarande budgetår gäller på grund av 1932 års riksdags beslut,

att dyrtidstilläggen utgå efter ett fast indextal av 156. Därjämte har en

avvikelse stadgats beträffande de maximibelopp för månad, å vilka enligt

1923 års grunder dyrtidstillägg må utgå; ifrågavarande maximibelopp

hava fastställts för nyreglerad avlöning till 700 kronor i månaden

(i stället för 800 kronor) och för oreglerad avlöning till 600 kronor i månaden

(i stället för 650 kronor).

De av riksdagens beslut betingade författningsbestämmelserna hava

meddelats i två kungörelser i ämnet den 30 juni 1932 (nr 353 och 354).

För innevarande budgetår utgå i enlighet med dessa bestämmelser dyrtidstilläggen

— frånsett barntilläggen — å nyreglerad avlöning med 10

procent å månadslönen och å oreglerad avlöning med 28 procent å månadslönen.

Chefen för finansdepartementet bär i ärendet anfört följande:

1 samband med anmälan av finansplanen har jag meddelat, att jag icke

ansåge mig böra föreslå någon ändring i de för löpande budgetår gällande

grunderna för dyrtidstilläggen. I enlighet härmed förordar jag, att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottet.

” Statsutskottets utlåtande Nr 122.

dyrtidstilläggen bestämmas att jämväl för budgetåret 1933/1934 utgå på

grundval av ett indextal av 156 samt att de för innevarande budgetår

gällande maximeringsföreskrifterna vinna fortsatt tillämpning under

nästa budgetår.

Verkställda beräkningar rörande kostnaderna för dyrtidstillägg enligt

de sålunda föreslagna grunderna utvisa, att dessa kostnader belöpa sig

till 17.6 miljoner kronor för befattningshavare och pensionärer vid affärsverken

samt till 45.4 miljoner kronor för övriga till dyrtidstillägg berättigade.

De sålunda beräknade kostnaderna fördela sig på följande sätt:

Milj. kr.

Dyrtidstillägg vid affärsverken ..................................................................... 17 6

Dyrtidstillägg i övrigt:

Milj. kr.

1. Allmänna anslagen till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst å huvudtitlarna II —X........................................................ J7.6

2. Statsunderstödda undervisningsanstalter ........................................ 19.2

3. Övriga dj^rtidstillägg å huvudtitlarna II — X ................................ O.r

4. F. d. befattningshavare samt änkor och barn m. fl................ 7.0

5. Pensionerade båtsmän m. fl............................... i n

Summa 63.0.

Chefen för försvarsdepartementet bar förordat att bestämmelserna

rörande det fast anställda manskapets dyrtidstillägg ändras sålunda, att

såsom maximum för barntillägget sättes det belopp, som efter ett procenttal,

vilket med 18 enheter understiger kalva talet för levnadskostnadsökningen,

skulle utgå i procentuellt dyrtidstillägg på de avlöningsförmåner,

varå det fast anställda manskapet för närvarande äger åtnjuta

sådant dyrtidstillägg.

Utskottet har under hand från socialstyrelsen införskaffat vissa uppgifter

rörande beräkningen av levnadskostnadsindex samt beträffande de

synpunkter, som inom styrelsen gjorde sig gällande, vid bedömandet av

utvecklingen på det ekonomiska området under det kommande budgetåret

och ett fixerande på grund härav av en genomsnittlig levnadskostnadsindex

föi nämnda budgetår. Ifrågavarande uppgifter hava i sammandrag

såsom bilagor fogats vid detta utlåtande. (Bil. A och B.)

Av de införskaffade uppgifterna framgår, att numera rådande förhållanden

på det ekonomiska området göra det synnerligen svårt att i förväg

med någorlunda säkerhet bedöma utvecklingen under nästkommande

budgetåret. Framför allt på grund härav har utskottet ej ansett sig

kunna förorda, att dyrtidstilläggen för befattningshavare i statens tjänst

för nämnda budgetår bestämmas att utgå efter en för budgetåret i dess

helhet i förväg fastställd levnadskostnadsindex. För närvarande utgå

dyrtidstilläggen efter en levnadskostnadsindex av 156, ehuru densamma

i själva verket är 153. Då utskottet nu anser sig böra tillstyrka en återgång

till förut gällande grunder för dyrtidstilläggens fastställande utan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

i förväg bestämda gränser vare sig nedåt eller uppåt, innebär detta ett

avstyrkande såväl av Kungl. Märets förslag som av motionerna 1:174

av herr Johansson i Friggeråker m. fl., II: 16 av herr Carlström m. fl.,

II: 138 av herr Persson i Falla m. fl., II: 148 av herr Bengtsson i Kullen,

II: 150 av herr Olsson i Kullenbergstorp m. fl. samt II: 326 av herr Andersson

i Stockholm m. fl., i vad de avse fixerande av visst indextal för

dyrtidstillåggen under nästkommande budgetår. Utskottet ansluter sig

alltså till det yrkande, som uti ifrågavarande hänseende framförts i den

av herr Sandström väckta motionen II: 132.

