Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition angående nedläggande av Svartälvs järnväg m. in. jämte en i ämnet vädd motion.

1933-03-28 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1933:43, Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition angående nedläggande av Svartälvs järnväg m. in. jämte en i ämnet vädd motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 43.

1

Nr 43.

Ankom till riksdagens kansli den 28 mars 1933 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition angående

nedläggande av Svartälvs järnväg m. in.

jämte en i ämnet vädd motion.

(4:e avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 20 januari 1933 dagtecknad proposition,

nr 55, Ilar Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva, att Svartälvs järnväg må nedläggas samt till bananläggningen

hörande mark och övriga tillgångar försäljas eller, på sätt departementschefen

föreslagit, disponeras för vägändamål.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet förehaft

en inom första kammaren av herr 0. H. Akerberg väckt motion, nr 236,

däri hemställts, att riksdagen till beslutet örn Svartälvsbanans nedläggande

måtte foga det villkoret, att nedläggandet skall ske först när de vägar, som

befolkningen efter järnvägens nedläggande är hänvisad till, försatts i ett

under alla delar av året brukbart skick.

Svartälvs järnväg omfattar sträckan mellan Kortfors å Nora Bergslags järnväg

och Grythyttehed å Bergslagernas järnväg. Svartälvs järnväg, som är

smalspårig, har en längd av 38 km.

Sedan Svartälvs järnvägsaktiebolag år 1909 blivit försatt i konkurs, nödgades

fullmäktige i riksgäldskontoret å exekutiv auktion den 23 mars 1910

inropa järnvägen med rullande materiel m. m. för statsverkets räkning.

Genom brev den 29 april 1910 uppdrog Kungl. Majit åt järnvägsstyrelsen

att tills vidare från och med den 1 maj samma år förvalta järnvägen på

enklaste och billigaste sätt utan ändring i den vid järnvägen anställda personalens

ställning samt med tillämpande av dittills för järnvägen gällande taxor

och reglementen.

I skrivelse den 23 november 1932 har järnvägsstyrelsen gjort framställning

örn nedläggande av ifrågavarande järnväg.

Till stöd härför har styrelsen anfört att större delen av den trafik, som

Svartälvs järnväg tidigare hade att besörja, numera övergått till andra transportmedel

(landsvägar och flottleder), i den mån den icke på grund av

minskad bruksrörelse helt bortfallit. Järnvägens affärsresultat hade därigenom

så försämrats, att inkomsterna numera icke täckte mer än ungefär

hälften av utgifterna. Järnvägsstyrelsen har vidare meddelat, att styrelsen

förhandlat med angränsande järnvägar, Nora Bergslags och Bergslagernas,

örn järnvägens försäljning till dem, helt eller delvis. Liknande

förhandlingar hade även förts med Hällefors bruks aktiebolag och Carls
ll>hani/

till riksdagens protokoll 1333. 6 sami. Nr 43—44. 048 33 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 43.

dahls aktiebolag. Samtliga nu nämnda intressenter hade emellertid antingen

helt avböjt ett sådant förvärv eller också avgivit underhandsbud, vilka såsom

understigande motsvarande beräknade realisationsvärden icke kunde av

järnvägsstyrelsen förordas till antagande.

Länsstyrelsen i Örebro län har till järnvägsstyrelsen avgivit yttrande i

ärendet och därvid meddelat, att befolkningen i orten ävensom trafikanter

samt övriga, vilkas intresse kunde av frågan beröras, lämnats tillfälle att

yttra sig i ärendet samt att därjämte den 28 maj 1932 sammanträde hållits

med ombud för större trafikanter och anslutande järnvägar ävensom vederbörande

vägstyrelser.

Länsstyrelsen har för egen del anfört i huvudsak följande:

Befolkningen i den trakt av länet, där Svartälvs järnväg framgår, vore i

fråga örn vägförbindelser illa tillgodosedd. I Svartälvsdalen mellan Grythyttehed

och Kortfors funnes för närvarande icke någon allmän väg, och de

enskilda vägarna vore av mycket dålig beskaffenhet. Härav följde, att järnvägen

även med den inskränkta trafik, som därå under senare år upprätthållits,

för befolkningen vöre av betydelse och att järnvägsdriftens upphörande

måste innebära en icke ringa olägenhet.

I händelse av järnvägens nedläggande måste ortens kommunikationsbehov

på annat sätt tillgodoses. Länsstyrelsen hade låtit verkställa undersökning

härom samt för ändamålet funnit erforderligt, att de nuvarande enskilda

utfartsvägarna Ekestorp—Kråkviken å (landsvägen Nora—Grythyttehed)

samt Rockesholm—Stadra (vid samma landsväg) iordningställdes och att därjämte

förbättrad vägfcrbindelse, till större delen lämpligen med utnyttjande

av den nuvarande järnvägsbanken, anordnades mellan Ekestorp ooch Rockesholm.

