Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående åtgärder för beredande av ökade möjligheter att indraga lärartjänster vid folkskoleväsendet.

1933-04-28 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1933:68, Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående åtgärder för beredande av ökade möjligheter att indraga lärartjänster vid folkskoleväsendet.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 68.

7

Nr 68.

Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1933 kl. 1 e. m

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående åtgärder

för beredande av ökade möjligheter att indraga

lärartjänster vid folkskoleväsendet. (2: a avd.)

I en den 24 februari 1933 dagtecknad proposition, nr 154, har Kungl.

Maid, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden samina dag, föreslagit riksdagen att fork ara

sig icke hava något att erinra emot att för beredande av ökade möjligheter

att indraga lärartjänster vid folkskoleväsendet föreskrifter utfärdas i huvudsaklig

överensstämmelse med vad i sagda statsrådsprotokoll angivits.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr N S Norling (1: 262) och den andra inom andra kammaren av herr

Edvin Svensson i Landskrona (11:447), i vilka motioner hemställts, att riksdagen

måtte i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr lo4 förklara sig

icke hava något att erinra emot att föreskrifter utfärdas i huvudsaklig överensstämmelse

med i motionerna omförmälda sakkunnigas och skolöverstyrelsens

förslag, men att bestämmelserna dock böra så avfattas, att ordinarie

och tills vidare anställda lärare icke i något fall avstängas från ansöknmgsrätt

till ledigannonserade tjänster inom det skoldistrikt, dit de sjalva hora,

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr E Sjödahl (I: 275) och den andra inom andra kammaren av herr A.

Andersson i Falkenberg (II: 453), i vilka motioner hemställts, att riksdagen

måtte med anledning av Kungl. Majda proposition nr 154 förklara sig icke

hava något att erinra emot att för beredande av ökade mojligheter att

indraga lärartjänster vid folkskoleväsendet föreskrifter utfärdas i huvudsaklig

överensstämmelse med vad i Kungl. Maj:ts proposition nr 154 angivits, dock

med den ändring att de städer, som ej deltaga i landsting och sorn av

Kungl. Maj:t i enlighet nied den kungl, kungörelsen av den 9 oktober 191

befriats från inspektion av sitt folkskoleväsen genom statens folkskolan
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 68.

spektor, måtte även med avseende på uti ovannämnda proposition angivna

föreskrifter betraktas såsom egna inspektionsområden, samt att extra ordinarie

och vikarierande lärare, vilka minst fyra terminer tjänstgjort inom

ett skoldistrikt, må äga ansökningsrätt till inom skoldistriktet ledigförklarad

lärartjänst;

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr O. A. Ernfors m. fl. (I: 278) och den andra inom andra kammaren

av herr E. Aronson m. fl. (II: 454), i vilka motioner hemställts, att sådana

föreskrifter måtte meddelas, att lärare vid rikets folk- och småskolor tillförbindas

skyldighet att underkasta sig förflyttning från en lärartjänst till

en annan sådan befattning inom annat skoldistrikt, samt att vid behandlingen

av Kungl. Maj:ts förberörda förslag hänsyn måtte tagas till vad i

motionerna anförts.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen hänvisar utskottet, i den mån ej redogörelse härutinnan lämnas i

det följande, till motionerna I: 262, I: 275 och I: 278.

I en till 1932 års riksdag avlåten proposition, nr 77, föreläde Kungl.

Majit riksdagen, bland annat, vissa förslag till ändringar i folkskolestadgan

och i stadgan angående folkundervisningen i Stockholm. Dessa ändringar

avsågo att bereda skoldistrikten ökade möjligheter att vid minskning

av barnantalet indraga skolor och skolavdelningar. I det väsentliga

inneburo förslagen beredande av ökade möjligheter att förflytta folk- och

småskollärare inom skoldistrikten och att vid vakanser indraga obehövliga

lärartjänster. Förslagen inneslöto också vissa bestämmelser örn undervisning

av barn i annat skoldistrikt än det, barnet tillhör, m. m.

I skrivelse nr 132 förklarade sig riksdagen intet hava att erinra emot

i propositionen föreslagna författningsändringar. Emellertid anhöll riksdagen,

i anknytning till vissa av dåvarande departementschefen gjorda

uttalanden och i anledning av väckta motioner, att Kungl. Majit måtte

låta verkställa skyndsam utredning angående stadgande av skyldighet

för lärare vid folk- och småskolor att låta sig förflyttas från ett skoldistrikt

till ett annat ävensom så vitt möjligt för 1933 års riksdag framlägga

utredning och förslag i ämnet.

