Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående befrielse för borgmästaren Oscar Dahlbäck m. fl. från viss dem i egenskap av magistratsledamöter ådömd ersättningsskyldighet till kronan m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1933-04-25 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1933:60, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående befrielse för borgmästaren Oscar Dahlbäck m. fl. från viss dem i egenskap av magistratsledamöter ådömd ersättningsskyldighet till kronan m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 60.

5

Nr 60.

Ankom till riksdagens kansli den 25 april 1983 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående befrielse

för borgmästaren Oscar Dahlbäck m. fl. från viss

dem i egenskap av magistratsledamöter ådömd ersättningsskyldighet

till kronan m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 24 februari 1933 dagtecknad proposition,

nr 158, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva, , _ ,

dels att från det i riksstaten för budgetåret 1932/1933 uppförda extra

förslagsanslaget till oförutsedda utgifter i allmänhet må såsom ersättning

för de belopp, borgmästarna Oscar Dahlbäck och Alvin Wirgin av egna

medel utgivit på grund av Kungl. Maj:ts utslag den 19 oktober 1932, utbetalas

till Dahlbäck 429 kronor 86 öre och till Wirgin 406 kronor 64 öre,

dels att Dahlbäck och Wirgin må befrias från skyldigheten att gälda

dem i utslaget ålagd ränta,

dels ock att rådmannen John Ekdahl må befrias från skyldighet att

gälda så stor del av den honom i utslaget ålagda räntan, som upplupit

under tiden före den 18 november 1927.

I samband med Kungl. Maj:ts förslag har utskottet till behandling

förehaft

dels en före avlåtandet av Kungl. Maj:ts proposition inom andra kammaren

av herr F. Hamrin väckt motion, nr 133, vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att kronans fordran på ränta å de borgmästaren

Oscar Dahlbäck, rådmannen John Ekdahl och borgmästaren Alvin Wirgin

genom Kungl. Maj:ts utslag den 19 oktober 1932 ådömda ersättningsbelopp

för av förre kronouppbördskassören i Jönköping Sven Cedergren vållad

brist skall eftergivas;

dels ock en inom första kammaren av herr K. J. Ekman väckt motion,

nr 260, vari hemställts, att riksdagen ville medgiva att från det i riksstaten

för budgetåret 1932/1933 uppförda extra förslagsanslaget till oförutsedda

utgifter i allmänhet må såsom ersättning för de belopp, Ekdahl av

egna medel utgivit på grund av Kungl. Maj:ts förenämnda utslag, till

Ekdahl utbetalas 559 kronor 29 öre samt att Ekdahl må befrias från

skyldigheten att gälda honom i utslaget ålagd ränta.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande Nr 60.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får

utskottet hänvisa till motionerna.

Den ersättningsskyldighet, som avses i Kungl. Maj:ts förevarande proposition,

har ådömts Dahlbäck, Ekdahl och Wirgin såsom ledamöter av

magistraten i Jönköping på grund av det ansvar för uppbördsväsendet

i staden, som åvilat magistraten jämlikt § 30 mom. 2 i uppbördsreglementet

den 14 december 1917 och § 6 mom. 1 i förordningen samma dag angående

indrivning och redovisning av böter.

Enligt arbetsordningen den 13 december 1872 för magistraten i Jönköping

tillkom det borgmästaren »att hava närmaste tillsynen över redogörelsen

för kronouppbörden». Den 5 oktober 1900 biföll Kungl. Majit av

stadsfullmäktige i Jönköping gjord framställning örn inrättande av en

kronouppbördskassörstjänst i staden, vars innehavare enligt framställningen

skulle fullgöra alla med kronouppbörden förenade eller på den grundade

bestyr, som av magistraten föreskreves.

Den 28 apiil 1923 upptäcktes det, att balans förelåg i de av kronouppbördskassören

Sven Cedergren omkänderkavda kronoräkenskaperna för

staden. Förskingringarna hade ägt rum åren 1917—1923. Under denna

tid var Ekdahl ordinarie rådman i Jönköping. Från april 1922 uppehöll

han såsom den i tjänst varande äldste rådmannen borgmästarämbetet, som

då. var vakant. Dahlbäck var från oktober 1920 ordinarie rådman, och

Wirgin innehade från januari 1921 förordnande att bestrida en rådmansbefattning.

Kionouppböi dskassören i Jönköping hade att fullgöra alla med kronouppbörden

förenade eller på den grundade bestyr, som av magistraten föleskrevos.

Några uttryckliga eller direkta föreskrifter i sådant hänseende

voro ej giv na, men enligt sedan lång tid tillbaka rådande praxis handhade

kronouppbördskassören självständigt uppbördsväsendet i sin helhet.

