Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till bestridande av kostnader för utredning rörande omarbetning av aktiebolagslagstiftningen.

1933-04-06 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1933:52, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till bestridande av kostnader för utredning rörande omarbetning av aktiebolagslagstiftningen.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 52.

11

Nr 52.

Ankom till riksdagens kansli den 6 april 1933 kl. 2.30 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

till bestridande av kostnader för utredning rörande omarbetning

av aktiebolagslagstiftningen.

(3:e avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 10 mars 1933 dagtecknad proposition, nr

205, ilar Kungl. Maj:!, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att till bestridande av kostnader för utredning rörande omarbetning

av aktiebolagslagstiftningen för budgetåret 1933/1934 under andra huvudtiteln

anvisa ett extra reservationsanslag å 20,000 kronor.

Såsom i statsrådsprotokollet framhållits, har efter tillkomsten av 1910

års aktiebolagslagstiftning följt en tidsperiod, kännetecknad av en utveckling

på det ekonomiska området, som knappast torde hava varit förutsedd

av lagstiftaren. År 1924 vidtogos vissa ändringar i aktiebolagslagen, men

erfarenheten har visat, att denna för hela samhällsekonomien viktiga lagstiftning

i betydelsefulla delar likväl ej motsvarar de fordringar, som böra

ställas på densamma, utan kräver en mera genomgripande omarbetning.

Frågan härom upptogs till övervägande inom justitiedepartementet

under sistförflutna höst. Då erfarenheten och i synnerhet på senaste

tid timade händelser särskilt understrukit behovet av snara åtgäidei

till åvägabringande av effektivare revision i aktiebolag, igångsattes

inom departementet en utredning rörande ändring i aktiebolagslagens

bestämmelser örn revision, och i syfte att kunna framlägga förslag redan

till innevarande års riksdag begränsades behandlingen av ämnet

till de spörsmål, vilkas lösande ansågs mest angeläget, nämligen huru

större säkerhet skulle kunna beredas för en sakkunnig, objektiv och utan

bihänsyn bedriven revision samt örn de närmare kompetensvillkoren för

revisor.

På grundval av den verkställda utredningen upprättades en promemoria

med utkast till ändring i aktiebolagslagens bestämmelser i förevarande

hänseende.

Promemorian jämte utkastet remitterades för yttrande av ett antal

myndigheter och enskilda sammanslutningar. Åtskilliga av dessa avstyrkte,

att här avsedda fråga utbrötes och gjordes till föremål för be
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 52.

handling särskilt för sig, samt erinrade om behovet av en allmän översyn

och omarbetning av aktiebolagslagstiftningen överhuvudtaget. Revisionsfrågan

borde upptagas först i samband med en sådan mera omfattande

och djupgående utredning och därvid regleras jämväl i andra hänseenden,

såsom beträffande spörsmålen vad revisionen skulle omfatta och

huru den skulle ske. Beträffande vissa andra delar av bolagslagstiftningen

vore — framhölls det — lika angeläget att snart få till stånd eli omdaning.

Ett uppskov med revisionsfrågan vore icke förenat med någon

våda, enär frågan örn tillsättande av auktoriserade revisorer i de börsnoterade

företagen, beträffande vilka det allmännas intresse av en effektiv

revision vore mest påtagligt, syntes efter styrelsens för Stockholms fondbörs

initiativ bliva löst på frivillighetens väg. Nu angivna ståndpunkt

intogs av kommerskollegium, försäkringsinspektionen, fem av handelskamrarna

i riket samt vissa enskilda sammanslutningar, däribland

svenska bankföreningen, svenska försäkringsföreningen, Sveriges industriförbund,

föreningen auktoriserade revisorer och styrelsen för Sveriges

advokatsamfund.