Kungl. Majit har sedermera genom beslut den 30 december 1932 (nr 582)

och den 20 januari 1933 (nr 12) utfärdat kungörelser örn ändrad lydelse av

folkskolestadgan, respektive stadgan angående folkundervisningen i

Stockholm.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 14 juli 1932 bemyndigat chefen

för ecklesiastikdepartementet att tillkalla sakkunniga för utredning av

den i riksdagens skrivelse berörda frågan, beslöt dåvarande departementschefen

den 22 juli 1932 att såsom sakkunniga tillkalla ledamoten av riksdagens

andra kammare, riksgäldsfullmäktigen G. H. Andersson, Rasjön,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 68.

9

undervisningsrådet J. E. Engvall, ordföranden i Sveriges folkskollärarförbund,

överläraren M. N. Liander, ledamoten av riksdagens andra kammare,

hemmansägaren E. E. Lindmark samt direktören i svenska landskommunernas

förbund J. A. Zander.

De sakkunniga hava den 17 december 1932 avgivit betänkande med förslag

i ämnet (statens offentliga utredningar: 1933:5).

Över förslaget hava yttranden avgivits av åtskilliga myndigheter, däribland

skolöverstyrelsen.

Skolöverstyrelsen har i allt väsentligt tillstyrkt de sakkunnigas förslag

samt föreslagit, att bestämmelserna måtte givas i huvudsak följande innehåll:

1. Det åligger varje skolråd att inom tre månader efter det kungörelse

härom trätt i kraft hava undersökt, huruvida inom skoldistriktet finnes

lärartjänst, som på grund av minskat barnantal, skolväsendets centralisering

genom skolskjutsar, barns hänvisning till annat skoldistrikt eller andra omständigheter

skulle kunna indragas, därest tjänsten bleve ledig. Denna

undersökning skall avse tiden intill den 1 juli 1936. Före utgången av

sistnämnda tid skall ny sådan undersökning, omfattande samtliga skoldistrikt

och avseende ytterligare tre år, hava verkställts. Dylik undersökning må

därjämte företagas inom visst skoldistrikt, då skolrådet finner anledning

därtill eller skolöverstyrelsen därom förordnar.

2. Med ledning av den verkställda utredningen uppgör skolrådet förslagrörande

antalet inom skoldistriktet behövliga lärartjänster. Sedan skolrådet

inhämtat vederbörande folkskolinspektörs yttrande över förslaget, upptager

skolrådet ärendet till ytterligare handläggning. Äro skolrådet och folkskolinspektören

därvid ense, skall i skolrådets protokoll angivas antalet inom

skoldistriktet behövliga lärartjänster av olika slag samt i förekommande fall

antalet dylika tjänster, vilka kunna indragas. Härvid skall särskilt angivas,

huru många av dessa tjänster som kunna inom den tid, undersökningen

omfattar, på grund av lärares pensionering eller andra omständigheter, indragas

genom åtgärder inom distriktet. Utdrag ur det justerade protokollet

tillställes omedelbart folkskolinspektören. Kunna skolrådet och folkskolinspektören

icke enas, skall ärendet av skolrådet underställas skolöverstyrelsens

avgörande.

Sedan ärendet sålunda slutbehandlats, underrättas lärarkåren av skolrådet

örn resultatet av undersökningen samt erinras i förekommande fall om den

särställning i fråga om ansökningsrätt till vissa tjänster, lärarna inom distriktet

jämlikt punkt 4 erhållit.

3. Folkskolinspektören skall upprätta och föra förteckning, upptagande

dels de inspektionsområdet tillhörande skoldistrikt, inom vilka enligt den

verkställda undersökningen antalet lärartjänster kan minskas, dels ock antalet

övertaliga lärartjänster av olika slag inom vart och ett av ifrågavarande

skoldistrikt. I detta antal skola dock icke inräknas de lärartjänster,

vilkas innehavare, inom den tid förteckningen avser, beräknas komma att

antingen avgå eller kunna erhålla annan tjänst inom skoldistriktet. Avskrilt

av förteckningen tillställes skolöverstyrelsen, hos vilken även ändringar i

förteckningen anmälas.

