Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande statsutskottets utlåtande nr 68 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder för beredande av ökade möjligheter att indraga lärartjänster vid folkskoleväsendet.
1933-05-09 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1933:80, Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande statsutskottets utlåtande nr 68 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder för beredande av ökade möjligheter att indraga lärartjänster vid folkskoleväsendet.
Dokumentets text
Statsutskottets memorial Nr 80.
1
Nr 80.
Ankom till riksdagens kansli den 9 maj 1933 kl. 1 e. m.
Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande
statsutskottets utlåtande nr 68 i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående åtgärder för beredande av
ökade möjligheter att indraga lärartjänster vid folkskoleväsendet.
(2:a avd.)
I en den 24 februari 1933 dagtecknad proposition, nr 154, hade Kungl.
Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit riksdagen att förklara
sig icke hava något att erinra emot att för beredande av ökade möjligheter
att indraga lärartjänster vid folkskoleväsendet föreskrifter utfärdades i huvudsaklig
överensstämmelse med vad i sagda statsrådsprotokoll angivits.
I samband härmed hade utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr N. S. Norling (1: 262) och den andra inom andra kammaren av herr
Edvin Svensson i Landskrona (II: 447), i vilka motioner hemställts, att riksdagen
måtte i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 154 förklara sig
icke hava något att erinra emot att föreskrifter utfärdas i huvudsaklig överensstämmelse
med i motionerna omförmälda sakkunnigas och skolöverstyrelsens
förslag, men att bestämmelserna dock borde så avfattas, att ordinarie
och tills vidare anställda lärare icke i något fall avstängdes från ansökningsrätt
till ledigannonserade tjänster inom det skoldistrikt, dit de själva hörde;
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr E. Sjödahl (I: 275) och den andra inom andra kammaren av herr A.
Andersson i Falkenberg (II: 453), i vilka motioner hemställts, att riksdagen
måtte med anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 154 förklara sig icke
hava något att erinra emot att för beredande av ökade möjligheter att
indraga lärartjänster vid folkskoleväsendet föreskrifter utfärdades i huvudsaklig
överensstämmelse med vad i Kungl. Maj:ts proposition nr 154 angivits, dock
med den ändring att de städer, som ej deltogo i landsting och som av
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 80. 1
2
Statsutskottets memorial Nr 80.
Kungl. Majit i enlighet med den kungl, kungörelsen av den 9 oktober 1914
befriats från inspektion av sitt folkskoleväsen genom statens folkskoleinspektör,
måtte även med avseende på uti ovannämnda proposition angivna
föreskrifter betraktas såsom egna inspektionsområden, samt att extra ordinarie
och vikarierande lärare, vilka minst fyra terminer tjänstgjort inom
ett skoldistrikt, måtte äga ansökningsrätt till inom skoldistriktet ledigförklarad
lärartjänst;
dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr 0. A. Ernfors m. fl. (I: 278) och den andra inom andra kammaren
av herr E. Aronson m. fl. (II: 454), i vilka motioner hemställts, att sådana
föreskrifter måtte meddelas, att lärare vid rikets folk- och småskolor tillförbundes
skyldighet att underkasta sig förflyttning från en lärartjänst till
en annan sådan befattning inom annat skoldistrikt, samt att vid behandlingen
av Kungl. Majits förberörda förslag hänsyn måtte tagas till vad i
motionerna anförts.
I utlåtande nr 68 hade statsutskottet med anledning härav anfört och
hemställt följande:
»Såsom känt är, har skatteutjämningsberedningen för kort tid sedan framlagt
ett förslag, vilket, örn det genomfördes, skulle innebära, att folkskoleväsendet
i mycket stor utsträckning bleve förstatligat. Bland annat skulle
lärarpersonalen bliva helt statsavlönad och i samband härmed flyttningsskyldighet
åläggas lärarna i samma omfattning, som gäller för övrig statsanställd
lärarpersonal. Förslaget är för närvarande hänskjutet till olika
myndigheter för yttrande. Det synes väsentligen vara detta förhållande,
som föranlett, att något förslag nu icke ansetts böra föreläggas riksdagen
i fråga om skyldighet för lärarna vid folkskoleväsendet att underkasta sig
förflyttning till andra skoldistrikt, ehuru den i det föregående omnämnda
riksdagsskrivelsen nr 132/1932 åsyftade utredning och förslag örn åtgärder
i sådan riktning. Man har ansett, att ett ståndpunktstagande till frågan
örn flyttningsskyldighet bör ske först i samband med behandlingen av skatteutjämningsberedningens
förslag. I avbidan härå har såsom ett provisorium
utarbetats det nu föreliggande förslaget, vilket helt håller sig inom gränserna
för den frivilliga förflyttningen men genom ledigblivande tjänsters
förbehållande i första hand för lärare från skoldistrikt med överflödiga lärarbefattningar
förmenats skola innesluta ökade möjligheter till en folkskoleväsendets
rationalisering i ekonomiskt-organisatoriskt hänseende.
