Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till bestridande av kostnader för utredning rörande omarbetning av aktiebolagslagstiftningen.
1933-04-06 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1933:52, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till bestridande av kostnader för utredning rörande omarbetning av aktiebolagslagstiftningen.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 52.
11
Nr 52.
Ankom till riksdagens kansli den 6 april 1933 kl. 2.30 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
till bestridande av kostnader för utredning rörande omarbetning
av aktiebolagslagstiftningen.
(3:e avd.)
I en till riksdagen avlåten, den 10 mars 1933 dagtecknad proposition, nr
205, ilar Kungl. Maj:!, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att till bestridande av kostnader för utredning rörande omarbetning
av aktiebolagslagstiftningen för budgetåret 1933/1934 under andra huvudtiteln
anvisa ett extra reservationsanslag å 20,000 kronor.
Såsom i statsrådsprotokollet framhållits, har efter tillkomsten av 1910
års aktiebolagslagstiftning följt en tidsperiod, kännetecknad av en utveckling
på det ekonomiska området, som knappast torde hava varit förutsedd
av lagstiftaren. År 1924 vidtogos vissa ändringar i aktiebolagslagen, men
erfarenheten har visat, att denna för hela samhällsekonomien viktiga lagstiftning
i betydelsefulla delar likväl ej motsvarar de fordringar, som böra
ställas på densamma, utan kräver en mera genomgripande omarbetning.
Frågan härom upptogs till övervägande inom justitiedepartementet
under sistförflutna höst. Då erfarenheten och i synnerhet på senaste
tid timade händelser särskilt understrukit behovet av snara åtgäidei
till åvägabringande av effektivare revision i aktiebolag, igångsattes
inom departementet en utredning rörande ändring i aktiebolagslagens
bestämmelser örn revision, och i syfte att kunna framlägga förslag redan
till innevarande års riksdag begränsades behandlingen av ämnet
till de spörsmål, vilkas lösande ansågs mest angeläget, nämligen huru
större säkerhet skulle kunna beredas för en sakkunnig, objektiv och utan
bihänsyn bedriven revision samt örn de närmare kompetensvillkoren för
revisor.
På grundval av den verkställda utredningen upprättades en promemoria
med utkast till ändring i aktiebolagslagens bestämmelser i förevarande
hänseende.
Promemorian jämte utkastet remitterades för yttrande av ett antal
myndigheter och enskilda sammanslutningar. Åtskilliga av dessa avstyrkte,
att här avsedda fråga utbrötes och gjordes till föremål för be
-
12
Statsutskottets utlåtande Nr 52.
handling särskilt för sig, samt erinrade om behovet av en allmän översyn
och omarbetning av aktiebolagslagstiftningen överhuvudtaget. Revisionsfrågan
borde upptagas först i samband med en sådan mera omfattande
och djupgående utredning och därvid regleras jämväl i andra hänseenden,
såsom beträffande spörsmålen vad revisionen skulle omfatta och
huru den skulle ske. Beträffande vissa andra delar av bolagslagstiftningen
vore — framhölls det — lika angeläget att snart få till stånd eli omdaning.
Ett uppskov med revisionsfrågan vore icke förenat med någon
våda, enär frågan örn tillsättande av auktoriserade revisorer i de börsnoterade
företagen, beträffande vilka det allmännas intresse av en effektiv
revision vore mest påtagligt, syntes efter styrelsens för Stockholms fondbörs
initiativ bliva löst på frivillighetens väg. Nu angivna ståndpunkt
intogs av kommerskollegium, försäkringsinspektionen, fem av handelskamrarna
i riket samt vissa enskilda sammanslutningar, däribland
svenska bankföreningen, svenska försäkringsföreningen, Sveriges industriförbund,
föreningen auktoriserade revisorer och styrelsen för Sveriges
advokatsamfund.