4. Då jämlikt § 19 mom. 1 d) folkskolestadgan tjänst skall kungöras

ledig, skall skolrådet från vederbörande folkskolinspektör inhämta, huruvida

inom inspektionsområdet finnes skoldistrikt med sådan övertalig lärartjänst,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 68.

som skall finnas uppförd å den i punkt 3 omnämnda förteckningen. Är

detta fallet, lämnar folkskolinspektören uppgift å dessa skoldistrikt, varefter

skolrådet kungör tjänsten ledig till ansökan. Ansökningsrätt tillkommer

därvid ordinarie eller tills vidare anställda lärare från de av folkskolinspektören

uppgivna skoldistrikten, dock med undantag för lärare, vilkens tjänst

är i föreskriven ordning förenad med organist-, klockare- eller kyrkosångarebefattning.

Ordinarie lärartjänster vid småskola, tjänster för lärare med

anställning tills vidare vid mindre folkskola eller såsom biträdande lärare

vid folkskola skola i detta sammanhang betraktas såsom tjänster av samma

slag
5.

Lärartjänst må kungöras ledig utan i punkt 4 föreskriven begränsning

av ansökningsrätten;

a) örn folkskolinspektören meddelat, att det inom inspektionsområdet icke

finnes skoldistrikt med övertaliga lärartjänster av ifrågavarande slag,

b) örn lärartjänsten är i föreskriven ordning förenad med organist-, klockare-

eller kyrkosångarebefattning samt

c) om skolöverstyrelsen, då särskilda skäl sådant föranleda, därtill lämnat

medgivande.

6. Hava två eller flera behöriga sökande anmält sig till tjänst med begränsad

ansökningsrätt enligt punkt 4, skall förslag upprättas och val ske

med iakttagande i tillämpliga delar av vad därom föreskrives i folkskolestadgan.

7. Anmäler sig endast en behörig sökande, och vill skolrådet icke låta

sig därmed nöja, eller ingen behörig sökande, skall skolrådet anmäla förhållandet

för skolöverstyrelsen, som har att besluta, hur med tjänstens tillsättande

skall förfaras. Därvid må överstyrelsen även kunna bestämma,

att tjänsten skall kungöras ledig med ansökningsrätt jämväl för lärare inom

annat av överstyrelsen angivet inspektionsområde, vilka äga den särskilda

ansökningsrätt, som avses i punkt 4.

8. Anmäla sig icke minst två behöriga sökande, då tjänst jämlikt bestämmelserna

i punkt 7 ånyo förklarats ledig, må skolrådet äga att kungöra

tjänsten ledig utan begränsning av ansökningsrätten.

9. Då tjänst förklaras ledig med ansökningsrätt endast för lärare från

vissa av vederbörande folkskolinspektör uppgivna skoldistrikt inom samma

inspektionsområde, som det tjänsten tillhör, skola dessa skoldistrikt angivas

i kungörelsen. Har den begränsade ansökningsrätten genom beslut av skolöverstyrelsen

utsträckts även till lärare från annat inspektionsområde, skola

de av överstyrelsen bestämda inspektionsområdena angivas i kungörelsen.

Sökande till tjänst med begränsad ansökningsrätt i annat inspektionsområde

än det, inom vilket han är anställd, skall till ansökan utom eljest erforderliga

handlingar även foga av vederbörande folkskolinspektör utfärdat

intyg därom, att sökanden innehar sådan anställning, som medför behörighet

att söka tjänst, vilken förklarats ledig med begränsad ansökningsrätt.

Sådant intyg må icke vara utfärdat tidigare än två månader före ansökningstidens

utgång.

Kungörelse enligt bestämmelserna här ovan av ledig lärartjänst skall utom

i den tidning, i vilken officiella meddelanden offentliggöras, införas i den

eller de facktidningar, som av Kungl. Maj:t bestämmas.

För egen del har departementschefen anfört följande:

»Folkskoleväsendet har under åtskilliga år undergått en stark och snabb

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 68.

11

expansion. Under de senaste åren har emellertid gjort sig gällande en

kraftig tendens till minskning i nativiteten, varigenom flerstädes folk- och

småskolornas lärjungeantal starkt sjunkit. Härigenom hava påkallats åtgärder

för nedskärning av folkskoleväsendets i många avseenden alltför

breda organisatoriska grundval och vissa åtgärder med detta syftemål

hava också redan vidtagits. Genom de av mig i det föregående omnämnda,

nyligen vidtagna åtgärderna, torde visserligen åtskilliga fördelar i detta

avseende hava vunnits. Emellertid har en av de största olägenheterna vid

rationaliseringssträvandena varit lärarkårens starka bundenhet vid skoldistrikten.

