Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsförvärv av Ostkustbanan och Uppsala — Gävle järnväg jämte en i ämnet väckt motion.

1933-05-05 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1933:78, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsförvärv av Ostkustbanan och Uppsala — Gävle järnväg jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 78.

1

Nr 78.

Ankom till riksdagens kansli den 5 maj 1933 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående statsförvärv av Ostkustbanan och Uppsala

— Gävle järnväg jämte en i ämnet väckt motion.

(4:e avd.)

I en till riksdagen den 17 mars 1933 avlåten, till statsutskottet hänvisad

proposition, nr 217, Ilar Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för

samma dag, föreslagit riksdagen,

ej mindre medgiva, dels att staten såsom prioriterad fordringsägare i Ostkustbanans

aktiebolag må, i samband med bolagets avveckling, förvärva

nämnda bana; dels och att staten marned Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolag

träffa avtal örn förvärv av bolagets järnväg och övriga tillgångar mot det att

staten övertager bolagets samtliga skulder och förpliktelser samt därutöver

erlägger ett belopp av 2,500,000 kronor, att likvideras med statsobligationer;

allt i huvudsaklig överensstämmelse med de särskilda grunder, som av

departementschefen i statsrådsprotokollet förordats;

än även, vid bifall till vad sålunda beträffande Uppsala—Gävle järnväg

föreslagits, dels till förvärvande av Uppsala—Gävle järnväg m. m. för budgetåret

1933/1934 under Utgifter för kapitalökning, I. Statens affärsverksamhet,

C. Statens järnvägar anvisa ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel, av

13,700,000 kronor; dels ock höja den i förslaget till riksstat för budgetåret

1933/1934 under rubriken F. Lånemedel upptagna inkomstposten »Övriga lånemedel»

med ett belopp av 13,700,000 kronor.

I anledning av förevarande proposition har herr N. Holmström i en inom

andra kammaren väckt motion, ur 479, — under framhållande av önskvärdheten

av att tre angivna befattningshavare vid Uppsala—Gävle järnväg måtte

få bibehålla sina avlöningsförmåner oavkortade intill uppnådd ordinarie

pensionsålder år 1934 — hemställt, att riksdagen, vid behandling av ärendet

om statsinlösen av Ostkustbanan och Uppsala —Gävle järnväg, måtte taga

sålunda i motionen anförda synpunkter till benäget Övervägande
Departementschefen

har för egen del i ärendet anfört följande:

Den direkta anledningen till att frågan örn Ostkustbanans och Uppsala—

Gävle järnvägs förstatligande nu föreligger till behandling är Ostkustbanebolagets

iråkade ekonomiska svårigheter. Bolaget har sedan en tid tillbaka

befunnit sig i ett finansiellt sett synnerligen vanskligt läge. Räntorna till

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 3 sami. Nr 78. 91583

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 78.

riksgäldskontoret, cirka 900,000 kronor för år, hava under år 1930 endast

delvis och under åren 1931 och 1932 ej alls kunnat betalas. Vad år 1932

beträffar hade driften överhuvud ej kunnat upprätthållas, om ej staten försträckt

bolaget ett belopp av 300,000 kronor. Osannolikt synes ej heller,

efter de av bolagets styrelse gjorda uttalandena att döma, att därutöver

redan under den närmaste tiden skall uppkomma behov av ytterligare tillskott

av kontanta driftsmedel.

samtliga deni, som hörts i ärendet — i detta hänseende kan också

åberopas en enhällig meningsyttring från bolagets egen styrelse — synes

enighet råda därom, att den enda praktiskt framkomliga vägen för ett tryggande

av Ostkustbanans fortbestånd är, att staten övertager banan och

införlivar den med statens järnvägar.

För egen del finner jag det ej erforderligt ingå på de olika skälen — järnvägsekonomiska

och andra — för att i statsbanenätet inkorporera Ostkustbanan.

Jag vill här endast erinra, att staten redan nu står som huvudintressent

i ostkustbaneföretaget; av det i järnvägsanläggningen nedlagda

aktie- och lånekapitalet, cirka 50 miljoner kronor, uppgår den statliga kapitalinsatsen

(obetalda räntor oräknat) till över 32’5 miljoner kronor. Omnämnas

må ock, att järnvägsstyrelsen redan i samband med koncessionens

beviljande år 1903 framhöll som sannolikt ett banans framtida förstatligande;

den tänktes därvid byggd som en länk i en blivande statsbana Uppsala—

Gävle—Härnösand—Sollefteå (Långsele).

Under hänvisning i övrigt till ett i ärendet avgivet kommittébetänkande

tillstyrker departementschefen kommitténs förslag örn Ostkustbanans förstatligande

och införlivning med statens järnvägar. Då staten i egenskap

av fordringsägare övertoge banan, erfordrades intet särskilt anslag för banans

förvärvande.

