Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag örn ersättning för debitering och uppbörd av land sting smedel m. m.

1933-06-16 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1933:133, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag örn ersättning för debitering och uppbörd av land sting smedel m. m.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 133.

Nr 133.

Ankom till riksdagens kansli den 16 juni 1933 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med

förslag örn ersättning för debitering och uppbörd av

land sting smedel m. m.

(3:e avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 17 februari 1933 dagtecknad proposition,

nr 151, har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels antaga ett vid propositionen fogat förslag till förordning örn ersättning

för debitering och uppbörd av landstingsmedel;

dels antaga vid propositionen fogat förslag till förordning örn debitering

och uppbörd av tingshusmedel;

dels under femte huvudtiteln anvisa ett extra förslagsanslag till ersättning

till häradsskrivarna för pensionsförteckningar av 56,000 kronor;

dels och medgiva, att häradsskrivare må tillsvidare,'' i enlighet med de i

statsrådsprotokollet angivna grunderna, äga att utan kostnad för statsverket

årligen erhålla ledighet för enskilda angelägenheter under en tid av 20 dagar

intill det år, under vilket han uppnår 40 års ålder, samt av 30 dagar för

tid därefter, med rätt för honom att uppbära samtliga de med tjänsten

förenade inkomsterna med undantag för den del därav, vilken enligt träffad

överenskommelse skall utgå till vikarien.

Ifrågavarande proposition har remitterats till statsutskottet, i vad densamma

icke angår författningsförslagen.

I skrivelse den 9 juni 1932, nr 213, punkt 2, har riksdagen hemställt,

att Kungl. Majit ville för 1933 års riksdag framlägga förslag örn en allmän

sänkning av utgående provisioner för häradsskrivare och kronouppbördsmän

i städer. Skrivelsen, som blivit föremål för förberedande behandling

inom finansdepartementet, har sedermera för fortsatt handläggning överlämnats

till socialdepartementet.

Denna skrivelse har föranletts av ett av riksdagens år 1931 församlade

revisorer gjort uttalande örn behovet av en reglering av tillförordnade

häradsskrivares sportelinkomster. Statsrevisorerna framhöllo, att det läge i

sakens natur, att häradsskrivarna eller de tjänstemän, som vid en omorganisation

av fögderiförvaltningen kunde komma att ersätta dem, skulle vid

blivande lönereglering komma att få vidkännas indragning av sportelin
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 133.

5

komsterna. Då berörda befattningshavare tillerkänts en relativt gynnsam

ställning i lönehiinseende, ifrågasatte statsrevisorerna, huruvida icke redan nu

en reducering av sportelinkomsterna borde företagas i de fögderier, där häradsskrivare

änsterna vore vakanta. Statsrevisorerna ansågo, att denna reduktion

exempelvis kunde ske på det sätt, att tillförordnade häradsskrivarnas inkomster

av tjänsten minskades med ett belopp, som motsvarade det till dem

från staten utgående förvaltningsbidraget, utgörande 150 kronor för varje påbörjat

5,000-tal av folkmängden i fögderiet. Även andra utvägar för regleringen

ansågo statsrevisorerna dock kunna erbjudas.

Riksdagen uttalade i sin ovannämnda skrivelse, att den föreslagna reduceringen

icke borde verkställas genom indragning av förvaltningsbidraget till

tillförordnade häradsskrivare, utan sänkningen borde drabba samtliga häradsskrivare.

Riksdagen ansåg detta lätteligen böra ske genom nedsättning av

den till häradsskrivarna utgående provisionen på landstings- och vägskatt,

som debiterats genom dem. Procentsatserna för beräkning av provisionen,

som för närvarande utgå med 1.2 % å den del av uppbörden, som ej överstiger

100,000 kronor, 0.9 % å den del av uppbörden, som överstiger 100,000

kronor men ej 300,000 kronor, 0.6 % å den del av uppbörden, som överstiger

300,000 men ej 500,000 kronor, och 0.3 % å den del av uppbörden,

som överstiger 500,000 kronor, föreslogos i skrivelsen reducerade till respektive

0.8, 0.4, 0.2 och O.i. Detta skulle för de skattekraftigaste fögderierna, dälden

största provisionen sålunda utginge, betyda en minskning, som i skrivelsen

beräknades till inemot hälften av nuvarande belopp, men för de övriga

fögderierna proportionsvis mindre sänkning.

