Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1933!1934 av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet.

1933-03-07 · 60 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 55 av 60 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1933:5, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1933!1934 av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

1

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 7 mars 1933 kl. 3 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1933!1934

av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel,

innefattande anslagen till socialdepartementet.

(3:e avel.)

Departementet.

l:o) Departementschefen. I den till riksdagen den 3 januari 1933 avlåtna

propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret

1933/1934 har Kungl. Maj:t i avseende å femte huvudtiteln, innefattande

anslagen till socialdepartementet, upptagit ordinarie anslaget till departementschefen

med oförändrat belopp, 24,000 kronor.

I en inom andra kammaren av herr K. Kilbom m.fl. väckt motion, (nr 15),

har påyrkats viss nedsättning i statsrådens avlöningar.

Beträffande detta ärende avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande;

vilket härmed

anmäles.

2:o) Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli. Kungl. Majit

har föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid statsverkspropositionen fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över socialärenden den 3 januari 1933, sid.

8—10) att

dels godkänna ett av departementschefen förordat förslag till ordinarie

avlöningsstat för socialdepartementet, att tillämpas från och med budgetåret

1933/1934;

dels och nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning

av Kungl. Majits kansli, nu 247,800 kronor, med 10,500 kronor till

237,300 kronor.

I gällande riksstat fördelar sig förevarande anslag, 247,800 kronor, med

240,100 kronor på departementets ordinarie avlöningsstat och med 7,700

kronor på dess övergångsstat.

Enligt det nu framlagda förslaget skulle den i ordinarie avlöningsstaten

ingående posten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.

nedsättas med 6,000 kronor och posten till ersättning till sakkunniga biträden

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 5. tu 83 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Vt skottet.

åt statens inspektör för fattigvård och barnavård reduceras nied 4,500 kronor

Övergångsstaten skulle bibehållas oförändrad.

Yad Kungl. Majit under förevarande punkt föreslagit, har utskottet funnit

sig böra tillstyrka. I fråga om det av departementschefen förordade anståndet

med prövningen av ett i särskilt betänkande framlagt förslag rörande

överflyttning från departementet till socialstyrelsen av statens fattigvårdsoch

barnavårdsinspektion ävensom av den centrala handläggningen i övrigt

av fattigvårds- och barnavårdsärenden vill utskottet framhålla önskvärdheten

av att berörda prövning, så snart ske kan, fullföljes och att förslag i ämnet

därefter förelägges riksdagen.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må

a) godkänna följande ordinarie avlöningsstat för socialdepartementet,

att tillämpas från och med budgetåret 1933/1934:

Ordinarie avlöningsstat. Kronor

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag...... 175,200

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag................................................................. 52,900

Ersättning till sakkunniga biträden åt statens inspektör

för fattigvård och barnavård...................................... 1,500

Summa kronor 229,600;

samt

b) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till departementets

avdelning av Kungl. Maf.ts kansli, nu 247,800 kronor, med

10,500 kronor till 237,300 kronor.

3:o) Förstärkning av arbetskrafterna å departementets avdelning av

Kungl. Maj:ts kansli. På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

(punkt 2, sid. 10), hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till förstärkning av arbetskrafterna å departementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett extra anslag av 10,020 kronor.

Sociala verk och inrättningar.

4:o) Socialstyrelsen. Socialstyrelsens verksamhet. Beträffande Kungl.

Maj:ts förslag angående anslag till socialstyrelsen och till socialstyrelsens

verksamhet (punkterna 3 och 4, sid. 11 och 12) avgiver utskottet framdeles

under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

3

5:o) Allmän levnadskostnadsundersökning. Kungl. Maj:t Ilar föreslagit

riksdagen (punkt 5, sid. 12 och 13) att till allmän levnadskostnadsundersökning

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 20,000

kronor.

För innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål anvisats ett extra

reservationsanslag å 15,000 kronor. Av nämnda anslag och det nu begärda,

tillhopa 35,000 kronor, har beräknats att utbetala omkring 30,000 kronor i

utlovad ersättning till bokförare och att använda återstoden till bearbetning

inom socialstyrelsen av inkommande material.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må till allmän levnadskostnadsundersökning för

budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av

20,000 kronor.

6:o) Förlikningsman för medling i arbetstvister m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, sid. 13 och 14) och under erinran, att anslaget

för innevarande budgetår utgår med 85,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till förlikning smän för medling i arbetstvister

m. m. för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag

av 75,000 kronor.

7:o) Arbetsdomstolen. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 7, sid. 14—18) och under erinran örn vad utskottet i sitt utlåtande

nr 18 anfört angående redovisning å riksstaten av anslagen till

expenser och tryckningskostnader, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till arbetsdomstolen för budgetåret 1933/1934

anvisa ett extra förslagsanslag av 70,000 kronor.

8:o) Offentliga arbetsförmedlingen i riket m. m. Bekämpande av arbetslösheten.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till offentliga

arbetsförmedlingen i riket m. m. och till bekämpande av arbetslösheten

(punkterna 8 och 9, sid. 20—22) avgiver utskottet framdeles under riksdagen

utlåtanden; vilket härmed

anmäles.

9:o) Yrkesinspektionen. Yrkesinspektionens verksamhet. På grund av

vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkterna 10 och 11, sid. 22—25) och

under erinran örn vad utskottet i sitt utlåtande nr 18 anfört i fråga örn

redovisningen å riksstaten av anslagen till expenser och tryckningskostnader,

får utskottet hemställa,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för yrkesinspektionen att tillämpas

från oell med budgetåret 1933/1934:

Stat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ... 282,400

Yikariatsersättningar, förslagsanslag ........................... 2,000

Summa kronor 284,400;

b) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till yrkesinspektionen,

nu 301,500 kronor, med 17,100 kronor till 284,400 kronor;

samt

c) till yrkesinspektionens verksamhet för budgetåret 1933/1934

anvisa ett extra förslagsanslag av 186,000 kronor.

10:o) Föreningen för arbetarskydd. I överensstämmelse med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 12, sid. 25 och 26) och under erinran, att ifrågavarande

förening för innevarande budgetår åtnjuter ett statsbidrag av 5,000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till föreningen för arbetarskydd för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.

Illo) Arbetsrådet. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag

(punkt. 13, sid. 26—28) och under erinran, att ifrågavarande anslag för innevarande

budgetår uppgår till 56,300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till arbetsrådet för budgetåret 1933/1934

anvisa ett extra förslagsanslag av 44,300 kronor.

12:o) Upplysningsverksamhet i emigrationsfrågor. Utskottet, som funnit

sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag under punkt 14 (sid. 28—

31), hemställer, under erinran att anslag till ifrågavarande ändamål beviljats

med 5,000 kronor för innevarande budgetår,

att riksdagen må till upplysningsverksamhet i emigrationsfrågor

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor.

13:o) Bidrag till arbetsledarekurser. I två likalydande motioner, väckta,

den ena, nr 58, inom första kammaren av herr A. Nylander m. fl. och den

andra, nr 122, inom andra kammaren av herr E. Åqvist m. fl., har hemställts,

att riksdagen måtte besluta att till bidrag till arbetsledarekurser för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra anslag av 15,000 kronor att utgå efter de

grunder, som angivits i en av Sveriges Industriförbunds Arbetsledareinstitut

hos Kungl. Maj:t gjord framställning och som tillstyrkts av samtliga över

framställningen hörda myndigheter.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

0

I årets statsverksproposition (5:e huvudtiteln punkt 12) beröres en framställning

från Sveriges industriförbunds arbetsledareinstitut om fortsatt anslag

av 15,000 kronor till bidrag till arbetsledarekurser, vilket departementschefen

— »oaktat den betydelse i olika avseenden, som dessa kurser otvivelaktigt

äga, med hänsyn till nödvändigheten att för närvarande i görligaste

mån begränsa statsutgifter av förevarande slag» — finner böra tillfälligt indragas.

För vart och ett av budgetåren 1931/1932 och 1932/1933 har riksdagen anvisat

ett extra anslag av 15,000 kronor såsom bidrag till dessa kurser. I statsverkspropositionen

för år 1932 begärdes endast 10,000 kronor, vilket belopp

emellertid på grund av motioner väckta, i första kammaren av herr K. A. S.

Nylander och i andra kammaren av herr Edv. Johanson, Stockholm, med hänsyn

till den allmänna betydelse dessa kurser ansågos äga, av riksdagen höjdes

till 15,000 kronor.

Granskningsnämnden har funnit sig böra föreslå, att anslaget för budgetåret

1933/1934 nedsättes till 10,000 kronor.

Såväl över den gjorda framställningen som över granskningsnämndens

förslag hava utlåtanden avgivits av kungl, skolöverstyrelsen, kungl, socialstyrelsen

och kungl, statskontoret.

Kungl, skolöverstyrelsen anser sig med nöje kunna »vitsorda att de förhoppningar,

som från början ställdes på arbetsledareinstitutets verksamhet,

till fullo infriats. Såsom av de av institutets styrelse avlämnade redogörelserna

framgår och skolöverstyrelsen vid upprepade inspektionsbesök konstaterat,

hava samtliga kurser varit väl besökta och undervisningen har bedrivits

på ett i allo tillfredsställande sätt. De allra flesta av kursdeltagarna ha

innehaft arbetsledareställning eller av vederbörande arbetsgivare varit rekommenderade

till sådan. I betraktande av det stora antal arbetsledareplatser,

som förekomma inom den industriella verksamhetens många områden,

och det uppenbara behovet av särskild utbildning för dessa platsers

innehavare, anser skolöverstyrelsen synnerligen angeläget, att den utbildningsmöjlighet,

arbetsledareinstitutet erbjuder, alltjämt upprätthålles. Betydelsen

härav synes vara så mycket större under den nuvarande industriella

krisen, som just denna tvingar till många åtgärder, vilka ställa alldeles särskilda

anspråk på arbetsledarnas insikter och förmåga av anpassning efter

omständigheternas krav.» På grund av det anförda tillstyrker skolöverstyrelsen

livligt ett statsanslag av 15,000 kronor.

Kungl, socialstyrelsen anför bl. a. att »erfarenheterna av den hittills bedrivna

verksamheten torde få anses hava varit gynnsamma; samtliga anordnade

kurser hava varit väl besökta, och undervisningen har bedrivits på ett i

allo tillfredsställande sätt». Socialstyrelsen framhåller vidare att »betydelsen

för det allmänna av att institutets verksamhet upprätthålles torde få anses

uppenbar. Även örn på sätt granskningsnämnden föreslagit anslaget nu nedsättes

med en tredjedel, torde visserligen kunna förmodas, att utvägar skola

kunna utfinnas för verksamhetens upprätthållande, men synes sannolikt, att

därav skulle föranledas viss begränsning av densamma. Enligt upprättad

inkomst- och utgiftsstat för verksamhetsåret 1933/1934 skulle det sökta statsunderstödet

förslå till täckande av endast cirka en tredjedel av utgifterna för

institutet, medan övriga utgifter äro avsedda att bestridas med anlitande av

kursavgifter och bidrag från enskilt håll, främst från Sveriges industriförbund.

Med hänsyn tagen till det sammanhang, vari ifrågavarande verksamhet

tillkommit, och till den uppenbara betydelsen ur allmän synpunkt av

densamma synes det knappast rimligt, att staten nu minskar sitt stöd och

överlåter åt de enskilda bidragsgivarna att bestrida än ytterligare andelar av

utgifterna för den allmännyttiga verksamheten.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Härtill kommer, att ifrågavarande verksamhet under nuvarande tid av depression

inom industrien lärer hava vunnit ökad aktualitet. I sakens natur

ligger nämligen, att under perioder av ringa arbetstillgång det skall ej blott

befinnas lättare för industriföretagen att kunna bereda personal i arbetsledareställning

erforderlig ledighet för deltagande i institutets kurser utan

även göra sig gällande en stegrad tendens hos sådana personer att stärka

sin kompetens. Styrelsen föreställer sig för övrigt, att en tillfällig permittering

ej behöver utgöra hinder för att en person, som eljest intager arbetsledareställning

eller befinnes lämplig härför, i förevarande sammanhang järnställes

med andra i liknande ställning omedelbart sysselsatta. Ur dessa

synpunkter framstår såsom önskvärt, att nu gällande avgifter för kursdeltagare

måtte kunna bibehållas eller något jämkas nedåt samt att möjligheter

måtte kunna beredas institutet att i minst samma utsträckning, som redan

lärer hava skett, medgiva nedsättning i eller befrielse från de föreskrivna

kursavgifterna i fall, där verkliga skäl därtill föreligga.» Socialstyrelsen avslutar

sitt utlåtande med att »livligt förorda bifall till förevarande ansökan».

Kungl, statskontoret anser sig av statsfinansiella skäl böra uttala önskvärdheten

av att granskningsnämndens förslag angående bidragets storlek vinner

beaktande.

Till en början vilja vi erinra örn att arbetsledareinstitutet tillkommit på

initiativ av den s. k. arbetsfredsdelegationen, som i en skrivelse av september

1929 uppmanade industriförbundet att taga under övervägande frågan

örn upprättandet av ett särskilt arbetsledareinstitut. Därvid framhöll delegationen

beträffande kostnaden för en sådan utbiklningsanstalt, att anslag

syntes kunna påräknas av statsmedel. Med anledning härav igångsattes

dylik utbildningsverksamhet och har därefter bedrivits på ett från olika håll

lovordat sätt.

Behovet av nu ifrågavarande utbildning kan icke under rådande förhållanden

anses hava minskats utan snarare stegrats. För en hel del äldre arbetsledare

är en lågkonjunktur som denna med betydligt minskad sysselsättning

snart sagt det enda tillfälle, då de kunna göra sig lediga från sin dagliga

sysselsättning för att komplettera sitt kunskapsförråd och informeras örn

de högst väsentligt förändrade förutsättningar och krav, som under nyindustriella

förhållanden äro förenade med arbetsledareställningen. Så snart

brådska åter inträder ha dessa i regel väsentligt minskad möjlighet att göra

sig lediga.

Beträffande yngre arbetsledare och aspiranter till dylika befattningar är

det allmänt bekant att många utav dem f. n. äro för längre eller kortare tid

permitterade, och enligt uppgift från institutets ledning använda dessa i viss

utsträckning den lediga tiden för utbildning vid arbetsledareinstitutets kurser.

Sålunda lärer vid de under innevarande budgetår hållna eller pågående kurserna

23 % av kursdeltagarna hava varit mer eller mindre tillfälligt utan anställning

men i övrigt väl meriterade. För dessa deltagare Ilar halv eller

fullständig befrielse från kursavgift tillämpats.

Att kurserna fylla ett verkligt behov har från de mest skilda håll omvittnats.

Detta bestyrkes även därav av samtliga kurser varit väl besatta,

en del t. o. m. övertecknade. Sålunda har till kurserna under innevarande

budgetår endast 89 % av de anmälda kunnat beredas plats, trots att antalet

kursdeltagare i genomsnitt per kurs uppgått till 28 mot 20 st. enligt beräkningar

vid kursplanens uppgörande. Till nu begynnande kurs äro 28 anmälda,

varav 12 f. n. sakna anställning.

Det bör vidare påpekas, att denna kursverksamhet enligt den uppgjorda

inkomst- och utgiftsstaten endast till c:a ‘/3 bekostas av allmänna medel

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

7

Resterande belopp bestridas med anlitande av kursavgifter oell bidrag från

enskilda indnstriorganisationer. Det kan knappast anses rimligt att staten

nu undandrager sitt stöd och överlåter åt de enskilda bidragsgivarna att bestrida

hela kostnaden för denna aven ur det allmännas synpunkt betydelsefulla

verksamhet. Det vore säkerligen till obotlig skada örn verksamheten

på grund härav skulle tvingas att upphöra. Statsbidraget har stor betydelse

även ur den synpunkten att arbetsledarekurserna därigenom få karaktären

av statsunderstödd och statskontrollerad verksamhet. Likaså Ilar statsbidraget

sin betydelse därutinnan att de nu tillämpade kursavgifterna ej

behöva höjas, utan fastmera nedsättning därav även i fortsättningen möjliggöres,

såsom enligt uppgift kunnat ske under innevarande budgetår.

För vartdera av budgetåren 1931/1932 och 1932/1933 har riksdagen anvisat

ett extra anslag av 15,000 kronor till bidrag till arbetsledarekurser.

Såsom i förevarande motioner erinrats, har Sveriges industriförbunds arbetsledareinstitut

i skrivelse till Kungl. Majit hemställt örn enahanda anslag

för nästkommande budgetår. Sedan granskningsnämnden föreslagit en nedsättning

av anslaget för budgetåret 1933/1934 till 10,000 kronor, hava skolöverstyrelsen,

socialstyrelsen och statskontoret avgivit särskilda utlåtanden

i ärendet. Skolöverstyrelsen och socialstyrelsen hava därvid på skäl, som

i motionerna angivits, tillstyrkt bifall till institutets framställning, under

det att statskontoret uttalat önskvärdheten av att granskningsnämndens

förslag härutinnan må vinna beaktande. Kungl. Majit har emellertid med

hänsyn till det statsfinansiella läget ansett en tillfällig indragning av statsbidraget

påkallad.

Ehuru utskottet givetvis inser nödvändigheten av att statens utgifter

under nuvarande förhållanden så långt möjligt är begränsas, har utskottet

dock, med hänsyn till den stora betydelse ifrågavarande kursverksamhet ur

skilda synpunkter måste anses äga — vilket ock bekräftats av departementschefen

— funnit en indragning av statsbidraget — även örn denna indragning

betecknas såsom tillfällig — icke kunna av utskottet förordas. Behovet

av ifrågavarande kurser har från skilda håll omvittnats, och verksamheten

synes mer och mer vinna aktualitet. Såsom motionärerna framliallit,

synes det ej heller vara rimligt, att staten, sedan den börjat att understödja

kurserna, nu skulle tillfälligtvis undandraga sig att lämna bidrag till dessa

och helt överlåta kostnaderna åt de enskilda bidragsgivarna. Utskottet vill

sålunda föreslå, att staten även för nästkommande budgetår lämnar bidrag

för berörda ändamål, varvid dock utskottet i betraktande av den statsfinansiella

situationen anser sig böra förorda, att statsbidraget begränsas till

10,000 kronor eller det belopp, granskningsnämnden föreslagit. Det torde

få ankomma på Kungl. Majit att utfärda de närmare bestämmelserna och

villkoren för statsbidragets åtnjutande under nästkommande budgetår.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i anledning av herr Nylanders m. fl. och

herr Åqvists m. fl. ovanberörda motioner, 1:58 och II: 122,

till bidrag för arbetsledarelmrser för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett extra anslag av 10,000 kronor.

Vtskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

14:o) Riksförsäkringsanstalten. Riksförsäkringsanstaltens verksamhet.

Beträffande Kungl. Majits förslag angående anslag till riksförsäkringsanstalten

och till riksförsäkringsanstaltens verksamhet (punkterna 15 och 16, sid.

32 och 33) avgiver utskottet framdeles under riksdagen utlåtande; vilket

härmed

anmäles.

15:o) Försäkringsrådet. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 17,

sid. 33 och 34), vilket i förhållande till gällande stat för försäkringsrådet

innebär den förändringen, att partsrepresentanternas arvoden nedsatts från

4,000 kronor till 3,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för försäkringsrådet att tillämpas

från och med budgetåret 1933/1934:

Stat. Kronor

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag..... 65,600

Yikariatsersättningar, förslagsanslag............................... 2,000

Arvode ä 3,500 kronor till en var av två representanter

för arbetsgivare och två representanter förarbetare .. 14,000

Summa kronor 81,600;

samt

b) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till försäkringsrådet,

nu 83,600 kronor, med 2,000 kronor till 81,600 kronor.

16:o) Försäkringsrådets verksamhet. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 18, sid. 34—38) att till försäkringsrådets verksamhet för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 68,000 kronor.

Bet extra förslagsanslaget till försäkringsrådets verksamhet är för löpande

budgetår upptaget till 62,800 kronor. Genom beslut den 22 juni 1932 har

Kungl. Majit fastställt följande stat för användningen av anslaget:

Avlöningar och vikariatsersättningar

till icke-ordinarie befattningshavare

.................... 36,200

Ersättningar till sakkunniga,

arvoden till suppleanter för

ledamöter, som representera

arbetsgivarna eller arbetarna,

m. m..................................... 17,500

Resekostnads- och traktaments
ersättningar

........................... 400

Kostnad för uppvärmning, belysning

och städning, tryckningskostnader

samt kostnader

för prenumeration å tidskrifter,

för inköp av böcker,

för anskaffning och underhåll

av inventarier m. m............. 8,700

Summa kronor 62,800

Enligt Kungl. Majits nu förevarande förslag skulle å ena sidan anslagsposten

till avlöningar och vikariatsersättningar till icke-ordinarie befattnings
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

9

havare ökas med 7,700 kronor och å andra sidan anslagsposten till ersättningar

till sakkunniga m. m. nedsättas till 15,500 kronor samt anslagsposten

till kostnad för uppvärmning m. m. upptagas till 8,200 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må till för säkring srådets verksamhet för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 68,000 kronor.

17:o) Kostnader enligt 19 § i lagen om försäkring för olycksfall i arbete

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts, på riksförsäkringsanstaltens beräkningar

grundade förslag (punkt 19, sid. 38—40) hemställer utskottet,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

kostnader enligt 19 § i lagen om försäkring för olycksfall i arbete

m. m., nu 330,000 kronor, med 170,000 kronor till 500,000

kronor.

18:o) Statens bidrag till fiskares försäkring. Med tillstyrkande av bifall

till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, sid. 40—42) hemställer utskottet,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till

statens bidrag till fiskares försäkring, nu 120,000 kronor, med

20,000 kronor till 100,000 kronor.*

19:o) Sjukkasseväsendets befrämjande. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 21, sid. 42—44) att höja det ordinarie förslagsanslaget till sjukkasseväsendets

befrämjande, nu 4,250,000 kronor, med 1,310,000 kronor till

5,560,000 kronor.

I enlighet med socialstyrelsens, av departementschefen godtagna uppskattning

har medelsbehovet för nästa budgetår beräknats, såvitt angår statsbidrag

enligt hittills gällande grunder, till 4,370,000 kronor och, såvitt angår statsbidrag

enligt 1931 års sjukkasselagstiftning, till 1,190,000 kronor.

Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Majits förevarande förslag,

hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till sjukkasseväsendets

befrämjande, nu 4,250,000 kronor, med 1,310,000

kronor till 5,560,000 kronor.

20:o) Bidrag till moderskapsförsäkring. Moderskapsunderstöd. Kungl.

Majit har föreslagit riksdagen att för budgetåret 1933/1934 anvisa dels till

bidrag till moderskapsförsäkring ett extra förslagsanslag av 315,000 kronor

(punkt 22, sid. 44 oell 45), dels ock till moderskapsunderstöd ett extra förslagsanslag

av 10,000 kronor (punkt 23, sid. 45 och 46).

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

För ifrågavarande ändamål äro för innevarande budgetår beviljade anslag

med respektive 220,000 kronor och 5,000 kronor. De äskade beloppen hava

bestämts i enlighet med socialstyrelsens beräkningar.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till bidrag till moderskapsförsäkring för budgetåret 1933/1934

anvisa ett extra förslagsanslag av 315,000 kronor;

samt

b) till moderslcapsunderstöd för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor.

21:o) Pensionsstyrelsens verksamhet m. m. I överensstämmelse med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, sid. 46—51) och under erinran, att anslaget

till nu ifrågavarande ändamål för innevarande budgetår utgör 615,000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till pensionsstyrelsens verhsamliet m. m. för

budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 568,000

kronor.

22:o) Arvodes- och omkostnadsstat för fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden.

Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 25, sid 51) att

godkänna följande arvodes- och omkostnadsstat för fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden,

att gälla tillsvidare från och med budgetåret 1933/1934:

Stat. Kronor

Arvode till de fyra fullmäktige, som icke tillhöra pensionsstyrelsen,

ä 2,000 kronor .......................................................................................... 8,000

Ersättning till fullmäktiges suppleanter, särskilt anlitade sakkunniga

personer och annat biträde, värdering i anledning av fastighetsbelåning,

förvaring av fondens värdehandlingar samt expenser,

förslagsvis .............................................................................................. 50,000

Ersättning till statsverket för pensionsstyrelsens bestyr med fondförvaltningen

.......................................................................................... 65,000

Summa kronor 123,000.

I förhållande till gällande stat utvisar den av Kungl. Majit nu föreslagna

staten den skillnaden, att posten ersättning till fullmäktiges suppleanter m. m.

höjts från 30.000 kronor till 50,000 kronor. Denna höjning har föranletts därav,

att anslaget under de senare åren måst överskridas, budgetåret 1930/1931

med 8,310 kronor och budgetåret 1931/1932 med 12,085 kronor. Överskridandet

har huvudsakligen hänfört sig till den största utgiften å posten,

nämligen avgiften till Sveriges riksbank för förvaring av fondens värdehandlingar,

vilken avgift automatiskt växt i och med fondens årligen fortskridande

ökning. Under budgetåret 1931/1932 uppgick förvaringsavgiften till

sammanlagt 40,481 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 11

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer

alltså,

att riksdagen må godkänna följande arvodes- och omkostnadsstat

för fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden, att gälla

tillsvidare från och med budgetåret 1933/1934:

Stat. Kronor

Arvode till de fyra fullmäktige, som icke tillhöra

pensionsstyrelsen, ä 2,000 kronor ................................. 8,000

Ersättning till fullmäktiges suppleanter, särskilt anlitade

sakkunniga personer och annat biträde, värdering

i anledning av fastighetsbelåning, förvaring av

fondens värdehandlingar samt expenser, förslagsvis ... 50,000

Ersättning till statsverket för pensionsstyrelsens

bestyr med fondförvaltningen.......................................... 65,000

Summa kronor 123,000.

23:o) Statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen om

allmän pensionsförsäkring. Åtgärder till förebyggande och hävande av

invaliditet. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 26, sid. 52—56) att

dels till statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen

örn allmän pensionsförsäkring för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag

av 50,300,000 kronor;

dels ock medgiva, att av nämnda förslagsanslag må gäldas kostnaden för

statens bidrag till den jämlikt pensionsförsäkringslagen anordnade, på frivilliga

avgifter grundade försäkringen.

Enligt 6 § i pensionsförsäkringslagen utgår av allmänna medel ett tillägg

till avgiftspensionen för pensionstagare, som är till arbete varaktigt oförmögen

och vilkens årsinkomst ej uppgår för man till 425 kronor och för

kvinna till 400 kronor. Pensionstillägget utgör för år räknat för man 225

kronor och för kvinna 210 kronor med visst avdrag, där pensionstagare^

årsinkomst överstiger 50 kronor. Under vissa förutsättningar utgår jämväl

pensionstillägg för barn under 15 år med högst 102 kronor för varje barn. Yad

sålunda är stadgat örn pensionstillägg gäller även örn understöd, som enligt

33 § i lagen utgår till arbetsoförmögna, vilka icke erlagt pensionsavgifter och

således ej kunna erhålla pension. Kostnaden för pensionstilläggen och

understöden gäldas enligt 10 § i lagen till tre fjärdedelar av staten och till

en fjärdedel av landstingen och kommunerna.

Förevarande anslag användes i första hand till gäldande av statens

kostnad för pensionstillägg och understöd. Därjämte bestridas från

anslaget statsbidrag till pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet

samt kostnaderna för den frivilliga pensionsförsäkringen.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 40,200,000

kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

TJtskottet.

Det för nästkommande budgetår äskade anslaget är beräknat med ledning

av kalkyler, som uppgjorts av pensionsstyrelsen.

Sedan åtskilliga år har riksdagen på framställning av Kungl. Majit för

varje budgetår medgivit, att av förslagsanslaget till statens kostnad för

pensionstillägg och understöd enligt lagen örn allmän pensionsförsäkring,

finge jämlikt de föreskrifter, som av Kungl. Majit meddelades, för åtgärder

till förebyggande och hävande av invaliditet av pensionsstyrelsen för respektive

budgetår disponeras ett belopp av högst 100,000 kronor. Med stöd av

nämnda medgivande har därefter Kungl. Majit varje år av sagda anslag ställt

ett belopp av 100,000 kronor till pensionsstyrelsens förfogande att användas

för angivna ändamål.

Enligt granskningsnämndens, av departementschefen nu tillstyrkta förslag

skulle statsbidraget till pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet — för

vilken kostnaderna i övrigt bestridas från överskottsmedel ur pensionsförsäkringsfonden

— för nästkommande budgetår indragas.

Kungl. Majits under förevarande punkt framlagda förslag angående dels

anvisande av anslag till statens kostnad för pensionstillägg och understöd

enligt pensionsförsäkringslagen, dels ock medgivande att från anslaget må

bestridas kostnaderna för den frivilliga pensionsförsäkringen hava icke givit

utskottet anledning till erinran.

Såsom nämnts, har Kungl. Majit föreslagit, att det statsbidrag å högst

100,000 kronor, som sedan åtskilliga år utgått till pensionsstyrelsens sjukvårdande

verksamhet från anslaget till statens kostnad för pensionstillägg

och understöd, skulle för nästkommande budgetår indragas. Enligt vad

statsrådsprotokollet utvisar, har pensionsstyrelsen funnit detta förslags genomförande

ägnat att ingiva starka betänkligheter. Utskottet vill med anledning

härav erinra örn att riksdagen vid flera tillfällen hävdat den uppfattningen,

att en proportionsvis riktigare fördelning av kostnaderna för pensionsstyrelsens

sjukvårdande verksamhet mellan staten och pensionsförsäkringsfonden

bör åvägabringas. Vid sådant förhållande har utskottet ansett sig icke

kunna tillstyrka en indragning — även örn densamma är provisorisk — av

statsbidraget till verksamheten i fråga, utan synes bidraget, i avbidan på att

förenämnda spörsmål örn fördelningen av kostnaderna vinner sin lösning,

böra även för nästa budgetår utgå såsom hittills varit fallet. Ett bifall till

utskottets förslag torde icke behöva föranleda höjning av det anslag, varom

nu är fråga.

Ubskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) till statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt

lagen om allmän pensionsförsäkring för budgetåret 1933/1934

anvisa ett extra förslagsanslag av 50,300,000 kronor;

b) medgiva, att av nämnda förslagsanslag må gäldas kostnaden

för statens bidrag till den jämlikt pensionsförsäkringslagen

anordnade, på frivilliga avgifter grundade försäkringen;

samt

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

13

c) medgiva, att av samma förslagsanslag må för åtgärder till

förebyggande och hävande av invaliditet jämlikt de föreskrifter,

som av Kungl. Maj:t meddelas, av pensionsstyrelsen under

samma budgetår disponeras ett belopp av högst 100,000 kronor.

24:o) Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar. Postverkets

kostnader för tryckning och expediering av pensionskvitten för femårsperioden

1934—1938. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkterna 27

och 28, sid. 57—59) att för budgetåret 1933/1934 anvisa till ersättning till

postverket för pensionsutbetalningar ett extra förslagsanslag av 280,000

kronor samt till postverkets kostnader för tryckning och expediering av

pensionskvitton för femårsperioden 1934—1938 ett extra förslagsanslag av

110,000 kronor.

För förstnämnda ändamål är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört

ett anslag å 275,000 kronor. Till täckande av postverkets kostnader för

tryckning och expediering av pensionskvitton för femårsperioden 1929—1933

anvisade 1928 års riksdag 100,000 kronor. Medelsbehovet för nästa budgetår

har beträffande ifrågavarande ändamål uppskattats till ovan angivna, av

pensionsstyrelsen beräknade belopp.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till ersättning till postverket för pensionsutbetalningar för

budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 280,000

kronor; samt

b) till postverkets kostnader för tryckning och expediering av

pensionskvitton för femårsperioden 1934—1938 för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 110,000 kronor.

25:o) Ersättning till häradsskrivarna för pensionsförteckningar. Beträffande

Kungl. Majits förslag angående anslag till ersättning till häradsskrivarna

för pensionsförteckningar (punkt 29, sid. 59 och 60) avgiver utskottet

framdeles under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

26:o) Statens tvångsarbetsanstalter. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 30, sid. 60—65) att

dels godkänna ett av departementschefen förordat förslag till stat för statens

tvångsarbetsanstalter, att tillämpas från och med budgetåret 1933/1934;

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter,

nu 511,000 kronor, med 2,800 kronor till 513,800 kronor.

Med föranledande av uttalande av 1932 års riksdag har posten vikariatsersättningar

å avlöningsstaten för tvångsarbetsanstalten å Svartsjö sänkts i

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

den av departementschefen föreslagna staten från 20,000 kronor i gällande

stat till 16,000 kronor.

Förslaget till omkostnadsstat för tvångsarbetsanstalten och alkoholistanstalten

å Svartsjö är grundat på en genomsnittssiffra av 260 internerade per

dag. Enligt departementschefens beräkning utgör det belopp, som erfordras

för driften, 104,700 kronor. Därav har emellertid ett belopp av 34,000 kronor

ansetts böra belöpa å alkoholistanstalten, varför å omkostnadsstaten för

tvångsarbetsanstalten uppförts skillnaden, 70,700 kronor. Motsvarande belopp

i den för innevarande budgetår fastställda staten är 71,500 kronor.

Yad beträffar tvångsarbetsanstalten och alkoholistanstalten i Landskrona,

har departementschefen vid uppgörandet av förslag till omkostnadsstat utgått

från en genomsnittsbeläggning av 100 internerade per dag. Det för

driften erforderliga beloppet har uppskattats till 101,600 kronor, varav

emellertid 8,000 kronor ansetts böra belöpa å alkoholistanstalten. Skillnaden,

93,600 kronor, innebär sålunda en höjning av motsvarande belopp,

86,000 kronor, i tvångsarbetsanstaltens omkostnadsstat för innevarande budgetår.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

under förevarande punkt, hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens tvångsarbetsanstalter,

att tillämpas från och med budgetåret 1933/1934:

Stat.

A. Avlöningsstat. Kronor

Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag...... 181,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .............................. 16,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag .............................................................. 48,000

Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag...... 65,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............................. 5,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag ............................................................... 33,300

B. Omkostnadsstat.

Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag................. 70,700

Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.................. 93,600

Summa kronor 513,800;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

15

samt

b) höja det ordinäre förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalten,

nu 511,000 kronor, med 2,800 kronor till 513,800

kronor.

27:o) Utvidgning av tvångsarbetsanstalten i Landskrona m. m. Kungl.

Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 31, sid. 66 och 67) att till utvidgning

av tvångsarbetsanstalten i Landskrona m. m. för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett extra reservationsanslag av 18,000 kronor.

Av det äskade beloppet skulle 12,000 kronor användas till uppförande

av garage, avsett att rymma tre automobiler med en släpvagn och försett

med vinterbonad vind, 4,200 kronor till anläggande av åskledare och återstoden

till ritningar, kontroll, arbetsledning och administration samt oförutsedda

utgifter.

Departementschefen har framhållit, att det vid utförandet av de avsedda

arbetena torde böra stå vederbörande fritt att, örn någon besparing kan

vinnas å de för det ena arbetet beräknade medlen, taga denna besparing i

anspråk för det andra arbetet.

Utskottet, som tagit del av de i ärendet ingivna ritningarna, har funnit

sig böra biträda vad Kungl. Majit föreslagit och hemställer alltså,

att riksdagen må till utvidgning av tvångsarbetsanstalten i

Landskrona m. m. för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra

reservationsanslag av 18,000 kronor.

28:o) Frälsningsarméns räddningshem. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 32, sid 68) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till frälsningsarméns räddningshem för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor.

29:o) Statens alkoholistanstalter vid Svartsjö och i Landskrona. Under

hänvisning till punkt 26:o) här ovan och då utskottet icke haft något att erinra

mot Kungl. Maj:ts förslag under punkt 33 (sid. 68 och 69) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till statens aUcoholistanstalter vid Svartsjö och i Landskrona

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av 42,000

kronor.