Vad därefter beträffar frågan örn det maximibelopp, å vilket dyrtidstillägg

skall utgå, är utskottet i likhet med sistnämnda motionär av den

uppfattningen, att nu gällande maximibelopp, som utgör 700 kronor i

månaden för nyreglerad avlöning och 600 kronor i månaden för oreglerad

avlöning, böra bibehållas för det kommande budgetåret. Denna

ståndpunkt omfattas jämväl av departementschefen. Vidkommande åter

övriga i motionerna väckta förslag har utskottet icke funnit dem böra

föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Då utskottet alltså ansett sig böra förorda, att dyrtidstillåggen under

budgetåret 1933/1934 skola utgå efter en kvartalsvis rörlig index och i

huvudsak efter de vid 1923 års riksdag fastställda grunderna, har utskottet

funnit sig böra vid beräkningen av anslag till dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst utgå från en medelindex under budgetåret

av 152. I anslutning härtill synas de av Kungl. Maj:t föreslagna

anslagsbeloppen kunna något sänkas, och föreslår utskottet, att anslagen

för budgetåret 1933/1934 under de särskilda huvudtitlarna upptagas med

följande belopp:

under andra huvudtiteln

» tredje »

» fjärde »

» » »

» » »

» » »

» femte »

» sjätte »

» sjunde »

» åttonde »

» tionde »

försvarsdepartementet

lantförsvaret...............

sjöförsvaret ................

flygvapnet....................

....... kronor

»

»

»

»

950.000

120.000

25.000

2.500.000

900,000

80.000

3.100.000

95,000

1.450.000

5.100.000

470,000.

Den av utskottet sålunda beräknade besparingen i förhållande till

Kungl. Maj:ts förslag uppgår, med inräknande av dyrtidstillägg för befattningshavare

vid affärsverken, till 7 å 8 miljoner kronor.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt föranleder icke till någon erinran från

utskottets sida.

opaginerad Kontrollera mot PDF

° Statsutskottets utlåtande Nr 122.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) beträffande befattningshavare, hörande under

andra—åttonde samt tionde huvudtitlarna (respektive

motsvarande departement),

1) med bifall till motionen 11:132 av herr N. Sandström,

i vad denna motion rör indextalet för dyrtidstilläggen

åt befattningshavare i statens tjänst, samt

med avslag å såväl Kungl. Maurts förslag som motionerna

1:174 av herr Johansson i Friggeråker m. fl.

och II: 150 av herr Olsson i Kullenbergstorp m. fl., II:

16 av herr Carlström m. fl., II: 138 av herr Persson i

Falla m. fl., II: 148 av herr Bengtsson i Kullen samt

II: 326 av herr Andersson i Stockholm m. fl., i vad

Kungl. Maj:ts förslag och sistnämnda fyra motioner

avse fixerande av visst indextal för dyrtidstilläggen

åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret

1933/1934, besluta, att dyrtidstilläggen under nämnda

budgetår skola utgå, i vad avser nämnda tal, efter de

av 1923 års riksdag fastställda grunderna;

2) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och förenämnda

motioner II: 16, II: 132 och II: 138 ävensom

med avslag å motionerna II: 148 och II: 326, i vad

Kungl. Maj:ts förslag och här nämnda motioner avse

bestämmande av viss maximigräns för dyrtidstilläggen,

besluta, att de grunder, som härutinnan fastställts

av 1932 års riksdag, skola oförändrade tillämpas under

budgetåret 1933/1934;

3) besluta, att de av chefen för finansdepartementet

i övrigt förordade bestämmelserna angående dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst skola gälla

under budgetåret 1933/1934;

b) för budgetåret 1933/1934 såsom extra förslagsanslag

anvisa till dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst:

under andra huvudtiteln........................ kronor 950,000

» tredje » ........................ » 120,000

» fjärde » försvarsdepartementet

.... » 25,000

* 8 * lantför svaret.. » 2,500,000

8 » » sjöförsvaret.... » 900,000

* 8 » flygvapnet .... » 80,000

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

9

under femte huvudtiteln........................ kronor 3,100,000

» sjätte » ........................ » 95,000

» sjunde » ........................ » 1,450,000

» åttonde » ........................ » 5,100,000

» tionde » ........................ » 470,000;

c) besluta,

ej mindre att dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens

vattenfallsverk eller vid av nämnda verk övertagna

företag eller inrättningar samt dyrtidstillägg

åt befattningshavare vid bank- och fondinspektionen,

sparbanksinspektionen, patent- och registreringsverket

och försäkringsinspektionen, skola utgå av de medel,

av vilka verkets eller institutionens omkostnader

i övrigt bestridas, så ock att dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid vägorganisationen i länen skola utgå

av statens automobilskattemedelsfond,

än även att, där arbetslönerna vid försvarsväsendets

verkstäder och fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade

i grundlöner och dyrtidstillägg, kostnaderna

för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande

underhålls- eller anskaffningsanslag;

d) godkänna den av chefen för försvarsdepartementet

i statsrådsprotokollet den 3 januari 1933 förordade

ändringen i bestämmelserna angående dyrtidstillägg

åt fast anställt manskap vid armén och marinen m. fl.

