Utlåtande angående väckt motion i anledning av utfärdandet av Kungl. Maj:ts förnyade stadga för rikets allmänna läroverk m. m.
1933-06-08 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1933:123, Utlåtande angående väckt motion i anledning av utfärdandet av Kungl. Maj:ts förnyade stadga för rikets allmänna läroverk m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 123.
1
Nr 123.
Ankom til] riksdagens kansli den 8 juni 1933 kl. 3 e. m.
Utlåtande angående väckt motion i anledning av utfärdandet av
Kungl. Maj:ts förnyade stadga för rikets allmänna läroverk
m. m.
(2:a avd.)
I en inom första kammaren av herr A. Thelin väckt motion (I: 321) har
hemställts,
dels att riksdagen måtte för försök med uppdelning enligt 1933 års timplaner
för rikets allmänna läroverk av klass vid undervisning i ämnena
modersmålet, tyska, engelska och franska för hudgetåret 1933/1934 anvisa
ett extra anslag å 70,000 kronor,
dels att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, det Kungl.
Majit täcktes låta med det definitiva genomförandet av Kungl. Majits
förnyade stadga för rikets allmänna läroverk den 17 mars 1933 (nr 109)
och därtill hörande timplaner i övriga delar anstå, till dess att riksdagen
blivit i tillfälle att på grund av erforderliga utredningar för frågans allsidiga
och fullständiga bedömande taga ståndpunkt till i motionen berörda
ekonomiska och organisatoriska frågor.
Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning anförda
skälen hänvisar utskottet till motionen.
Utskottet vill till en början framhålla, att utskottet vid sin behandling
av förevarande motion funnit sig höra helt lämna åsido frågan, huruvida
de av Kungl. Majit vidtagna åtgärder, mot vilka motionären riktar sin
kritik, äro att anse såsom befogade och lämpliga eller örn de stå i överensstämmelse
med riksdagens år 1927 fattade beslut rörande det högre skolväsendets
anordning. Dessa spörsmål komma alltså överhuvudtaget icke
under bedömande i detta sammanhang.
Motionären har gjort gällande, att de ifrågavarande nya bestämmelserna
skulle framkalla vissa svårigheter dels på sådant sätt, att en icke oväsentlig
del av lärarpersonalen skulle hilva arbetslös, dels ock för lärjungarna
genom den rubbning, samma bestämmelser medföra i fråga örn ämnenas
inbördes ställning och relativa betydelse och genom den införda begränsningen
av lärjungarnas rätt att välja ämnen å gymnasiets differentierade
stadium.
Utskottet.
Bihang till riksdagens protokoll 1933. G sami. Nr 123—lii.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 123.
Den undersökning, utskottet företagit i anledning av motionen, synes
giva vid handen, att omförmälda bestämmelser kunna medföra icke oväsentliga
olägenheter i de av motionären angivna hänseenden. Kungl.
Majit har också numera meddelat vissa anvisningar till skolmyndigheterna
i syfte att förhindra uppkomsten av eller motverka berörda olägenheter.
I den mån eljest dylika konsekvenser av de nya föreskrifterna
yppa sig, förutsätter utskottet, att Kungl. Majit drager försorg örn att
övergången till den nya ordningen göres så mjuk och friktionsfri som
skäligen kan fordras.
Motionären har vidare förmenat, att de nya timplanernas bestämmelser
angående uppdelning av klasser i vissa läroämnen icke kunde genomföras
under nästa budgetår utan att riksdagen beviljade ytterligare anslag
utöver dem, som riksdagen i år på Kungl. Majits framställning redan anvisat
för det högre skolväsendet. Denna motionärens uppfattning har föranlett
honom att hemställa örn ett särskilt anslag å 70,000 kronor för försök
med uppdelning av klasser i berörda ämnen för budgetåret 1933/1934.