30:o) Statens alkoholistanstalt å Venngarn. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 34, sid. (59 och 70), vilket i förhållande till gällande stat för

alkoholistanstalten utvisar den förändringen, att den å omkostnadsstaten

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

uppförda posten, 86,400 kronor, sänkts med 1,000 kronor till 85,400 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens alkoliolistanstalt å Venngarn,

att tillämpas från och med budgetåret 1933/1934:

A. Avlöningsstat. Kronor

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag...... 68,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslact.................. 85,400

Summa kronor 181,000;

samt

b) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens alkoholistanstalt

å Venngarn, nu 182,000 kronor, med 1,000 kronor till

181,000 kronor.

31 :o) Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. Kungl.

Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35, sid. 70—74) att till främjande av

nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. för budgetåret 1933/1934 anvisa ett

extra reservationsanslag av 63,000 kronor.

Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår uppfört i riksstaten med

92.000 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag skulle till understöd till nykterhetsnämnderna

jämlikt kungörelsen den 27 maj 1932 (nr 216) beräknas

30.000 kronor. Motsvarande belopp utgör för innevarande budgetår 45,000

kronor. För konferenser och kurser m. m. har beräknats 7,000 kronor mot

nu anvisade 15,000 kronor. Vidare har medelsbehovet för understöd åt

sammanslutningar av nykterlietsnämnder beräknats till 15,000 kronor, innebärande

en minskning med 5,000 kronor i förhållande till det belopp, som

för innevarande budgetår ställts till förfogande för ändamålet. Statsbidraget

till »Tidskrift för nykterhetsnämnderna» har föreslagits att sänkas med 1,000

kronor eller från 4,000 kronor till 3,000 kronor, varemot beloppet till avlöning

till en tjänsteman hos socialstyrelsen bibehållits oförändrat.

Anslaget har avsetts att täckas av avkastningen av rusdrycksmedelsfonden.

I samband med Kungl. Maj:ts förslag har utskottet till behandling förehaft

två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 54, inom första kammaren

av herr Oscar Olsson m. 11. och den andra, nr 159, inom andra kammaren

av herr A. Olsson i Gävle m. 11., vari hemställts, att riksdagen med ändring

av Kungl. Majlis förslag måtte bevilja till direkta understöd åt nykterhets
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

17

nämnderna enligt kungörelsen den 27 maj 1932 45,000 kronor oell till sammanslutningar

av nykterlietsnämnder 20,000 kronor.

Till stöd för sina förslag hava motionärerna anfört följande.

Kungl. Majit föreslår i statsverkspropositionen, femte huvudtiteln, sid.

70—74, att anslaget till främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m.

nedsättes från 92,000 kronor till 63,000 kronor med fördelning på följande

poster:

30.000 kronor till direkta understöd av statsmedel till de kommunala

nykterhetsnämndernas verksamhet i enlighet med kungörelsen den 27 maj

1932 (mot 45,000 kronor under nuvarande budgetår),

7.000 kronor till konferenser och kurser för nykterlietsnämndsledamöter

samt reseersättningar för bevistande av sådana kurser (15,000 kronor),

15.000 kronor till understöd åt sammanslutningar av nykterlietsnämnder

(20,000 kronor),

3.000 kronor till understöd för utgivande av Tidskrift för nykterhetsnämnderna

(4,000 kronor), samt

8.000 kronor till avlöning till en tjänsteman i socialstyrelsen för nykterlietsnämndsärenden

(8,000 kronor).

Anslaget skulle liksom hittills täckas av avkastningen av rusdrycksmedelsfonden.

Nödvändigheten för statsverket att i nuvarande situation inskränka sina

utgifter är uppenbar. Då det ändock kan göras gällande, att ovanberörda

besparing icke är lycklig, sammanhänger detta därmed att Kungl. Maj:ts

förslag i själva verket innebär, att staten övervältrar på kommunerna att

bära utgifter, som den hjälpt dem att bära under de senaste åren. En sådan

åtgärd är icke skälig, ty staten har trots allt större möjligheter att bära

dessa utgifter än de ofta små och starkt skattetyngda kommuner, om vilka

här är fråga. Med avseende å behovet av den statliga insatsen ifråga örn

de direkta understöden till de kommunala nykterketsnämnderna må anföras

följande ur ett föredrag vid nykterhetsnämndskonferensen sistlidne maj i

Stockholm:

»80 % av nykterhetsnämnderna — inkl. fattigvårdsstyrelsen som utgöra

sådana nämnder — hava icke något som helst kommunalt anslag; förhållandena

växla kraftigt i olika delar av landet, sämst äro de i Götaland, där

procenttalet är 87, bättre i Svealand med 71 och bäst i Norrland med 44

---. Omkring 450 nämnder i landet hava kommunala anslag, vilka tillhopa

uppgå till omkring 175,000 kronor (örn man icke räknar med storstäderna

Stockholm och Göteborg). Av dessa hava c:a 25 ett anslag av mer

än 1,000 kronor medan 425 hava anslag understigande 1,000 å tillhopa omkring

60,000 kronor. Örn man räknar med att staten bestrider :V4 av kommunens

ifrågavarande kostnader, dock högst 1,000 kronor — d. v. s. de av

årets riksdag antagna bestämmelserna — skulle härför erfordras % av 60,000

+ 25 X 1,000 eller tillhopa omkring 70,000 kronor. Därest staten ansloge

detta belopp årligen till direkta understöd åt nykterhetsnämnderna, skulle

bl. a. den stora fördelen vinnas, att kommunerna kunde med visshet räkna

på att få statsanslag till denna verksamhet, vilket de hittills icke kunnat i

anseende till anslagets knapphet. Betydelsen härav för kommunernas benägenhet

att anvisa nämnderna kommunalt anslag är uppenbar.»

De hittillsvarande anslagsbeloppen för de direkta understöden till nykterhetsnämnderna

— innevarande budgetår 45,000 kronor — lia sålunda i själva

verket varit otillräckliga för att möjliggöra en rimlig tillämpning av ovanberörda

kungörelse. Önskvärt vore därför, att denna anslagspost kunde höjas,

B i hang till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 5.

474 33

O

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr ö.

Utskottet.

för att bereda kommunerna den lindring, som man avsett genom bestämmelserna

i ämnet. Örn det av naturliga skäl för närvarande icke göres anspråk

på en sådan höjning, bör det dock icke komma ifråga att sänka denna

anslagspost under det otillräckliga belopp, som nu utgår.

Det vore önskligt att bibehålla även anslagsposten till konferenser

och kurser vid det nuvarande beloppet, 15,000 kronor. Då yrkande härpå

icke framställes i detta sammanhang, är det för att giva uttryck åt en vilja

att visa den största möjliga återhållsamhet ifråga örn anspråken på statens

utgifter.

Beträffande anslagsposten understöd åt sammanslutningar av nykterhetsnämnder

må endast hänvisas till socialstyrelsens yttrande (återgivet å sid.

73 i propositionen), varav i själva verket framgår, att det icke kan vara rådligt

att minska denna anslagspost. Beloppet bör därför även för följande

budgetår bibehållas vid 20,000 kronor.

Vid prövning av förevarande anslagsfråga har utskottet, vad först beträffar

spörsmålet örn understöd åt nykterhetsnämnderna, uppmärksammat, att socialstyrelsen

i skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 september 1932 anfört, bland

annat, att under budgetåret 1931/1932 i understöd till nykterhetsnämnderna

för år 1931 utbetalats ett belopp av sammanlagt 35,540 kronor, vilket belopp

med omkring 20,000 kronor understigit vad nämnderna i berörda hänseende

begärt, samt att den höjning av maximibeloppet, som genom senaste författningsändring

ägt rum, komme att föranleda stegrade anspråk på understöd

av ifrågavarande slag. Dylika anspråk komme ock att bliva en följd

av de ökade arbetsuppgifter och kostnader, som tillämpningen av den nya

alkoholistlagen i vissa hänseenden komme att medföra för nykterhetsnämnderna.

Erfarenheten de senaste åren gåve vidare vid handen, att flera

nykterhetsnämnder börjat utnyttja möjligheten till erhållande av statsbidrag.

Socialstyrelsen skulle för den skull under normala förhållanden ansett lämpligt

att för nästa budgetår föreslå en icke obetydlig höjning av det belopp

å 45,000 kronor, vilket för innevarande budgetår beräknats till direkta understöd

åt nykterhetsnämnderna. Styrelsen har emellertid på grund av den

nuvarande ekonomiska situationen ansett sig böra såsom en nödfallsutväg

förorda en nedsättning av sistnämnda belopp med förslagsvis en tredjedel.

Till denna ståndpunkt har departementschefen anslutit sig.

Ehuru utskottet till fullo inser nödvändigheten av att under nuvarande

situation begränsa statsutgifterna i så stor utsträckning som möjligt, har

utskottet dock — med hänsyn till det avbräck i nämndernas verksamhet,

som en reducering av statsbidraget skulle hava till följd och då nedsättningen

i fråga i realiteten skulle innebära ett övervältrande på kommunerna

av utgifter, vilkas bestridande åvilat staten under de senare åren — ansett

sig icke kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag i berörda avseende. Utskottet

vill förorda motionärernas yrkande i denna del.

I övrigt har utskottet funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majis förslag och

avstyrker således motionerna i vad de avse understöd åt sammanslutningar

av nykterhetsnämnder.

Den vid bifall till utskottets förslag föranledda ökningen å 15,000 kronor

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

19

av det av Kungl. Majit nu äskade anslaget utövar intet inflytande på riksstatens

utgiftssumma utan påverkar endast den avsättning till statsverkets

fond av rusdrycksmedel, varom Kungl. Majit under utgifter för kapitalökning,

III. statsverkets fond av rusdrycksmedel gör framställning. Beträffande sistnämnda

förslag avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

förslag samt herr Oscar Olssons m. fl. och herr Olssons i

Gävle m. fl. motioner, I: 54 och II: 159, till främjande av nykterlietsnämndernas

verksamhet m. m. för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett extra reservationsanslag av 78,000 kronor.

32:o) Bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader

m. m. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 36, sid. 75—77) att

dels till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader

m. ra. för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av

370.000 kronor,

dels ock medgiva, att till erkända alkoholistanstalten Hagbyhemmet må

för budgetåret 1933/1934 utgå bidrag till driftkostnaderna med ej mindre 1

krona för dag och vårdplats än även högst tre kronor 25 öre för dag och

vårdad person.

Kör innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål beviljats ett

anslag å 300,000 kronor.

Till nästkommande budgetår har genom utvidgning av vissa erkända alkoholistanstalter

planerats en ökning av vårdkapaciteten med ett 50-tal nya

platser. Hela antalet vårddagar vid de erkända anstalterna har därför under

budgetåret 1933/1934 uppskattats till 72,000, medan för de enskilda anstalterna

ansetts kunna räknas med samma siffra som för löpande budgetår eller

24.000 vårddagar. Vid oförändrat driftkostnadsbidrag samt under förutsättning

av en i förhållande till platstillgången oförändrad beläggningsfrekvens

å anstalterna hava utgifterna å anslaget beräknats automatiskt stiga till ett

belopp av något över 400,000 kronor under budgetåret 1933/1934. Därvid har

frånräknats det belopp, som skolat åtgå till garantibidrag för Hemmet

Gunnarskog, vilket enligt meddelande från anstaltens styrelse komme att

den 1 juli 1933 upphöra med sin verksamhet, varemot fortsatt garantibidrag

beräknats till Hagbyhemmet.

Det sålunda erhållna beloppet, 400,000 kronor, har minskats med 30,000

kronor, utgörande den besparing, som erhålles genom sänkning av driftkostnadsbidraget

med 25 öre per vårddag för samtliga anstalter och med

ytterligare belopp för sådana anstalter, där driften — pa grund av antalet

platser och beläggningen eller av annan orsak — ställer sig mer ekonomisk

jin för andra.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottet.

Utskottet.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Majlis förslag om nedsättning

av statsbidraget till de alkoliolistanstalter, varom fråga är, Ilar ej heller i

övrigt haft något att erinra mot vad under förevarande punkt föreslagits. Anslaget

torde såsom hittills böra täckas av avkastningen av rusdrycksmedelsfonden.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader m. m. för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra

förslagsanslag av 370,000 kronor; samt

b) medgiva, att till erkända alkoholistanstalten Hagbyhemmet

må för budgetåret 1933/1934 utgå bidrag till driftkostnaderna

med ej mindre 1 krona för dag och vårdplats än även högst

tre kronor 25 öre för dag och vårdad person.

33:o) Tillfälligt omhändertagande av alkoholister m. m. I överensstämmelse

med Kungl. Majits förslag (punkt 37, sid. 77 och 78) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till tillfälligt omhändertagande av alkoholister m. m.

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av

5,000 kronor.

34:o) Bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter. Kungl.

Majit bär föreslagit riksdagen (punkt 38, sid. 78—81) att, därest erkända

alkoholistanstalten Hemmet Gunnarskog nedlägges, föreningen Hemmet

Gunnarskog och de personer, som på grund av avgivna förbindelser äro

skyldiga att återbära de av föreningen jämlikt Kungl. Majits beslut den 31

december 1917, den 31 december 1918 och den 29 april 1921 uppburna statsbidragen

å tillhopa 15,000 kronor, må befrias från nämnda skyldighet.

Genom nämnda beslut har Kungl. Majit beviljat ifrågavarande förening

statsbidrag dels till vissa byggnads-, reparations- och förbättringsarbeten vid

erkända alkoholistanstalten Hemmet Gunnarskog med tillhopa 9,000 kronor,

dels ock för anskaffande av vissa inventarier vid samma anstalt med inalles

6,000 kronor.

Anstaltsstyrelsen har för avsikt att nedlägga verksamheten från och med

den 1 juli 1933.

Med hänsyn till de skäl, de i förevarande ärende hörda myndigheterna

till stöd för förevarande förslag anfört, har utskottet ansett sig icke böra

motsätta sig detsamma och får alltså hemställa,

att riksdagen må medgiva, att, därest erkända alkoholistanstalten

Hemmet Gunnarskog nedlägges, föreningen Hemmet

Gunnarskog och de personer, som på grund av avgivna för
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr o.

21

bindelser äro skyldiga att återbära de av föreningen jämlikt

Kungl. Maj:ts beslut den 31 december 1917, den 31 december

1918 och den 29 april 1921 uppburna statsbidragen å tillhopa

15,000 kronor, må befrias från nämnda skyldighet.

35:o) Resor vid tvångsinternering av alkoholister. Interneringskostnader

i vissa fall. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 39 och 40,

sid. 81 och 82) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) till resor viel tvångsinternering av alkoholister för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor; samt

b) till interneringskostnader i vissa fall för budgetåret 1933/1934

anvisa ett extra förslagsanslag av 2,000 kronor.

36:o) Statsinspektion av fattigvård och barnavård. I överensstämmelse

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41, sid. 82 och 83) och under erinran, att

för innevarande budgetår beviljats ett anslag å 80,000 kronor för ifrågavarande

ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till statsinspektion av fattigvård och barnavård

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag

av 75,000 kronor.

37:o) Fattigvård i allmänhet. Barnavård i allmänhet. Kungl. Majd har

föreslagit riksdagen (punkterna 42 och 43, sid. 83 och 84) att höja dels det

ordinarie förslagsanslaget till fattigvård i allmänhet, nu 1,400,000 kronor, med

150,000 kronor till 1,550,000 kronor, dels ock det ordinarie förslagsanslaget

till barnavård i allmänhet, nu 150,000 kronor, med 40,000 kronor till 190,000

kronor.

De föreslagna höjningarna äro föranledda av storleken för budgetåret

1931/1932 av de utgifter, vilka bestridas från förevarande anslag och vilka

icke förväntas undergå någon minskning under nästa budgetår.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj ds förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) höja det ordinarie förslagsanslaget till fattigvård i allmänhet,

nu 1,400,000 kronor, med 150,000 kronor till 1,550,000

kronor; samt

b) höja det ordinarie förslagsanslaget till barnavård i allmänhet,

nu 150,000 kronor, med 40,000 kronor till 190,000

kronor.

38:o) Fattigvård och barnavård enligt den nordiska fattigvårdskonventionen

m. m. Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 44, sid. 85 och

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottet.

86) att höja det ordinarie förslagsanslaget till fattigvård och barnavård enligt

den nordiska fattigvårdskonventionen m. m., nu 300,000 kronor, med 450,000

kronor till 750,000 kronor.

Det äskade beloppet har beräknats med ledning av hittillsvarande belastning

av anslaget.

Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

fattigvård och barnavård enligt den nordiska fa ftig i;åräcka 11 ven - timen m. m., nu 300,000 kronor, med 450,000 kronor till 750,000

kronor.

39:o) Ersättning till Stockholms stad för viss fattigvård m. m. åt

gammalsvenskbybor. Kungl. Majit bär föreslagit riksdagen (punkt 45, sid.

86 och 87) att, i avbidan på den proposition, som kunde komma att avlåtas

i ämnet, till ersättning till Stockholms stad för viss fattigvård m. m. åt

gammalsvenskbybor för budgetåret 1933/1934 beräkna ett extra förslagsanslag

av 18,500 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 27 januari 1933 dagtecknad proposition,

nr 70, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

socialärenden samma dag, föreslagit riksdagen att till ersättning till Stockholms

stad för viss fattigvård m. m. åt gammalsvenskbybor för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 18,500 kronor.

Med hänsyn till de skäl, som till stöd för förevarande förslag anförts och

då beräkningen av anslaget icke givit utskottet anledning till erinran, får

utskottet hemställa,

att riksdagen må till ersättning till Stockholms stad för viss

fattigvård m. m. åt gammalsvenskbybor för budgetåret 1933/1934

anvisa ett extra förslagsanslag av 18,500 kronor.

40:o) Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet I överensstämmelse

med Kungl. Majits förslag (punkt 46, sid. 89—91) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet för

budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av 15,000 kronor.

41:o) Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem. Kungl. Majit bär föreslagit

riksdagen (punkt 47, sid. 91—95) att till bidrag, till driftkostnaderna

vid arbetshem för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av

110,000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 23

Departementschefen Ilar meddelat, att uppburna statsbidrag enligt från

arbetshemmen meddelade uppgifter för andra lialvaret 1931 och första halv

året 1932 belöpt sig till sammanlagt 111,918 kronor. Med stöd därav har

en höjning av anslaget till 110,000 kronor ansetts motiverad.

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot förevarande förslag, hemställer,

att riksdagen må till bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag

av 110,(XX) kronor.