I anledning av berörda skrivelse har förevarande proposition framlagts. I

jämförelse med riksdagens nyssnämnda skrivelse innebär propositionen å

ena sidan högre procentsatser, nämligen 1.2, 0.6, 0.3 och 0.1 mot av riksdagen

föreslagna 0.8, 0.4, 0.2 och 0.1, å andra sidan att sänkningarna i procentsatserna

inträda tidigare, nämligen vid 100,000, 200,000 och 400,000 kronor mot nu

100,000, 300,000 och 500,000. Att Kungl. Majit föreslagit högre procentsatser

sammanhänger därmed, att Kungl. Majit ansett den besparing, som genom

minskning av häradsskrivarnas inkomster kunde vinnas, skäligen böra i

ungefär lika mån komma statsverket och kommunerna till godo. Till vinnande

av detta syfte har Kungl. Majit, jämte en något mindre sänkning av provisionen

än den riksdagen föreslagit, framlagt förslag om indragning av till

häradsskrivarna nu utgående ersättning för upprättande av röstlängder och minskning

med 20 % av ersättningen för upprättande av avskrifter av taxeringslängder.

Däremot skulle ersättningen för pensionsförteckningar orubbat kvarstå.

I sistnämnda delar är propositionen föremål för behandling av statsutskottet.

Den vid bifall till Kungl. Majits förslag uppkommande minskningen i häradsskrivarnas

inkomster beräknas uppgå till ungefär samma belopp, som av

riksdagen föreslagits.

Beträffande den föreslagna sänkningen av provisionerna för debitering av

landstingsmedel och vägskatt bär konstitutionsutskottet i utlåtande nr 35

tillstyrkt antagande av Kungl. Majits förslag (alternativ V å sid. 19), men

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 133.

riksdagen kar för sin del antagit den vid utskottets förslag fogade reservationen,

som innebär tillämpning av alternativ VI i propositionen.

Den verkan å provisionernas storlek, de olika alternativen vid jämförelse

med nuvarande ordning innebära, framgår av följande, av Sveriges liäradsskrivareförening

till utskottet med skrivelse den 1 juni 1933 ingivna siffersamman

ställning.

A. Provisionernas storlek i medeltal per fögderi:

för debitering av landsstingsskatt

(medeltal 330,000 kr.) ...............

för debitering av vägskatt (medel- tal 220,000 kr.)..........................

Alt. I

''nuvarande

procentsatser)

Kronor

3,180!)

2,280 l)

Alt. Y

^propositionens

procentsatser)

Kronor

2,190

1,860

Alt. VI

(nu beslutade

procentsatser)

Kronor

1,860

1,640

Summa

5,460

4,050

3,500

B. Provisionernas totalbelopp i samtliga 119 fögderier:

Alt. I

Alt. V

Alt. VI

för landstingsskatt ...........................

för vägskatt .......................................

378,420

271,320

260,610

221,340

221,340

195,160

Summa

649,740

481,950

416,500

C. Skillnadsbelopp:

mellan alt. I ock V ..........................

mellan alt. V och VI ......................

... kr. 167,790

.. » 65,450

Sammanlagd minskning i provisioner

enligt riksdagsbeslutet (alt. I—alt. VI) kr. 233,240

Skillnaden mellan alternativen I ock V motsvarar den i propositionen till

165.000 ä 170,000 kronor beräknade nedsättningen av provisionerna; skillnaden

mellan alternativen V och VI visar, att riksdagens redan fattade heslut i

provisionsfrågan hetyder en ytterligare minskning av provisionerna med omkring

65.000 kronor.