I några yttranden betonades särskilt revisionsfrågans beroende av den
lösning vissa andra bolagsspörsmål kunde erhålla.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
Såsom förut framhållits har lagutkastets utarbetande förestavats av
önskan att snarast få avhjälpt en mera påfallande brist på ett för det allmänna
intresset viktigt område av aktiebolagslagstiftningen. De föreslagna
nya. bestämmelserna hava härvid enligt sakens natur måst anknytas
till aktiebolagslagens övriga stadgande!! sådana dessa för närvarande
äro utformade. Det kan emellertid icke förnekas att det på detta område
är förknippat med vissa olägenheter att framgå på de partiella reformernas
väg. Sålunda torde vara ostridigt att aktiebolagslagen kräver en omarbetning,
sträckande sig över centrala delar av lagstiftningen. Behovet
härav har trängt sig fram med sadan styrka att eventuellt nu skeende
ändringar på enstaka punkter icke kunna giva fog för ett dröjsmål med
en mera vittsyftande omarbetning. Och vid en sådan kan lagen i revisionsfrågan
närstående spörsmål tänkas erhålla en omgestaltning som påverkar
även nämnda frågas lösning.
Ett övervägande av de olika synpunkter som inverka på frågans bedömande
har fört mig till den ståndpunkten att man för att säkra ett bestående
gott resultat av en reform i revisionsfrågan gör bäst i att upptaga
den till behandling i det större sammanhang varom nyss nämnts. Med
hänsyn till vad förut anförts kan jag dock ej förorda denna väg under
annan förutsättning än att arbetet efter den vidare linjen igångsättes så
snart sig göra låter. Även synes mig med skäl kunna ifrågasättas att,
i. afbidan på ny lagstiftning, till fullföljande av fondbörsstyrelsens initiativ
i börsordningen meddela föreskrifter, varigenom såsom allmänt villkor
för att aktie eller obligation må göras till föremål för handel och notering
å fondbörsen stadgas, att en av revisorerna i vederbörande bolag
skall vara av handelskammare i riket auktoriserad revisor. Denna fråga
torde komma att upptagas av chefen för finansdepartementet.
Jag ämnar således föreslå att en utredning igångsättes rörande en all
-
13
Statsutskottets utlåtande Nr 52.
män omarbetning av aktiebolagslagstiftningen. Denna bör därvid i sill
helhet göras till föremål för granskning. Bland frågor vilka böra ägnas
särskild uppmärksamhet hava en del redan förut antytts. Dit hör spörsmålet
huruvida alltefter företagens beskaffenhet bör i lagstiftningen införas
på olika sätt reglerade former av aktiebolag. En viktig fråga gäller
förvaltningens ordnande, förvaltningsorganets sammansättning, dess förhållande
till aktieägarna och ansvarigheten för förvaltningen; bland annat
bör undersökas ändamålsenligheten av.något system ungefärligen motsvarande
det tyska, innebärande en klyvning av funktionerna såsom företagsledning
och såsom övervakande representantskap för aktieägarna. Revisionsfrågan
bör upptagas i hela sin vidd; undersökningen bör således
omfatta icke blott reglerna örn revisorernas tillsättande och deras kompetens
utan även vilka närmare bestämmelser må erfordras rörande deras
verksamhet samt granskningens föremål och omfattning. Under övervägande
bör jämväl tagas huruvida ändrade bestämmelser tarvas för betryggande
anordningar i fråga örn aktiebolags bildande samt örn sättet
för inbetalning av aktiekapitalet och förändringar av detsamma. Befogad
synes vidare en omprövning av bestämmelserna örn upprättande av balansräkning
m. m. i syfte att klara och fullständiga upplysningar föreligga
till bedömande av företagets ställning. Icke minst betydelsefullt är det
av aktiebolagslagstiftningen ännu obeaktade spörsmålet i vad mån särskilda
bestämmelser påkallas i anledning av den numera allmänt använda
företagsformen med huvudbolag och dotterbolag samt beträffande koncerner.