Kronouppbördskassörens liandhavande av uppbördsväsendet skedde emellertid

pa magistratens ansvar. Detta innebar, att magistraten var ersättningsskj

Idig för all uppkommande brist även örn denna icke på något sätt

orsakats av magistratens försummelse eller eljest kunde läggas magistraten

till last. Detta ansvar kallas magistratens redogöraransvar och är

således helt av civil natur. Magistraten hade vidare skyldighet att kontrollera

kionouppbördskassörens medelsförvaltning, och, örn magistraten

gjorde sig skyldig till försummelse härutinnan, var magistraten ersättningsskyldig

för den brist, som uppkom till följd av sådan försummelse.

Denna ersättningsskyldighet grundas å allmänna rättsregler och är av

kiiminell natur. Emellertid ålåg det, enligt arbetsordningen för magistraten,

borgmästaren »att hava närmaste tillsynen över redogörelsen för

kronouppbörden». Detta stadgande har blivit tolkat så, att borgmästaren

skulle i första hand kontrollera kronokassörens medelsförvaltning och att

övriga ledamöter i magistraten endast efter anmälan av borgmästaren —

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 60. 7

örn han under utövandet av sin kontroll uppmärksammat något förhållande,

som påkallade magistratens ingripande eller anledning eljest toresg

därtill — skulle taga befattning med kontrollen.

I det av Kungl. Maj:t genom utslag den 19 oktober 1932 aydömda målet

har ansvar yrkats å magistraten för tjänstefel, enar magistraten dels

låtit Cedergren självständigt utöva vissa bestyr, som rätteligen ankommo

å magistraten, dels ock försummat magistraten åvilande kontroll över Cedergren

medelsförvaltning. I förstnämnda hänseende har ansvarsyrkandet

ogillats, enär magistraten varit befogad att overlata bestyren i r ga

åt Cedergren. Beträffande däremot yrkandet örn ansvar pa grund av

eftersatt kontrollskyldighet har detta på så sätt bifallits, att Ekdahl domts

att böta 200 kronor, varemot talan mot Dahlbäck och Wirgin ogi a s. n

ledningen härtill var den, att Ekdahl under den tid, han tjänstgjort såsom

borgmästare, hort, på sätt förut angivits, i första hand kontrollera Cedergren

medelsförvaltning. „ . ,

I målet har .vidare förts talan örn ersättning grundad dels pa magistratens

eftersatta kontrollskyldighet, dels och på magistratens redogoraransvar.

I förstnämnda hänseende har talan ogillats. Skalet härtill vai beträffande

Dahlbäck och Wirgin, att de ej gjort sig skyldiga till tjänstefel

och beträffande Ekdahl, som dömts för tjänstefel, att balansen till

största delen redan förelåg, när Ekdahl förordnades till borgmästare, samt

att, även örn Ekdahl efter denna tid skulle hava börjat agna Cedergren

behörigt inseende, det i alla fall icke syntes bora antagas att till följd

därav genom tidigare upptäckt av dennes förskingringar eller eljest uppkomsten

av återstående del av balansen skolat förhindras. Den på magistratens

redogöraransvar grundade ersättningstalan har emellertid pa sa

sätt bifallits, att Dahlbäck, Wirgin och Ekdahl ålagts att utbetala vissa

belopp Efter avdrag av vad som guldits medelst garantiforsakrmg har

Dahlbäck sålunda utgivit 429 kronor 86 öre, Wirgin 406 kronor 64 ore och

Ekdahl 559 kronor 29 öre, varjämte samtliga skulle gaida ranta.

Vid anmälan av förevarande ärende har departementschefen anfört, att

han såvitt anginge Dahlbäck och Wirgin, vore ense med de i ärendet horda

myndigheterna och således funne sig böra förorda, att ersättning bereddes

dem för vad de av egna medel utgivit på grund av Kungl. Maj:ts lfrågakomna

utslag ävensom att de befriades från dem i utslaget ålagd skyldighet

att gälda ränta. Riksdagen hade i tidigare likartade fall medgivit

befrielse från betalningsskyldighet eller beviljat ersättning av statsmedel

för belopp, som utgivits till fullgörande av sådan betalningsskyldighet.

Samma billighetshänsyn, som varit avgörande i do tidigare fallen, syntes

även här göra sig gällande. Någon försummelse läge ej heller enligt

Kungl. Maj-.ts utslag någon av Dahlbäck och Wirgin till last.

Vad beträffade Ekdahl syntes däremot förhållandet vara ett annat. \ lsserligen

grundade sig, såsom justitiekanslersämbetet i avgivet yttrande fram
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

