Sök i Ratio Lex

Memorial i anledning av kamrarnas återremiss av punkten 4:o i statsutskottets memorial nr 51 med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga örn Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 179, gjorda framställning angående anslag till utjämning av kostnaderna för folkskoleväsendet.

1933-05-02 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1933:72, Memorial i anledning av kamrarnas återremiss av punkten 4:o i statsutskottets memorial nr 51 med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga örn Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 179, gjorda framställning angående anslag till utjämning av kostnaderna för folkskoleväsendet.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 72.

5

Nr 72.

Ankom till riksdagens kansli den 2 maj 1933 kl. 1 e. m.

Memorial i anledning av kamrarnas återremiss av punkten 4:o i

statsutskottets memorial nr 51 med föranledande av kamrarnas

skiljaktiga beslut i fråga örn Kungl. Maj:ts i

statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten

179, gjorda framställning angående anslag till utjämning

av kostnaderna för folkskoleväsendet.

(2:a avd.)

I den till riksdagen avlåtna, den 3 januari 1933 dagtecknade propositionen

(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under hudgetåret

1933/1934 hade Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkt 179 av det

vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för samma dag) föreslagit riksdagen att för beredande av utjämning

av kostnaderna för folkskoleväsendet för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett extra förslagsanslag av 5,615,000 kronor att utgå i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet anförts

samt i enlighet med de närmare villkor och bestämmelser, Kungl.

Majit kunde finna gott föreskriva.

I samband med Kungl. Majits förslag hade följande motioner blivit

väckta, nämligen

dels två likalydande motioner, den ena inom första kammaren av herr

E. B. Andersson i Fältenborg m. fl. (I: 28) och den andra inom andra kammaren

av herr O. Carlström m. fl. (II: 42), i vilka motioner hemställts, att

riksdagen — med ändring av Kungl. Maj:ts förslag under åttonde huvudtiteln,

I. Folkundervisningen, punkt (179) 11. Utjämning av kostnaderna

för folkskoleväsendet — måtte för beredande av utjämning av kostnaderna

för folkskoleväsendet för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag

av 8,800,000 kronor att utgå i huvudsaklig överensstämmelse

med de av 1930 års riksdag angivna grunder samt i enlighet med de närmare

villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kunde finna gott föreskriva;

dels en motion inom andra kammaren av herr G. Olsson i Kamsta (II:

43), vari föreslagits, att riksdagen, i anledning av vad Kungl. Majit un
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets memorial Nr 72.

der åttonde huvudtiteln, punkt (179) 11, äskat, måtte besluta att för beredande

av utjämning av kostnaderna för folkskoleväsendet för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 8,800,000 kronor, att utgå

per läraravdelning med hänsyn till den olika utdebiteringen av kommunalutskylder,

varvid även landstingsskatt och vägskatt medräknades, samt

i enlighet med de närmare villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kunde

finna gott föreskriva;

dels ock en motion inom andra kammaren av herr A. Pehrsson i Bramstorp

m. fl. (II: 332), vari hemställts, att riksdagen måtte till utjämning av

kostnaderna för uppehållande av folkskoleväsendet för budgetåret 1933/1934

bevilja ett extra förslagsanslag av 8,980,000 kronor att utgå med 200 kronor

för läraravdelning och 5 kronor för varje harn.

Statsutskottet hade i sitt utlåtande nr 8 under punkten 172 hemställt,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å herr Anderssons i Fältenborg m. fl., herr Carlströms m. fl., herr

Olssons i Ramsta och herr Pehrssons i Bramstorp m. fl. ovannämnda motioner

(1:28, 11:42, 11:43 och 11:332), i vad de skilde sig från Kungl.

Majlis förslag, för beredande av utjämning av kostnaderna för folkskoleväsendet

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av

5,615,000 kronor att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

3 januari 1933 under punkten 179 anförts samt i enlighet med de närmare

villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kunde finna gott föreskriva.

I en vid utskottets utlåtande fogad reservation hade herr S. H. Kvarnzelius

m. fl. hemställt, att riksdagen måtte, i anledning av Kungl. Maj:ts

förslag och herr Olssons ävensom herr Pehrssons m. fl. ovannämnda motioner

(II: 43 och II: 332) samt med bifall till herr Anderssons m. fl. och

herr Carlströms m. fl. ovannämnda motioner (I: 28 och II: 42), för beredande

av utjämning av kostnaderna för folkskoleväsendet för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 8,800,000 kronor att utgå i huvudsaklig

överensstämmelse med de av. 1930 års riksdag angivna grunderna

samt i enlighet med de närmare villkor och bestämmelser, Kungl.

Majit kunde finna gott föreskriva.

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag hade första kammaren

bifallit vad utskottet hemställt, varemot andra kammaren bifallit

ovannämnda, vid punkten fogade reservation.

För frågans avgörande medelst gemensam omröstning hade utskottet

under punkt 4:o i memorial nr 51 framlagt förslag till voteringsproposition.

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag hava kamrarna visat

ärendet åter till utskottet.

Utskottet. Av förhandlingarna i kamrarna i anledning av utskottets förslag till

voteringsproposition synes framgå, att kamrarna ansett sammanjämk
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 72. 7

ning i ärendet böra äga. runi. Sådan synes utskottet kunna ske på det sätt,

att båda kamrarna, med frånträdande av sina först berörda beslut, nu besluta,

att gällande grunder för utgåendet av omförmälda bidrag skola

oförändrade äga tillämpning intill utgången av kalenderåret 1933, samt

att den ändring, som avses i det av första kammaren fattade beslutet, skall

gälla för tiden den 1 januari—den 30 juni 1934, ävensom bevilja det under

dessa förutsättningar erforderliga anslagsbeloppet, vilket enligt genom

utskottets försorg verkställda beräkningar kan uppskattas till 7,207,500

kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen, vardera kammaren med frånträdande av

sitt ovan först omförmälda, i frågan fattade beslut, må

besluta

att för beredande av utjämning av kostnaderna för folkskoleväsendet

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett öXtra

förslagsanslag av 7,207,500 kronor att utgå för tiden den

1 juli—den 31 december 1933 i huvudsaklig överensstämmelse

med de av 1930 års riksdag angivna grunderna och

för tiden den 1 januari—den 30 juni 1934 i huvudsaklig

överensstämmelse med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari

1933 under punkten 179 anförts samt i övrigt för båda perioderna

i enlighet med de närmare villkor och bestämmelser,

Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Stockholm den 2 maj 1933.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 70.

Reservationer:

l:o) av herrar Lindblad, Widell, Olof Olsson, Bergqvist, Nilsson i Malmö

och Osear Olsson, som ansett, att gemensam votering i ärendet bör äga rum;

2:o) av herr Törnkvist i Karlskrona.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.