Härefter fortsätter departementschefen:

Det sålunda nu av omständigheterna framtvingade förstatligandet av Ostkustbanan

drager emellertid — på sätt kommittén närmare utvecklat — med

sig ett förnyat övervägande av frågan örn statsförvärv jämväl av Uppsala—Gävle

järnväg. Med avseende å möjligheterna till statsinlösen av nämnda järnväg

är att märka, att koncessionsvillkoren ej innefatta någon rätt till dylik inlösen.

Ett i samband med finansieringen av Ostkustbanan träffat avtal örn

rätt för staten, att efter värdering förvärva banan synes ej heller numera

kunna läggas till grund för en tvångsinlösen; vad som i första hand anses

göra, att detta avtal från statens sida knappast kan tillämpas, är den i avtalet

.förekommande bestämmelsen örn skyldighet att samtidigt med bananläggningen

övertaga samtliga av Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolag i Ostkustbanans

^aktiebolag tecknade aktier till det för dem inbetalade beloppet

- cirka 2,(00,000 kronor — jämte ränta. Emellertid har i samband med

frågan örn Ostkustbanans övergång till staten — och måhända under intryck

av det driftekonomiskt försämrade läge, som för Uppsala—Gävle järnväg

skulle uppkomma genom att Ostkustbanan trädde ut ur den för de båda

banorna gemensamma trafikförvaltningen — framkommit ett försäljningsanbud,

som kommittén tillstyrkt till antagande.

Av de i ärendet hörda myndigheterna har endast riksräkenskapsverket

ställt sig betänksamt mot ett statsförvärv av Uppsala—Gävle järnväg; och

ämbetsverket har ansett tillräckliga skäl i varje fall icke föreligga för att

staten skulle erlägga någon köpeskilling utöver övertagandet av skulderna,

cirka 11,200,000 kronor. Att, på sätt riksräkenskapsverket synes förutsätta,

aktieägarna skulle kunna förmås avstå från järnvägen utan någon som helst

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 78.

3

ersättning, måste jag finna föga troligt. Det nu begärda beloppet, 2,500,000

kronor, motsvarar 50 kronor för aktie eller hälften av varje akties nominella

värde. Även örn hänsyn tages till all järnvägsdrifts nuvarande vanskligheter

synes detta pris godtagligt, i all synnerhet som banan på sätt nyss

nämnts ej kan utan frivillig överlåtelse statligt förvärvas.

Av kommittén har utförligt utvecklats de järnvägs- oell samhällsekonomiska

fördelar, som förvärvet skulle medföra. Genom detsamma skulle,

sedan nu enligt beslut av 1932 års riksdag Härnösand—Sollefteå järnväg

(med dess anknytning till Norra stambanan uppe vid Långsele) införlivats

med statsbanenätet, förverkligas den gamla tanken örn en genomgående

stats- och stambana utmed nedre Norrlands kustland. För trafikanterna

medför förstatligandet stora fördelar både med avseende å befordringstider

och taxor. Jag förutsätter härvid, att såväl Ostkustbanan som Uppsala—

Gävle järnväg på sätt eljest plägat ske med statsinköpta järnvägar helt införlivas

med statsbanenätet, varmed skulle följa helt genomförd tillämpning

av statens järnvägars vanliga tariffer för befordran av såväl passagerare som

gods. Erinras bör måhända, att såväl Ostkustbanan som Uppsala—Gävle

järnväg redan nu i huvudsak tillämpa statens järnvägars taxor, med vissa

avvikelser dock beträffande persontaxan vid Uppsala—Gävle järnväg. Taxelättnaderna

vid en införlivning med statens järnvägar utgöra därför så gott

som helt en följd av den genomgående zontaxans tillämpning utan taxeavbrott

vid nuvarande övergångsstationer. Närmast i anledning av den vid

järnvägsstyrelsens behandling av ärendet framkomna reservationen vill jag

alltså hava uttalat, att tillräckliga skäl ej synas föreligga för en avvikelse

från den beträffande hela det övriga statsbanenätet iakttagna grundsatsen örn

enhetliga tariffer, vilken enhetlighet finnes genomförd oavsett de olika bandelarnas

karaktär av huvudbanor eller bibanor och utan hänsyn till deras

belägenhet eller sättet för deras tillkomst.

Jag vill alltså tillstyrka, att avtal träffas med Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolag

om förvärv av bolagets samtliga tillgångar i enlighet med det

gjorda anbudet samt att ifrågavarande järnväg införlivas med statens järnvägar.