På föranstaltande av länsstyrelsen hade civilingenjören Å. Blomberg

i Hällefors uppgjort summariska planer med kostnadsförslag till dessa vägarbeten,

vilka sammanlagt beräknats draga en kostnad av omkring 380,000

kronor. De nya eller ombyggda vägarna skulle fortfarande bliva av enskild

natur, men dock sådana, att de motsvarade trafikens behov.

Under förutsättning att nödiga vägförbindelser bleve anordnade i huvudsaklig

överensstämmelse med de föreliggande förslagen, hade länsstyrelsen

intet att erinra mot nedläggande av järnvägsdriften å Svartälvs järnväg.

I ärendet hava utlåtanden avgivits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

statens arbetslöshetskommission, domänstyrelsen och riksräkenskapsverket.

Järnvägsstyrelsen har vidare gjort två framställningar i fråga örn den vid

Svartälvs järnväg anställda personalen, vilken på grund av de särskilda förvaltningsförliållandena

icke tillhör statens järnvägars personal. Över dessa

framställningar har kommunikationsverkens lönenämnd yttrat sig.

Departementschefen har anfört, att ehuru rådande ekonomiska förhållanden

givetvis bidragit till den under de senaste åren inträdda ytterligare minskningen

av trafiken, denna minskning dock på grund av övergång till andra

trafikmedel syntes till största delen bliva beståndande. Det syntes därför

uppenbart, att tillräckliga skäl saknades för bibehållande av järnvägslinjen.

För traktens behov lämpade samfärdsmedel — det gällde här en befolkning,

av uppgifter i handlingarna att döma uppgående till ett antal av omkring

700 — syntes kunna, i den mån så befunnes erforderligt, åstadkommas genom

förbättrade vägförbindelser. För möjliggörande av ett med hänsyn till anspråken

på statsmedel erforderligt, mera ingående bedömande av vägbeliovet

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 43.

3

och lämpligaste sättet att tillgodose detsamma syntes dock den härutinnan

föreliggande utredningen böra kompletteras. Yad beträffade finansieringen

av sådana eventuella vägarbeten, till vilka bidrag av statsmedel kunde komma

att utgå, borde, i enlighet med riksräkenskapsverkets uttalade uppfattning,

vid järnvägens försäljning inflytande medel icke komma till användning för

ändamålet.

Med tillstyrkande, att trafiken å Svartälvs järnväg vid lämplig tidpunkt

nedlägges, har departementschefen vidare anfört följande:

»Efter trafikens nedläggande torde till bananläggningen hörande mark och

övriga tillgångar få försäljas, vartill riksdagens medgivande nu torde böra

inhämtas. Därest någon del av den till järnvägen hörande marken skulle

erfordras till väganläggning för domänverkets räkning, torde vad för sådant

ändamål behöves få avgiftsfritt överlåtas till nämnda verk. Innan försäljning

av övrig mark sker, torde ock böra tillses, i vad mån densamma lämpligen

kan nyttiggöras för vägändamål. Aven för sådant fall torde Kungl. Majit böra

äga frihet att, där så av omständigheterna påkallas, upplåta järnvägens mark

utan ersättning. I nu berörda hänseenden torde järnvägsstyrelsen böra hos

Kungl. Majit göra eventuellt erforderlig framställning.»

I anslutning till den i ämnet väckta motionen förutsätter utskottet, att

åtgärder vidtagas för att ortsbefolkningens trafikbehov må i nödig och lämplig

utsträckning tillgodoses.

I övrigt har Kungl. Majits förevarande förslag ej givit utskottet anledning

till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må medgiva, att Svartälvs järnväg må nedläggas

samt till bananläggningen hörande mark och övriga

tillgångar försäljas eller, på sätt departementschefen i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden den 20 januari 1933

föreslagit, disponeras för vägändamål;

b) att herr Åkerbergs motion I: 236 må anses besvarad med

vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 28 mars 1933.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KV ADHELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Widell, Bergqvist,

Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Oscar Olsson, Carlsson i Gävle, Ernfors,

Bergström, Nilsson i Fredriksfält och Björck samt

från andra kammaren: herrar Holmgren, Jansson i Falun, Strindlund,

Persson i Fritorp, Jeppsson, Andersson i Höör, Persson i Falla, Svensson i Grönvik,

Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Högström och Isacson.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1933:146 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående nedläggande av Svartälvs järnväg m. to. jämte en i ämnet väckt motion. a1 i texten