Utskottet, som på grundval av den i motionen förebragta utredningen
icke kan bedöma, huruvida de nya bestämmelserna komma att medföra ett
ökat anslagsbehov, anser det emellertid icke kunna ifrågakomma, att riksdagen
skulle, utan att Kungl. Majit funnit sig hava anledning att därom
göra framställning, ställa medel till Kungl. Majits förfogande för genomförande
av bestämmelser, som Kungl. Majit i administrativ ordning meddelat.
I den mån tillgängliga anslag, under behörigt tillgodoseende av de
behov, som i år redan blivit av riksdagen prövade, tilläventyrs skulle visa
sig icke förslå för täckande av vissa av de nya bestämmelserna eventuellt
föranledda merkostnader, kunna uppenbarligen dessa bestämmelser icke
komma i tillämpning.
Av vad utskottet ovan anfört torde framgå, att utskottet icke kan tillstyrka
motionärens hemställan örn anvisande av anslag för ovannämnda
försök och att utskottet ej heller i frågans nuvarande läge finner sig böra
tillstyrka motionen i övrigt.
Utskottet hemställer följaktligen,
att herr Thelins ovannämnda motion (I: 321) icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 8 juni 1933.
På statsutskottets vägnar i
S. H. KVARNZELIUS.
Statsutskottets utlåtande Nr 123.
3
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Widell, Olof Olsson, Nilsson i Malmö,
Svensson i Kompersmåla, Oscar Olsson, Carlsson i Gävle, Walles, Ernfors, Nilsson i Fredriksfält,
Thulin och Björck; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Strindlund, Persson i Fritorp, Eriksson
i Stockholm, Jeppsson, Andersson i Höör, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Norsell,
Lindskog, Weijne och Hultman.
Reservation
av herrar Widell, Svensson i Kompersmåla, Ernfors, Thulin, Persson i
Fritorp, Persson i Falla och Undskog, som ansett, att utskottets motivering
bort hava följande lydelse:
»Utskottet har vid den undersökning, utskottet företagit rörande konsekvenserna
av de ifrågavarande nya bestämmelsernas genomförande,
icke kunnat undgå att finna de farhågor i ej oväsentlig grad bekräftade,
som i motionen uttalas med hänsyn till uppkommande svårigheter för
såväl lärarpersonal som lärjungar. Visserligen har Kungl. Majit numera
meddelat anvisningar till skolmyndigheterna i syfte att förhindra
uppkomsten av eller motverka några av de påtalade olägenheterna, men
berörda svårigheter synas likväl i vissa avseenden bliva av ganska betydande
mått.
Till en början bör framhållas, att ett icke ringa antal lärare genom beskärningen
av timantalet för den matematisk-naturvetenskapliga ämnesgruppen
antingen bliva arbetslösa eller ock hänvisas att meddela undervisning
i andra än sina egna fackämnen. Det har icke nu varit möjligt att
härutinnan erhålla några fullt säkra uppgifter, men sannolika skäl tala för
att ett trettiotal lärare komma att bliva försatta i nyss angivna situation.
Vidare förorsakas för stora grupper av elever allvarliga vanskligheter såväl
genom den införda starka begränsningen av lärjungarnas rätt att välja
ämnen å gymnasiet som ock genom den kraftiga beskärningen av matematikstudiet
på reallinjen. För dem, som på reallinjen önska läsa fysik och
kemi men däremot icke franska, inför den nya läroverksstadgan genom
de därstädes fastställda ämneskombinationerna ett tvång att studera biologi.
Utskottet bortser härvid från den möjlighet, stadgan erbjuder att
upptaga tyska eller engelska såsom s. k. tilläggsämne, då denna utväg
torde ställa särskilt stora krav på lärjungen och även kan medföra vissa
svårigheter för undervisningen i övrigt vid läroverket. Den av utskottet
verkställda undersökningen visar, att vid de val av ämneskombinationer,
4
Statsutskottets utlåtande Nr 123.
som med tillämpning av de nya bestämmelserna företagits vid läroverken,
nära 50 procent av samtliga lärjungar å reallinjen valt ämneskombinationen:
fysik, kemi och biologi. Denna lärjungegrupp, som alltså blir
enspråkig, utgjorde tidigare blott omkring 34 procent av hela antalet lärjungar.