Ett upphävande av denna bristande rörlighet hos lärarpersonalen

genom en utvidgning av lärarnas flyttningsskyldighet har under

diskussionen och bland annat av min företrädare i ämbetet befunnits kunna

innebära betydande möjligheter till en mera noggrann anpassning av lärarkrafternas

antal efter föreliggande behov.

De i ärendet tillkallade sakkunniga hava stannat vid att föreslå vissa

åtgärder för förflyttning på frivillighetens väg av lärare mellan skoldistrikten.

De i ärendet hörda myndigheterna hava tämligen enhälligt biträtt

denna grundläggande princip i förslaget.

Så som ärendet nu ligger till, är jag icke för närvarande beredd att taga

ståndpunkt till frågan örn tvångsföreskrifter av ena eller andra slaget

utan håller före, att det torde vara lämpligast att under nuvarande förhållanden

söka sig fram på den av de sakkunniga anvisade vägen. Nu

ifrågasatta åtgärder torde emellertid böra betraktas som provisoriska

anordningar, vilkas verkningar först synas böra avvaktas, innan ärendet

på nytt upptages.

De av de sakkunniga framlagda förslagen med de av skolöverstyrelsen

däri föreslagna ändringarna synes mig kunna i allt väsentligt godtagas.

I vissa enstaka punkter torde det bliva erforderligt vidtaga smärre modifikationer.

Bestämmelserna synas icke för det närvarande böra införlivas

med folkskolestadgan utan utfärdas såsom en fristående kungörelse. Då

bestämmelsernas slutliga avfattning ej synes behöva underställas riksdagen,

torde det ej vara på sin plats att här ingå på frågan örn föreskrifternas

närmare utformning. Jag anser det därför tillräckligt, att Kungl.

Majit inhämtar riksdagens mening, huruvida riksdagen har något att

erinra emot de grundläggande principer för ovannämnda syftemåls vinnande,

som av de sakkunniga föreslagits.»

I motionerna I: 275 och II: 45J har anförts bland annat följande:

I de större skoldistrikten finnes ett visst antal extra eller vikarierande

lärare, i de större städerna t. o. m. ett mycket stort antal sådana lärare.

Åtskilliga kommuner lia tagit hänsyn till den starka minskningen av nativiteten

och därför hållit antalet ordinarie tjänster inom en snäv ram. Detta

mäste, då under det senaste decenniet nativiteten ständigt å vissa orter visat

nedgång, betraktas som en klok förtänksamhet. Av de varje år lediga

s. 12 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

12 Statsutskottets utlåtande Nr 68.

tjänsterna lia därför blott vissa ledigförklarats, varigenom möjligheten till

befordran ständigt hållits öppen för de inom skoldistriktet arbetande obefordrade

lärarna. Genom vad som föreslagits komma nu dessa skoldistrikt

att nödgas mottaga lärarkrafter från distrikt, som mindre framsynt ordnat

sina skolförhållanden, varjämte de obefordrade lärarna, som i åratal, emellanåt

6 å 7 år eller mera, arbetat inom distriktet, på vissa håll uppgående

till 10-tal och 100-tal, berövas för obestämd framtid sina befordringsutsikter

inom det distrikt, vars skolväsen de lärt känna och anpassat sig efter.

Detta måste betraktas som orättvist gentemot skoldistriktet och i allra högsta

grad obilligt gentemot de obefordrade lärarna. Lärare från andra skoldistrikt,

ofta mycket mindre meriterade, kanske yngre, komma att föredragas,

utan att de inom skoldistriktet tjänstgörande kunna konkurrera vid

platsernas besättande. De i löne- och pensionsavseenden förmånligaste lärartjänsterna

inom svensk folkskola skulle komma att besättas utan någon

vidare konkurrens. Denna för svenskt befordringsväsen högst besynnerliga

princip skulle komma att knäsättas, om de föreslagna bestämmelserna obeskurna

komme att antagas.