I sin förenämnda skrivelse kar Sveriges liäradsskrivarförening erinrat om

ock anfört följande:

I det förslag till utskottsutlåtande, som förordats i den angivna, av

riksdagen godkända reservationen, yttras, bl. a., att utskottet måst begränsa sig

till en prövning av de föreslagna ersättningsbeloppens skälighet i förhållande

till det med ifrågavarande debitering (och uppbörd) förenade arbetet, samt

att det ankomme på annat utskott att sedermera pröva, vilken verkan de

bestämmelser, riksdagen kunde komma att antaga rörande landstingsmedels
*)

I propositionen Ilar (å sid. 5) landstingsskatteprovisionens medeltal per fögderi angivits

till omkring 3,100 kronor och vägskatteprovisionens medeltal till cirka 2,200 kronor. Att

siffrorna vid alt. I äro något om än obetydligt högre, beror på att provisionerna vid alla

tre alternativen beräknats på debiterade belopp, ehuru de för närvarande utgå på influtna

belopp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 133.

(

provisionerna 1), må medföra i fråga örn övriga avlöningsmedel för omförmälda

befattningshavare. Slutligen anföres: ''Örn och i vad mån, ur lönesynpunkt,

en kompensation för de nedsättningar som i allt fall bliva en

följd av utskottets reduktion, tillkommer, såsom ovan anförts, icke utskottet

att närmare pröva, men för det arbete, varom i landstingslagen är fråga,

måste utskottet anse de nu förordade procenttalen fullt skäliga’.

Emedan riksdagen således icke genom sitt redan fattade beslut tagit

ståndpunkt i frågan rörande den allmänna inkomstnivån för häradsskrivarna,

får styrelsen vördsamt hemställa, att statsutskottet, därest utskottet vid

prövning av häradsskrivarnas lönefråga i hela dess vidd skulle i likhet med

Kungl. Majk och konstitutionsutskottets majoritet tinna, att _ minskandet

av häradsskrivarnas inkomster bör begränsas till den i propositionen föreslagna

totalsumman, ville på lämpligt sätt bereda häradsskrivarna kompensation

för den förlust av provisioner, som föranledes av riksdagens

nyss fattade beslut men icke avsetts i propositionen. Detta synes kunna

ske därigenom, att det för närvarande i riksstaten under andra huvudtiteln

med 65,000 kronor upptagna anslaget till ersättning för röstlängders upprättande

bibehålies även för nästa budgetår. Som särskilt skäl för väljande

av denna utväg får styrelsen framhålla, att det måste vara i princip riktigt,

att icke blott kommunerna utan även staten lämnar ersättning för de med

röstlängdernas upprättande förbundna, mycket betydande kostnaderna. Statens

bidrag, som utgått allt sedan år 1921, bär reglerats så sent som år 1930.

I själva huvudfrågan, om beräknandet av häradsskrivarnas allmänna löneställning,

tillåter sig styrelsen att av de tidigare från dess sida åberopade

synpunkterna särskilt framhålla, att kronouppbördens nyligen beslutade delning

föranleder ett oerhört ökat arbete med debiteringen och mycket kännbara

kostnader samt att kårens ovissa, i löneliänseende egenartade ställning

och svaga pensionsunderlag bör betinga stor varsamhet vid det nu föreliggande

ämnets behandling. Redan den i Kungl. Maj:ts proposition åsyftade

nedsättningen av häradsskrivarnas inkomster med ett belopp av sammanlagt

inemot 300,000 kronor eller i medeltal 2,400 kronor per tjänst 2) innebär en

mycket hårdhänt reduktion av inkomster, som dock författningsenligt tillkommit

dessa befattningshavare. Hela den i propositionen avsedda besparingen

för stat och kommun vinnes genom den av riksdagen nu beslutade

nedsättningen av provisionerna jämte den nedsättning i ersättningen för avskrifter

av taxeringslängder, varom förordnats i kungl, cirkuläret till länsstyrelserna

den 26 nästlidna maj.

