Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Martts i statsverkspropositionen under rubrik ))Utgifter för kapitalökning» gjorda framställning örn anslag till studielånefonden jämte en i ämnet väckt motion.

1933-05-05 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1933:83, Utlåtande i anledning av Kungl. Martts i statsverkspropositionen under rubrik ))Utgifter för kapitalökning» gjorda framställning örn anslag till studielånefonden jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 86''.

1

Nr 83.

Ankom till riksdagens kansli den 9 maj 1933 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Martts i statsverkspropositionen

under rubrik ))Utgifter för kapitalökning»

gjorda framställning örn anslag till studielånefonden

jämte en i ämnet väckt motion.

(4:e avd.)

I den till riksdagen den 3 januari 1933 avlåtna propositionen (nr 1) angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1933/1934 har

Kungl. Majit (punkt 1, sid. 1—3, av det vid propositionen under rubrik

»Utgifter för kapitalökning. Bil. 4» fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag) föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning

för studielånefonden för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag

av 80,000 kronor.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft en inom andra kammaren av herrar 0. W. Lövgren och

E. Lindberg i Umeå väckt motion, nr 143, däri hemställts, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla örn utredning och förslag till nästa

års riksdag örn sådan ändring av grunderna för erhållande av lån ur studielånefonden

att dess medel bleve tillräckliga för ett större antal sökande än

vad nu är fallet utan att statsverkets kostnader för densamma likväl ökades.

De medel, som av riksdagen åren 1918—1932 anvisats för studielån, uppgå

till sammanlagt 3,381,000 kronor, därav för budgetåret 1932/1933 100,000

kronor. Enligt vad som av utskottet inhämtats från generalpoststyrelsen,

hava t. o. m. 1932 jämlikt Kungl. Maj:ts särskilda beslut avskrivits fordringar

på grund av 22 utlämnade studielån å tillhopa 43,296 kronor 88 öre. Därjämte

föreligga under tiden 1925—1932 restantier å amorteringar med cirka

80,000 kronor och å räntor med cirka 28,000 kronor.

För den utdelning av studielån, som verkställdes år 1932, funnos till förfogande

dels det av riksdagen för budgetåret 1932/1933 anvisade anslaget

å 100,000 kronor, dels i statskontoret å studielånefonden då innestående

disponibla tillgångar om 125,070 kronor 20 öre, dels ock under år 1932 till

och med den 31 mars influtna, på år 1931 belöpande amorteringar till

sammanlagt belopp av 61,494 kronor 17 öre eller tillhopa 286,564 kronor

37 öre.

Den 17 juni 1932 utdelade Kungl. Majit dels fortsatta studielån åt 223

av 252 sökande med belopp växlande mellan 400 kronor och 1,200 kronor

Hiliauy till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 83— 85. 951 33

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr Sd.

Utskottet.

samt till en sammanlagd summa av 218,800 kronor, dels ock nya studielån

åt 74 av 998 sökande med belopp växlande mellan 500 kronor och 1,200

kronor samt till en sammanlagd summa av 67,700 kronor. Tillsammans utdelades

alltså 286,500 kronor.

Departementschefen har beräknat en summa av 300,000 kronor vara erforderlig

för verksamhetens uppehållande i ungefär samma omfattning som

under år 1932. Av berörda belopp hava 220,000 kronor avsetts för fortsatta

lån och 80,000 kronor för nya lån. För täckande av detta behov funnes enligt

departementschefen hos statskontoret och postsparbanken innestående

tillhojja i runt tal 42,000 kronor, vartill komme de under år 1932 inflytande

amorteringarna å utlämnade lån, beräknade till 180,000 kronor. I

anslutning härtill borde för nästkommande budgetår till fonden anvisas ett

kapitalökningsanslag av 80,000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag örn anvisande av

ytterligare 80,000 kronor till studielånefonden för nästkommande budgetår.

Inräknat inflytande kapitalavbetalningar å tidigare lån m. m. skulle härvid

för nästkommande budgetår stå till förfogande för låneverksamheten cirka

300,000 kronor eller ungefärligen samma belopp som nästföregående år.

Motionsvis har framförts tanken på att genom införande av skärpta krav

på studielånens förräntning möjliggöra utlämnandet av ett ökat antal studielån

utan större uppoffringar för statsverket; det förutsattes härvid en betydande

utökning av fondkapitalet, vilket hittills alltsedan 1924 anvisats av

icke-lånemedel. I avseende härå vill utskottet erinra, att låntagare för närvarande

har att gälda ränta »från och med tredje året efter det kalenderår,

då han varit berättigad att lyfta sista delen av honom senast tilldelat studielån»;

räntan utgår med samma procenttal som gällande inlåningsränta vid

sparbankerna. Tvivelsutan är denna ränteberäkning för låntagaren ovanligt

gynnsam, i all synnerhet som ingen borgenssäkerhet kräves. De fördelaktiga

lånevillkoren kunna dock anses motiverade med hänsyn till de stränga

normer, som redan författningsenligt gälla och som också i verkligheten på

grund av det stora tilloppet av lånesökande måste tillämpas, ej endast i

fråga örn ådagalagd medellöshet utan även och främst på styrkandet av

studiebegåvningen. Skulle nu, på sätt motionärerna ifrågasatt, en utsträckning

av utlåningen till ett större antal studerande utan uppoffringar för

statsverket kunna äga rum, måste det förutsättas, att en betydlig skärpning

av förräntnings- samt måhända också amorteringsskyldigheten genomföres.

För egen del måste utskottet finna tvivelaktigt, huruvida en dylik, på bekostnad

av de mera begåvades studiemöjligheter genomförd skärpning av

lånevillkoren kan vara motiverad. Enligt vad utskottet inhämtat, har inom

den nämnd, som handhar låneverksamheten, ingen tanke härpå framkommit.

Erinras må ock att för studerande, som ej kunnat tilldelas lån från studielånefonden,

andra statliga lånemöjligheter stå öppna genom riksbankens avbetalningslånefond,

från vilken lån utlämnas på fördelaktiga ränte- och avbetalningsvillkor.

Jämväl hava i en del fall studieunderstöd lämnats ur allmänna

arvsfonden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 83. »

Med avstyrkande alltså av den i ämnet väckta motionen hemställer utskottet,

a) att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, må såsom

kapitalökning för studielånefonden för budgetåret 1933/1934

anvisa ett reservationsanslag av 80,000 kronor, att utgå av

andra statsinkomster än lånemedel;

b) att den av lierrar Lövgren och Lindberg i ämnet väckta

motionen II: 143 ej må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 5 maj 1933.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Widell, Bergqvist, Nilsson i Malmö,

Svensson i Kompersmåla, Carlsson i Gävle, Äsplund, Walles, Petrén, Björck, Gustafsson

i Benestad och Bagge-, samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, Strindlund,

Eriksson i Stockholm, Andersson i Höör, Persson i Falla, Svensson i Gronvi ,

Jonsson i Eskilstuna, Olsson i Blädinge, Norsell, Högström och Olofsson i Digernäs.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.