8 Statsutskottets utlåtande Nr 60.

Milit, den Ekdahl ålagda ersättningsskyldigheten icke på förfarande, som

funnits vara av beskaffenhet att föranleda ansvar, men då Ekdahl dömts

till ansvar för det han eftersatt honom åliggande tillsyn över Cedergrens

medelsförvaltning, syntes de billighetshänsyn, som kunde åberopas i fråga

örn Dahlbäck och Wirgin, icke i samma mån vara till finnandes beträffande

Ekdahl. Departementschefen ansåge sig därför icke kunna förorda, att

Ekdahl beviljades ersättning för vad han av egna medel nödgats utgiva

på grund av Kungl. Maj:ts utslag. Emellertid syntes departementschefen

någon eftergift böra meddelas Ekdahl i fråga örn hans skyldighet att gälda

ranta. Det syntes nämligen icke kunna förnekas, att den tid, som förflutit

från det räntan började löpa och till dess kronans fordran å ränta

genom Kungl. Majda utslag blivit slutligen fastställd, vore anmärkningsvart

lång. Och det dröjsmål med anhängiggörandet av kronans ersättningsanspråk,

som agde rum efter det Cedergrens förskingringar blivit upptäckta,

kunde ej läggas Ekdahl till last. Med hänsyn härtill syntes det skäligt,

att Ekdahl befriades från att gälda ränta för tiden före den dag, då kronan

finge anses hava framställt sitt skadeståndsanspråk mot honom eller den

18 november 1927, å vilken dag advokatfiskalsämbetets memorial delgivits

honom.

Beloppet av den ersättning av statsmedel, som enligt vad nu nämnts

skulle tillkomma Dahlbäck och Wirgin, syntes departementschefen för

envar av dem böra bestämmas till skillnaden mellan vad de enligt Kungl.

Maj^s utslag haft att i kapital utgiva och vad enligt kvitto gottskrivits

honom till följd av inlevereringen av ett å garantiförsäkring utfallet belopp

å 5,000 kronor. Enligt denna grund skulle ersättningen utgöra för

Dahlbäck 429 kronor 86 öre och för Wirgin 406 kronor 64 öre.

Enligt Kungl. Majda förevarande förslag skulle till Dahlbäck och Wirgin

utbetalas ersättning för av dem i anledning av Kungl. Maj:ts utslag

den 19 oktober 1932 av egna medel utgivna belopp, varjämte de skulle

befrias från skyldigheten att gälda dem i utslaget ålagd ränta. Vad angår

Ekdahl, skulle han befrias från skyldighet att gälda så stor del av den

honom i nämnda utslag ålagda räntan, som upplupit under tiden före

den 18 november 1927. Av statsrådsprotokollet framgår, att de i ärendet

hörda myndigheterna, statskontoret, länsstyrelsen i Jönköpings län och

justitiekanslersämbetet, tillstyrkt, att såväl Dahlbäck och Wirgin som Ekdahl

befriades från dem ådömd ersättningsskyldighet till kronan. Utskottet,

som delar nämnda myndigheters uppfattning, har sålunda funnit skäligt,

att jämväl Ekdahl erhåller ersättning för av honom av egna medel utgivet

belopp, 559 kronor 29 öre, samt att han helt befrias från skyldigheten att

gälda honom i Kungl. Maj:ts förenämnda utslag ålagd ränta.

Utskottet får alltså hemställa,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 60.

9

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt herr Hamrins och herr K. J. Ekmans motioner,

II: 133 och I: 260, må medgiva,

a) att från det i riksstaten för budgetåret 1932/1933

uppförda extra förslagsanslaget till oförutsedda utgifter

i allmänhet må såsom ersättning för de belopp, Dahlbäck,

Wirgin och Ekdahl av egna medel utgivit på

grund av Kungl. Maj:ts förenämnda utslag, utbetalas

till Dahlbäck 429 kronor 86 öre, till Wirgin 406 kronor

64 öre och till Ekdahl 559 kronor 29 öre; samt

b) att Dahlbäck, Wirgin och Ekdahl må befrias från

skyldigheten att gälda dem i utslaget ålagd ränta.

Stockholm den 25 april 1933.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 58.

Reservation

av herrar Lindblad, Olof Olsson, Nilsson i Malmö, Oscar Olsson, Anderson

i Råstock, Törnkvist i Karlskrona, Eriksson i Stockholm, Andersson i

Höör, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol och Andersson i Ovanmyra,

vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande

lydelse:

»Utskottet, som ansluter sig till departementschefens ståndpunkt i förevarande

ärende, har sålunda icke kunnat biträda de motionsvis framförda

yrkandena, i vad desamma avvika från Kungl. Maj:ts förslag. På grund

härav får utskottet hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å såväl herr Hamrins motion, II: 133,

i vad densamma skiljer sig från Kungl. Majda förslag,

som herr Ekmans motion, I: 260, må medgiva,

a) att från det i riksstaten för budgetåret 1932/1933

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 60.

uppförda extra förslagsanslaget till oförutsedda utgifter

i allmänhet må såsom ersättning för de belopp, Dahlbäck

och Wirgin av egna medel utgivit på grund av

Kungl. Maj:ts förenämnda utslag, utbetalas till Dahlbäck

429 kronor 86 öre och till Wirgin 406 kronor

64 öre;

b) att Dahlbäck och Wirgin må befrias från skyldigheten

att gälda dem i utslaget ålagd ränta; samt

c) att Ekdahl må hefrias från skyldighet att gälda

så stor del av den honom i utslaget ålagda räntan, som

upplupit under tiden före den 18 november 1927.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.