I den föreliggande propositionen har ock till behandling upptagits frågan

örn beredande av viss årlig ledighet åt häradsskrivarna (sid. 28—31), varom

förslag förelädes 1930 års riksdag. På vederbörande departementschefs hemställan

föreslog Kungl. Majit då riksdagen (prop. nr 206) att häradsskrivare

måtte tillsvidare, under vissa angivna förutsättningar, äga att utan kostnad

för statsverket årligen erhålla ledighet för enskilda angelägenheter under en

tid av 20 dagar intill det år, under vilket vederbörande uppnådde 40 år,

samt av 30 dagar för tid därefter, med rätt för honom att uppbära samtliga de

med tjänsten förenade inkomsterna med undantag för den del därav, vilken

enligt träffad överenskommelse skulle utgå till vikarien.

Propositionen blev av riksdagen avslagen (skrivelse nr 207/1930). I sin

1 Provision för debitering av väyskatt utgår enligt (lil § i väglagen efter samma grunder

som beträffande landstingsmedlen.

») Detta betyder i flera av de större fögderierna en inkomstminskning av över 5,000

kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 133.

skrivelse uttalade riksdagen, att redan den omständigheten att förslag till

ny lönereglering för häradsskrivarna inom en snar framtid syntes komma

att föreläggas riksdagen hade föranlett riksdagen att ställa sig avvisande

mot förslaget, enligt vilket en ny form av ledighet skulle införas för denna

befattningshavargrupp. Riksdagen uttalade även, att de till förmån för förslaget

åberopade billighetsskälen icke syntes vara alltför tungt vägande. I

detta hänseende framhöll riksdagen, att häradsskrivarna måste, åtminstone

i allmänhet, vid jämförelse med andra statstjänstemän genom sina sportelinkomster

anses intaga en relativt gynnsam ställning i avlöningshänseende

och att de syntes vara i tillfälle att så ordna sitt arbete, att de kunde utan

nämnvärd kostnad bereda sig mot semester svarande ledighet. Riksdagen

erinrade även örn att för häradsskrivarna icke förelåge skyldighet till sju

timmars daglig tjänstgöring å tjänsterummet.

I anledning av att liäradsskrivarnas löneförmåner nu upptagits till förnyad

prövning har styrelsen för Sveriges häradsshrii:arförerling i skrivelse

den 28 november 1932 anhållit, att jämväl ärendet om beredande av viss årlig

ledighet åt häradsskrivarna måtte samtidigt upptagas till förnyad behandling.

Departementschefen har i denna fråga anfört följande:

»Under förutsättning att de förslag rörande nedsättningar i olika avseenden

av liäradsskrivarnas extra ersättningar och provisioner, som av mig i

det föregående tillstyrkts, vinna riksdagens bifall, lärer det viktigaste skälet

för riksdagens avslag å 1930 års proposition örn semesterliknande ledighet

för häradsskrivarna hava upphört att äga giltighet. Med anledning av vad

riksdagen i övrigt åberopade till stöd för sitt avslagsbeslut ber jag att bär

fa anföra, dels att på sätt jag redan antytt frågan örn ny lönereglering för

häradsskrivarna sannolikt ännu icke på jämförelsevis lång tid torde kunna

upptagas till slutligt avgörande, dels ock att häradsskrivarna, som enligt sin

instruktion äro bundna vid två timmars daglig mottagning å tjänsterummet

och enligt gällande bestämmelser äro skyldiga att vid varje ledighet för

enskilda angelägenheter avstå samtliga med tjänsten förenade avlöningsförmåner

utom ortstillägg, för närvarande knappast äga möjlighet att förskaffa

sig en med semester jämförlig ledighet utan måste vid ledighet vidkännas

avsevärda ekonomiska uppoffringar.

Med hänsyn till det anförda anser jag, att häradsskrivarna — under förutsättning,

att förslagen till inkomstbeskärningar bifallas — nu böra berättigas

att på sätt förordades i 1930 års proposition utan kostnad för

statsverket erhålla viss årlig ledighet samt att denna förmån bör komma dem

till del från och med innevarande kalenderår. I fråga örn såväl ledighetens

längd som dess anordnande i övrigt ^ansluter jag mig helt till de synpunkter,

vilka enligt vad nyss sagts anfördes av departementschefen vid framläggandet

av 1930 års förslag. Rätten till ledigheten, vilken bör få åtnjutas av såväl

ordinarie som tillförordnade häradsskrivare, torde sålunda böra träda i kraft

snarast möjligt efter det riksdagens beslut anmälts för Kungl. Majit, och under

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 133.

