Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning i syfte att statstjänstemannens löner måtte i högre grad än för närvarande göras beroende av grisen å jordbrukets produkter.

1933-04-25 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1933:62, Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning i syfte att statstjänstemannens löner måtte i högre grad än för närvarande göras beroende av grisen å jordbrukets produkter.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 62i

Nr 62.

Ankom till riksdagens kansli den 25 april 1933 kl. 1 e. nu

Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning i syfte

att statstjänstemannens löner måtte i högre grad än för

närvarande göras beroende av grisen å jordbrukets produkter.

(3:e avd.)

I en inom andra kammaren av herr P. M. Olsson i Blädinge väckt motion,

nr 124, har hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Majit anhålla,

att Kungl. Majit ville låta verkställa sådan utredning, att statstjänstemannens

löner måtte i större utsträckning än vad hittills är fallet göras beroende

av gällande pris å jordbruksnäringens viktigaste livsmedelsprodukter

i syfte att därigenom kompensera löntagarna för eventuellt fördyrade livsmedelspriser.

Över ifrågavarande motion har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat

socialstyrelsens yttrande.

Socialstyrelsen har i frågan anfört följande!

»Motionens syfte går nt på att man vid bestämmandet av tjänstemännens

löner borde i någon mån återgå till äldre tiders förfaringssätt, nämligen

genom att i större utsträckning än nu vore fallet göra lönerna beroende

av livsmedelspriserna. Närmare bestämt synes motionären önska

få till stånd en reformering av nuvarande indexberäkning för dyrtidstillläggen

i sådan riktning, att större hänsyn härvid toges till livsmedelspriserna

och speciellt priserna å jordbrukets livsmedelsprodukter.

Dyrtidstilläggen avse som bekant att i viss mån utgöra en kompensation

för levnadskostnadernas stegring. Med levnadskostnader måste här

givetvis förstås alla de poster (livsmedel, bostad, kläder, skatter och övriga

utgifter av olika slag), som ingå i en nutida tjänstemans budget. Uppgifter

örn sammansättningen av denna budget, vilken säkerligen både beträffande

omfattning och omväxling högst väsentligt torde avvika från

tjänstemännens levnadsförhållanden under naturahushållningens tid, ha

kunnat erhållas genom de levnadskostnadsundersöknigar, som med vissa

längre mellanperioder verkställts i vårt land från och med 1913—1914. Den

nu vid indexberäkningarna tillämpade budgeten, vilken avser en s. k. normalfamilj

(man, hustru och två barn), är i stora drag sammansatt på följande

sätt.- livsmedel 37 procent, bränsle och lyse 4 procent, bostad 15 prö
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

cent, beklädnad 14 procent, skatter 6 procent och övriga utgifter 24 procent.

Urskiljer man från posten livsmedel sådana varuslag, som ej tillhöra det

svenska jordbrukets produktion (t. ex. margarin, kaffe, specerier och kryddor

m. m. samt fisk), återstå 30 procent, varmed livsmedel av jordbruksalster

ingå i budgeten.

Det må med avseende å ovannämnda budget observeras, att densamma

utgör ett genomsnitt av budgeter för ett stort antal hushåll inom olika

landsdelar och olika inkomstlägen. Emellertid förhåller det sig som bekant

så, att livsmedelspostens andel i den totala utgiftsbudgeten sjunker

med stigande inkomst. För exempelvis en arbetarfamilj med relativt låg

inkomst kunna utgifterna för livsmedel beräknas ingå i budgeten med

cirka 50 procent, under det att motsvarande procentsiffra för ett relativt

välsituerat medelklasshushåll befunnits utgöra endast cirka 22 procent.

Socialstyrelsen kan för sin del icke se, att större vikt kan eller bör vid

indexberäkningarna tillmätas livsmedelsposten än som redan nu sker och

som framgått såsom resultat av ingående levnadskostnadsundersökningar.

Styrelsens pris- och levnadskostnadsstatistik samt därpå grundade indexberäkningar

utgöra i själva verket i sin mån en efter nutida förhållanden

avpassad fortsättning av det gamla markegångssystemet. Att man härvid

kan taga hänsyn icke blott till livsmedelskostnaderna — som visserligen

alltjämt väga relativt tyngst av huvudposterna i den vid indexberäkningarna

tillämpade hushållsbudgeten — utan även till övriga poster,

utgörande sammanlagt omkring 63 procent av utgifterna, lärer väl endast

få anses som en högst väsentlig och för övrigt nödvändig förbättring.