42:o) Skyddsuppfostran. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 48,

sid. 95—97) att höja det ordinarie förslagsanslaget till skyddsuppfostran, nu

530,000 kronor, med 30,000 kronor till 560,000 kronor.

Från detta anslag, som från och med budgetåret 1925/1926 varit uppfört

i riksstaten, bestridas dels statsbidrag till barnavårdsnämnder och skyddshem

jämlikt kungörelsen den 8 maj 1925 (nr 131), dels de hyresbelopp

m. m., den fyllnad av statsmedel samt de ersättningar för icke belagda

platser, vilka enligt av riksdagen godkända avtal med vissa enskilda institutioner

örn anordnande av skyddshem skola utgå av statsmedel, dels

bidrag — till belopp av 41,100 kronor — till avlöningar åt vissa befattningshavare

vid ett av dessa skyddshem, nämligen åkerbrukskolonien Hall,

dels ock arvode till skyddshemsinspektören.

I fråga örn de olika belopp, som ingå i beräkningen för det för nästkommande

budgetår äskade anslaget må nämnas, att i statsbidrag till barnavårdsnämnderna

upptagits 160,000 kronor och i statsbidrag till skyddshemmen omkring 254,000

kronor, motsvarande en beläggning av i genomsnitt 81.5 % av de skyddshemsplatser,

som under budgetåret beräknas vara tillgängliga. Därjämte hava

medel beräknats till ersättning för icke belagda platser å vissa skyddshem.

Med hänsyn till att antalet obelagda platser å Hall kan antagas skola reduceras

i förhållande till antalet icke belagda platser under budgetåret

1931/1932, då ersättning utgått med 21,498 kronor, har ett belopp av 15,000

kronor ansetts tillfyllest.

Under erinran om 1930 års riksdags i skrivelse nr 319 gjorda uttalande

angående överflyttning till åkerbrukskolonien Hall fran uppfostringsanstalten

å Salbohed av vissa där intagna elever får utskottet hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

skyddsuppfostran, nu 530,000 kronor, med 30,0(X) kronor till

560,000 kronor.

Utskottet.

43:o) Inspektions- och upplysningsarbete med avseende å spädbarnsoch

förlossningshem. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 49, sid.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

TJtslcottet.

97) att till inspektions- oell upplysningsarbete med avseende å spädbarnsoeli

förlossningshem för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av 3,000

kronor.

Från och med budgetåret 1931/1932 hava från förevarande anslag, som i

riksstaten för nämnda och följande budgetår uppförts med samma belo])])

som det nu äskade eller 3,000 kronor, bestritts kostnaderna för en fortlöpande

statlig kontroll över de enskilda spädbarns- och förlossningshemmen

förenad med upplysningsverksamhet. Enligt stadgan den 29 maj 1931 (nr

172) angående enskilda sjukhem och förlossningshem skall tillsyn å förlossningshem

i annat än medicinskt-hygieniskt hänseende utövas under inseende

av statens inspektör för fattigvård och barnavård, utav statens fattigvårdsoch

barnavårdskonsulenter samt barnavårdsnämnderna ävensom, där så finnes

erforderligt, av särskilt tillkallade personer.

Under budgetåret 1931/1932 hava för verksamhetens bedrivande varit anlitade

två sociala experter, en kvinnlig och en manlig. Enligt avgivna

rapporter har den kvinnliga experten under budgetåret inspekterat 51 spädbarnshem

och den manlige 7 förlossningshem.

Utskottet, som icke velat motsätta sig anvisandet av det av Kungl. Majit

för budgetåret 1933/1934 äskade anslagsbeloppet, vill framhålla angelägenheten

av att undersökning vidtages rörande möjligheten av att den verksamhet,

varom nu är fråga, må kunna upphöra.

Under hänvisning till vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till inspektions- och upplysningsarbete med

avseende å spädbarns- och förlossningshem för budgetåret 1933/1934

anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.

Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

44:o) Medicinalstyrelsen. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt

50, sid. 98 och 99) att

dels godkänna ett av departementschefen förordat förslag till ordinarie

avlöningsstat för medicinalstyrelsen, att tillämpas från och med budgetåret

1933/1934;

dels ock nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till medicinalstyrelsen, nu

399,500 kronor, med 15,000 kronor till 384,500 kronor.

Genom brev den 9 maj 1930 är fastställd en övergångsstat å 18,100 kronor.

Anslagsbeloppet motsvarar de båda staternas sammanlagda slutsummor.

Det av departementschefen förordade förslaget till ordinarie avlöningsstat

för medicinalstyrelsen utvisar i förhållande till gällande stat den förändringen,

att följande poster sänkts, nämligen posten till avlöningar till ickeordinarie

befattningshavare, vetenskapliga rådet m. m. från 98,650 kronor

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 2i>

till 91,650 kronor och posten till reseersättningar från 30,050 kronor till

22,050 kronor.

Utskottet, som ansluter sig till förevarande förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande ordinarie avlöningsstat för medicinalstyrelsen,

att tillämpas från och med budgetåret 1933/1934:

Ordinarie avlöningsstat. Kronor

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ... 251,700

Arvode till generaldirektörens ställföreträdare ............ 1,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vetenskapliga

rådet m. m., förslagsanslag ........................ 91,650

Reseersättningar, förslagsanslag ............ 22,050

Summa kronor 366,400;

samt

b) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till medicinalstyrelsen,

nu 399,500 kronor, med 15,000 kronor till 384,500 kronor.

45:o) Sinnessjuknämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning (punkt 51, sid. 99 och 100) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till sinnessjuknämnden för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett extra förslagsanslag av 13,200 kronor.

46:o) Statens bakteriologiska laboratorium. Utskottet, som ansett sig

böra ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52, sid. 100—104), hemställer,

under framhållande av att det å gällande omkostnadsstat uppförda

beloppet sänkts med 23,000 kronor eller från 51,200 kronor till 28,200 kronor,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens bakteriologiska laboratorium,

att tillämpas från och med budgetåret 1933/1934:

Stat.

A- Avlöningsstat. Kronor

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ■■ 40,600

Yikariatsersättningar, förslagsanslag .............................. 1,200

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. 72,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.................. 28,200

Summa kronor 142,000;

saint

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

b) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens bakteriologiska

laboratorium, nu 165,000 kronor, med 23,000 kronor till

142,000 kronor.

47:o) Statens rättskemiska laboratorium. I överensstämmelse med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 53, sid. 104—107) oell under framhållande av att den

å gällande stat uppförda posten »övriga kostnader för driften» sänkts från

5,750 kronor till 4,500 kronor samt upptagits såsom förslagsanslag, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens rättskemiska laboratorium,

att tillämpas från och med budgetåret 1933/1934:

Stat.

A. Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ..

Yikariatsersättningar, förslagsanslag ..............................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.

Kronor

14,800

400

5,300

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.................. 4,500

Summa kronor 25,000;

samt

b) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens rättskemiska

laboratorium, nu 26,250 kronor, med 1,250 kronor till

25,000 kronor.

48:o) Statens farmaceutiska laboratorium. På grund av Kungl. Maj:ts

därom gjorda framställning (punkt 54, sid. 107) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetär

ägt rum, till statens farmaceutiska laboratorium för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra anslag av 24,500 kronor.

49:o) Förste provinsialläkare och provinsialläkare. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 55, sid. 107—110) oell under framhållande av att den

å gällande stat uppförda posten till expeditionslokal, skrivbiträde och övriga

expenser för förste provinsialläkare sänkts från 53,300 kronor till 43,100

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för förste provinsialläkare och

provinsialläkare, att tillämpas från och med budgetåret 1933/1934:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 2 <

Stat. Kronor

Avlöningar till förste provinsialläkare ock provinsialläkare,

förslagsanslag ................................................ 2,820,600

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .......................... 200,000

Arvoden till biträdande förste provinsialläkare......... 11,600

Expeditionslokal, skrivbiträde oell övriga expenser

för förste provinsialläkare ............. 43,100

Summa kronor 3,075,300;

samt

b) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare

och provinsialläkare, nu 3,085,500 kronor, med 10,200

kronor till 3,075,300 kronor.

50:o Reseersättningar vid provinsialläkarstaten. I enlighet med Kungl.

Marits förslag (punkt 56, sid. 110) hemställer utskottet,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till

reseersättningar vid provinsialläkarstaten, nu 140,000 kronor,

med 15,000 kronor till 125,000 kronor.

51:o) Tillfälliga lönetillägg åt vissa provinsialläkare. Med tillstyrkande

av bifall till Kungl. Marits förslag (punkt 57, sid. 110 och lil) och under

erinran, att förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 3,600

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till tillfälliga lönetillägg åt vissa provinsialläkare

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av 3,360

kronor.

52:o) Bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden.

I två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 55, inom första

kammaren av herrar G. Eriksson och H. Andersson och den andra, nr 15 <,

inom andra kammaren av herrar C. J. Högström och E. Hultman, har hemställts,

att riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1933/1934 under femte

huvudtiteln till bidrag för uppförande av provinsialläkarbostäder på landsbygden

anvisa ett anslag av 144,000 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras förslag anförda skälen

får utskottet hänvisa till motionen I: 55.

Vid anmälan av frågan om anslag till ifrågavarande ändamål för nästkommande

budgetår har departementschefen anfört följande:

De förhållanden, vilka föranlett anvisande av anslag till bidrag för anskaffande

av bostäder åt provinsialläkare, torde hava under senare år i åtskilliga

avseenden förändrats. Sålunda synas svårigheterna att anskaffa

lämpliga bostäder åt nämnda läkare numera i allmänhet vara mindre än förr.

Med nuvarande tillgång på läkare ar det vidare knappast att befara, att

något provinsialläkardistrikt skulle komma att bliva obesatt på grund av

bristen på tillfredsställande läkarbostad. Under sådana omständigheter kan

det ifrågasättas, örn överhuvud statsmakterna i fortsättningen böra anvisa

s. 28 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

28 Statsutskottets utlåtande Nr 5.

medel för bidrag av förevarande slag. Medicinalstyrelsen Ilar ock hemställt

om anslag under förutsättning att statsbidrag för detta ändamål fortfarande

ansåges böra utgå. Till antydda spörsmål är jag icke beredd att taga ställnmg

men enligt min mening föreligga icke tillräckliga skäl, i betraktande

jarn val av nuvarande statsfinansiella situation, att nya medel för ändamålet

nu ställas till förfogande.

Utskottet delar den av departementschefen sålunda uttalade meningen,

att de förhållanden, som föranlett beviljandet av anslag till nu berörda ändamål,

under senare år i skilda avseenden förändrats. Emellertid vill utskottet

såsom sin åsikt framhålla, att, även örn med hänsyn till den nuvarande

statsfinansiella situationen anslag för ändamålet jämväl enligt utskottets

mening icke kan beviljas för nästkommande budgetår, skäl synas föreligga

för att de provinsialläkardistrikt, som redan uppfört eller påbörjat uppförande

av läkarbostäder, må, så snart ske kan, komma i åtnjutande av statsbidrag.

I detta sammanhang vill ock utskottet påpeka angelägenheten av att, då

fråga är örn byggnadsbidrag av denna eller liknande art, vederbörande sökande

i samband med prövningen av ritningar m. m. såvitt möjligt erhåller upplysning

om och när statsbidrag är att påräkna.

På grund av vad sålunda anförts, hemställer alltså utskottet,

att herrar C. Erikssons och H. Anderssons samt Högströms

och Hultmans förevarande motioner, I: 55 och II: 157, icke

må vinna riksdagens bifall.

53:o) Dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare. På grund av Kungl.

Maj.ts därom gjorda framställning (punkt 58, sid. 113) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare för

budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 500

kronor.

54.o) Statens sinnessjukhus. Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt

59, sid. 114—128) att

dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid statens sinnessjukhus på

sätt i statsrådsprotokollet angivits;

dels godkänna följande stat för statens sinnessjukhus, att tillämpas från

och med budgetåret 1933/1934:

Stat.

A. Avlöningsstat. Kronor

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag ............ 8,850,000

Yikariatsersättningar, förslagsanslag .................................................. 850,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 2,700,000

B. Omkostnadsstat.

Driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken i Lund, förslagsanslag

................................................................................................ 150,000

Övriga kostnader för sinnessjukhusens underhåll, förslagsanslag 10,100,000

Summa kronor 22,650,000;

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr o.

29

dels och höja det ordinarie förslagsanslaget till statens sinnessjukhus, nu

10,300,000 kronor, med 300,000 kronor till 10,600,000 kronor.

Ändringar i antalet ordinarie befattningar. Yid bestämmandet av antalet

ordinarie befattningshavare vid sinnessjukhusen under nästkommande budgetår

har räknats med att Byhovs sjukhus i Jönköping skulle kunna tagas

i bruk för sitt ändamål omkring den 1 oktober 1933 och Umedalens sjukhus

omkring ett år senare.

Vidare skulle vid Furunäsets sjukhus vid Piteå en överskötarbefattning

utbytas mot en befattning såsom Översköterska, vid Psykiatriska sjukhuset

i Stockholm en skötarbefattning ändras till en sköterskebefattning samt vid

Restads sjukhus vid Vänersborg tre skötarbefattningar utbytas mot tre

sköterskebefattningar och en befattning såsom uppsyningsman av l:a klass

ändras till en förestånderskebefattning av l:a klass. Slutligen skulle vid

S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg inrättas en ordinarie befattning såsom

hantverksföreståndare av 2:a klass och en magasinsföreståndarbefattning vid

Birgittas sjukhus i Vadstena överflyttas till Byhovs sjukhus.

I förhållande till det för innevarande budgetår bestämda antalet ordinarie

befattningar innebär nu berörda förhållanden en ökning med

1 överläkare av l:a klass,

1 förste läkare,

2 överläkare av 3:e klass,

3 andre läkare,

1 syssloman av 2:a klass,

1 bokhållare,

1 kassör,

1 kameralbiträde,

1 kanslibiträde,

4 förestånderskor av l:a klass,

6 Överskötare,

3 förestånderskor av 2:a klass,

62 skötare,

28 översköterskor,

102 sköterskor,

1 maskinmästare av l:a klass,

2 hantverksföreståndare av l:a klass,

1 maskinist av l:a klass,

1 trädgårdsmästare,

7 hantverksföreståndare av 2:a klass,

2 maskinister av 2:a klass,

1 köksförestånderska av l:a klass,

1 arbetsförestånderska,

6 hantverkare,

1 post- och stadsbud,

1 tvättförestånderska av l:a klass,

5 eldare av 2:a klass,

1 närmaste biträde till köksförestånderska,

1 yttre nattvakt,

1 närmaste biträde till tvättförestånderska,

2 sömmerskor och väverskor.

Inrättande av en icke-ordinarie befattning vid Ulleråkers sjukhus. Vad angår

denna fråga, har departementschefen framhållit, att, därest icke riksdagen

framställer erinran om inrättande av en extra-ordinarie befattning i lönegraden

B 15, vars innehavare skulle vid Ulleråkers sjukhus förestå snickeriverkstaden

och därjämte utöva direkt arbetsledning vid byggnadsarbetens

utförande å anstalten m. m., lian hade för avsikt att i sinom tid hos Kungl.

Maj:t framlägga förslag härom.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Beräkning av anslagsbehovet. Departementschefen Ilar uppskattat utgifterna

för statens sinnessjukhus till 22,650,000 kronor och inkomsterna till 12,050,000

kronor. Det för nästa budgetår behövliga anslaget skulle sålunda utgöra

10,600,000 kronor. I förhållande till den för innevarande budgetår fastställda

staten för sinnessjukhusen utvisar den av departementschefen föreslagna

höjning av följande poster, nämligen posten avlöningar till ordinarie

befattningshavare från 8,740,000 kronor med 110,000 kronor till 8,850,000

kronor, posten vikariatsersättningar från 820,000 kronor med 30,000 kronor

till 850,000 kronor, posten avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m. från 2,600,000 kronor med 100,000 kronor till 2,700,000 kronor och

posten övriga kostnader för sinnessjukhusens underhåll från 9,900,000 kronor

med 200,000 kronor till 10,100,000 kronor.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling föreliaft två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 57, inom

första kammaren av herrar K. A. Johanson och O. G. Karlsson och den andra,

nr 167, inom andra kammaren av herr J. H. Blomquist, i vilka hemställts, att

riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag örn inrättande av en extra-orclinarie

befattning vid Ulleråkers sjukhus, med placering i lönegrad B 15, och

i stället förklara, att den vid sjukhuset vakanta snickeriförmansbefattningen,

lönegraden B 10, bör i vanlig ordning återbesättas.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

I Kungl. Maj:ts proposition nr 1, femte huvudtiteln, punkt 59, under

rubriken »Sinnessjukvårdsanstalterna» föreslås i enlighet med medicinalstyrelsens

förslag inrättande av en ny befattning vid Ulleråkers sjukhus, visserligen

tillsvidare som extra-ordinarie, med placering i lönegrad B 15.

Denna befattningshavare är avsedd att ersätta den sedan några år, på

grund av förutvarande innehavarens avgång med döden, vakanta snickeriförmansbefattningen,

och skulle utöver de med denna befattning förenade

åliggandena ha att utöva arbetsledning inom byggnadsfacket, med andra ord

bli en sorts verkmästare för byggnadsarbeten.

Vid statens sinnessjukhus sorterar de olika hantverksföreståndarna direkt

under vederbörande syssloman, med undantag för reparatörer vid maskinavdelningen

som närmast sorterar under maskinmästaren, och det är denne

som, inom ramen för de upprättade besiktningsinstrumenten och i anledning

härav beviljade anslag, har att tillse att vederbörande reparationer bli utförda.

Genom nu föreslagen anordning är det tydligen avsikten att på denna

nya befattningshavare överflytta en del av dessa uppgifter.

Medicinalstyrelsen, som naturligtvis grundar sitt förslag på framställning

från vederbörande sjukhusdirektion, hade först begärt att få tillerkänna

snickeriföreståndaren ett årligt tillägg utöver de för befattningen bestämda

löneförmånerna, lönegrad B 10, av 600 kronor.

Yttrande över detta förslag avgavs av civilförvaltningens lönenämnd och

statskontoret.