I betraktande av vad sålunda anförts rörande det av skatteutjämningsberedningen
framlagda förslaget synes det även utskottet vara lämpligt att
för närvarande låta anstå med åtgärder för införande av flyttmngsskyldighet
och att i stället nu nöja sig med sådana provisoriska anordningar, som utan
rubbning av gällande principer i fråga örn lärarnas rättsliga ställning kunna
visa sig ägnade att under den närmaste framtiden, till dess frågan örn flyttningsskyldighet
kan tagas upp i förut angivet sammanhang, medverka till
Statsutskottets memorial Nr 80. 3
ett avvecklande av de lärartjänster, som vid verkställd undersökning befinnas
vara obehövliga.
På nu anförda grunder finner sig utskottet icke kunna biträda det i motionerna
I: 278 och II: 454 framställda yrkandet.
Kungl. Maj:ts förslag synes utskottet i huvudsak kunna godtagas såsom
det provisorium, statsmakterna enligt utskottets mening för närvarande böra
stanna vid. Det är givetvis svårt att nu bedöma, huruvida de föreslagna
bestämmelserna komma att visa sig tillräckligt verksamma. Skulle de befinnas
ej fylla sin uppgift, lärer Kungl. Maj:t, som med uppmärksamhet
torde komma att iakttaga effekten av de ifrågasatta ändringarna, ej underlåta
att härom göra riksdagen underkunnig och framställa förslag om de
ytterligare provisoriska åtgärder, som för ändamålet kunna anses behövliga.
På några punkter har utskottet emellertid ansett sig böra förorda ändringar
i Kungl. Maj:ts förslag.
Enligt berörda förslag skulle den begränsade ansökningsrätten i första
hand avse lärare från skoldistrikt inom det inspektionsområde, där den
lediga tjänsten finnes. Först i andra hand, örn tillsättningsåtgärderna under
angivna betingelse ej ledde till resultat, skulle nämnda rätt enligt skolöverstyrelsens
bestämmande kunna utsträckas till annat inspektionsområde. I
sista hand skulle, örn föregående tillsättningsåtgärder bleve fruktlösa, begränsningen
av ansökningsrätten helt bortfalla.
Utskottet anser lämpligt, att redan från början ansökningsrätten får avse
ett större område än ett inspektionsområde och att, örn det första ledigförklarandet
visar sig resultatlöst, tjänsten därefter ledigförklaras utan begränsning.
Härigenom vinner anordningen i effektivitet och snabbhet och blir
dessutom billigare. Man kan exempelvis tänka sig, att tre eller fyra inspektionsområden
få utgöra den enhet, till vilken begränsningen hänföres. I
sådant fall torde måhända de åligganden, som enligt förslaget skulle påvila
vederbörande folkskolinspektör, kunna påläggas den i tjänsten äldste av
folkskolinspektörerna i vederbörande område. Även andra sätt att ordna
saken kunna emellertid givetvis ifrågakomma. Huvudsaken är, att redan
från begynnelsen ansökningsrätten kommer att omfatta en större rayon
och att proceduren förenklas på angivet sätt. Det torde få ankomma på
Kungl. Majit att bestämma de grunder, efter vilka riket med hänsyn till nu
ifrågavarande tillsättningsåtgärder lämpligen bör indelas, ävensom de närmare
detaljerna vid anordningens genomförande.
På grund av vad utskottet nu föreslagit torde skäl ej föreligga att, på
sätt i motionerna 1:275 och 11:453 påyrkats, medgiva en särställning för
de städer, som i sistnämnda motioner avses.