Såsom motionären själv påpekar, äro vidare de priser, vilka erhållas av

livsmedelsproducenterna, och de, som måste betalas av konsumenterna,

ingalunda sammanfallande. Då det uppenbarligen vore oriktigt att göra

tjänstemännens löner beroende av priser, som endast i mindre mån påverka

deras levnadskostnader, synes det även av detta skäl uteslutet att

för ändamålet utnyttja markegångspriserna, vilka ju i huvudsak avse att

vara ett uttryck för producentpriserna.

Socialstyrelsen får slutligen erinra, att få spörsmål torde lia varit föremål

för så mycken offentlig diskussion och belysning som styrelsens indexberäkningar.

Vid upprepade tillfällen ha grunderna för dessa beräkningar

granskats och prövats vid sammanträden med sociala rådet och även

med särskilda, av Kungl. Majit utsedda sakkunniga, däribland representanter

för riksdagen; åtskilliga gånger har redogörelse för dessa grunder

lämnats av tjänstemän i styrelsen dels inför riksdagsutskott (däribland

statsutskottet), dels inför lönenämnder och dels i tidningar och tidskrifter,

varjämte i socialstyrelsens månadspublikation »Sociala Meddelanden»

förekommit flera ingående artiklar i ämnet (se t. ex. häfte 4, 1932, sid.

318—329). I den i dagarna utkomna publikationen »Detaljpriser och indexberäkningar

åren 1913—1930» återfinnes även en utförlig redogörelse

för hithörande förhållande.»

Under åberopande av vad socialstyrelsen sålunda i förevarande fråga

anfört och då enligt utskottets mening en glidande löneskala icke synes

kunna i större utsträckning än vad nu är fallet göras beroende av jordbruksnäringens

produkter, får utskottet hemställa,

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

att herr Olssons i Blädinge förevarande motion, II:

124, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 25 april 1933.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: Samina ledamöter som under utlåtandet nr 58 antecknade med undantag av att

herr Högström i stället lör herr Jonsson i Eskilstuna deltagit i behandlingen av detta ärende.

Reservation

av herrar Svensson i Kompersmåla, Nilsson i Fredriksfält, Olsson i Blädinge

och Nilsson i Hörby, som ansett, att utskottets yttrande och förslag

bort hava följande lydelse:

»Såsom i motionen erinrats, utgingo statstjänares löner i äldre tider till

en stor del dels i form av avkastningen från särskild för tjänstens uppehållande

anslagen jordbruksfastighet, dels i form av kontant lön, vars storlek

växlade efter vissa markegångspris, vid vilkas bestämmande representanter

för såväl producenter som konsumenter utövade inflytande. Detta

system har emellertid i de flesta fall helt omreglerats till lön i penningar,

oberoende av varupriserna.

I och med att lönesystemet lösgjorts från sambandet med den allmänna

prisnivån, har detsamma förlorat den grund, varpå det en gång uppbyggts.

En följd härav har blivit ofta återkommande partiella löneregleringar,

varvid i varje särskilt fall någon mer eller mindre jämförlig tjänstemannagrupps

löneförhållanden tagits såsom måttstock för de löner, som det för

tillfället gällt att fastställa.

De två sista årtiondenas avsevärda svängningar i penningvärdet hava

dock framtvingat en modifiering i lönesystemet genom införandet av dyrtidstillägg,

vilkas storlek påverkats av gällande pris å vissa nödvändighetsvaror.

Den nu föreliggande motionen synes icke åsyfta en förändring av beräkningen

av dyrtidstilläggen, vilka torde höra betraktas såsom ett provisorium,

som hör ersättas med ett mera tillfredsställande system, utan

motionen synes avse en sådan omläggning av beräkningsgrunden för statstjänarnas

löner, att dessa skulle till viss del automatiskt följa fluktuationerna

i livsmedelsprisen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

Enligt utskottets mening skulle en dylik omläggning otvivelaktigt göra

lönesystemet smidigare och bidraga till att detsamma bättre anpassade sig

till rådande förhållanden. De av motionären anförda synpunkterna synas

därför förtjäna att vinna beaktande, innan statsmakterna avgöra förestående

definitiva löneregleringar.

Under åberopande av vad sålunda anförts, vill utskottet tillstyrka, att

åtgärder vidtagas i den av motionären angivna riktningen.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må i anledning av herr Olssons i Blädinge

förevarande motion, II: 124, i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa

utredning av frågan, huruvida statstjänstemännens

löner höra i större utsträckning än vad hittills

är fallet göras beroende av gällande pris å jordbruksnäringens

viktigaste livsmedelsprodukter i syfte att

därigenom kompensera löntagarna för eventuellt fördyrade

livsmedelspriser samt, i den mån utredningen

därtill föranleder, beakta dess resultat vid framläggande

av förslag till riksdagen örn nya löneregleringar.

»

Bihang lill riksdagens protokoll 1933.

6 sami.

Nr 58—62.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.