Stockholm den 8 juni 1933.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Widell, Olof Olsson, Nilsson i Malmö,

Nilsson i'' Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Johansson i Fredrikslund, Carlsson i Gävle,

Walles, Ernfors, Petrén och Björck; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Strindlund, Persson i Fritorp,

Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Andersson i Höör, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna,

Ward, Norsell, Lindskog och Hullman.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

Reservationer:

l:o) av herrar Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Johansson

i Fredrikslund, Ernfors, Strindlund, Persson i Fritorp, Persson i Falla

och Hultman, vilka ansett, att efter sista stycket i utskottets motivering

(»Kungl. Maj:ts förslag ----sida») bort införas ett uttalande av föl
jande

lydelse:

»I detta sammanhang har utskottet emellertid i anledning av de uppgifter,

som utskottet inhämtat från socialstyrelsen rörande beräkningen

av levnadskostnadsindex, velat föreslå, att en fullständig utredning verkställes

rörande grunderna för fastställandet av detta indextal. Utskottet

är nämligen av den uppfattningen, att erinringar kunna göras mot nuvarande

beräkningssätt, särskilt medtagandet av vissa poster vid indexberäkningen,

exempelvis vissa skatteposter oell åtskilliga under rubriken

''övriga utgifter’ upptagna ändamål. (Jfr Bil. A tab. II.) Utskottet har

därför ansett, att riksdagen bör i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn

verkställande av en dylik undersökning, vars resultat synes böra framläggas

för nästkommande års riksdag.»

samt att i anslutning härtill i utskottets hemställan bort införas ett

mom. e) av följande lydelse:

e) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

Majit ville låta verkställa utredning rörande grunderna

för beräkningen av levnadskostnadsindex såsom

underlag för dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst samt för nästkommande riksdag framlägga

resultatet därav.»;

2:o) av herr Anderson i Råstock, som ansett budgetära skäl motivera

en anslagsberäkning efter ett indextal av 154.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

11

Bilaga A.

P. M.

angående socialstyrelsens levnadskostnadsindex.

Socialstyrelsens indexberäkningar grunda sig på två faktorer:

a) priseilla å de i ett normalhushålls budget ingående förnödenheter och

b) ifrågavarande budget. Sammansättningen av denna budget, vilken

härrör sig från 1923 års levnadskostnadsundersökning och är den för normalfamilj

(man, hustru och två barn) inom arbetare- resp. lägre tjänstemannaklassen

typiska, framgår av bifogade tab. 1. (Jfr Soc. Medd. 1932,

nr 4, sid. 318.) Av dessa faktorer är det givetvis priserna, som genom sina

växlingar framför allt inverka på levnadskostnadsindex.

Det befinnes, att skatterna ingå i budgeten med 6.i procent och posten

»övriga utgifter» med 24.i procent. Fråga har nu uppstått, vilken verkan

på indexsiffran en strykning av skatterna och mera avsevärd beskärning av

övriga utgifter skulle utöva. Resultatet kan utläsas ur bifogade tab. 2.

Det framgår av nämnda tabell, att indexsiffran vid ett dylikt ingrepp på

den hittills tillämpade budgeten skulle falla med 8 enheter, därav omkring

3 enheter äro att tillskriva borttagandet av skatterna och 5 enheter

reduceringen av posten »övriga utgifter». Denna betydande sänkning av

indexsiffran heror givetvis på att skatter och flertalet »övriga utgifter»

för närvarande utvisa en relativt hög kostnadsstegring. Det må emellertid

å andra sidan erinras, att under de första 6 å 7 åren efter 1914 ett motsatt

förhållande var rådande och att ett borttagande av ifrågavarande levnadskostnadsfaktorer

då skulle lia verkat väsentligt höjande på indexsiffran.

Örn man t. ex. 1919 medtagit enbart livsmedel, skulle index i stället för 262

ha varit 320 — och i verkligheten ännu mycket högre, enär man räknade

med maximipriser. Förutom de på grund av hyresregleringen låga hyrespriserna

var det just skatter och övriga utgifter, som vid denna tid höllö

indexsiffran nere. För övrigt framgår den roll de olika levnadsförnödenheterna

spelat under respektive år av bifogade tab. 3. I själva verket har

index för övriga utgifter först under de tre sista åren legat något mera

avsevärt över generalindex.

I budgeten ingå som ovan nämnts, övriga utgifter med 24.i procent. Detta

gäller för arbetare- och lägre tjänstemannahushåll i städer och stadsliknande

samhällen med en genomsnittlig inkomst år 1931 av cirka 3,500 kronor.