9

år 1933 torde få uttagas liela lediglietstiden, oaktat de ifrågasatta reglerna icke

bliva gällande under liela året. Närmare bestämmelser i ämnet, bland annat

i syfte att förekomma godkännande av avtal om alltför lag ersättning mellan

häradsskrivaren oell vederbörande vikarie, lärer det böra ankomma på Kungl.

Maj:t att utfärda.»

Vid prövning av Kungl. Maj:ts i den föreliggande propositionen framlagda

förslag, i vad desamma ankomma på statsutskottets förberedande

handläggning, vill utskottet till en början erinra därom, att enligt riksdagens

förut fattade beslut i fråga örn Kungl. Maj:ts förslag till förordning

örn debitering och uppbörd av landstingsmedel häradsskrivarnas provisioner

för debitering och uppbörd av sagda medel skola reduceras i

större omfattning än Kungl. Majit föreslagit. I sin skrivelse nr 254 i anledning

av sagda proposition har riksdagen emellertid anfört, att riksdagens

ståndpunkttagande till nämnda förordning grundades uteslutande på uppfattningen

av vad det särskilda arbetet med landstingsmedlens debitering

och uppbörd krävde i skälig ersättning, alldeles oberoende av avlöningsspörsmålet

i övrigt.

Den granskning av häradsskrivarnas lönefråga, utskottet för sin del nu

haft att upptaga, har bibragt utskottet den uppfattningen, att en reducering

av häradsskrivarnas inkomster skäligen icke bör gå utöver vad Kungl. Majit

härutinnan ifrågasatt. Utskottet vill för sin del därför tillstyrka, att den

till häradsskrivarna nu utgående särskilda ersättningen för röstlängders

upprättande bibehålies. Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag i fråga

örn ersättning åt häradsskrivarna för pensionsförteckningars upprättande,

får utskottet sålunda förorda, att anslag till beredande av ersättning för

upprättande av röstlängder såsom hittills uppföres under andra huvudtiteln.

Anslaget torde böra bestämmas till enahanda belopp som det för innevarande

budgetår beviljade eller 65,000 kronor.

Yad angår frågan örn beredande av viss årlig ledighet åt häradsskrivarna,

har utskottet ansett, att vissa av de skäl för riksdagens avslag å 1930 års

proposition örn semesterliknande ledighet för häradsskrivarna numera icke

kunna med samma styrka åberopas. På grund härav och då Kungl. Majits

förslag i denna del med hänsyn till beskärningarna av häradsskrivarnas inkomster

synts utskottet skäligt och billigt samt sålunda ägnat att kunna

provisoriskt godtagas i avbidan på en kommande lönereglering för befattningshavarna

ifråga, får utskottet tillstyrka vad härutinnan föreslagits.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må

a) under andra huvudtiteln anvisa ett extra förslagsanslag

för beredande av särskild ersättning åt häradsskrivare för

röstlängders upprättande av 65,000 kronor;

b) under femte huvudtiteln anvisa ett extra förslagsanslag

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 133.

till ersättning till häradsskrivarna för pensionsförteckningar av

56,000 kronor; samt

c) medgiva, att häradsskrivare må tillsvidare, i enlighet

med de i statsrådsprotokollet angivna grunderna, äga att utan

kostnad för statsverket årligen erhålla ledighet för enskilda

angelägenheter under en tid av 20 dagar intill det år, under

vilket han uppnår 40 års ålder, samt av 30 dagar för tid därefter,

med rätt för honom att uppbära samtliga de med tjänsten

förenade inkomsterna med undantag för den del därav, vilken

enligt träffad överenskommelse skall utgå till vikarien.

Stockholm deli 16 juni 1933.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 132.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.