Lönenämnden ville inte förorda ett system med särskilda tillägg vid sidan

av lönestaten, nämnden ansåg det då vara bättre att inrätta en extra-ordinarie

befattning med placering i sådan lönegrad att det ungefär motsvarade

vad man velat åstadkomma med det särskilda tillägget. En av nämndens

ledamöter hade varit av skiljaktig mening och för sin del ansett att sjuk
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 31

husets intressen bäst tillgodosågs med att den vakanta befattningen i vanlig

ordning återbesattes.

Statskontoret uttalade betänkligheter mot inrättande av en ny befattning,

enär det kunde befaras medföra att framställningar av liknande art komme

att göras från andra sjukhus av liknande slag.

Emot dessa av statskontoret anförda betänkligheter genmäles att Ulleråkers

sjukhus i förevarande hänseende icke är jämförbart med övriga sinnessjukhus

av liknande storlek, eller S:t Lars, Ityhovs och S:ta Maria sjukhus,

och detta därför att de båda sistnämnda äro nya och S:t Lars under den

senaste tiden genomgått en genomgripande restauration, medan däremot

Ulleråkers sjukhus är gammalt och på grund härav kräver omfattande underhållsarbeten.

Örn de anförda skälen skulle ha någon betydelse så kan det knappast

vara annat än att tidpunkten, då de av statskontoret befarade konsekvenserna

komma att göra sig gällande, måhända kan framflyttas något; att fog

finnes för desamma torde vara obestridligt.

Man kan för övrigt inte underlåta att fästa sig vid att medicinalstyrelsen

då den i skrivelse den 7 juni 1932 överlämnade framställningen till Kungl.

Maj:t anför, »att styrelsen icke motsatte sig en försöksanordning i föreslagen

riktning för vinnande av erfarenhet», man torde härav kunna draga den

slutsatsen att styrelsen för egen del inte var övertygad örn nödvändigheten

av den föreslagna åtgärden.

Då vi för vår del motsätta oss inrättande av denna nya befattning är det

inte endast därför att vi anse densamma onödig utan också därför att vi

äro övertygade örn att de konsekvenser, som statskontoret befarat, inom kort

komma att göra sig gällande, och vem vet, måhända det inte dröjer så länge

förrän också andra konsekvenser kunna bli en följd av den föreslagna anordningen.

Det kan måhända visa sig bli så att att denna nya verkmästare,

eller vad han nu skall kallas, på grund av sina åligganden att utöva arbetsledning

inom byggnadsfacket inte anses kunna i erforderlig utsträckning

direkt leda arbetet å snickeriverkstaden, varför det kan tänkas att framställning

kommer örn att få anställa en särskild förman för detta.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag, i vad detsamma avser beräkningen avantalet

ordinarie befattningar vid statens sinnessjukhus samt anslagsbehovet

för nu ifrågavarande ändamål, har icke givit utskottet anledning till erinran.

Yad däremot angår det ifrågasatta inrättandet av en extraordinarie befattning

vid Ulleråkers sjukhus med placering i lönegraden B 15, har utskottet

med hänsyn till de konsekvenser, som skulle bliva en följd av bifall

till detta förslag, funnit sig böra avstyrka detsamma. Utskottet delar alltså

de av statskontoret uttalade betänkligheterna härutinnan och förordar de

i ämnet väckta motionerna. Den vid sjukhuset i fråga vakanta hantverksföreståndarebefattningen

torde därför böra i vanlig ordning återbesättas.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet alltså hemställa,

I:o) att riksdagen må

a) bestämma antalet ordinarie befattningar vid statens sinnessjukhus

på följande sätt:

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

I. Läkarpersonat.

Befattning

Lönegrad

15 överläkare av 1 :a klass...................................

.............. B

29

16 förste läkare....................................................

............. B

28

4 överläkare av 2:a klass...................................

.............. B

28

16 överläkare av 3:e klass...................................

............. B

27

34 andre läkare...................................................

.............. B

26

1 läkare vid S:t Olofs sjukhus i Visby...........

.............. B

26

II. Kontorspersonal.

4 syssloman av l:a klass..................................

............. B

24

10 sysslomän av 2:a klass...................................

............. B

22

7 sysslomän av 3:e klass...................................

.............. B

21

16 bokhållare .......................................................

............. B

15

21 kassörer ..........................................................

............. B

11

11 kameralbiträden..............................................

............. B

8

15 kanslibiträden.................................................

............. B

rr

4

2 kontorsbiträden...............................................

............. B

4

lil. Sjukvårdspersonal.

17 uppsyningsman av l:a klass..........................

............. B

14

30 förestånderskor av Ira klass.........................

............. B

12

18 uppsyningsman av 2:a klass..........................

............. B

10

147 Överskötare ....................................................

............. B

8

34 förestånderskor av 2:a klass..........................

............. B

7

929 skötare ...........................................................

............. B

6

298 översköterskor ............................................

............. B

6

1,129 sköterskor.......................................................

............ B

3

IV. Ekonomipersonal.

13 maskinmästare av l:a klass ........................

............ B

14

7 maskinmästare av 2:a klass .........................

............. B

12

8 befallningsmän ...............................................

............. B

10

33 hantverksföreståndare av l:a klass ..............

............. B

10

18 maskinister av lia klass ................................

............ B

10

18 trädgårdsmästare ............................................

............. B

10

106 hantverksföreståndare av 2:a klass ..............

............. B

8

23 maskinister av 2:a klass ..............................

............. B

8

14 köksförestånderskor av l:a klass .................

............. B

7

10 magasinsföreståndare.....................................

............ B

7

19 arbetsförestånderskor ....................................

............. B

6

12 bageriförestånderskor ...................................

............. B

6

10 chaufförer ......................................................

............ B

6

15 eldare av lia klass .........................................

............. B

6

6 förmän i trädgård och jordbruk ..................

............. B

6

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 33

Befattning Lönegrad

92 hantverkare.................................................................. B 6

6 köksförestånderskor av 2:a klass............................. B 6

21 post- och stadsbud..................................................... B 6

17 tvättförestånderskor av lia klass .............................. B 6

86 eldare av 2:a klass.................................................... B 5

28 föreståndare i stall, ladugård och svinstall ............ B 5

16 närmaste biträden till köksförestånderska.............. B 5

23 yttre nattvakter......................................................... B 5

9 närmaste biträden till bageriförestånderska............ B 3

3 tvättförestånderskor av 2:a klass............................. B 3

16 närmaste biträden till tvättförestånderska............... B 3

37 sömmerskor eller väverskor...................................... B 3;

b) godkänna följande stat för statens sinnessjukhus, att

tillämpas från och med budgetåret 1933/1934.

Stat.

A. Avlöningsstat. Kronor

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag

...................................................................... 8,850,000

Yikariatsersättningar, förslagsanslag........................... 850,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag .......................................................... 2,700,000

B. Omkostnadsstat.

Driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken i

Lund, förslagsanslag .............................................. 150,000

Övriga kostnader för sinnessjukhusens underhåll,

förslagsanslag................................ 10,100,000

Summa kronor 22,650,000;

c) höja det ordinarie förslagsanslaget till statens sinnessjulchus,

nu 10,300,000 kronor, med 300,000 kronor till 10,600,000

kronor;

samt

II:o) att herrar K. A. Johansons och O. G. Karlssons samt

herr Blomquists ovanberörda motioner, I: 57 och II: 167, må

anses besvarade genom vad utskottet ovan anfört.

55:o) Inlösen av vårdplatser vid sinnessjukhusen m. m. Beträffande

Kungl. Maj:ts förslag angående inlösen av vårdplatser vid sinnessjukhusen

m. m. (punkt 60, sid. 128) avgiver utskottet framdeles under riksdagen utlåtande;

vilket härmed

anmiiles.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 6‘ sami. Nr 5.

474 83 a

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

56:o) Bidrag till sinnessjukvården i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Kungl. Majit Ilar föreslagit riksdagen (punkt 61, sid. 129 och 130) att lioja

det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till sinnessjukvården i Stockholm,

Göteborg och Malmö, nu 1,300,000 kronor, med 1,300,000 kronor till 2,600,000

kronor.

Anslagsbehovet för nästa budgetår har beräknats på följande sätt:

Statsbidrag till Stockholm ........................ driftbidrag kr. 1,117,604

platsbidrag » 524,334 1,641,938

» » Göteborg.......................... driftbidrag » 508,004

platsbidrag » 238,541 746 545

» » Malmö ............................. driftbidrag » 164,149

platsbidrag » 71,703 235,852

Summa statsbidrag kr. 2,624,335

Den sålunda erhållna slutsumman har ansetts kunna avrundas till

2.600.000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förslag,

hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

bidrag till sinnessjukvården i Stockholm, Göteborg och Malmö, nu

1,300,000 kronor, med 1,300,000 kronor till 2,600,000 kronor.

57:o) Anstalter för obildbara sinnesslöa. Anstalter för bildbara sinnesslöa,

som icke äro fallandesjuka. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkterna 62 och 63, sid. 130—137) att

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till anstalter för obildbara sinnesslöa,

nu 880,000 kronor, med 20,000 kronor till 900,000 kronor;

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till anstalter för bildbara sinnesslöa,

som icke äro fallandesjuka, nu 865,000 kronor, med 15,000 kronor till

880.000 kronor;

dels ock godkänna de av departementschefen förordade ändringarna i grunderna

för anslagens användning.

Till anstalt för obildbara sinnesslöa utgår statsbidrag halvårsvis med högst

180 kronor för envar av det antal obildbara sinnesslöa, som i medeltal för

dag under nästföregående halvår vårdats å anstalten.

Statsbidrag till anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka,

utgår med följande belopp, nämligen

till uppfostringsanstalt, därest anstalten anordnats och understödes av landsting

eller stadsfullmäktige i stad, som ej deltager i landsting, samt står

under inseende av en utav landsting eller stadsfullmäktige utsedd styrelse,

med 180 kronor för vart och ett av det antal sinnesslöa barn, som i medel
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

35

tal för dag lander nästföregående lästermin å anstalten eller på dess bekostnad

åtnjutit underhåll (interna elever), och nied 90 kronor för vart och ett av

det antal andra i anstalten intagna barn, som i medeltal för dag under nästföregående

lästermin deltagit i undervisningen (externa elever), samt, därest

anstalten är enskild, med högst nyssnämnda belopp;

till arbetshem, därest arbetshemmet anordnats och understödes av landsting

eller stadsfullmäktige i stad, som ej deltager i landsting, med 135 kronor

för var och en av det antal sinnesslöa, som i medeltal för dag under

nästföregående halvår varit intaget å arbetshemmet, och, därest detsamma

är enskilt, med högst nyssnämnda belopp; samt

till arbetshem, som anordnar kontrollerad familjevård för sinnesslöa, med

belopp motsvarande arbetshemmets kostnad för sålunda under nästföregående

halvår utackorderade sinnesslöa, dock högst 90 kronor för var och en

av det antal sinnesslöa, som i medeltal för dag under nämnda halvår utackorderats

från arbetshemmet.

Statsbidragen till förevarande anstalter beviljas av medicinalstyrelsen. De

nu utgående bidragsbeloppen fastställdes år 1924.

Till nedbringande av statsverkets avsevärda utgifter för här förevarande

ändamål har departementschefen föreslagit vissa åtgärder rörande de enskilda

anstalterna, av betydelse företrädesvis beträffande anstalterna för obildbara

sinnesslöa.

Till en början framhåller departementschefen, att det kunde ifrågasättas,

huruvida den ökning i antalet vårdplatser, som under senare tid ägt rum

och alltjämt fortsatte, vore påkallad av ett oundgängligt behov.

Att märka vore, att en statlig anstalt för svårskötta sinnesslöa för närvarande

anordnades i Lund, nämligen Vipeholms sjukhus, och att denna

anstalt, som beräknades bliva färdig i början av år 1935, vore avsedd för 600

sinnesslöa. Att genom inrättandet härav en väsentlig minskning i behovet av

platser för andra sinnesslöa skulle inträda har synts departementschefen

tydligt. På grund härav och då ökningen av antalet vårdplatser under senare

år i huvudsak folie å enskilda anstalter, syntes för framtiden beviljande av

statsbidrag till ny enskild anstalt böra föregås av en prövning, till synes

lämpligen av medicinalstyrelsen, huruvida behovet av platser vore sådant, att

anstalten borde komma i åtnjutande av statsbidrag. Yisserligen syntes behovet

av en dylik prövning särskilt göra sig gällande i fråga örn anstalter

för obildbara sinnesslöa, men tillräckliga skid syntes icke föreligga att

begränsa prövningen till dessa.

Vidare syntes i anslutning till vad som anförts i motioner vid fjolårets

riksdag statsbidrag böra vid enskilda anstalter utgå allenast för sinnesslöa,

för vilka vårdavgiften icke överstege visst belopp. Tillräckligt tillförlitligt

material för bestämmande av detta maximibelopp förelåge emellertid icke för

närvarande. För övrigt syntes det ock kunna ifrågasättas, huruvida för

samtliga dessa anstalter ett och samma maximibelopp borde fastställas. De

omständigheter, som härutinnan vore av betydelse, skiftade nämligen avsevärt.

Anstalterna vore sålunda av mycket olika storleksordning och belägna å

s. 36 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

36

platser med skiljaktiga levnadskostnader. Vidare vore deli vård, som meddelades

å de olika anstalterna, växlande till sin beskaffenhet, i främsta

rummet beroende på huru svårskötta de intagna vore. I stället för att bestämma

ett för alla anstalter lika stort maximibelopp av vårdavgiften borde

försöksvis en prövning för varje särskild anstalt äga rum, vilken vårdavgift

högst kunde utgå för att statsbidrag skulle få åtnjutas. Denna prövning

syntes lämpligen böra omliänderhavas av medicinalstyrelsen. Statsbidragen

till de enskilda anstalterna utginge med högst ovan angivna belopp, och

det ankomme å medicinalstyrelsen att bestämma, huru stora statsbidragen

i de särskilda fallen skulle vara. Det förefölle då naturligt, att medicinalstyrelsen

i samband därmed jämväl fastställde beloppet av den högsta vårdavgiften.

Styrelsen skulle för här ifrågavarande ändamål först hava att söka

komma till en uppfattning örn driftkostnadernas verkliga storlek och därefter

avväga förhållandet mellan statsbidraget och vårdavgiften. Den relation,

som därvid borde tillämpas, syntes icke nu behöva bestämt fixeras,

men den av styrelsen föreslagna normen för statsbidragets storlek, en tredjedel

av driftkostnaderna, syntes böra vara vägledande. Naturligen borde prövningen

av vårdavgifternas och statsbidragens belopp ske med så stort beaktande

som möjligt av de särskilda förhållanden, som kunde föreligga i de

enskilda fallen. Vad anginge övergången till den sålunda ifrågasatta nya

ordningen syntes detta kunna ske redan i början av nästa budgetår. Då

statsbidragen första gången efter den 1 juli 1933 beviljades, skulle prövning

ske av statsbidragens storlek samt av de vårdavgifter, som borde utgå för

tiden från och med sistnämnda dag. Ändring i de belopp, som då komme

att bestämmas, borde tydligen sedermera ej ske, med mindre särskilda omständigheter

därtill föranledde.

För att bereda medicinalstyrelsen möjlighet att säkrare bedöma driftkostnadernas

verkliga storlek och till främjande i möjligaste mån av enhetlighet

vid bestämmandet av den högsta vårdavgift, som finge utkrävas, och av statsbidragens

belopp, syntes det nödvändigt, att de enskilda anstalternas bokföring

skedde på ett likartat sätt. I mån av behov syntes styrelsen därför

böra äga föreskriva skyldighet för enskild anstalt, som ville åtnjuta statsbidrag,

att ordna sin bokföring i enlighet med de bestämmelser styrelsen funne

lämpliga. Att härvid för dessa anstalter, vilka ofta vore jämförelsevis små,

en så enkel och praktisk bokföring som möjligt borde eftersträvas vore tydligt.

Medicinalstyrelsen borde naturligen också hava befogenhet att vid inspektion

eller eljest taga del av de böcker, som fördes vid anstalterna.

Enligt vad departementschefen inhämtat, hade medicinalstyrelsen redan vidtagit

vissa åtgärder i syfte att främja en lämplig och enhetlig bokföring

vid anstalterna.

Yad angår medelsbehovet för nästa budgetår, har detta med ledning av

det nuvarande antalet belagda vårdplatser beräknats till 990,000 kronor ifråga

örn anstalter för obildbara sinnesslöa och till 900,000 kronor ifråga örn anstalter

för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka. Med hänsyn till

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

37

dea minskning av medelsbehovet, som vore att emotse viel tillämpning av

cle av departementschefen förordade reglerna, hava nyssnämnda belopp minskats

till 900,000 kronor respektive 880,000 kronor.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag till ändringar

i grunderna för nu nämnda anslags användning. Då storleken av

de äskade beloppen ej heller givit utskottet anledning till erinran, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) höja det ordinarie förslagsanslaget till anstalter för obildbara

sinnesslöa., nu 880,000 kronor, med 20,000 kronor till

900,000 kronor;

b) höja det ordinarie förslagsanslaget till anstalter för bildbara

sinnesslöa, som icke äro fallandes julea, nu 865,000 kronor,

med 15,000 kronor till 880,000 kronor; samt

c) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 3 januari 1933 förordade ändringarna

i grunderna för anslagens användning.

58:o) Epileptikeranstalter. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

64, sid. 137-139) att

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till epileptikeranstalter, nu 205,000

kronor, med 15,000 kronor till 220,000 kronor;

dels ock godkänna de av departementschefen förordade ändringarna i grunderna

för anslagets användning.

Statsbidrag till anstalter för fallandesjuka utgår för närvarande till uppfostringsanstalt

med 225 kronor för vart och ett av det antal barn, som i

medeltal per dag under nästföregående lästermin varit intaget å anstalten,

och till arbetshem med likaledes 225 kronor för vart och ett av det antal

fallandesjuka, som i medeltal för dag under nästföregående halvår varit intaget

å arbetshemmet. Bidraget beviljas av medicinalstyrelsen. Bidragsbeloppet

fastställdes år 1924.

Departementschefen har beträffande grunderna för anslagets ani ändning

föreslagit samma'' anordningar, som i föregående punkt angivits beträffande

sinnesslöansfalter. Samtliga epileptikeranstalter ägas för närvarande av enskilda.