I samma mån inkomsten stiger, ökas ifrågavarande procentsiffra och

minskas livsmedelsprocenten. En reducering av posten »övriga utgifter»

måste därför verka i ännu högre grad förryckande på indexsiffran för hushåll

med högre inkomster samt mer och mer avlägsna den från verkliga

förhållandet. Som exempel kan anföras, att i en tjänstemannabudget, som

slutar på omkring 8,000 kronor, upptogo livsmedel enligt 1923 års undersökning

cirka 23 procent och »övriga utgifter» 36 procent, medan av de i indexbudgeten

kvarstående utgiftsbeloppen enligt talj. 2 livsmedel upptogo 46

procent och »övriga utgifter» 12 procent.

I samband härmed torde få erinras, att den genom socialstyrelsens levnadskostnadsindex

funna ökningen av levnadskostnaderna, som t. ex. den

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

1 april 1932 uppgick till 57 procent i förhållande till juli 1914, motsvarande

indextalet 157, endast i så måtto legat till grund för dyrtidstilläggen, att

ökningstalet, avrundat till 56, minskats till hälften. För verk med oreglerade

löner, där grundlönen är den samma som år 1914, utgår alltså dyrtidstillägget

med 28 procent av grundlönen, motsvarande indextalet 128.

För verk med nyreglerade löner har som bekant grundlönens höjning ansetts

motsvara 18 indexenheter, vilka således för sådana verk avdragas

från talet 28, varefter återstå 10 procent, som utgjort dyrtidstillägget till

befattningshavarna i sistnämnda verk under budgetåret 1932/1933.

Tabell 1. K. Socialstyrelsens levnadskostnadsindex.

1931 års budget.

A) Livsmedel, bränsle och lyse samt bostad.

Varuslag

Kvantiteter

Kostnad

1931

Kostnad 1931

i % av

3,500

Livsmedel.

Mjölk: oskummad, okontrollerad morgon
»

» afton-.....

separerad ...................................

Smör: bords- (mejeri-).............................

mat- (lands-).................................

Ost: helfet, småpipig, okryddad ..............

halvfet » » ..............

Margarin, växt- (ej smörblandat)...............

Ägg, svenska, färska................................

Potatis, gammal......................................

färsk, svensk ..........................................

Gula ärter, svenska.............................................

Bruna bönor, holländska ....................................

Mjöl: vete-, kärn-, svensk förmälning.....................

råg, sammalet eller toppat, svenskt...............

rågsikt-, svenskt, märket 000.......................

Gryn: havre- (ångpreparerade) ....................... ......

ris-, Burma- eller svenska, prima ...............

Råshröd- hårt /Srovt spisbröd!

Kagbiod. hart ^knäckebröd j ...........................

sötlimpa eller siktbröd ........................

grovbröd (grov hålkaka, ankarstock) ......

Vetebröd: skorpor, ordinära.................................

mjukt matbröd, billi- /bakåt med vatten!

gaste sort

mjukt kaffebröd,

Nötkött, färskt: stek \

soppkött /

Kalvkött, stek: gödkalv 1

spädkalv /............

Fårkött, färskt, stek.....................

Malet nötkött (köttfärs) ..............

Fläsk, färskt (sidfläsk)

salt, svenskt »

» amerikanskt »

! » » mjölk /

billigaste sort...............

,000 liter

210.oo

6.oo

60 »

4.80

0.14

36 kg

90.3 6

2.58

12 »

22.68

0.65

5 »

7.05

0.2 0

28 »

37.52

1.07

30 tjog

60.90

1.74

112 5 liter

49.2 8

1.41

— 5 Uter

_

__

6 kg

1.98

0.06

2 »

0.86

0.02

176 »

68.64

1.96

20 »

4.8 0

0.14

53 »

18.55

0.53

22 »

7.70

0.22

8 »

3.84

0.11

34 »

25.84

0.74

53 »

32.33

0.92

34 »

15.64

0.45

6 »

8.52

0.24

ii »

9.13

0.26

27 »

27.81

0.7 9

29 kg

48.7 2

1.39

22 »

40.7 0

1.16

5 »

11.05

0.32

13 »

24.31

0.69

37 »

56.24

1.61

11 »

17.49

0.60

—

—

—

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 122,

13

V aruslag

i

Kvantiteter

Kostnad

1931

kostnad 1931

i % av

3,500

Fisk, färsk: abborre)

7 kg

10.71

0.31

gädda J

sill...................................................

9 »

6.12

0.17

strömming .......................................

15 »

10.05

0.29

torsk...............................................

15 »

14.70

0.4 2

rödspotta (spätta) ..............................i

—

—

—

kolja...............................................

—

10.80

—

Salt sill, prima Islands-.......................................

18 »

0.31

Kabeljo av långa med fenor och stjärt..................

4 »

3.52

O.io

Kaffe, rostat. Santosblandning ..............................i

20 »

53.20

1.52

Socker, bit- ......................................................!