I fråga om tjänsternas annonsering vill utskottet, i syfte att kostnaderna
härför må nedbringas, förorda den anordningen, att därest uppräkning av
vederbörande skoldistrikt befinnes oundgänglig, sådan uppräkning endast
må behöva förekomma i den tidning, i vilken officiella meddelanden offent
-
4 Statsutskottets memorial Nr 80.
liggöras, och att i facktidningsannonsen allenast införes en hänvisning härutinnan
till annonsen i förstberörda tidning. I samma syfte torde "den inskränkningen
med avseende å annonserandet böra ske, att endast en facktidning
enligt Kungl. Maj:ts närmare bestämmande behöver anlitas.
I motionerna 1:262 och 11:447 samt 1:275 och II: 453 har i olika hänseenden
föreslagits utvidgning av kretsen av ansökningsberättigade. De i dessa
motioner föreslagna åtgärderna äro uppenbarligen ägnade att göra de nya
bestämmelserna mindre verksamma och kunna därför väcka betänkligheter.
Det i motionerna 1: 262 och II: 447 framställda yrkandet, att bestämmelserna
skola så avfattas, att ordinarie och tills vidare anställda lärare icke i något
fall avstängas från ansökningsrätt till ledigannonserade tjänster inom det
skoldistrikt, dit de själva höra, kan utskottet för sin del icke finna äga tillräckligt
fog för sig. Utskottet avstyrker därför berörda yrkande. Däremot
synas starka billighetsskäl tala för att, på sätt i motionerna 1: 275 och II: 453
avses, hänsyn tages till extra ordinarie och vikarierande lärare, som kunna
åberopa en längre tids tjänstgöring inom det skoldistrikt, det gäller. Utskottet
anser sig dock icke kunna förorda, att en så relativt kort tjänstgöringstid som
den i sistnämnda motioner föreslagna eller fyra terminer får grundlägga
ansökningsrätt. Enligt utskottets mening bör den fordran uppställas, att
tjänstgöringstiden skall hava omfattat minst tio terminer och att med avseende
a den effektiva tjänstgöringen under dessa tio terminer de villkor
äro uppfyllda, som enligt gällande avlöningsförfattningar äro bestämda beträffande
rätt till ålderstillägg för ordinarie och andra härutinnan likställda
lärare.
I övrigt har utskottet icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts
förslag.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och herrar Sjödahls
och Anderssons i Falkenberg ovannämnda motioner (1: 275 och II: 453)
samt med avslag å herrar Norlings och Svenssons i Landskrona samt
herrar Ernfors m. fl. och Aronsons m. fl. ovannämnda motioner (1:262
och 11:447 samt I: 278 och 11:454), förklara sig icke hava något att erinra
emot att för beredande av ökade möjligheter att indraga lärartjänster vid
folkskoleväsendet föreskrifter utfärdas i huvudsaklig överensstämmelse med
vad i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 24 februari 1933
angivits, dock med iakttagande av de ändringar härutinnan, som utskottet
ovan förordat.»
Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har första kammaren bifallit
vad utskottet hemställt, varemot andra kammaren beslutat att i anledning
av Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionerna I: 262 och II:
447, I. 275 och II: 453 samt I: 278 och II: 454 förklara sig icke hava något
att erinra emot att för beredande av ökade möjligheter att indraga lärår
-
Statsutskottets memorial Nr 80.
5
tjänster vid folkskoleväsendet föreskrifter utfärdas i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 24
februari 1933 angivits.
Den skiljaktighet, som sålunda förefinnes mellan kamrarnas nu ifrågavarande
beslut, består däri, att, under det andra kammaren godkänt Kungl.
Maj:ts förslag oförändrat, första kammaren antagit samma förslag med ändringar
i följande hänseenden, nämligen dels därutinnan att an6ökningsrätten
redan från början borde få avse ett större område än ett inspektionsområde
och att, om det första ledigförklarandet visade sig resultatlöst, tjänsten därefter
skulle ledigförklaras utan begränsning, dels i fråga om tjänsternas
annonsering att uppräkning av vederbörande skoldistrikt endast skulle behöva
förekomma i den tidning, i vilken officiella meddelanden offentliggöras,
varvid i facktidningsannonsen allenast skulle införas en hänvisning
härutinnan till annonsen i förstberörda tidning, dels ock slutligen därutinnan
att extra ordinarie och vikarierande lärare inom det skoldistrikt, där
ledig tjänst skall tillsättas, under vissa villkor i fråga om fullgjord tjänstgöring
inom distriktet skulle äga ansökningsrätt.