Det för nästa budgetår erforderliga anslagsbeloppet har vid oförändrade

bidragsgrunder uppskattats till 250,000 kronor. Med hänsyn till de åtgärder,

som föreslagits till nedbringande av utgifterna, har en jämkning till

220,000 kronor vidtagits.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) höja det ordinarie förslagsanslaget till epileptikeranstalter,

nu 205,000 kronor, med 15,000 kronor till 220,000 kronor; samt

Utskottet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

b) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 3 januari 1933 förordade ändringarna

i grunderna för anslagets användning.

o9:o) Avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa gossar. Bidrag till driftkostnader i övrigt vid

statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkterna 65 och 66, sid. 139—142) och under erinran, att

anslag till ifrågavarande ändamål beviljats för innevarande budgetår med

respektive 22,000 kronor och 28,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till avlöningar och vikariatsersättningar m. rn. vid statens

uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar för budgetåret 1933/1934

anvisa ett extra anslag av 21,200 kronor; samt

b) till bidrag till driftkostnader i övrigt vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa gossar för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett extra förslagsanslag av 22,700 kronor.

60:o) Visst dräneringsarbete vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa

gossar. 1 tskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl.

Majis förslag (punkt 67, sid. 142 och 143), hemställer,

att riksdagen må till visst dräneringsarbete vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa gossar för budgetåret 1933/1934

anvisa ett extra reservationsanslag av 1,550 kronor.

61:o) Avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa flickor. På grund av Kungl. Majis därom gjorda

framställning (punkt 68, sid. 143—144) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid

statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra anslag av 13,900 kronor.

62.o) Bidrag till driftkostnader i övrigt vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa flickor. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

69, sid. 144 och 145) och under erinran, att anslag för det ändamål, varom

nu är fråga, för innevarande budgetår anvisats med 7,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till bidrag till driftkostnader i övrigt vid

statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor för budgetåret

19331934 anvisa ett extra förslagsanslag av 5,900 kronor.

63:o) Understöd åt spetälskesjukas familjer m. m. Med tillstyrkande av

bifall till Kungl. Majis förslag beträffande anslag till förevarande ändamål

s. 39 Kontrollera mot PDF

<Statsutskottets utlåtande Nr 5.

39

(punkt 70, sid. 145), för vilket medel för innevarande budgetår anvisats med

2,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till understöd åt sp elais leés ju kas familjer

m. m. för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av 2,000

kronor.

64:o) Bidrag till uppförande och inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter.

Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 71, sid. 146—161) att

I. dels till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av

600.000 kronor;

II. dels medgiva, att från nämnda anslag må av Kungl. Majit beviljas

till stiftelsen Solhem — utöver det byggnadsbidrag, som tidigare jämlikt

riksdagens medgivande tillerkänts stiftelsen för uppförande av en anstalt för

vård av barn med kirurgisk tuberkulos — ett ytterligare byggnadsbidrag av

40.000 kronor,

till föreningen för kustvård åt skrofulösa barn

a) såsom ersättning för föreningens kostnader för av föreningen utförda

elektriska installationsarbeten vid kustsanatoriet Apelviken ett bidrag av

35,308 kronor 92 öre;

b) för påbörjande av ny paviljong I vid nämnda sanatorium i enlighet

med av departementschefen förordat förslag ett byggnadsbidrag av högst

120,800 kronor;

c) för den tid av budgetåret 1933/1934, varunder till statligt driftkostnadsbidrag

berättigade vårdplatser inom nämnda paviljong på grund av utförandet

av under b) avsedda arbeten icke kunnat vara belagda, ett evakueringsbidrag

till belopp av 2 kronor 75 öre för varje dylik obelagd vardplats

och dag;

till Västernorrlands läns landsting ej mindre — utöver det byggnadsbidrag,

som jämlikt gällande bestämmelser beträffande statsbidrag till uppförande

eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter tillerkänts eller må

komma att tillerkännas landstinget för uppförandet av en vid länssanatoriet

i Sundsvall anordnad barnpaviljong med 72 vårdplatser — ett extra byggnadsbidrag

av 1,000 kronor för varje vårdplats, än även utan hinder av

nyssnämnda bestämmelser — statsbidrag till anordnande av 40 nya vårdplatser

vid den nuvarande tuberkulossjukvårdsavdelningen vid länslasarettet

i Örnsköldsvik i samband med en planerad omändring av nämnda avdelning

till ett självständigt sanatorium med ett belopp av 3,000 kronor för varje

vårdplats, isoleringsplatser ej inräknade;

III. dels medgiva, att det till beviljande åt föreningen för kustvård åt

skrofulösa barn föreslagna byggnadsbidraget av högst 120,800 kronor må

utbetalas successivt i mån av arbetenas utförande;

IY. dels föreskriva, att i övrigt här omförmälda statsbidrag skola i till - lämpliga delar utgå, byggnadsbidragen i huvudsaklig överensstämmelse med

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr o.

de rörande anslag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

stadgade grunderna och evakueringsbidraget i huvudsaklig enlighet

nied de beträffande anslag till bidrag till driftkostnaderna för dylika anstalter

gällande grunderna samt såväl byggnadsbidragen som evakueringsbidraget

på de närmare villkor i övrigt, som må av Kungl. Majit bestämmas;

Y. dels ock medgiva, att Norrbottens läns landsting må — utan kinder

därav, att 23 vårdplatser vid tuberkulossjukhuset i Sandträsk blivit nedlagda

— berättigas att oavkortat uppbära det statsbidrag av 1,000,000 kronor, som

tillerkänts landstinget för uppförande av centralsanatoriet i Sandträsk.

De allmänna bestämmelserna angående bidrag till uppförande eller inrättande

av tuberkulossjukvårdsanstalter äro innefattade i kungörelsen den

27 juni 1914 (nr 292). Statsbidraget utgår enligt dessa allmänna bestämmelser

med högst hälften av den verkliga byggnadskostnaden, dock högst

2,000 kronor per vårdplats, samt får uppbäras först sedan anstalten blivit

färdig och efter avsyning godkänts av medicinalstyrelsen.

I vissa fall har emellertid medgivits avvikelse från de sålunda fastställda

reglerna.

Stiftelsen Solhem. I överensstämmelse med beslut vid 1930 års riksdag

har Kungl. Majit den 23 maj 1930 beviljat stiftelsen statsbidrag för uppförande,

i huvudsaklig överensstämmelse med företedda ritningar, av ett

sjukhus för barn, som lede av kirurgisk tuberkulos, med 2,000 kronor för var

och en av högst 60 vårdplatser, isoleringsplatser ej medräknade, dock högst

till belopp motsvarande hälften av den verkliga byggnadskostnaden, däri ej

inräknad utgift för anskaffande av byggnadstomt.

På grund av ändrad byggnadsplan har sjukhuset uppförts så, att antalet

vårdplatser nu uppgår till 80. Kostnaderna för sjukhusets uppförande belöpa

sig till 354,257 kronor 70 öre, sedan icke rena byggnadskostnad^'' avdragits.

Departementschefen framhåller, att billighetsskäl torde tala för att stiftelsen

tillerkännes statsbidrag för jämväl de 20 platser som tillkommit genom

ändrad byggnadsplan, att utgå med 40,000 kronor.

Föreningen för kustvård åt skrofulösa harn. År 1930 godkände statsmakterna

i sina huvuddrag en av föreningen framlagd plan till fullständig

modernisering av kustsanatoriet Apelviken. Vid framläggande av denna plan

förutsattes, att kostnaderna för planens genomförande skulle i sin helhet

gäldas av statsmedel samt att större delen av de i planen ingående arbetena

skulle komma till utförande under budgetåren 1930/1931—1933/1934.

Enligt den framlagda moderniseringsplanen skulle vid sanatoriet anläggas

en ny transformatorstation, vilken skulle förses med ny ångturbingenerator

och därtill hörande instrumentering. I samband med pågående byggnadsarbeten

har föreningen låtit utföra samtliga i planen ingående elektriska

installationer. Genom att arbetena kunnat inrymmas i en och samma entre
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

»Statsutskottets utlåtande Nr 5.

41

prenad hava desamma blivit billigare än som eljest skulle hava varit fallet.

Installationskostnaderna, som uppgått till 35,308 kronor 92 öre emot i planen

beräknade 37,500 kronor, hava av föreningen bestritts av medel, som eljest

skolat användas till underhållsarbeten, vilka emellertid måst uppskjutas.

Departementschefen föreslår nu, att kostnaderna för berörda installationsarbeten,

35,308 kronor 92 öre, skola stanna å statsverket.

Enligt moderniseringsplanen skulle vidare en paviljong vid sanatoriet,

paviljong I, nybyggas för en beräknad kostnad av 157,500 kronor. Därvid

hade man utgått från att paviljongen blott skulle erhålla en bredd av 12

meter. Då emellertid en paviljong II, vars bredd jämväl från början beräknats

till 12 meter, sedermera enligt beslut av statsmakterna erhållit en bredd

av 13 meter, har föreningen förutsatt, att även paviljongen I borde erhålla

samma bredd. Under denna förutsättning måste kostnaderna för sistnämnda

paviljong enligt verkställda beräkningar uppskattas till 181,200 kronor. Av

detta belopp skulle enligt föreningens, av departementschefen förordade

förslag 120,800 kronor erfordras under nästa budgetår och återstoden under

budgetåret 1934/1935.

Under den tid vårdplatserna inom paviljong II på grund av moderniseringsarbetena

stått obelagda, har föreningen tillerkänts evakueringsbidrag

med 2 kronor 75 öre för varje dylik obelagd vårdplats och dag. Då den

nuvarande paviljongen I har 48 vårdplatser och den nya sjukavdelningen

icke kunde beräknas bliva tagen i bruk förrän tidigast ett år efter det den

gamla rivits, har departementschefen med tillstyrkande av att evakueringsbidrag

utbetalas till föreningen beräknat bidraget till 48,180 kronor.

Västernorrlands läns landstings förvaltningsutskott har hos Kungl. Majit

hemställt, att landstinget måtte — utöver eljest utgående byggnadsbidrag av

2.000 kronor per vårdplats — tillerkännas ett särskilt byggnadsbidrag av

3.000 kronor per vårdplats dels för högst 72 vårdplatser vid en invid länssanatoriet

i Sundsvall uppförd och under år 1931 öppnad barnpaviljong,

dels ock för planerade 40 vårdplatser vid utbyggnad av tuberkulossjukvårdsavdelningen

vid länslasarettet i Örnsköldsvik till självständigt sanatorium.

Beträffande barnpaviljongen vid länssanatoriet i Sundsvall har Kungl. Majit

jämlikt gällande bestämmelser beviljat statsbidrag för 67 vårdplatser, varjämte

medicinalstyrelsen tillstyrkt bidrag för ytterligare 5 platser.

Departementschefen har funnit, att förhöjt byggnadsbidrag bör utgå dels

för den redan uppförda barnpaviljongen i Sundsvall örn 72 vårdplatser, dels

ock för de 40 nya vårdplatser, vilka planeras vid tuberkulosanstalten i Örnsköldsvik.

Vad angår storleken av det förhöjda bidraget anser departementschefen,

att detsamma bör fixeras till 1,000 kronor.

Norrbottens läns landsting har av 1925 års riksdag beviljats bidrag med

1,000,000 kronor till uppförande av en för liinet avsedd tuberkulossjukvårdsanstalt

(centralsanatorium) med minst 200 vårdplatser, isoleringsplatser ej

inräknade. I överensstämmelse med beslut av 1927 års riksdag har Kungl.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottet

Maj:t den 9 juni 1927 meddelat närmare föreskrifter angående de villkor och

bestämmelser, som skulle gälla beträffande ifrågavarande bidrag.

Enligt dessa föreskrifter skulle statsbidraget utgå med 1,000,000 kronor,

oavsett storleken av de verkliga kostnaderna för anstaltens uppförande.

Från detta belopp skulle emellertid, därest i samband med anstaltens

tagande i bruk eller dessförinnan vården av tuberkulossjuka å tuberkulossjukhuset

i Sandträsk helt eller delvis upphörde, avdrag göras med ett belopp,

motsvarande 1,000 kronor för var och en av nedlagda sjukplatser i

nyssnämnda tuberkulossjukhus.

Jämte det 1928 års landsting beslutat viss utvidgning av centralsanatoriet,

varigenom detta skulle erhålla 288 vårdplatser, har landstinget bestämt, att

antalet vårdplatser i tuberkulossjukhuset i Sandträsk skulle bliva 57 i stället

för 80. Detta innebar beträffande tuberkulossjukhuset en minskning av antalet

vårdplatser med 23, vilket i sin tur medfört minskning av statsbidraget

i enlighet med ovan angivna föreskrifter.

Med hänsyn till att centralsanatoriet i sitt numera fullbordade skick inrymmer

ett avsevärt större antal vårdplatser än som kan anses hava förutsatts

vid bestämmande av det landstinget tillerkända byggnadsbidraget, har det

synts departementschefen billigt, att landstinget tillerkännes det beviljade

statsbidraget oavkortat.

Vad angår anslagsbehovet för nästa budgetår har detta efter avdrag av

disponibelt belopp beräknats till 600,000 kronor.

Vid den prövning, utskottet ägnat förevarande framställningar, har utskottet,

vad först beträffar frågan örn ytterligare byggnadsbolag till stiftelsen

Solhem, funnit sig böra tillstyrka det härutinnan framställda förslaget.

Likaså har utskottet, vad angår framställningarna örn ersättning till föreningen

för kustvård åt skrofulösa barn för av föreningen utförda elektriska

installationsarbeten vid kustsanatoriet Apelviken samt byggnads- och evakueringsbidrag

till nämnda förening i anledning av nybyggnad av paviljong

I vid sanatoriet, ansett sig kunna biträda vad härutinnan föreslagits. De

av Kungl. Majit ifrågasatta föreskrifterna beträffande berörda statsbidrag

hava ej heller givit utskottet anledning till erinran.

Att Norrbottens läns landsting må — utan hinder därav, att 23 vårdplatser

vid tuberkulossjukhuset i Sandträsk blivit nedlagda — oavkortat uppbära

det statsbidrag, som tillerkänts landstinget för uppförande av centralsanatoriet

i Sandträsk, har utskottet ock funnit sig kunna tillstyrka.

Vad däremot angår frågan örn bidrag till Västernorrlands läns landsting, Ilar

utskottet väl funnit, att landstinget nedlagt betydande utgifter för tuberkulossjukvården

och att landstingets ekonomi är hårt ansträngd. Utskottet hyser

emellertid allvarliga betänkligheter mot att medel anvisas till förhöjning av

bidrag, som jämlikt gällande bestämmelser beviljats eller må komma att

beviljas för redan uppförd anstalt. Med hänsyn härtill finner sig utskottet

böra avstyrka bifall till Kungl. Majlis förslag, i vad det avser förhöjt bygg
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

4a

nadsbidrag till den redan uppförda barnpaviljongen om 72 vårdplatser vid

länssanatoriet i Sundsvall. — Mot Kungl. Maj:ts förslag om statsbidrag med

3,000 kronor för varje vårdplats för anordnande av 40 nya vårdplatser vid

sjukvårdsavdelningen vid länslasarettet i Örnsköldsvik Ilar utskottet icke

något att erinra.

Då storleken av det äskade anslaget icke givit utskottet anledning till

annan erinran än att detsamma, med anledning av vad ovan föreslagits, bör

minskas med 72,000 kronor, får utskottet alltså hemställa,

A) att Kungl. Maj:ts förslag örn extra byggnadsbidrag för

en vid länssanatoriet i Sundsvall uppförd barnpaviljong icke

må vinna riksdagens bifall.

B) att riksdagen må

I. i anledning av Kungl Maj:ts förslag och vid bifall till

vad under A) hemställts, till bidrag till uppförande eller inrättande

av tuberlculossjulcvårdsanstalter för budgetåret 1933/1934

anvisa ett extra reservationsanslag av 528,000 kronor;

II. medgiva, att från nämnda anslag må av Kungl. Majit

beviljas

till stiftelsen Solhem — utöver det byggn adsbidrag, som tidigare

jämlikt riksdagens medgivande tillerkänts stiftelsen för

uppförande av en anstalt för vård av barn med kirurgisk

tuberkulos — ett ytterligare byggnadsbolag av 40,000 kronor,

till föreningen för Tcustvård åt slcrofulösa barn

a) såsom ersättning för föreningens kostnader för av föreningen

utförda elektriska installationsarbeten vid kustsanatoriet Apelviken

ett bidrag av 35,308 kronor 92 öre;

b) för påbörjande av ny paviljong I vid nämnda sanatorium

1 enlighet med av departementschefen förordat förslag ett byggnadsbolag

av högst 120,800 kronor;

c) för den tid av budgetåret 1933/1934, varunder till statligt

driftkostnadsbidrag berättigade vårdplatser inom nämnda

paviljong på grund av utförandet av linder b) avsedda arbeten

icke kunnat vara belagda, ett evakueringsbidrag till belopp av

2 kronor 75 öre för varje dylik obelagd vårdplats och dag;

till Västernorrlands läns landsting — utan hinder av gällande

bestämmelser i ämnet — statsbidrag till anordnande av

40 nya vårdplatser vid den nuvarande tuberkulossjukvårdsavdelningen

vid länslasarettet i Örnsköldsvik i samband med

en planerad omändring av nämnda avdelning till ett självständigt

sanatorium med ett belopp av 3,000 kronor för varje

vårdplats, isoleringsplatser ej inräknade;

III. medgiva, att det till beviljande åt föreningen för kustvård

åt skrofulösa barn föreslagna byggnadsbidraget av högst

120,800 kronor må utbetalas successivt i mån av arbetenas utförande;
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

IV. föreskriva, att i övrigt här omförmälda statsbidrag skola

i tillämpliga delar utgå, byggnadsbidragen i huvudsaklig överensstämmelse

med de rörande anslag till uppförande eller

inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter stadgade grunderna

och evakueringsbidraget i huvudsaklig enlighet med de beträffande

anslag till bidrag till driftkostnaderna för dylika

anstalter gällande grunderna samt såväl byggnadsbidragen som

evakueringsbidraget på de närmare villkor i övrigt, som må av

Kungl. Majit bestämmas; samt

Y. medgiva, att Norrbottens läns landsting må — utan hinder

därav, att 23 vårdplatser vid tuberkulossjukhuset i Sandträsk

blivit nedlagda — berättigas att oavkortat uppbära det statsbidrag

av 1,000,000 kronor, som tillerkänts landstinget för uppförande

av centralsanatoriet i Sandträsk.