109 »

45.78

1.31

Salt, matsalt ....................................................

—

—

—

Äpplen, ät-.........................................................

20 »

22.00

0.63

Apelsiner, medelstorlek .......................................

7 dussin

9.17

0.26

Bananer, prima...................................................

7 kg

9.94

0.28

Katrinplommon, amerikansk storlek 40/50 ............

5 »

5.oo

0.14

Vitkål, svensk .................. ...............................

25 »

7.25

0.21

Pilsner, klass II (utan glas) .................................

75 Vs 1

16.50

0.4 7

Svagdricka .........................................................

45 liter

7.20

0.21

Tobak ...............................................................

30. oo

0.86

Summa

1 168.68

33.89

Med komplettering av 10.81 %

l,295.oo

37.00

Bränsle och lyse.

Elektrisk ström..................................................

100 kWh

36.oo

1.03

Fotogen, Water White.........................................

15 liter

3.90

0.11

100 kbm

17.oo

0.49

Ved: björk-, osågad, hemkörd ..............................

2.8 »

32.7 6

0.94

barr-, » » ..............................

3.4 »

30.26

0.86

Kol: antracit-, (»valnöt»), hemkörd........................

1.5 hl

9.86

0.28

hushålls- (fyrkol), prima, hemkörd ...............

2.0 »

6.02

0.17

Koks, hemkörd: c:a 20—40 mm............................

100 kg

4.70

0.13

c:a 40—60 eller 60—80 mm. .........

100 »

4.50

0.18 1

Summa

145.00

4.14 !

Summa livsmedel, bränsle och lyse

l,440.oo

41.14

Bostad...............................................................1

B) Beklädnadsartiklar.

51O.00

14.57

Kvantitet

Kostnad

1931

Kostnad 1931

Y aruslag

enligt budget

1931

i % av samtl.

ntg. (3,500)

Ylletyg...............................................................

8 m.

24.80

0.71

Bomullstyg........................................................

25 »

23.00

0.66

Ullgarn...............................................................

1 kg

8.75

0.2 5

Kostym, beställd ................................................

*/8\ 1 st

105.7 6

3.02

» konfektion.............................................

V»)

Överrock, konfektion ..........................................

1 st.

82.22

2.36

Hatt.................................................................

2 »

20.90

0.60

Skjorta...............................................................

2 »

11.02

0.31

Kalsonger ........................................................

2 pär

6.70

0.19

Strumpor, mans-, ylle.........................................

4 »

8.36

0.24

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

1

V aruslag

Kvantitet

enligt budget

1931

Kostnad

1931

Kostnad 1931

i % av samtl.

utg. (3,500)

Strumpor, dam-, konstsilke .................................

2 pär

8.30

0.2 4

* barn-, bomull ....................................

5 »

6.7 0

0.19

Arbetsblus .........................................................

1 st..

3.91

O.n

Summa

310.41

8.8 7

Komplettering (16.46 %)

51.09

Summa

361-eo

10.33

Smorläderskängor.............................................

*/2 pär

6.88

0.19

Boxkalvskängor, mans- .......................................

1 »

18.12

0.52

barn- .......................................

4 »

45.4 0

1.80

Lågskor, dam- ..........................................

1 »

15.60

0.45

Galoscher..............................................

2 »

8.28

0.24

Halvsulning och kläckning....................................

6 ggr

39.42

Lis

Summa

133.60

3.31

Summa beklädnad

495.00

14.14

C) Skatter.

Statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, landstings-

skatt och kommunalskatt .................................

Beräknad på

inkomstbe-

lopp = bud-

getens kron-

summa in-

komståret

21300

6.08

D) Övriga utgifter.

/. Inventarier ....................................................

140. oo

4.oo

a) Möbler: matbord, stolar av ek, pinnstolar av björk, turist-

-

-

b) Mattor och sängkläder m. m.: matta av jutebouclé, linoleum-

matta, trådgardiner, vaddmadrass, sängfilt.....

25.oo

0.71

c) Hushallslinne och kökssaker: handdukar, lakansväv, tall-

rikar, kaffekoppar med fat, dricksglas, mjölkfat, hink ...

35.00

1.00

d) Redskap och verktyg: elektr. strykjärn, tvättbräde, tråd-

_

spik, hammare, vedsag, symaskin, glödlampa

25.00

0.71

2. Rengöringsmedel och tvätt ...............................

45 o o

1.29

a) Tvål och såpa: handtvål, tvättvål, såpa...........

35.00

1.00

b) Tvätt: tvätt och strykning av stärkkragar, hushållstvätt utan

mangling ......................................

|

tvätt och strykning av skjorta, hushållstvätt med

i lO.oo

0.29

mangling ....................................

1

3. Hälso- och sjukvård.........................................

80. oo

2.29

a) Hälsovård: karbad, rakning (rakblad), hårklippning, tand-

oo

b) Sjukvård: medicin, läkararvode ...................