I några yttranden betonades särskilt revisionsfrågans beroende av den

lösning vissa andra bolagsspörsmål kunde erhålla.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

Såsom förut framhållits har lagutkastets utarbetande förestavats av

önskan att snarast få avhjälpt en mera påfallande brist på ett för det allmänna

intresset viktigt område av aktiebolagslagstiftningen. De föreslagna

nya. bestämmelserna hava härvid enligt sakens natur måst anknytas

till aktiebolagslagens övriga stadgande!! sådana dessa för närvarande

äro utformade. Det kan emellertid icke förnekas att det på detta område

är förknippat med vissa olägenheter att framgå på de partiella reformernas

väg. Sålunda torde vara ostridigt att aktiebolagslagen kräver en omarbetning,

sträckande sig över centrala delar av lagstiftningen. Behovet

härav har trängt sig fram med sadan styrka att eventuellt nu skeende

ändringar på enstaka punkter icke kunna giva fog för ett dröjsmål med

en mera vittsyftande omarbetning. Och vid en sådan kan lagen i revisionsfrågan

närstående spörsmål tänkas erhålla en omgestaltning som påverkar

även nämnda frågas lösning.

Ett övervägande av de olika synpunkter som inverka på frågans bedömande

har fört mig till den ståndpunkten att man för att säkra ett bestående

gott resultat av en reform i revisionsfrågan gör bäst i att upptaga

den till behandling i det större sammanhang varom nyss nämnts. Med

hänsyn till vad förut anförts kan jag dock ej förorda denna väg under

annan förutsättning än att arbetet efter den vidare linjen igångsättes så

snart sig göra låter. Även synes mig med skäl kunna ifrågasättas att,

i. afbidan på ny lagstiftning, till fullföljande av fondbörsstyrelsens initiativ

i börsordningen meddela föreskrifter, varigenom såsom allmänt villkor

för att aktie eller obligation må göras till föremål för handel och notering

å fondbörsen stadgas, att en av revisorerna i vederbörande bolag

skall vara av handelskammare i riket auktoriserad revisor. Denna fråga

torde komma att upptagas av chefen för finansdepartementet.

Jag ämnar således föreslå att en utredning igångsättes rörande en all
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets utlåtande Nr 52.

män omarbetning av aktiebolagslagstiftningen. Denna bör därvid i sill

helhet göras till föremål för granskning. Bland frågor vilka böra ägnas

särskild uppmärksamhet hava en del redan förut antytts. Dit hör spörsmålet

huruvida alltefter företagens beskaffenhet bör i lagstiftningen införas

på olika sätt reglerade former av aktiebolag. En viktig fråga gäller

förvaltningens ordnande, förvaltningsorganets sammansättning, dess förhållande

till aktieägarna och ansvarigheten för förvaltningen; bland annat

bör undersökas ändamålsenligheten av.något system ungefärligen motsvarande

det tyska, innebärande en klyvning av funktionerna såsom företagsledning

och såsom övervakande representantskap för aktieägarna. Revisionsfrågan

bör upptagas i hela sin vidd; undersökningen bör således

omfatta icke blott reglerna örn revisorernas tillsättande och deras kompetens

utan även vilka närmare bestämmelser må erfordras rörande deras

verksamhet samt granskningens föremål och omfattning. Under övervägande

bör jämväl tagas huruvida ändrade bestämmelser tarvas för betryggande

anordningar i fråga örn aktiebolags bildande samt örn sättet

för inbetalning av aktiekapitalet och förändringar av detsamma. Befogad

synes vidare en omprövning av bestämmelserna örn upprättande av balansräkning

m. m. i syfte att klara och fullständiga upplysningar föreligga

till bedömande av företagets ställning. Icke minst betydelsefullt är det

av aktiebolagslagstiftningen ännu obeaktade spörsmålet i vad mån särskilda

bestämmelser påkallas i anledning av den numera allmänt använda

företagsformen med huvudbolag och dotterbolag samt beträffande koncerner.