Berörda skiljaktigheter synas kunna sammanjämkas på det sätt, att båda
kamrarna, med frånträdande av sina förut omförmälda beslut, nu besluta
att godtaga Kungl. Maj:ts förslag med allenast ovannämnda ändring beträffande
ansökningsrättens hänförande till ett större område än ett inspektionsområde.
I anslutning härtill böra följande ändringar vidtagas i utlåtandet:
Det stycke, som börjar med orden: »På några punkter» bör erhålla följande
lydelse: »På en punkt har utskottet emellertid ansett sig böra förorda
ändring i Kungl. Maj:ts förslag». Vidare bör det stycke, som börjar med
orden: »I fråga om tjänsternas annonsering» helt utgå. Det stycke, som
börjar med orden: »I motionerna I: 262 och II: 447» torde böra erhålla följande
lydelse: »I motionerna I: 262 och II: 447 samt I: 275 och II: 453 har
i olika hänseenden föreslagits utvidgning av kretsen av ansökningsberättigade.
De i dessa motioner föreslagna åtgärderna äro uppenbarligen ägnade
att göra de nya bestämmelserna mindre verksamma, och utskottet kan därför
icke tillstyrka nämnda åtgärder.» Slutligen böra i utskottets hemställan
orden: »och herrar Sjödahls och Anderssons i Falkenberg ovannämnda motioner
(I: 275 och II: 453) samt med avslag å herrar Norlings och Svenssons
i Landskrona samt herrar Ernfors’ m. fl. och Aronsons m. fl. ovannämnda
motioner (I: 262 och II: 447 samt I: 278 och II: 454)» ersättas med
orden: »samt med avslag å herrar Sjödahls och Anderssons i Falkenberg,
herrar Norlings och Svenssons i Landskrona samt herrar Ernfors’ m. fl.
och Aronsons m. fl. ovannämnda motioner (I: 275 och II: 453, I: 262 och
II: 447 samt I: 278 och II: 454)» ävensom orden: »de ändringar» utbytas
mot »den ändring».
Utskottet.
6
Statsutskottets memorial Nr 80.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen, vardera kammaren med frånträdande av
sitt förut i frågan fattade beslut, må godkänna följande
yttrande och förslag i ämnet:
»Såsom känt är, har skatteutjämningsberedningen för kort tid sedan framlagt
ett förslag, vilket, örn det genomfördes, skulle innebära, att folkskoleväsendet
i mycket stor utsträckning bleve förstatligat. Bland annat skulle
lärarpersonalen bliva helt statsavlönad och i samband härmed viss flyttningsskyldighet
åläggas lärarna på sätt som gäller för statsanställd lärarpersonal.
Förslaget är för närvarande hänskjutet till olika myndigheter
för yttrande. Det synes väsentligen vara detta förhållande, som föranlett,
att något förslag nu icke ansetts böra föreläggas riksdagen i fråga
örn skyldighet för lärarna vid folkskoleväsendet att underkasta sig förflyttning
till andra skoldistrikt, ehuru den i det föregående omnämnda
riksdagsskrivelsen nr 132/1932 åsyftade utredning och förslag örn åtgärder
i sådan riktning. Man har ansett, att ett ståndpunktstagande till frågan
örn flyttningsskyldighet bör ske först i samband med behandlingen av skatteutjämningsberedningens
förslag. I avbidan härå har såsom ett provisorium
utarbetats det nu föreliggande förslaget, vilket helt håller sig inom gränserna
för den frivilliga förflyttningen men genom ledigblivande tjänsters
förbehållande i första hand för lärare från skoldistrikt med överflödiga lärarbefattningar
förmenats skola innesluta ökade möjligheter till en folkskoleväsendets
rationalisering i ekonomiskt-organisatoriskt hänseende.
I betraktande av vad sålunda anförts rörande det av skatteutjämningsberedningen
framlagda förslaget synes det även utskottet vara lämpligt att
för närvarande låta anstå med åtgärder för införande av flyttnings skyldighet
och att i stället nu nöja sig med sådana provisoriska anordningar, som utan
rubbning av gällande principer i fråga örn lärarnas rättsliga ställning kunna
visa sig ägnade att under den närmaste framtiden, till dess frågan örn flyttningsskyldighet
kan tagas upp i förut angivet sammanhang, medverka till
ett avvecklande av de lärartjänster, som vid verkställd undersökning befinnas
vara obehövliga.
På nu anförda grunder finner sig utskottet icke kunna biträda det i motionerna
I: 278 och II: 454 framställda yrkandet.