55.00

1.57

4. Intellektuella ändamål.....................................

90 oo

2.57

a) Skolböcker..................................................

15.oo

0.43

b) Skolavgifter ...............................................

20. oo

0.5 7

c) Tidningar och litteratur: tidningar, årsprenumeration och 1

losnummer, böcker, veckotidning, illustr......

.............1

55.oo

1.57

5. Förenings- och Försäkringsavgifter ....................

170.oo

4.86

a) Fackföreningar .........................................

45.0 0

1.29

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

15

Kostnad

1931

Kostnad 1931

i % av samtl.

utg. (3,500)

10.00

0.29

35.0 0

1.00

80. oo

2.28

60.oo

1.71

lö.oo

0.43

7.oo

0.2 0

8.oo

0.2 3

5.oo

0.14

5.oo

0.14

5.oo

0.14

15.00

0.43

70. oo

2.00

20. oo

0.57

50. oo

1.43

lO.oo

0.29

25.oo

0-71

14.oo

0.4 0

7.oo

0.2 0

4.oo

0.11

30. oo

0.86

122.00

3.49

842.00

24.06

b) Övriga föreningar..............

c) Sjukkassor......................

d) Liv- och kapitalförsäkring

6. Nöjen och förströelser ..........

a) Biograf .........................

b) Teater.............................

c) Idrottstävling....................

d) Radiolicens.......................

e) Leksaker..........................

f) Grammofonskiva .............

g) Velociped .......................

7.

Resor ...........................................................................

a) Lokala: Spårvägsresor, omnibusresor ...........................

b) Andra resor: Järnvägsresor, omnibusresor: enkel.........

tur o. retur

Ränta å lån ..................................................................

Telefon, post och skriomaterial ■

a) Telefon och telegram......

b) Postporto .........................

c) Skrivmaterial ..................

Arbetshjälp i hemmet (tillfällig hjälp med kost) ..................

Övriga, ej spec. utgifter ...................................................

Summa övriga utgifter

Tabell 2. Levnadskostnadsindex,

örn posten »skatter» ej medtages och ur posten »övriga utgifter» uteslutas grupperna »intellektuella

ändamål», »förenings- och försäkringsavgifter», »nöjen och förströelser», »resor»

samt »övriga ej specificerade utgifter».

1

2

3

4

5

6

Kostnadsbelopp enligt

Indextal

Medeltal av

Indextal

nya budgeten

(1931 = 100)

indextalen

(juli 1914 =

1 april 1933

Basperiod

J/4 1933

(kol. 3 i %

av kol. 2)

(juli 1914 =

100) */i, 1/t,

100) (kol. 4 X

kol. 5: 100)

1931

''/< 1933

Vv.Vio 1931

74 1933

Livsmedel .....................

1,295

1,192.66

92.10

129.2 5

119

Bostad ........................

510

499.80

98.00

205.7 6

202

Bränsle och Ivse ............

145

131.69

90.7 5

153.25

139

Beklädnad.....................

495

464.58

93.8 5

173.75

163

Återstoden av »Övriga ut- gifter» ........................

330

321.21

97.84

163.00

159

Tillhopa

2775

2,609.84

94.05

154.26

146

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

Tabell 3. Levnadskostnadsindex.

Arsmedeltal.

Å r

Livs-

medel

Bostad

Bränsle

och lyse

Bekläd-

nad

Skatter

Övriga

utg.

Summa

utg.

1914 ..................

100

100

100

100

100

100

100

1916 ..................

152

108

168

160

109

125

139

1917 ..................

177

110

215

190

109

140

159

1918 ..................

246

112

287

289

113

194

214

1919 ..................

320

123

342

328

149

216

262

1920 ..................

295

136

353

374

258

233

269

1921 .................

248

157

298

293

352

231

247

1922 .................

186

163

194

220

291

200

198

1923 ..................

163

167

186

198

222

188

178

1924 ..................

160

178

182

192

179

185

174

1925 ..................

169

186

177

191

166

182

177

1926 .................

158

188

169

187

180

180

173

1927 ..................

152

196

178

181

184

179

171

1928 ..................

154

199

165

184

184

179

172

1929 ..................

150

200

161

185

185

178

170

1930 ..................

140

204

159

18J

178

178

165

1931 ..................

129

206

153

174

174

176

159

1932 ..................

125

206

147

168

172

177

157

Bilaga. B.

P. M.

angående utvecklingen av socialstyrelsens levnadskostnadsindex under

budgetåret 1933/1934 (beräkningstillfällena 1 juli 1933—1 april

1934), avgiven av sekreteraren Hugo Heyman.