65:o) Bidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjukvårdsanstalter.

Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 72, sid. 162—171) att

I. nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till driftkostnaderna

för tuberkulossjukvårdsanstalter, nu 4,525,000 kronor, med 75,000 kronor, till

4,450,000 kronor;

II. medgiva, att Kungl. Majit må — med upphävande av vad tidigare blivit

i ämnet bestämt — för en tid av tre år, räknat från och med den 5 december

1931, bevilja Norrbottens läns landsting statsbidrag till driftkostnaderna för

högst 288 vårdplatser vid centralsanatoriet i Sandträsk med ett belopp, som

med 1 krona överstiger det till tuberkulossjukhus i allmänhet utgående statsbidraget;
III.

medgiva, att Kungl. Majit må ej mindre — utan hinder av gällande

bestämmelser angående statsbidrag till driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter

— för en tid av ett år, räknat från och med den 1 juli 1933,

bevilja Jämtlands läns landsting statsbidrag till driftkostnaderna vid centralsanatoriet

Solliden med ett belopp för dag och patient, som med 50 öre överstiger

det till tuberkulossjukhus i allmänhet utgående statsbidraget, dock med

den inskränkning att sammanlagda statsbidraget icke för ifrågavarande tid må

överstiga hälften av sanatoriets enligt vederbörligen granskade räkenskaper

funna verkliga driftkostnader, än även förklara att nämnda statsbidrag må utbetalas

halvårsvis efter utgången av juni och december månader, dock att, därest

det till Jämtlands läns landsting eller direktionen för ifrågavarande sanatorium

utbetalade sammanlagda statsbidraget skulle komma att för någon tid överstiga

hälften av sanatoriets enligt vederbörligen granskade räkenskaper funna

verkliga driftkostnader, det skall åligga landstinget eller direktionen att till

statsverket återbära det överskjutande beloppet;

IY. föreskriva, att för åtnjutande av de under II och III angivna bidragen

i övrigt i tillämpliga delar skola gälla de allmänna bestämmelserna beträffande

statsbidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjukvårdsanstalter ävensom de

särskilda föreskrifter, som må av Kungl. Majit meddelas.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

45

Enligt gällande författningsbestämmelser utgår statsbidrag till driftkostnaderna

för tuberkulossjukvårdsanstalter med 1 krona 75 öre vid tuberkulossjukhus,

1 krona 25 öre vid tuberkulossjukstugor och lasarettsavdelningar och

1 krona 35 öre vid kustsanatorier, allt för dag och patient. Statsbidragen utbetalas

beträffande kustsanatorierna kvartalsvis i efterskott och i övrigt halvårsvis

i efterskott.

I samband med beviljande av särskilda statsbidrag till uppförande av vissa

anstalter i Norrbottens, Jämtlands och Västerbottens län har riksdagen medgivit,

att driftkostnadsbidrag till dessa anstalter finge under bestämd kortare

tid utgå enligt vissa förmånligare grunder än de eljest gällande.

Vad angår Norrbottens län har Kungl. Maj:t genom det under föregående

punkt omförmälda beslutet den 9 juni 1927 medgivit, att statsbidrag till

driftkostnaderna vid centralsanatoriet i Sandträsk finge, för en tid av tre

år efter det sanatoriet blivit genom medicinalstyrelsens försorg avsynat

och av styrelsen godkänt, utgå med ett belopp för dag och patient,

som med en krona överstege det till tuberkulossjukhus i allmänhet utgående

statsbidraget, dock att statsbidraget icke finge överstiga hälften av sanatoriets

enligt vederbörligen granskade räkenskaper funna verkliga driftkostnader samt

att, därest tuberkulossjukhuset i Sandträsk före utgången av nyssnämnda treårsperiod

helt eller delvis nedlades, det antal sjukplatser i den nya anstalten,

för vilket statsbidrag finge åtnjutas med belopp, överstigande det tuberkulossjukhus

författningsenligt tillkommande bidraget, skulle reduceras i samma

mån, som antalet sjukplatser i tuberkulossjukhuset i Sandträsk minskades.

Med anledning av framställning från Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott

har departementschefen uttalat sig för att tidpunkten, från vilken

förhöjt statsbidrag till driftkostnaderna skulle utgå, måtte bestämmas till den

5 december 1931, att det förhöjda statsbidraget finge utgå för samtliga 288

vårdplatser å centralsanatoriet samt att föreskriften, att statsbidraget icke finge

överstiga hälften av anstaltens verkliga driftkostnader måtte upphävas.

Beträffande Jämtlands län har Kungl. Majit den 23 maj 1930, med stöd

av vid nämnda års riksdag i ämnet fattat beslut, medgivit, att statsbidrag

till driftkostnaderna vid ett centralsanatorium i Jämtlands län — benämnt

Solliden — finge för en tid av tre år efter det sanatoriet blivit genom

styrelsens försorg avsynat och av styrelsen godkänt, räknat tidigast från och

med den 1 juli 1930, utgå med ett belopp för dag och patient, som med en krona

överstege det till tuberkulossjukhus i allmänhet utgående statsbidraget, dock

med den inskränkning, att sammanlagda statsbidraget icke för någon tid finge

överstiga hälften av sanatoriets enligt vederbörligen granskade räkenskaper

funna verkliga driftkostnader.

Den 13 mars 1931 medgav därefter Kungl. Maj:t, att ifrågavarande statsbidrag

finge utan hinder av beslutet den 23 maj 1930 utbetalas halvårsvis efter

utgången av juni och december månader, dock att, därest det till landstinget

utbetalade sammanlagda statsbidraget skulle komma att för någon tid överstiga

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

hälften av sanatoriets enligt vederbörligen granskade räkenskaper funna verkliga

driftkostnader, det skulle åligga landstinget att till statsverket återbära det

överskjutande beloppet.

På grund av dessa bestämmelser har förhöjt statsbidrag till driftkostnaderna

vid sanatoriet Solliden utgått alltsedan den 1 juli 1930, och kan sådant bidrag

jämväl i fortsättningen utgå för tiden till och med den 30 juni 1933.

Departementschefen har, sedan förvaltningsutskottet i Jämtlands läns landsting

inkommit till Kungl. Majit med framställning i ämnet, tillstyrkt förhöjt

bidrag för driften vid sanatoriet även för tid efter sistnämnda dag, dock med

begränsning till ett år. Det extra bidragsbeloppet har synts böra bestämmas

till 50 öre per dag och patient, varjämte för dess åtnjutande ansetts böra gälla

samma villkor och bestämmelser, som föreskrivits med avseende å det för närvarande

utgående bidraget.

För nästkommande budgetår har departementschefen beräknat medelsbehovet

till i runt tal 4,450,000 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits förevarande förslag får utskottet

hemställa,

att riksdagen må

I. nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till driftkostnaderna

för tuberkulossjukvårdsanstalter, nu 4,525,000 kronor,

med 75,000 kronor, till 4,450,000 kronor;

II. medgiva, att Kungl. Majit må — med upphävande av vad

tidigare blivit i ämnet bestämt — för en tid av tre år, räknat

fran och med den 5 december 1931, bevilja Norrbottens läns

landsting statsbidrag till driftkostnaderna för högst 288 vårdplatser

vid centralsanatoriet i Sandträsk med ett belopp, som med

1 krona överstiger det till tuberkulossjukhus i allmänhet utgående

statsbidraget;

III. medgiva, att Kungl. Majit må ej mindre — utan hinder

av gällande bestämmelser angående statsbidrag till driftkostnaderna

vid tuberkulossjukvårdsanstalter — för en tid av ett år,

räknat från och med den 1 juli 1933, bevilja Jämtlands läns

landsting statsbidrag till driftkostnaderna vid centralsanatoriet

Solliden med ett belopp för dag och patient, som med 50 öre

överstiger det till tuberkulossjukhus i allmänhet utgående statsbidraget,

dock med den inskränkning att sammanlagda statsbidraget

icke för ifrågavarande tid må överstiga hälften av sanatoriets

enligt vederbörligen granskade räkenskaper funna verkliga

driftkostnader, än även förklara att nämnda statsbidrag må

utbetalas halvårsvis efter utgången av juni och december månader,

dock att, därest det till Jämtlands läns landsting eller direktionen

för ifrågavarande sanatorium utbetalade sammanlagda statsbidraget

skulle komma att för någon tid överstiga hälften av sanatoriets

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

47

enligt vederbörligen granskade räkenskaper funna verkliga driftkostnader,

det skall åligga landstinget eller direktionen att till

statsverket återbära det överskjutande beloppet;

IY. föreskriva, att för åtnjutande av de under II. och III. angivna

bidragen i övrigt i tillämpliga delar skola gälla de allmänna

bestämmelserna beträffande statsbidrag till driftkostnaderna

för tuberkulossjukvårdsanstalter ävensom de särskilda föreskrifter,

som må av Kungl. Majit meddelas.

66:o) Bidrag till resor för vissa patienter vid kustsanatorierna. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 73, sid. 171—175) hemställer utskottet,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till

bidrag till resor för vissa patienter vid kustsanatorierna, nu 65,000

kronor, med 5,000 kronor till 60,000 kronor.

67:o) Folksanatorierna. I överensstämmelse med Kungl. Majlis förslag

(punkt 74, sid. 175—178) och under erinran, att för ifrågavarande ändamål

å riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett anslag å 100,000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till folksanatorierna för budgetåret 1933/1934

anvisa ett extra anslag av 50,000 kronor.

68:o) Understödjande av dispensärverksamhet. På grund av vad Kungl.

Majit föreslagit riksdagen (punkt 75, sid. 178 och 179) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understödjande av dispensärverksamhet för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 480,000 kronor.

69:o) Bidrag till resor för patienter vid vissa anstalter för radiumbehandling.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 76, sid. 180) och

linder framhållande av att den föreslagna höjningen av förevarande anslag

är föranledd av belastningen å anslaget för budgetåret 1931/1932, hemställer

utskottet,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

bidrag till resor för patienter vid vissa anstalter för radiumbehandling,

nu 100,000 kronor, med 10,000 kronor till 110,000

kronor.

70:o) Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus.

Bidrag till driften av epidemisjukhus. Med tillstyrkande av bifall till

Kungl. Majits förslag (punkterna 77 och 78, sid. 180—182) och under erinran,

att anslag för ifrågavarande ändamål beviljats för innevarande budgetår med

respektive 700,000 kronor och 800,000 kronor, hemställer utskottet,

s. 48 Kontrollera mot PDF

TI t skott et.

48 Statsutskottets utlåtande Nr 5.

att riksdagen må

a) till bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag

av 220,000 kronor; samt

b) till bidrag till driften av epidemisjukhus för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 700,000 kronor.

71:o) Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka. I en

inom första kammaren av herr A. Hjalmarsson väckt motion, nr 56, har

hemställts, att riksdagen måtte, i enlighet med gällande författning bevilja

Malmö stad ett efter 57 sjukplatser beräknat anslag av 85,500 kronor till

bidrag för uppförandet av stadens sjukhem för kroniskt sjuka.

Vidare har i en inom andra kammaren av herr K. Magnusson i Kalmar

m. fl. väckt motion, nr 61, hemställts, att riksdagen måtte bevilja Kalmar

stad ett efter 22 platser beräknat anslag av 33,000 kronor för uppförande

av ett hem för kroniskt sjuka i Kalmar.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får

utskottet hänvisa till motionerna.

Vid anmälan av frågan örn anslag för bidrag till uppförande m. m. av

hem för kroniskt sjuka har departementschefen, under framhållande av att

medicinalstyrelsen icke velat motsätta sig ett av granskningsnämnden framlagt

förslag örn ujDpskov med medels anvisande för ändamålet under nästkommande

budgetår, ansett sig kunna utgå från, att allvarligare betänkligheter

ej borde möta mot ett dylikt uppskov under någon kortare tid. Vid

sådant förhållande och med hänsyn till det statsfinansiella läget har något

anslag för budgetåret 1933/1934 icke äskats.

Ej heller utskottet finner sig nu kunna tillstyrka medels anvisande för

ändamålet under nästkommande budgetår. Utskottet vill emellertid — under

erinran att 1932 års riksdag såsom sin mening framhållit, att ett avstannande

av statens stödjande verksamhet på detta område syntes ur sjukvårdssynpunkt

beklagligt — framhålla önskvärdheten av att staten icke allt för länge undandrager

sig att lämna bidrag till verksamheten ifråga.

Under hänvisning i övrigt till vad utskottet under punkt 52 anfört får

utskottet alltså hemställa,

I:o) att herr Hjalmarssons ovanberörda motion, I: 56, icke

må vinna riksdagens bifall; samt

II:o) att herr Magnussons i Kalmar m. fl. motion, II: 61,

ej heller må av riksdagen bifallas.

72:o) Bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka. Kungl. Majit

har föreslagit riksdagen (punkt 79, sid. 183 och 184) att till bidrag till driften

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 49

av hem för kroniskt sjuka för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag

av 885,000 kronor.

För ifrågavarande ändamål är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört

ett extra förslagsanslag av 615,000 kronor.

Det nu äskade anslagsbeloppet har beräknats med utgångspunkt från att

driftbidraget skulle, såsom för närvarande, utgå med 90 öre för dag och

patient.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majrts förevarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må till bidrag till driften av hem för kroniskt

sjuka för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag

av 885,000 kronor.

73:o) Bidrag till nybyggnad för Stockholms vanföreanstalt m. m. På

grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 80, sid. 186 och 187)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, av det föreningen för bistånd åt lytta och vanföra i Stockholm

till bidrag till nybyggnad för Stockholms vanföreanstalt m. m.

av 1931 års riksdag beviljade anslaget å högst 2,554,550 kronor

för budgetåret 1933/1934 såsom extra reservationsanslag anvisa

ett belopp av 500,000 kronor.

74:o) Kuratorsverksamhet vid vanföreanstalterna. Eugeniahemmet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 81 och 82, sid. 187—189)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) till kuratorsverksamhet vid vanföreanstalterna för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra anslag av 12,000 kronor; samt

b) till Eugeniahemmet för budgetåret 1933/1934 anvisa ett

extra anslag av 5,000 kronor.

75:o) Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar. Beträffande Kungl.

Maj:ts förslag angående åtgärder mot utbredning av könssjukdomar (punkt

83, sid. 189 och 190) avgiver utskottet framdeles under riksdagen utlåtande;

vilket härmed

anmäles.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 3 sand. Nr !t.

474 3S 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

76:o) Kostnader i övrigt för allmän hälso- och sjukvård. I överensstämmelse

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84, sid. 190 och 191) hemställer

utskottet,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till

kostnader i övrigt för allmän hälso- och sjukvård, nu 15,000

kronor, med 6,000 kronor till 9,000 kronor.

77:o) Lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden sjukvårdskostnader.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85,

sid. 191 och 192) och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats

ett anslag å 70,000 kronor för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till lindring i mindre bemedlade patienters

å landsbygden sjukvårdskostnader för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor.

78:o) Bidrag för anställning av distriktssköterskor. Kungl. Majit har

föreslagit riksdagen (punkt 86, sid. 192 och 193) att till bidrag för anställning

av distriktssköterskor för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag

av 235,000 kronor.

Det för innevarande budgetår anvisade anslaget för ifrågavarande ändamål

utgör 220,000 kronor.

Yid beräknandet av anslagsbehovet för nästa budgetår har antagits, att

antalet av de med kompetenta befattningshavare tillsatta distriktsskötersketjänsterna

skulle vid utgången av budgetåret 1932/1933 komma att uppgå

till 493. För envar av dessa tjänster utgår statsbidrag med 500 kronor för

år, vilket sammanlagt gör 246,500 kronor. Enär befattningarna tidvis uppehållas

av vikarier utan sådan kompetens, att statsbidrag kan utgå, har beloppet

avrundats nedåt till 235,000 kronor.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majis förslag, hemställer,

att riksdagen må till bidrag för anställning av distriktssköterskor

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag

av 235,000 kronor.

79:o) Dyrtidshjälp åt distriktssköterskor. På grund av vad Kungl. Majit

föreslagit riksdagen (punkt 87, sid. 193) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till dyrtidshjälp åt distriktssköterskor för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 500 kronor.

80:o) Bidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor.

Dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl. I enlighet med

Kungl. Majis förslag (punkterna 88 och 89, sid. 194 och 195) och under er
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

51

inran, att för de ändamål, varom nu är fråga, för innevarande budgetår anvisats

anslag å respektive 690,000 kronor och 70,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till bidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag

av 680,000 kronor; samt

b) till dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl. för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 55,000 kronor.

81 :o) Skyddskoppympningen. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt

90, sid. 195) att höja det ordinarie förslagsanslaget till skyddskoppympningen,

nu 110,000 kronor, med 15,000 kronor till 125,000 kronor.

Genomsnittskostnaden under sist förflutna 5-arsperiod utgör omkring

143,000 kronor. Med hänsyn till väntad minskning av resekostnaderna samt

i betraktande av att belastningssiffran för budgetåret 1931/1932 varit ovanligt

hög, beroende närmast å smittkoppsepidemin i södra Sverige, har höjningen

ansetts kunna begränsas till 15,000 kronor.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

skyddskoppympningen nu 110,000 kronor, med 15,000 kronor till

125,000 kronor.

82:o) Karantänsanstalten på Känsö. I enlighet med Kungl. Majlis förslag

(punkt 91, sid. 195 och 196) hemställer utskottet,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie anslaget till karantänsanstalten

på Känsö, nu 14,500 kronor, med 12,100 kronor

till 2,400 kronor.

83:o) Resestipendier åt vissa läkare. Med tillstyrkande av bifall till

Kungl. Majits förslag (punkt 92, sid. 197) hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1933/1934 uppföra

det ordinarie reservationsanslaget till resestipendier åt vissa

läkare utan angivet belopp.

