Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under andra huvudtiteln gjorda framställning angående anslag för uppläggande av nya fastig hetsböcker för landet.

1933-06-19 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1933:139, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under andra huvudtiteln gjorda framställning angående anslag för uppläggande av nya fastig hetsböcker för landet.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 139,

3

Nr 139.

Ankom till riksdagens kansli den 19 juni 1933 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under andra huvudtiteln gjorda framställning

angående anslag för uppläggande av nya

fastig hetsböcker för landet.

(3:e avd.)

I den till riksdagen den 3 januari 1933 avlåtna propositionen (nr 1) angående

statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1933/1934 har Kungl.

Maj:t under andra huvudtiteln (punkt 22 av det vid propositionen fogade

statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden sagda dag) föreslagit

riksdagen att för uppläggande av nya fastighetsböcker för landet för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag å 100,000 kronor.

Enligt lagen den 3 juni 1932 (nr 169) om uppläggande av nya fastighetsböcker

för landet skola i samtliga domsagor — bortsett från Kopparbergs

län, där tills vidare anstånd medgivits — uppläggas nya fastighetsböcker.

Beträffande innebörden av denna reform och vikten av dess genomförande

torde få hänvisas till propositionen nr 108 till 1932 års riksdag (sid. 18

o. f., 70 o. f.) samt till första lagutskottets utlåtande nr 32 vid samma

riksdag.

I 1932 års statsverksproposition uttalades, att arbetet med uppläggande

av nya fastighetsböcker måste bedrivas på lång sikt och i övrigt anpassas

efter tillgången på medel och andra under olika tider växlande förhållanden.

Det anslag, som för ändamålet äskades av riksdagen för innevarande

budgetår, ansågs böra begränsas till vad som vore oundgängligen nödigt för

arbetets igångsättande och icke överstiga vad som redan då avsetts å gällande

riksstat för enahanda eller därmed sammanhängande ändamål. I anslutning

härtill beviljade riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag för innevarande

budgetår ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

Kostnaderna för reformens genomförande komma under de närmaste åren

till väsentlig del att avse de nya böckernas anskaffande. Att märka är

dock, att jämväl kostnaden för särskilda, i lag föreskrivna undersökningar

å ort och ställe i samband med böckernas uppläggande skola gäldas av

förevarande anslag. Denna kostnad — resekostnads- och traktamentsersättning

åt domare, inställelsekostnad för enskilda personer samt ersättning

och arvode åt lantmätare — låter sig icke med tillförlitlighet på förhand

beriikna, men anledning finnes att antaga, att dylika undersökningar komma

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutekottets utlåtande Nr 139.

Utskottet.

att starkt belasta anslaget. En förhöjning av anslaget på denna grund har

därför synts påkallad men har likväl ej under nuvarande statsfinansiella

förhållanden ansetts böra ske.

Yid bestämmandet av anslagets storlek för nästkommande budgetår är

emellertid ytterligare en omständighet att beakta. I förenämnda proposition

nr 108, som i denna del godkändes av riksdagen, framhölls sålunda,

att den besparing, som vunnes genom den i propositionen jämväl föreslagna

förenklingen av expeditionssättet i inskrivningsärenden, borde komma statsverket

till godo såsom bidrag till de nya böckernas uppläggande. Den närmast

till hands liggande utvägen ansågs därvid vara, att lösen för expeditionerna

minskades med det belopp, som skäligen kunde anses motsvara

besparingen i arbetskostnad och skrivmaterial, under det att stämpeln underginge

motsvarande förhöjning. Departementschefen fann dock, att de lösenberättigade

såväl vid häradsrätt som rådhusrätt borde, intill dess närmare

erfarenhet vunnits rörande reformens verkningar, få behålla sin sportelinkomst

i huvudsak oavkortad. Då det vid sådant förhållande syntes rimlikt

att den arbetskraft i domsagorna, som genom inskrivningsväsendets

förenkling frigjordes, på häradshövdingarnas bekostnad ställdes till förfogande

för fastighetsböckernas uppläggande, blev ifrågavarande anslag för

innevarande budgetår ej beräknat till sådant belopp, att därmed även kunde

bekostas skrivhjälp vid böckernas uppläggande.

Såsom departementschefen under punkt 19 av andra huvudtiteln anfört,

har granskningsnämnden föreslagit, att viss del av den häradshövdingarna

och underdomstolarna i städerna tillkommande lösen i stället borde överföras

till statsverket i form av stämpelavgift. Härvid har departementschefen

— under erinran att det, på sätt nyss nämnts, vid inskrivningsreformens

behandling avsågs, att tillsvidare lantdomarna själva skulle vidkännas

kostnaden för skrivhjälp vid arbetet med uppläggande av nya fastighetsböcker

för landet —■ uttalat, att, under förutsättning att förevarande

anslag beräknades till sådant belopp att därmed även kunde bekostas nödig

skrivhjälp, hinder ej syntes föreligga mot att redan nu genom en åtgärd av

det slag, granskningsnämnden ifrågasatt, tillgodoföra statsverket den besparing

i arbetskostnad, inskrivningsreformen medfört.

Därest genomförandet av statsmakternas tidigare fattade beslut i fråga

örn inskrivningsväsendets reformering ej skall komma att otillbörligt eftersättas,

har departementschefen vid nyss angivna förhållanden funnit ofrånkomligt,

att till bekostande av skrivhjälp i domsagorna nu icke anslås ett

lägre belopp än 50,000 kronor, motsvarande en tredjedel av den kostnadsbesparing,

som tillgodoföres statsverket. Anslaget har sålunda ansetts böra

ökas med sagda belopp till 100,000 kronor.

Riksdagen har numera bifallit Kungl. Maj:ts i proposition nr 197 framlagda

förslag beträffande rubriken bevis i 3 § förordningen den 19 november

1914 (nr 383) angående stämpelavgiften.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 139.

5

På grund härav och då utskottet icke haft något att erinra mot beräkningen

av förevarande anslag, får utskottet hemställa,

att riksdagen må för uppläggande av nya fastighetsböcker

för landet för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag

å 100,000 kronor.

Stockholm den 19 juni 1933.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 138.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1933:398 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under andra huvudtiteln gjorda framställning angående anslag för uppläggande av n a1 i texten