Vid tidigare tillfällen, då fråga varit om att söka göra några antaganden

om den ställning de av socialstyrelsen uträknade indextalen för levnadskostnaderna

skulle komma att intaga vid påföljande beräkningstillfällen

— ett eller annat år framåt i tiden — har alltid såsom förutsättning för

möjligheten av några antaganden överhuvud angivits, att våra valutavårdande

myndigheter icke komme att eftersträva en förskjutning av kronans

värde i förhållande till guldet. Under föreliggande omständigheter är

det givetvis av alldeles särskild betydelse att undvika alla kalkyler örn

levnadskostnadernas sannolika förändringar utan att beakta möjligheten av

valutapolitiska åtgärder och deras inverkan.

Det måste emellertid starkt betonas, att det, örn man skulle inlåta sig

på det valutapolitiska området, kan vara synnerligen vanskligt att bedöma

effekten på den inhemska prisnivån av hithörande åtgärder. När Sverige

i september 1931 efter England lämnade guldpariteten, förutsågs allmänt

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

17

en prisstegring rael såväl parti- som detaljpriser beträffar. Eftersom Sverige

för sin deprecierade valuta måste köpa en mängd varor i guldländerna,

komme högre priser att betingas i första hand för dessa förnödenheter,

men efter hand måste dessa komma att utöva inflytande på vår inhemska

löne- och varumarknad, varför en prisstegring måste förutses. Man

torde erinra sig, att vissa affärsföretag omedelbart gjorde sig beredda att

utnyttja den högre prisnivån.

Missräkningen torde generellt sett kunna sägas lia legat däri att det

under konjunkturernas tryck icke blev länderna med försämrad valuta,

som måste anpassa sina priser efter guldvalutorna utan tvärtom guldländerna,

som för att i möjligaste mån bevara sin kundkrets tvungos till

starka prisreduktioner. I den förra gruppen av länder, de s. k. sterlingländerna,

dit ju även Sverige hör, har valutans inhemska köpkraft trots den

yttre deprecieringen blivit oförändrad eller t. o. m. stigit något vad såväl

partipriser som levnadskostnader angår.

Att vid nuvarande labila valutaläge i många länder förutsäga effekten

av den ena eller andra åtgärden på hithörande område från svensk sida.

torde vara minst lika vanskligt som för två år sedan. Vad särskilt gäller

levnadskostnaderna torde beaktas att världslagren på åtskilliga av livsmedelsartiklarna

under senaste tid ingalunda tenderat att sjunka, varför

man på detta betydelsefulla område har att räkna med kraftiga motvikter

mot valutadepreeierande åtgärder.

Vid sidan av valutafrågorna torde man för närvarande vara nödsakad

att erinra örn de ingrepp i den inhemska prisbildningen, som skett och

alltjämt planeras såväl här i landet som annorstädes. Att härigenom betydande

men till sin storlek oftast svårberäkneliga inflytanden på levnadskostnaderna

äro möjliga, torde vara uppenbart. Aven i detta avseende

är sålunda en reservation på sin plats.

Såväl valutapolitiska som andra här antydda statsåtgärder måste påtagligen

inverka såväl på partipriser som på levnadskostnaderna. Det är

emellertid naturligt och av utvecklingen väl bestyrkt, att partiprisnivån

påverkas mycket snabbare och kraftigare än levnadskostnaderna. I nuvarande

tidsläge har man särskild anledning förmoda att en eventuellt

inom den närmaste framtiden begynnande prisstegring i alldeles särskild

grad skall finna den genomsnittliga levnadskostnadsnivån svårrörlig.

Några siffror torde motivera denna uppfattning.

Från tiden före krigsutbrottet 1914 till hösten 1929, när det senaste stora

prisfallet inbröt, hade enligt kommerskollegii indexberäkningar partiprisnivån

i Sverige stigit med 40 procent (indextal respektive 100 och 140). Socialstyrelsen

redovisade samtidigt en uppgång av levnadskostnaderna med

70 procent (indextal respektive 100 och 170). Utan att närmare ingå på en

diskussion av frågan, vill jag endast såsom min uppfattning framhålla, att

biigge indextalen 140 och 170 mycket viii kunna innebära ett inträtt nytt

jämviktsläge mellan partipris- och levnadskostnadsnivå. I varje fall kan

man icke antaga som självfallet, att ett nytt jämviktsläge kräver återgång

till proportionerna från 1914.

Från hösten 1929 till nuvarande tid har emellertid partiprisindexen sjunkit

till 105, d. v. s. nied 05 enheter eller 25 procent, under det att levnadskostnadsindexen

allenast reducerats från 170 till 153, sålunda nied 17 enheter

eller endast 10 procent. Förskjutningen av förhållandet mellan de

biigge prisnivåerna har sålunda linder den korta tiden av knappt fyra år

varit synnerligen stark, och det synes föreligga alla skid förutsätta, att en

viss utjämning måste komma till stånd för att krisens verkningar skola

Bihang till riksdagens protokoll 1933. (i sami. 1Sr 122. ‘2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

kunna övervinnas. Det är nämligen som bekant icke så, att över hela linjen

marginalen mellan parti- och detaljpriser likformigt vidgats, utan den

ökade spännvidden mellan de hägge indexserierna förklaras huvudsakligen

därigenom, att vissa poster av stor betydelse för levnadskostnadsberäkningarna

kunnat bibehålla sin nivå praktiskt sett oförändrad.

