Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under andra huvudtiteln gjorda framställning angående anslag för uppläggande av nya fastig hetsböcker för landet.
1933-06-19 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1933:139, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under andra huvudtiteln gjorda framställning angående anslag för uppläggande av nya fastig hetsböcker för landet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 139,
3
Nr 139.
Ankom till riksdagens kansli den 19 juni 1933 kl. 11 f. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under andra huvudtiteln gjorda framställning
angående anslag för uppläggande av nya
fastig hetsböcker för landet.
(3:e avd.)
I den till riksdagen den 3 januari 1933 avlåtna propositionen (nr 1) angående
statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1933/1934 har Kungl.
Maj:t under andra huvudtiteln (punkt 22 av det vid propositionen fogade
statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden sagda dag) föreslagit
riksdagen att för uppläggande av nya fastighetsböcker för landet för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag å 100,000 kronor.
Enligt lagen den 3 juni 1932 (nr 169) om uppläggande av nya fastighetsböcker
för landet skola i samtliga domsagor — bortsett från Kopparbergs
län, där tills vidare anstånd medgivits — uppläggas nya fastighetsböcker.
Beträffande innebörden av denna reform och vikten av dess genomförande
torde få hänvisas till propositionen nr 108 till 1932 års riksdag (sid. 18
o. f., 70 o. f.) samt till första lagutskottets utlåtande nr 32 vid samma
riksdag.
I 1932 års statsverksproposition uttalades, att arbetet med uppläggande
av nya fastighetsböcker måste bedrivas på lång sikt och i övrigt anpassas
efter tillgången på medel och andra under olika tider växlande förhållanden.
Det anslag, som för ändamålet äskades av riksdagen för innevarande
budgetår, ansågs böra begränsas till vad som vore oundgängligen nödigt för
arbetets igångsättande och icke överstiga vad som redan då avsetts å gällande
riksstat för enahanda eller därmed sammanhängande ändamål. I anslutning
härtill beviljade riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag för innevarande
budgetår ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.
Kostnaderna för reformens genomförande komma under de närmaste åren
till väsentlig del att avse de nya böckernas anskaffande. Att märka är
dock, att jämväl kostnaden för särskilda, i lag föreskrivna undersökningar
å ort och ställe i samband med böckernas uppläggande skola gäldas av
förevarande anslag. Denna kostnad — resekostnads- och traktamentsersättning
åt domare, inställelsekostnad för enskilda personer samt ersättning
och arvode åt lantmätare — låter sig icke med tillförlitlighet på förhand
beriikna, men anledning finnes att antaga, att dylika undersökningar komma
4
Statsutekottets utlåtande Nr 139.
Utskottet.
att starkt belasta anslaget. En förhöjning av anslaget på denna grund har
därför synts påkallad men har likväl ej under nuvarande statsfinansiella
förhållanden ansetts böra ske.
Yid bestämmandet av anslagets storlek för nästkommande budgetår är
emellertid ytterligare en omständighet att beakta. I förenämnda proposition
nr 108, som i denna del godkändes av riksdagen, framhölls sålunda,
att den besparing, som vunnes genom den i propositionen jämväl föreslagna
förenklingen av expeditionssättet i inskrivningsärenden, borde komma statsverket
till godo såsom bidrag till de nya böckernas uppläggande. Den närmast
till hands liggande utvägen ansågs därvid vara, att lösen för expeditionerna
minskades med det belopp, som skäligen kunde anses motsvara
besparingen i arbetskostnad och skrivmaterial, under det att stämpeln underginge
motsvarande förhöjning. Departementschefen fann dock, att de lösenberättigade
såväl vid häradsrätt som rådhusrätt borde, intill dess närmare
erfarenhet vunnits rörande reformens verkningar, få behålla sin sportelinkomst
i huvudsak oavkortad. Då det vid sådant förhållande syntes rimlikt
att den arbetskraft i domsagorna, som genom inskrivningsväsendets
förenkling frigjordes, på häradshövdingarnas bekostnad ställdes till förfogande
för fastighetsböckernas uppläggande, blev ifrågavarande anslag för
innevarande budgetår ej beräknat till sådant belopp, att därmed även kunde
bekostas skrivhjälp vid böckernas uppläggande.
Såsom departementschefen under punkt 19 av andra huvudtiteln anfört,
har granskningsnämnden föreslagit, att viss del av den häradshövdingarna
och underdomstolarna i städerna tillkommande lösen i stället borde överföras
till statsverket i form av stämpelavgift. Härvid har departementschefen
— under erinran att det, på sätt nyss nämnts, vid inskrivningsreformens
behandling avsågs, att tillsvidare lantdomarna själva skulle vidkännas
kostnaden för skrivhjälp vid arbetet med uppläggande av nya fastighetsböcker
för landet —■ uttalat, att, under förutsättning att förevarande
anslag beräknades till sådant belopp att därmed även kunde bekostas nödig
skrivhjälp, hinder ej syntes föreligga mot att redan nu genom en åtgärd av
det slag, granskningsnämnden ifrågasatt, tillgodoföra statsverket den besparing
i arbetskostnad, inskrivningsreformen medfört.
Därest genomförandet av statsmakternas tidigare fattade beslut i fråga
örn inskrivningsväsendets reformering ej skall komma att otillbörligt eftersättas,
har departementschefen vid nyss angivna förhållanden funnit ofrånkomligt,
att till bekostande av skrivhjälp i domsagorna nu icke anslås ett
lägre belopp än 50,000 kronor, motsvarande en tredjedel av den kostnadsbesparing,
som tillgodoföres statsverket. Anslaget har sålunda ansetts böra
ökas med sagda belopp till 100,000 kronor.
Riksdagen har numera bifallit Kungl. Maj:ts i proposition nr 197 framlagda
förslag beträffande rubriken bevis i 3 § förordningen den 19 november
1914 (nr 383) angående stämpelavgiften.
Statsutskottets utlåtande Nr 139.
5
På grund härav och då utskottet icke haft något att erinra mot beräkningen
av förevarande anslag, får utskottet hemställa,
att riksdagen må för uppläggande av nya fastighetsböcker
för landet för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag
å 100,000 kronor.
Stockholm den 19 juni 1933.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 138.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1933:398 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under andra huvudtiteln gjorda framställning angående anslag för uppläggande av n a1 i texten