Något kontant utlägg för banans förvärvande erfordras icke, då förenämnda

belopp av 2,500,000 kronor må erläggas i statsobligationer och då

bolagets lån, vid tidpunkten för övertagandet uppgående till i runt tal

11,200,000 kronor, äro avsedda att övertagas av riksgäldskontoret. Av budgetskäl

bör dock, på sätt riksräkenskapsverket framhållit, köpeskillingen redovisas

över riksstaten, därvid anslaget i överensstämmelse med tidigare tilllämpat

förfarande torde böra upptagas med 13,700,000 kronor.. Anmärkas

må i detta sammanhang, att utgifterna för detta kapitals förräntning beräknas

komma att uppvägas av en motsvarande ökning av inkomsten från statens

järnvägar.

Yad Gävle—Ockelbo järnväg beträffar förutsättes nu endast, att statens

järnvägar tillsvidare övertaga den för närvarande av Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolag

omhänderhavda driften av nämnda järnväg, varvid nuvarande

arrendeform med vissa förenklingar i avtalet skulle bibehållas.

På sätt riksräkenskapsverket tillstyrkt synes det i Ostkustbanan av staten

investerade lånemedelskapitalet, tillhopa 32,277,208 kronor 22 öre, böra omföras

från respektive fonder till statens järnvägars fond och där tillsvidare

redovisas såsom ''Lånekapital att finansieras med andra medel’; såsom kommittén

förutsatt, torde framdeles böra övervägas, örn och i vad man omföring

till kontot ''Lånekapital att finansieras med trafikinkomster’ må äga rum.

Yad åter angår den bolaget lämnade, av skattemedel bestridda försträckningen

å 300,000 kronor, torde densamma, därest riksdagen ej däremot fram
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 78.

Utskottet.

ställer erinran, få omedelbart avskrivas; på enahanda sätt torde få förfaras

med bolagets ränteskuld på grund av statslånen.

Det belopp, varmed Uppsala—Gävle järnväg skall redovisas i statens järnvägars

räkenskaper, nu beräknat till 13,700,000 kronor, torde såsom i ärendet

föreslagits böra upptagas å kontot ''Lånekapital att finansieras med trafikinkomster’.

Vad järnvägsstyrelsen anfört beträffande redovisnings- och bokföringsåtgärder

i övrigt synes icke giva anledning till erinran.

Biksräkenskapsverket har ifrågasatt, att jämväl det för Ostkustbanan och

Uppsala—Gävle järnväg gemensamma verkstadsbolagets lån ur pensionsförsäkringsfonden,

cirka 680,000 kronor, skulle redovisas å budgeten. Ett dylikt

förfarande synes knappast av omständigheterna påkallat. Verkstadsföretaget

är nämligen avsett att alltjämt drivas som ett formellt fristående företag i

aktiebolags form. De årliga låneannuiteterna kunna därvid betraktas som

en löpande driftutgift, för vilken visserligen statens järnvägar subsidiärt har

att svara _ men för vars betalning i sista hand — enligt järnvägsstyrelsens

uppskattning -— finnes täckning genom en realisation av bolagets tillgångar.

Med avseende å övergångsanordningarna för de båda järnvägsföretagens

personal hava normerande för kommittén varit de bestämmelser, som tillämpades

vid förstatligandet år 1932 av Härnösand—Sollefteå järnväg. För egen

del anser jag att vad som sålunda föreslagits i stort sett är av beskaffenhet

att böra godtagas. Järnvägsstyrelsen har dels föreslagit vissa särskilda bestämmelser

beträffande jjersonal vid Gävle södra station samt i fråga örn

den personal, som skulle uppföras på övergångsstat, dels ock påyrkat en

mindre jämkning, avseende att i fråga örn semesterrätt, avlöning vid sjukdom

o. s. v. skola på den övertagna personalen tillämpas statens järnvägars

bestämmelser, även örn dessa bestämmelser förete vissa mindre skiljaktigheter

i förhållande till de nu vid de båda privatbanorna gällande. Vad styrelsen

sålunda föreslagit har jag funnit mig böra biträda. I anslutning till

vad styrelsen för Ostkustbanans aktiebolag anfört utgår jag i övrigt från att

all möjlig hänsyn skall tagas till den vid de skilda företagen anställda

personalen.

Det förslag örn Ostkustbanans och Uppsala—Gävle järnvägs statsinlösen,

som här förelägges riksdagen till prövning, är närmast föranlett av Ostkustbanans

iråkade ekonomiska svårigheter

Sistnämnda banas stora betydelse som en huvudsamfärdselled genom

nedre Norrlands kustland torde vara allmänt erkänd; i detta avseende må

här endast erinras, att den 30 mil långa järnvägen genomlöper industridistrikt,

som genom sin produktion av trävaror, pappersmassa och andra

viktiga exportprodukter räknas bland landets viktigaste. Ett nedläggande

av bandriften, sedan nu järnvägen under statens alldeles särskilda medverkan

åstadkommits, torde alltså få anses utesluten.