För ett betydande antal av de förnödenheter och tjänstbarheter, där

prisbildningen under de senare åren varit mest svårrörlig, har dock under

vårmånaderna tendenser yppat sig till bättre anpassning.

En genomgång av de olika huvudposter av utgifter, som ingå i socialstyrelsens

indexberäkningar, skall söka giva en närmare bild av de salunda

antydda förhållandena, samtidigt som utsikterna för det instundande

budgetårets indexförändringar med ovan angivna reservationer ytterligare

något belysas.

Livsmedelsposten, som under lång tid befunnit sig i nedåtgående, har

under våren visat tendens till stabilisering, delvis under intryck av de

statliga regleringsåtgärderna. Så bundna, som priserna på åtskilliga av

de viktigaste förnödenheterna numera äro, synes ett eventuellt ytterligare

prisfall å livsmedel sannolikt bliva i huvudsak begränsat till vissa förnödenheter,

i främsta rummet bagarbröd, för vilka prisnivån hittills varit

relativt hög. A andra sidan synes det givet, att de för närvarande aktuella

regleringsfrågorna särskilt beträffande vissa animaliska livsmedel,

örn de genomföras, skulle kunna komma att medföra en ej oväsentlig prisuppgång.

Överhuvud taget verkar för närvarande en tendens till något

stegrade livsmedelpriser betydligt mera sannolik än motsatsen.

Bostadshyrorna började som bekant falla på åtskilliga orter från och

med ingången av innevarande hyresår. Sänkningen, som i genomsnitt ej

kunnat förändra den särskilda hyresindexen med mer än 4 enheter eller

cirka 2 procent, har av socialstyrelsen införts i indexberäkningarna från

och med sistlidne 1 april. För följande hyresår emotses väl allmänt ett betydligt

kraftigare och mera utbrett hyresfall, men med beaktande av nödvändig

tid för materialets bearbetande kommer detta sålunda att endast

under ett kvartal påverka levnadskostnadsindexen under nästa budgetår.

Bränsle- och lyseposten är så obetydlig, att den föga påverkar levnadskostnadsindexen

vid så begränsade prisfluktuationer, som synas tänkbara

under den närmaste framtiden.

Beklädnadspriserna ha vad skodon beträffar länge befunnit sig i sjunkande,

varemot kläder i övrigt endast varit föremål för relativt små jämkningar.

Det sistnämnda gäller även den inom mindre bemedlade hushåll

betydande posten skoreparationer. I samband med under de senaste månaderna

genomförda sänkningar av avtalade löner inom vissa branscher,

t. ex. beställningsskrädderiet, synes dock ett kraftigare prisfall vara på

väg att inträda. Allmänhetens minskade köpkraft synes även i övrigt ha

medfört åtskilliga prisreduktioner. Det förhållandet, att i socialstyrelsens

prisstatistik ingå noteringar icke blott från de större städerna, där konjunkturväxlingarna

på varumarknaderna i allmänhet snabbare följas,

utan även från ett antal typiska smärre orter, har emellertid bidragit att

göra inverkan på indexen av berörda allmänna nedgång långsammare än

den eljest skulle blivit.

Skatteposten steg avsevärt den 1 april i år, då de i år utgående kommunalskatterna

inräknades. I höst skola enligt gällande direktiv de på

grundval av 1932 års inkomster utgående stats- och landstingsskatterna

medräknas och nästa vår de för samma års inkomster debiterade kommunalskatterna.

Ehuru man för 1932 måste grunda beräkningarna på en

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

19

lägre inkomstnivå än för 1931, torde det dock vara övervägande skäl förutsätta,

att höjda skattesatser likväl skola medföra någon höjning av

skatteindexen.

Diversegruppen övriga utgifter synes med avseende på vissa i densamma

ingående utgiftsposter komma att förete nedgång under den närmaste

framtiden. För flertalet poster torde dock stillastående vara mest sannolikt.

Någon jämkning nedåt av indextalet för hela gruppen bör dock kunna

förutses. Liksom gruppen under prisstegringsperioden 1914—1920 hörde

till dem, som långsammast inställde sig efter den höjda prisnivån och sålunda

då bidrog att hålla levnadskostnadsindexens stegring tillbaka, har

den sedermera endast relativt sakta följt nedgången och står därför för

närvarande tämligen högt.

Summeras alla de sex ovannämnda huvudposterna, torde den största

sannolikheten tala för att under inledningsvis angivna förutsättningar

såväl prisstegringar som prisfall under nästkommande budgetår skola

komma att påverka levnadskostnadsindexen tämligen obetydligt, men att

det synes något sannolikare — med hänsyn särskilt till livsmedelspostens

relativt stora betydelse — med en viss uppgång under årets lopp än med

motsatsen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1933:324 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Martts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjä s. 4 i texten