Antalet lärjungar, som valt gruppen: ett språk, fysik och kemi,
har minskat från 36 procent till omkring 20 procent, vilket torde vara en
följd av att den å realgymnasiet förut vanliga ämneskombinationen tyska,
fysik och kemi icke längre är möjlig. Berörda förhållanden giva vid handen,
att genom den nya läroverksstadgans föreskrifter örn ämneskombinationer
å reallinjen ett mycket stort antal lärjungar nödgas syssla med studier,
för vilka de icke anse sig hava något behov för sin blivande levnadsbana.
I detta sammanhang vill utskottet nämna, att tekniska högskolans
lärarkollegium i en till utskottet ingiven skrivelse framhållit behovet av
att på realgymnasiets differentierade stadium införes ytterligare en grupp
av tillvalsämnen, omfattande tyska, fysik och kemi. Lärarkollegiet har
i samma skrivelse även uttalat sina stora bekymmer med anledning av den
ändrade ställning, matematiken enligt den nya stadgan erhållit i realskolan
och å realgymnasiet. Kollegiet anser, att betydande svårigheter härigenom
komma att yppa sig för högskolan och dess elever. Enligt kollegiets
mening måste antingen särskilda kompletteringskurser i ämnet anordnas
för eleverna före inträdet eller ock studietiden vid högskolan utökas
och ytterligare lärarkrafter där anställas.
Utöver nu angivna svårigheter, som de nya bestämmelserna synas komma
att föranleda, vill utskottet även framhålla de direkta ekonomiska
konsekvenser, som ett genomförande av berörda bestämmelser torde komma
att medföra. Endast de vidgade möjligheter till uppdelning av årsklass
i vissa ämnen, vilka omnämnas i Anmärkningar till timplanerna
mom. 1 sista stycket, skulle, örn de i full utsträckning realiserades, enligt
genom utskottets försorg verkställda beräkningar orsaka en ökad kostnad,
vilken approximativt kan uppskattas till 180,000 kronor. Vidare förtjänar
uppmärksammas den ovan förut omnämnda starka tillströmningen
till studiet av biologi, som likaledes torde komma att medföra kostnadsökning
på grund av härigenom nödvändiggjord delning av klassavdelningar.
Ehuru med hänsyn till nu anförda förhållanden enligt utskottets mening
starka skäl tala för ett uppskov nied de nya bestämmelsernas ikraftträdande,
har utskottet dock, i betraktande av att läsåret vid läroverken
kommer att vara avslutat, innan meddelande örn ett eventuellt uppskovsbeslut
kan lämnas, icke velat förorda ett sådant beslut, vilket på ett så
sent stadium givetvis skulle förorsaka stora olägenheter. I detta läge
kunde det ligga nära till hands att ifrågasätta, huruvida icke från riksdagens
sida anhållan borde göras, att Kungl. Majit toge under övervägande
frågan örn en omedelbar revision på vissa punkter av de nya bestämmelserna.
Emellertid ligger en sådan framställning utom motionens
Statsutskottets utlåtande Nr 123. • 5
ram oell utskottet har icke ansett sig böra för sin del väcka förslag
härom. Då vid nästkommande riksdag tillfälle kan erbjudas att under
gynnsammare omständigheter än nu ånyo upptaga förevarande spörsmål
till prövning, är i allt fall möjligheten att vinna önskvärda ändringar
icke betagen riksdagen, örn än betydande olägenheter kunna uppkomma
därigenom att bestämmelserna då redan varit i tillämpning under ett läsår.
Det i motionen framställda förslaget örn anvisande av ett anslag å 70,000
kronor för anställande under budgetåret 1933/1934 av i motionen avsedda
försök kan utskottet under rådande ekonomiska förhållanden icke tillstyrka.
På ovan anförda grunder nödgas utskottet alltså förorda, att motionen
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.