84:o) Internationella hälsovårdsbyrån i Paris. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 93, sid. 197) att höja det ordinarie förslagsanslaget till internationella

hälsovårdsbyrån i Paris, nu 6,750 kronor, med 2,625 kronor

till 9,375 kronor.

Den föreslagna höjningen av detta anslag är föranledd av kronans depreciering.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr Ö.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

internationella hälsovårdsbyrån i Paris, nu 6,750 kronor, med

2,625 kronor till 9,375 kronor.

bö:o) Förbättrad sjukvård moni rikets ödemarksområden. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 94, sid. 197—200) och under erinran, att

för ifrågavarande ändamål anvisats ett extra reservationsanslag å 100,000

kronor för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag

av 87,000 kronor.

86:o) Sjuktransporter med flygplan. I överensstämmelse med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 95, sid. 200—202), och under erinran, att för innevarande

budgetår anvisats ett extra reservationsanslag å 90,000 kronor för

ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till sjuktransporter med flygplan för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 40,000

kronor.

87:o) Understöd åt J. Henriksson för odling av medicinalväxter m. m.

På grund av vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 96, sid. 204) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt J. Henriksson för odling av medicinalväxter

m. m. för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag

av 500 kronor.

Överståthållarämbetet och landsstaten.

88:o) Överståthållarämbetet. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt

97, sid. 205 och 206) att

dels godkänna ett av departementschefen förordat förslag till stat för överståthållarämbetets

kansli, att tillämpas från och med budgetåret 1933/1934;

dels ock nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till Överståthållarämbetet,

nu 131,800 kronor, med 12,600 kronor till 119,200 kronor.

De av departementschefen föreslagna förändringarna beträffande ifrågavarande

anslag hava föranletts av vad chefen för finansdepartementet under

rubriken »För flera huvudtitlar gemensamma frågor» anfört med avseende å

avlönings- och hyreskostnader. Sålunda har posten för tillfällig förstärkning

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 0.

53

av cle icke-ordinarie arbetskrafterna — å gällande stat för överståthållarämbetets

kansli, 4,378 kronor — höjts med 3,000 kronor, vilket sistnämnda

belopp för löpande budgetår ställts till ämbetets förfogande från det under

femte huvudtiteln uppförda anslaget till skrivmaterialier och expenser, ved

m. m. att användas till bestridande av kansliets utgifter för renskrivning

och tillfälliga arbetsbiträden. Vidare har den från anslaget hittills utgående

hyresersättningen för överståtliållarämbetets kanslis ämbetslokal, 15,600

kronor, överförts till ett nytt under sjätte huvudtiteln uppfört hyresanslag.

Under hänvisning till vad utskottet i sitt utlåtande nr 18 anfört angående

redovisning å riksstaten av anslagen till expenser och tryckningskostnader

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för överståtliållarämbetets kansli,

att tillämpas från och med budgetåret 1933/1934:

Stat. Kronor

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ... 64,400

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............................. 2,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. 5,600

Tillfällig förstärkning av de icke-ordinarie arbetskrafterna

.............................................. 7,378

Summa kronor 79,378;

samt

b) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till Överståthållarämbetet,

nu 131,800 kronor, med 12,600 kronor till 119,200

kronor.

89:o) Befattningshavare vid länsstyrelserna. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 98, sid. 206—-208) att

dels godkänna ett av departementschefen förordat förslag till ordinarie

avlöningsstat för befattningshavare vid länsstyrelserna, att tillämpas från och

med budgetåret 1933/1934;

dels och höja det ordinarie förslagsanslaget till befattningshavare vid länsstyrelserna,

nu 4,196,800 kronor, med 138,500 kronor till 4,335,300 kronor.

Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget motsvarar ett belopp

av 4,193,000 kronor slutsumman av den för befattningshavare vid länsstyrelserna

från och med budgetåret 1932/1933 gällande ordinarie avlöningsstaten,

medan återstoden eller 3,800 kronor motsvarar summan av den från och

med samma budgetår gällande övergångsstaten för befattningshavare vid

länsstyrelserna.

Kungl. Maj:ts förslag innebär ingen annan ändring av vad för innevarande

budgetår gäller, än att posten för vikariatsersättningar å ordi
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

narie avlöningsstaten, nu 150,000 kronor, höjts med 150,000 kronor till

300,000 kronor samt att posten personligt lönetillägg till landssekreterare

och landskamrerare, nu 23,000 kronor, nedsatts till 11,500 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Majds förslag,

hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande ordinarie avlöningsstat för befattningshavare

vid länsstyrelserna, att tillämpas från och med budgetåret

1933/1934:

Ordinarie avlöningsstat. Kronor

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .. 2,660,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag............................ 300,000

Avlöningsförstärkning till landssekreterare och landskamrerare,

förslagsanslag.......................................... 124,000

Personligt lönetillägg till landssekreterare och landskamrerare,

förslagsanslag........................................... 11,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag .............................................................. 1,211,000

Sakkunniga till biträde vid utredningar m. m............. 15,000

Sakkunniga inventeringsbiträden åt landsfogdarna m. fl.,

förslagsanslag.............................................................. 10,000

Summa kronor 4,331,500;

samt

b) höja det ordinarie förslagsanslaget till befattningshavare

vid länsstyrelserna, nu 4,196,800 kronor, med 138,500 kronor

till 4,335,300 kronor.

90:o) Expenser och tryckningskostnader vid länsstyrelserna. Med tillstyrkande

av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 99, sid. 208 och 209)

och under erinran örn vad utskottet i sitt utlåtande nr 18 anfört angående

redovisning å riksstaten av anslagen till expenser och tryckningskostnader

hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att under avdelningen Överståthållarämbetet

och landsstaten med rubriken expenser och tryckningskostnader

vid länsstyrelserna uppföres ett ordinarie förslagsanslag

av 915,000 kronor.

91:o) Vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 100, sid. 210 och 211) hemställer utskottet,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till

vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna, nu 290,000 kronor,

med 20,000 kronor till 270,000 kronor.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

55

92:o) Ersättning åt lappfogdar m. m. I överensstämmelse med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 101, sid. 211 och 212) och under erinran örn att för

ifrågavarande ändamål anvisats ett anslag å 145,000 kronor för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till ersättning åt lappfogdar m. m. för

budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 124,000

kronor.

Polisväsendet.

93:o) Polisväsendet i riket. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt

102, sid. 213—223) att till polisväsendet i riket för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett extra förslagsanslag av 4,000,000 kronor.

För innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål anvisats ett anslag

å 3,650,000 kronor.

Kungl. Maj:ts beräkning av anslagsbehovet för nästa budgetår ter sig på

sätt, som framgår av följande tablå:

Kronor

Den lokala polisorganisationen å landsbygden..................

Retroaktiva pensionsavgifter för polismän och fjärdingsman å

landsbygden ............................................

Utgifter för extra eller biträdande landsfiskaler m. fl...........

Statspolisorganisationen ....................................

Reservpolisorganisationen ..................-...............

Landstingens polisväsen ....................................

Statspolisintendenten ......................................

Polisskolan i Stockholm ....................................

Polisskolan i Göteborg......................................

Tidningen »Polisunderrättelser» ..............................

Centralbyrån för fingeravtryck ..............................

Polishyrån ................................................

Gränskontroll ............................................

Bidrag för grövre brotts upptäckande m. m.....................

Summa kronor

1,600,000

42.000

320.000

1,544,500

215.000

5.000

14,500

70.000

7.000

66.000

36.000

62,700

45.000

10.000

4,037,700.

Den sålunda erhållna slutsumman har avrundats till 4,000,000 kronor.

I jämförelse med vad för innevarande budgetår gäller, utvisar den nu

gjorda beräkningen följande skiljaktigheter:

Under rubriken statspolisorganisationen hava sammanförts utgifter för de

ändamål, som för innevarande budgetår beräknats för nämnda organisation

och kriminalpolisorganisationen, tillhopa 1,140,000 kronor, varemot ett i sistnämnda

post ingående belopp å 10,000 kronor utbrutits och uppförts under

rubriken bidrag för grövre brotts upptäckande m. m. Posten statspolisor
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottet.

ganisationen utvisar sålunda i förhållande till motsvarande poster för innevarande

budgetår en höjning från 1,130,000 kronor med 414,500 kronor till

I, 544,500 kronor. Följande poster hava höjts, nämligen posten »utgifter för

extra eller biträdande landsfiskaler m. 6.» från 300,000 kronor med 20,000

kronor till 320,000 kronor, posten »statspolisintendenten» från 11,000 kronor

med 3,500 kronor till 14,500 kronor, posten »polisskolan i Stockholm» från

66.000 kronor med 4,000 kronor till 70,000 kronor, posten »centralbyrån för

fingeravtryck» från 27,000 kronor med 9,000 kronor till 36,000 kronor och

posten »polisbyrån» från 52,000 kronor med 10,700 kronor till 62,700 kronor. Av

återstående poster hava följande minskats, nämligen posten »reservpolisorganisationen»

från 260,000 kronor med 45,000 kronor till 215,000 kronor och

posten »landstingens polisväsen» från 30,000 kronor med 25,000 kronor till

5.000 kronor.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft en inom andra kammaren av herrar H. Hagberg och

J. H. Brädefors väckt motion, nr 129, vari föreslagits, att riksdagen måtte

besluta »stryka anslaget i femte huvudtiteln till polisväsendet».

Utskottet har funnit sig böra biträda vad Kungl. Maj:t i skilda hänseenden

föreslagit under förevarande punkt. Härav följer, att utskottet avstyrker

motionärernas yrkande.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och med avslag å herrar Hagbergs och Brädefors’ ovanberörda

motion, II: 129, till polisväsendet i riket för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 4,000,000 kronor.

94:o) Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet.

Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 103, sid. 223—226)

att till vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,230,000

kronor.

För innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål anvisats ett anslag

å 1,000,000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till vissa ersättningar åt befattningshavare

vid polis- och åklagarväsendet för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett extra förslagsanslag av 1,230,000 kronor.

95:o) Särskild polisverksamhet för uppdagande av olovlig införsel av

spritdrycker, lönnbränning m. m. På grund av vad Kungl. Majit föreslagit

riksdagen (punkt 104, sid. 226 och 227) hemställer utskottet,

s. 57 Kontrollera mot PDF

<Statsutskottets utlåtande Nr ■>. 57

att riksdageu må, i likhet med vad för innevarande budgetär

ägt rum, till särskild polisverksamhet för uppdagande av olovlig

införsel av spritdrycker, lönnbränning m. m. för budgetåret

1933,1934 anvisa ett extra anslag av 200,000 kronor.

Diverse.

96:o) Tillfälliga åtgärder för lindrande av nöd m. m. bland befolkningen

i Norrbottens län. I två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 00,

inom första kammaren av herr P. Sandström och den andra, nr 142, inom

andra kammaren av herr O. W. Lövgren m. fl., har hemställts, att riksdagen

ville ställa ett belopp av 100,000 kronor till länsstyrelsens i Norrbottens

län förfogande till lindrande av nöd och till meddelande av hjälp

till självhjälp för medborgare, som på grund av omständigheterna äro i

trängande behov av hjälp.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras yrkande anförda -skillén

får utskottet hänvisa till förstnämnda motion.

Såsom av statsrådsprotokollet (sid. 229) framgår, har länsstyrelsen i Norrbottens

län hos Kungl. Majit gjort framställning örn anslag å förslagsvis

100,000 kronor att användas för tillfälliga hjälpåtgärder för lindrande av

nöd m. m. bland befolkningen i Norrbottens län.

Vid anmälan av detta anslagsäskande har departementschefen anfört,

bland annat, att det icke kunde förnekas, att befolkningen i Norrbottens

län i stor utsträckning hade att kämpa med betydande ekonomiska svårigheter

och att behovet av hjälpåtgärder från det allmännas sida vore framträdande.

Enligt departementschefens mening syntes emellertid detta behov,

i den mån så kunde ske, böra tillgodoses på annat sätt än det av länsstyrelsen

avsedda, varvid särskilt åtgärder, som åsyftade att befrämja upprätthållandet

av produktionen, borde komma under övervägande.

Då utskottet delar departementschefens mening härutinnan, får utskottet

alltså hemställa,

att herrar Sandströms samt Lövgrens m. tl. förevarande

motioner, I: 60 och II: 142, icke må vinna riksdagens bifall.

97:o) Vissa avstycknings- och mantalssättningsförrättningar. På grund

av vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 105, sid. 229) hemställer

utskottet,

att riksdageu må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till vissa avstycknings- och mantalssättningsförrättningar

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 10,000

kronor.

lii han// till riksdagens protokoll 1933. 6'' sami. Nr f). 4T4 ss 5

Utskottet.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr «5.

58

98:o) Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 106, sid. 230 och 231) och under erinran om vad utskottet

i sitt utlåtande nr 18 anfört angående redovisning å riksstaten av

anslagen till expenser och tryckningskostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till

skrivmaterialier och expenser, ved rn. m., nu 1,000,000 kronor, med

825,000 kronor till 175,000 kronor.

99:o) Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila stats

förvaltningen. Provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i

statens tjänst. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Beträffande

Kungl. Maj:ts förslag angående ifrågavarande anslag (punkterna

107—109, sid. 231 och 232) avgiver utskottet framdeles under riksdagen

utlåtanden; vilket härmed

anmäles.

100:o) Tryckningskostnader. Under hänvisning till vad utskottet i sitt

utlåtande nr 18 anfört angående redovisning å riksstaten av anslagen till

expenser och tryckningskostnader får utskottet, med tillstyrkande av bifall

till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110, sid. 232 och 233), hemställa,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till

tryckningskostnader, nu 229,976 kronor, med 109,985 kronor till

119,991 kronor; dock att i anslaget må få göras den jämkning,

som erfordras för jämnande av huvudtitelns slutsumma.

Övriga ordinarie anslag.

101:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

budgetår äro uppförda under femte huvudtiteln, har någon ändring icke

ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under femte huvudtiteln,

vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i riksstaten

för budgetåret 1933/1934 uppföras med oförändrade belopp.

Stockholm den 7 mars 1933.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ö.

59

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Widell, Olod Olsson,

Bergqvist, Nilsson i Malmö, Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Oscar

Olsson, Johansson i Fredrikslund, Carlsson i Gävle och Asplund samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, Jansson i

Falun, Strindlund, Törnkvist i Karlskrona, Persson i Fritorp, Jeppsson, Andersson i

Höör, Norsell, Isacson, Skoglund och Hultman med undantag därav att i behandlingen

av

punkt 13 deltagit herr Nylander i st. f. herr Widell,

punkterna 32—101 deltagit herr Bergström i st. f. herr Oscar Olsson,

punkterna 54—100 deltagit herr I. Holmgren i st. f. herr Carlsson i Gävle.

Reservationer:

viel punkt 27 (utvidgning av tvångsarbetsanstalten i Landskrona m. m.)

av herr Stridlund.

vid punkt 31 (främjande av nykterlietsnämnclernas verksamhet m. m.) av

herrar Lindblad, Widell, Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla,

Johansson i Fredrikslund, B. Holmgren, Strindlund, Persson i Fritorp,

Skoglund och Hultman, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort

hava följande lydelse:

»Utskottet har funnit sig böra tillstyrka vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen.

Med allt beaktande av den gagneliga verksamhet, som genom statsunderstöd

till nykterlietsnämnderna och sammanslutningar av nykterhetsnämnder

befrämjas, har utskottet med hänsyn till det statsfinansiella läget

alltså ansett sig icke kunna biträda motionärernas yrkande.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och med avslag å herr Oscar Olssons m. fl. och herr

Olssons i Gävle m. fl. motioner, 1:54 och II: 159, i vad desamma

skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, till främjande av

nykterhet snämnder nas verksamhet ni. m. för budgetåret 1933/1934

anvisa ett extra reservationsanslag av 63,000 kronor.»

vid punkt 39 (ersättning ät Stockholms stad för viss fattigvård m. m. åt

gammalsvenskbybor) av herr Strindlund.

vid punkt 64 (bidrag till uppförande och inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter)

av herr Strindlund, som ansett, att utskottet bort tillstyrka Kungl.

Maj:ts förslag oförändrat och förty hemställa,

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr

att riksdagen må

I. till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra

reservationsanslag av 600,000 kronor;

II. medgiva, att från nämnda anslag må av Kungl. Maji

beviljas

till stiftelsen Solhem---40,(XX) kronor,

till föreningen för kustvård åt skrofulösa barn

a) såsom ersättning--- 35,308 kronor 92 öre;

b) för påbörjande —--högst 120,800 kronor;

c) för den--— och dag;

till Västernorrlands läns landsting ej mindre — utöver det

byggnadsbidrag, som jämlikt gällande bestämmelser beträffande

statsbidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

tillerkänts eller må komma att tillerkännas landstiuget

för uppförandet av en vid länssanatoriet i Sundsvall

anordnad barnpaviljong med 72 vårdplatser — ett extra byggnadsbidrag

av 1,000 kronor för varje vårdplats, än även — utan

hinder av nyssnämnda bestämmelser — statsbidrag till anordnande

av 40 nya vårdplatser vid den nuvarande tuberkulossjukvårdsavdelningen

vid länslasarettet i Örnsköldsvik i samband

med en planerad omändring av nämnda avdelning till ett

självständigt sanatorium med ett belopp av 3,000 kronor för

varje vårdplats, isoleringsplatser ej inräknade;

lil. medgiva, att — — — arbetenas utförande;

IV. föreskriva, att i — — — Kungl. Majit bestämmas;

V. medgiva, att---i Sandträsk.

vid punkt 101 (övriga ordinarie anslag) av herr Svensson i Kompersmåla,

Johansson i Fredrikslund, Persson i Fritorp och Skoglund, som beträffande

ordinarie förslagsanslaget till Sveriges deltagande i den internationella arbetsorganisationens

konferens m. m., vilket anslag av Kungl. Majit i förslaget till

riksstat för budgetåret 1933/1934 upptagits med oförändrade belopp 25,000

kronor, ansett att utskottet bort i anslutning till granskningsnämndens förslag

hemställa om minskning av anslaget med 6,500 kronor till 18,500 kronor.

Stockholm 1933. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1933:189 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln gjorda framställning i fråga örn anslag till främjande av s. 11 i texten
  2. Rskr. 1933:5 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1933 1934 unde)'' riksstatens fe s. 1 i texten