I ett par yttranden över förslaget, däribland från städernas folkskolinspektörsförbund,

har framhållits, att det förhållandet, att inom ett skoldistrikt

under längre tid tjänstgjort välmeriterade extra ordinarie lärare, borde kunna

betraktas som giltigt skäl för skolöverstyrelsen att jämlikt förslagets punkt

5 c) medgiva fri ansökningsrätt vid uppkommande ledighet. Fråga är, örn

det ej vöre lämpligare att uti punkt 4 generellt medgiva extra ordinarie

eller vikarierande lärare, som under minst två läsår eller fyra terminer

såsom sådana tjänstgjort inom skoldistriktet, rätt att söka inom distriktet

ledigförklarad tjänst.

Såsom känt är, har skatteutjämningsberedningen för kort tid sedan framlagt

ett förslag, vilket, örn det genomfördes, skulle innebära, att folkskoleväsendet

i mycket stor utsträckning bleve förstatligat. Bland annat skulle

lärarpersonalen bliva helt statsavlönad och i samband härmed flyttningsskyldighet

åläggas lärarna i samma omfattning, som gäller för övrig statsanställd

lärarpersonal. Förslaget är för närvarande hänskjutet till olika

myndigheter för yttrande. Det synes väsentligen vara detta förhållande,

som föranlett, att något förslag nu icke ansetts böra föreläggas riksdagen

i fråga om skyldighet för lärarna vid folkskoleväsendet att underkasta sig

förflyttning till andra skoldistrikt, ehuru den i det föregående omnämnda

riksdagsskrivelsen nr 132/1932 åsyftade utredning och förslag örn åtgärder

i sådan riktning. Man har ansett, att ett ståndpunktstagande till frågan

om flyttningsskyldighet bör ske först i samband med behandlingen av skatteutjämningsberedningens

förslag. I avbidan härå har såsom ett provisorium

utarbetats det nu föreliggande förslaget, vilket helt håller sig inom gränserna

för den frivilliga förflyttningen men genom ledigblivande tjänsters

förbehållande i första hand för lärare från skoldistrikt med överflödiga lärarbefattningar

förmenats skola innesluta ökade möjligheter till en folkskoleväsendets

rationalisering i ekonomiskt-organisatoriskt hänseende.

I betraktande av vad sålunda anförts rörande det av skatteutjämnings
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 68.

13

beredningen framlagda förslaget synes det även utskottet vara lämpligt att

för närvarande låta anstå med åtgärder för införande av flyttnings skyldighet

och att i stället nu nöja sig med sådana provisoriska anordningar, som utan

rubbning av gällande principer i fråga örn lärarnas rättsliga ställning kunna

visa sig ägnade att under den närmaste framtiden, till dess frågan om flyttningsskyldighet

kan tagas upp i förut angivet sammanhang, medverka till

ett avvecklande av de lärartjänster, som vid verkställd undersökning befinnas

vara obehövliga.

På nu anförda grunder finner sig utskottet icke kunna biträda det i motionerna

I: 278 och II: 454 framställda yrkandet.

Kungl. Maj:ts förslag synes utskottet i huvudsak kunna godtagas såsom

det provisorium, statsmakterna enligt utskottets mening för närvarande böra

stanna vid. Det är givetvis svårt att nu bedöma, huruvida de föreslagna

bestämmelserna komma att visa sig tillräckligt verksamma. Skulle de befinnas

ej fylla sin uppgift, lärer Kungl. Majit, som med uppmärksamhet

torde komma att iakttaga effekten av de ifrågasatta ändringarna, ej underlåta

att härom göra riksdagen underkunnig och framställa förslag örn de

ytterligare provisoriska åtgärder, som för ändamalet kunna anses behövliga.

På några punkter har utskottet emellertid ansett sig böra förorda ändringar

i Kungl. Majits förslag.

Enligt berörda förslag skulle den begränsade ansökningsrätten i första

hand avse lärare från skoldistrikt inom det inspektionsområde, där den

lediga tjänsten finnes. Först i andra hand, örn tillsättningsåtgärderna undei

angivna betingelse ej ledde till resultat, skulle nämnda rätt enligt skolöverstyrelsens

bestämmande kunna utsträckas till annat inspektionsområde. I

sista hand skulle, örn föregående tillsättningsåtgärder bleve fruktlösa, begränsningen

av ansökningsrätten helt bortfalla.