Övervägas bör ock vad som kan åtgöras för att trygga aktieägarminoritetets

behöriga intressen — en fråga som torde vara av särskild

vikt beträffande nyss omförmälda företagsformer. Här lia blott i korthet

angivits några av de uppgifter som möta vid utredningen. Säkerligen

kommer man vid en allmän översyn av lagstiftningen i ämnet att jämväl

ställas inför en mångfald andra spörsmål. Exempelvis kan erinras örn

den vid Kooperativa förbundets kongress sistlidet år beslutade framställningen

till Kungl. Majit om förbättringar i lagstiftningen rörande kapitalbildningen

inom aktiebolag.

Den maktpåliggande utredningsuppgift som en omarbetning av aktiebolagslagstiftningen

innebär torde böra anförtros åt en kommitté. Dess

sammansättning synes lämpligen kunna begränsas till en ordförande och

fyra ledamöter, varjämte en sekreterare med juridisk utbildning torde

böra ställas till kommitténs förfogande. Eventuellt behov av speciell sakkunskap

i vissa detaljfrågor synes lämpligen kunna fyllas genom tillkallande

av särskilda sakkunniga.

Kostnaderna för kommittén under nästkommande budgetår torde icke

kunna belt bestridas inom ramen för det väsentligt nedsatta ordinarie anslag

(135,000 kronor) som för nämnda budgetår anvisats till kommittéer

och utredningar genom sakkunniga, med mindre betänkligt intrång sker

i de utredningsuppgifter för vilka anslaget ursprungligen beräknats. Ehuru

sålunda ett särskilt anslag lärer bliva av behovet påkallat, torde likväl

en ökning av andra huvudtitelns utgiftssumma på grund härav kunna

undvikas. Under punkt [16] av nämnda huvudtitel i statsverkspropositionen

har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till bestridande av kostnader för delning av Svea hovrätt

såsom extra reservationsanslag beräkna ett belopp av 20,000 kronor.

Vid anmälan av detta anslagsbehov omnämnde jag, att den inom departementet

i ämnet igångsatta utredningen då ännu ej blivit slutförd. Det

har nu visat sig att densamma icke kan, såsom beräknat var, fullbordas

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 52.

Utskott et.

å sådan tiel att proposition i ämnet kan föreläggas innevarande års riksdag,

i följd varav, på sätt genom skrivelse till riksdagen denna dag (nr

204) blivit anmält, medel för sagda ändamål ej komma att erfordras för

budgetåret 1933/1934. En verkställd beräkning ger anledning antaga att,

därest ett särskilt anslag till enahanda belopp — 20,000 kronor — ställes

till förfogande för den nn ifrågasatta utredningen, det belopp som därutöver

må kunna erfordras för utredningens bedrivande under budgetåret

skall kunna bestridas ur det ordinarie kommittéanslaget för samma budgetår.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka igångsättandet av den utredning,

varom fråga är, i överensstämmelse med vad Kungl. Majit föreslagit.

Då storleken av det av Kungl. Majit äskade anslaget för kostnadernas

bestridande ej heller givit utskottet anledning till erinran, får utskottet

alltså hemställa,

att riksdagen må till bestridande av kostnader för

utredning rörande omarbetning av aktiebolagslagstiftningen

för budgetåret 1933/1934 under andra huvudtiteln

anvisa ett extra reservationsanslag å 20,000 kronor.

Stockholm den 6 april 1933.

På statsutskottets vägnar.- S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

irån första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Widell, Olof Olsson, Nilsson i

Malmö, Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Carlsson i Gävle, Asplund, Bergström,

Thelin och Nylander; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Strindlund, Törnkvist i Karlskrona,

Jeppson, Andersson i Höör, Persson i Falla, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Olsson

i Blädinge, Norsell, Lindskog och Isacsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1933:168 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående anslag till bestridande av kostnader för utredning rörande omarbetning av aktiebolagsl a1 i texten