Övervägas bör ock vad som kan åtgöras för att trygga aktieägarminoritetets
behöriga intressen — en fråga som torde vara av särskild
vikt beträffande nyss omförmälda företagsformer. Här lia blott i korthet
angivits några av de uppgifter som möta vid utredningen. Säkerligen
kommer man vid en allmän översyn av lagstiftningen i ämnet att jämväl
ställas inför en mångfald andra spörsmål. Exempelvis kan erinras örn
den vid Kooperativa förbundets kongress sistlidet år beslutade framställningen
till Kungl. Majit om förbättringar i lagstiftningen rörande kapitalbildningen
inom aktiebolag.
Den maktpåliggande utredningsuppgift som en omarbetning av aktiebolagslagstiftningen
innebär torde böra anförtros åt en kommitté. Dess
sammansättning synes lämpligen kunna begränsas till en ordförande och
fyra ledamöter, varjämte en sekreterare med juridisk utbildning torde
böra ställas till kommitténs förfogande. Eventuellt behov av speciell sakkunskap
i vissa detaljfrågor synes lämpligen kunna fyllas genom tillkallande
av särskilda sakkunniga.
Kostnaderna för kommittén under nästkommande budgetår torde icke
kunna belt bestridas inom ramen för det väsentligt nedsatta ordinarie anslag
(135,000 kronor) som för nämnda budgetår anvisats till kommittéer
och utredningar genom sakkunniga, med mindre betänkligt intrång sker
i de utredningsuppgifter för vilka anslaget ursprungligen beräknats. Ehuru
sålunda ett särskilt anslag lärer bliva av behovet påkallat, torde likväl
en ökning av andra huvudtitelns utgiftssumma på grund härav kunna
undvikas. Under punkt [16] av nämnda huvudtitel i statsverkspropositionen
har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, till bestridande av kostnader för delning av Svea hovrätt
såsom extra reservationsanslag beräkna ett belopp av 20,000 kronor.
Vid anmälan av detta anslagsbehov omnämnde jag, att den inom departementet
i ämnet igångsatta utredningen då ännu ej blivit slutförd. Det
har nu visat sig att densamma icke kan, såsom beräknat var, fullbordas
14
Statsutskottets utlåtande Nr 52.
Utskott et.
å sådan tiel att proposition i ämnet kan föreläggas innevarande års riksdag,
i följd varav, på sätt genom skrivelse till riksdagen denna dag (nr
204) blivit anmält, medel för sagda ändamål ej komma att erfordras för
budgetåret 1933/1934. En verkställd beräkning ger anledning antaga att,
därest ett särskilt anslag till enahanda belopp — 20,000 kronor — ställes
till förfogande för den nn ifrågasatta utredningen, det belopp som därutöver
må kunna erfordras för utredningens bedrivande under budgetåret
skall kunna bestridas ur det ordinarie kommittéanslaget för samma budgetår.
Utskottet har funnit sig böra tillstyrka igångsättandet av den utredning,
varom fråga är, i överensstämmelse med vad Kungl. Majit föreslagit.
Då storleken av det av Kungl. Majit äskade anslaget för kostnadernas
bestridande ej heller givit utskottet anledning till erinran, får utskottet
alltså hemställa,
att riksdagen må till bestridande av kostnader för
utredning rörande omarbetning av aktiebolagslagstiftningen
för budgetåret 1933/1934 under andra huvudtiteln
anvisa ett extra reservationsanslag å 20,000 kronor.
Stockholm den 6 april 1933.
På statsutskottets vägnar.- S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
irån första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Widell, Olof Olsson, Nilsson i
Malmö, Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Carlsson i Gävle, Asplund, Bergström,
Thelin och Nylander; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Strindlund, Törnkvist i Karlskrona,
Jeppson, Andersson i Höör, Persson i Falla, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Olsson
i Blädinge, Norsell, Lindskog och Isacsson.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1933:168 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående anslag till bestridande av kostnader för utredning rörande omarbetning av aktiebolagsl a1 i texten