Kungl. Maj:ts förslag synes utskottet i huvudsak kunna godtagas såsom
det provisorium, statsmakterna enligt utskottets mening för närvarande böra
stanna vid. Det är givetvis svårt att nu bedöma, huruvida de föreslagna
bestämmelserna komma att visa sig tillräckligt verksamma. Skulle de befinnas
ej fylla sin uppgift, lärer Kungl. Maj:t, som med uppmärksamhet
torde komma att iakttaga effekten av de ifrågasatta ändringarna, ej underlåta
att härom göra riksdagen underkunnig och framställa förslag örn de
ytterligare provisoriska åtgärder, som för ändamålet kunna anses behövliga.
Statsutskottets memorial Nr 80. 7
På en punkt har utskottet emellertid ansett sig böra förorda ändring i
Kungl. Maj:ts förslag.
Enligt berörda förslag skulle den begränsade ansökningsrätten i första
hand avse lärare från skoldistrikt inom det inspektionsområde, där den
lediga tjänsten finnes. Först i andra hand, örn tillsättningsåtgärderna under
angivna betingelse ej ledde till resultat, skulle nämnda rätt enligt skolöverstyrelsens
bestämmande kunna utsträckas till annat inspektionsområde. I
sista hand skulle, örn föregående tillsättningsåtgärder bleve fruktlösa, begränsningen
av ansökningsrätten helt bortfalla.
Utskottet anser lämpligt, att redan från början ansökningsrätten får avse
ett större område än ett inspektionsområde och att, om det första ledigförklarandet
visar sig resultatlöst, tjänsten därefter ledigförklaras utan begränsning.
Härigenom vinner anordningen i effektivitet och snabbhet och blir
dessutom billigare. Man kan exempelvis tänka sig, att tre eller fyra inspektionsområden
få utgöra den enhet, till vilken begränsningen hänföres. I
sådant fall torde måhända de åligganden, som enligt förslaget skulle påvila
vederbörande folkskolinspektör, kunna påläggas den i tjänsten äldste av
folkskolinspektörerna i vederbörande område. Aven andra sätt att ordna
saken kunna emellertid givetvis ifrågakomma. Huvudsaken är, att redan
från begynnelsen ansökningsrätten kommer att omfatta en större rayon
och att proceduren förenklas på angivet sätt. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj:t att bestämma de grunder, efter vilka riket med hänsyn till
nu ifrågavarande tillsättningsåtgärder lämpligen bör indelas, ävensom de
närmare detaljerna vid anordningens genomförande.
På grund av vad utskottet nu föreslagit torde skäl ej föreligga att, på
sätt i motionerna I: 275 och II: 453 påyrkats, medgiva en särställning för
de städer, som i sistnämnda motioner avses.
I motionerna I: 262 och II: 447 samt I: 275 och II: 453 har i olika hänseenden
föreslagits utvidgning av kretsen av ansökningsberättigade. De i
dessa motioner föreslagna åtgärderna äro uppenbarligen ägnade att göra de
nya bestämmelserna mindre verksamma, och utskottet kan därför icke tillstyrka
nämnda åtgärder.
I övrigt har utskottet icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts
förslag.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å herrar Sjödahls och Anderssons i Falkenberg, herrar Norlings och Svenssons
i Landskrona samt herrar Ernfors’ m. fl. och Aronsons m. fl. ovannämnda
motioner (I: 275 och II: 453, I: 262 och II: 447 samt I: 278 och
II: 454), förklara sig icke hava något att erinra emot att för beredande
av ökade möjligheter att indraga lärartjänster vid folkskoleväsendet föreskrifter
utfärdas i huvudsaklig överensstämmelse med vad i statsrådsproto
-
8 Statsutskottets memorial Nr 80.
kottet över ecklesiastikärenden den 24 februari 1933 angivits, dock med
iakttagande av den ändring härutinnan, som utskottet ovan förordat.»
Stockholm den 9 maj 1933.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Widell, Bergqvist, Nilsson i Malmö,
Svensson i Kompersmåla, Carlsson i Gävle, Walles, Bergström, Petrén, Thelin, Björck och
Gustafsson i Benestad samt
från andra kammaren: herrar Holmgren, Strindlund, Eriksson i Stockholm, Andersson
i Höör, Persson i Falla, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Olsson i Blädinge, Norsell,
Högström, Olofsson i Digernäs och Isacson.
Stockholm 1933, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.
331S81
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.