Utskottet anser lämpligt, att redan från början ansökningsrätten får avse

ett större område än ett inspektionsområde och att, om det första ledigförklarandet

visar sig resultatlöst, tjänsten därefter ledigförklaras utan begränsning.

Härigenom vinner anordningen i effektivitet och snabbhet och blir

dessutom billigare. Man kan exempelvis tänka sig, att tre eller fyra inspektionsområden

få utgöra den enhet, till vilken begränsningen hänföres. I

sådant fall torde måhända de åligganden, som enligt förslaget skulle påvila

vederbörande folkskolinspektör, kunna påläggas den i tjänsten äldste av

folkskolinspektörerna i vederbörande område. Även andra sätt att ordna

saken kunna emellertid givetvis ifrågakomma. Huvudsaken är, att redan

från begynnelsen ansökningsrätten kommer att omfatta en större layon

och att proceduren förenklas på angivet sätt. Det torde få ankomma pa

Kungl. Majit att bestämma de grunder, efter vilka riket med hänsyn till nu

ifrågavarande tillsättningsåtgärder lämpligen bör indelas, ävensom de närmare

detaljerna vid anordningens genomförande.

På grund av vad utskottet nu föreslagit torde skäl ej föreligga att, på

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 68.

sätt i motionerna 1:275 och 11:453 påyrkats, medgiva en särställning för

de städer, som i sistnämnda motioner avses.

I fråga om tjänsternas annonsering vill utskottet, i syfte att kostnaderna

härför må nedbringas, förorda den anordningen, att därest uppräkning av

vederbörande skoldistrikt befinnes oundgänglig, sådan uppräkning endast

må behöva förekomma i den tidning, i vilken officiella meddelanden offentliggöras,

och att i facktidningsannonsen allenast införes en hänvisning härutinnan

till annonsen i förstberörda tidning. I samma syfte torde den inskränkningen

med avseende å annonserandet böra ske, att endast cn facktidning

enligt Kungl. Maurts närmare bestämmande behöver anlitas.

I motionerna 1: 262 och II: 447 samt 1: 275 och II: 453 har i olika hänseenden

föreslagits utvidgning av kretsen av ansökningsberättigade. De i dessa

motioner föreslagna åtgärderna äro uppenbarligen ägnade att göra de nya

bestämmelserna mindre verksamma och kunna därför väcka betänkligheter.

Det i motionerna 1: 262 och II: 447 framställda yrkandet, att bestämmelserna

skola så avfattas, att ordinarie och tills vidare anställda lärare icke i något

fall avstängas från ansökningsrätt till ledigannonserade tjänster inom det

skoldistrikt, dit de själva höra, kan utskottet för sin del icke finna äga tillräckligt

fog för sig. Utskottet avstyrker därför berörda yrkande. Däremot

synas starka billighetsskäl tala för att, på sätt i motionerna 1: 275 och II: 453

avses, hänsyn tages till extra ordinarie och vikarierande lärare, som kunna

åberopa en längre tids tjänstgöring inom det skoldistrikt, det gäller. Utskottet

anser sig dock icke kunna förorda, att en så relativt kort tjänstgöringstid som

den i sistnämnda motioner föreslagna eller fyra terminer får grundlägga

ansökningsrätt. Enligt utskottets mening bör den fordran uppställas, att

tjänstgöringstiden skall hava omfattat minst tio terminer och att med avseende

å den effektiva tjänstgöringen under dessa tio terminer de villkor

äro uppfyllda, som enligt gällande avlöningsförfattningar äro bestämda beträffande

rätt till ålderstillägg för ordinarie och andra härutinnan likställda

lärare.

I övrigt har utskottet icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts

förslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herrar Sjödahls och Anderssons i Falkenberg ovannämnda

motioner (1:275 och 11:453) samt med avslag å herrar

Norlings och Svenssons i Landskrona samt herrar Ernfors’

m. fl. och Aronsons m. fl. ovannämnda motioner (1:262

och 11:447 samt 1:278 och 11:454), förklara sig icke hava

något att erinra emot att för beredande av ökade möjligheter

att indraga lärartjänster vid folkskoleväsendet föreskrifter

utfärdas i huvudsaklig överensstämmelse med vad

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 68. 15

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 24 februari

1933 angivits, dock med iakttagande av de ändringar

härutinnan, som utskottet ovan förordat.

Stockholm den 28 april 1933.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 63.

av herr Ernfors.

Reservation:

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.