Genom verkställda utredningar är också ådagalagt, att den lämpligaste,

för att ej säga enda framkomliga vägen att trygga banans fortsatta trafikering

är dess införlivning med statens järnvägar, varvid bandriften synes allt

framgent kunna upprätthållas utan att man skall behöva räkna med några

driftförluster.

Utskottet tillstyrker alltså förslaget om Ostkustbanans statsinlösen.

Utskottet har ej heller velat motsätta sig att Uppsala—Gävle järnväg

förvärvas i enlighet med det i propositionen framlagda förslaget. Den be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 18.

5

gärda köpeskillingen — motsvarande ett kontantbelopp av cirka 50 kronor

per aktie eller hälften av varje akties nominella värde — kan visserligen ej

anses lågt tilltagen. Den torde dock få betraktas som godtagbar med hänsyn

till de fördelar banans förstatligande medför ur allmän kommunikationssynpunkt,

däribland främst i form av lägre driftkostnader och sänkta befordringsavgifter.

Genom banans införlivning med statsbanenätet skulle

också, sedan numera enligt beslut av 1932 års riksdag Härnösand—Sollefteå

järnväg övertagits av staten, förverkligas den gamla tanken på en genomgående

statlig kustbanelinje Långsele (Sollefteå)—Uppsala (Stockholm).

Örn i stort sett inga särmeningar framkommit i fråga örn lämpligheten av

Ostkustbanan och Uppsala—Gävle järnvägs förvärvande, hava däremot bland

de hörda myndigheterna olika uppfattningar yppats beträffande vissa av de

bokföringsåtgärder, som påkallas i samband med förvärven. Enighet råder dock

örn att Ostkustbanans införlivning med statens järnvägar tillsvidare ej skall

medföra någon utökning av statens järnvägars »räntepliktiga» kapital (lånekapital

att finansieras med trafikinkomster), varemot dylik förräntningsskyldighet

bör åvila statens järnvägar för det för Uppsala—Gävle järnväg gjorda

kapitalutlägget, såväl köpeskillingen som de övertagna lånen; likaledes råder

enighet därom, att med avskrivningen av det i Ostkustbaneföretaget nedlagda,

med statlig upplåning bestridda kapitalet måste under rådande statsfinansiella

läge tillsvidare anstå. De därefter kvarstående meningsskiljaktigheterna

avse rena bokföringstekniska spörsmål, som ej synas påkalla

något särskilt uttalande av riksdagen.

Yad departementschefen anfört örn taxors bestämmande och formerna i

övrigt för övertagandet av de båda järnvägarna ävensom erforderliga övergångsanordningar,

föranleder ingen erinran från utskottets sida. I anslutning

till vad av styrelsen för Ostkustbanaus aktiebolag och jämväl motionsvis

i detta avseende framhållits, utgår emellertid utskottet ifrån att vid övertagandet

av såväl Ostkustbanan som Uppsala—Gävle järnväg all skälig hänsyn

skall tagas till den vid företagen anställda personalen och särskilt sådana

anställda, som räkna hög levnads- och lång tjänsteålder eller beträffande

vilka förhållandena i övrigt äro ömmande.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

I. att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

må

a) medgiva,

1) att staten såsom prioriterad fordringsägare i Ostkustbanans

aktiebolag må, i samband med bolagets avveckling, förvärva

nämnda bana;

2) att staten må med Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolag

träffa avtal örn förvärv av bolagets järnväg och övriga tillgångar

mot det att staten övertager bolagets samtliga skulder

och förpliktelser samt därutöver erlägger ett belopp av

2 500 000 kronor, att likvideras med statsobligationer;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottet\a utlåtande Nr IS.

allt i huvudsaklig överensstämmelse med de särskilda grunder,

som av departementschefen i statsrådsprotokollet över

kommunikationsärenden den 17 mars 1933 förordats;

b) vid bifall till vad sålunda beträffande Uppsala—Gävle

järnväg föreslagits, till förvärvande av Uppsala—Gävle järnväg

m. m. för budgetåret 1933/1934 under Utgifter för kapitalökning,

I. Statens affärsverksamhet, C. Statens järnvägar anvisa ett

reservationsanslag av 13,700,000 kronor, att utgå av lånemedel;

II. att herr Holmströms motion, II: 479, må anses besvarad

med vad utskottet ovan anfört.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag örn höjning av inkomstposten »Övriga

lånemedel» kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva yttrande.

Stockholm den 5 maj 1933.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Widell, Nilsson i Malmö,

Svensson i Kompersmåla, Carlsson i Gävle, Asplund, Walles, Ernfors, Nilsson i

Fredriksfält och Thelin; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, Strindlund, Törnkvist

i Karlskrona, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Persson i Falla, Svensson i Grönvik,

Jonsson i Eskilstuna, Ward, Högström och Holmdahl.

Stockholm 1938. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.