Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk m. rn. jämte i ämnet väckta motioner.

1933-05-09 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1933:86, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk m. rn. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

»Statsutskottets utlåtande Nr 86.

1

Nr 86.

Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1933 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

förändring i avseende å löneställning och

antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid

postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens

vattenfallsverk m. rn. jämte i ämnet väckta

motioner.

(4:e avd.)

I en till riksdagen den 27 januari 1933 avlåten proposition, nr 87, har

Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för samma dag föreslagit riksdagen

dels besluta, med tillämpning från och med den 1 juli 1933,

att i 12 § 3 mom. i avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän

vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk

ordet »postassistent» skall utbytas mot »postexpeditör»;

att i den vid nämnda avlöningsreglemente fogade tjänsteförteckningen

skall vid statens järnvägar i 6:e lönegraden upptagas befattningen maskinbiträde;
samt

att ur samma tjänsteförteckning skola vid statens järnvägar utgå

följande befattningar, nämligen

ur 5:e lönegraden: vagn- och stallkarl,

6:e

»

: maskin- och pannskötare,

18:e

»

: förste telegrafist,

28:e

: byrådirektör;

dels fastställa antalet av följande befattningar från och med den 1 juli

1933 på sätt här angives, nämligen:

vid telegrafverket:

notarie ............................................................................................................... 8

revisor ............................................................................................................... 4

telegrafdirektör ............................................................................................. 2

vid statens järnvägar:

byråassistent...................................................................................................... 19

notarie ............................................................................................................ 12

elektroingenjör................................................................................................... 6

konstruktör .................................................................................................... 10

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 36.

951 a 88 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

maskininspektor ...

18

6

8

10

12;

sekreterare i 24:e lönegraden

maskiningenjör........

trafikinspektör.......

förste byråingenjör

vid statens vattenfallsverk:

notarie ............... ...................

3;

dels bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de övergångsbestämmelser, som

vid genomförande av förberörda ändringar må erfordras; samt

dels ock medgiva, att avlöning och pension må till viss av statens järnvägar

från Skåne—Smålands järnväg samt från enskilda järnvägarnas kontrollkontor

övertagen personal utgå i enlighet med av departementschefen i

statsrådsprotokollet förordade grunder.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet förehaft

följande motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 241, inom första kammaren

av fröken Kerstin Hesselgren och den andra, nr 415, inom andra kammaren

av fröken Hertha Wellin, i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att avlöning enligt de grunder, som tidigare — kungl, brev till generalpoststyrelsen

av den 4 juli 1926 — bestämts skola tillämpas beträffande

i tjänst varande postexpeditörer och förste postexpeditörer, skall tillerkännas

samtliga de kvinnliga tjänstemän i nämnda grader, som före den 1 juli 1925

genomgått av generalpoststyrelsen anordnad fackutbildning i postelevkurs;

dels ock en inom andra kammaren av herr A. I. Anderson i Norrköping

väckt motion, nr 416, däri hemställts, att riksdagen ville besluta, dels att

befattningen som lokomotivbiträde å elektriskt lokomotiv bör innehavas av

tjänsteman i 6:e lönegraden, dels att lokomotivtjänstpengar icke skola utgå

till ovannämnda lokomotivbiträden.

Postverket.

Sedan år 1925 har 12 § 3 mom. i kommunikationsverkens avlöningsreglemente

i den del, varom nu är fråga, följande lydelse (sv. f. nr 213):

3. Befordras ordinarie tjänsteman från tjänst inom lägre lönegrad till

någon av nedan angivna tjänster inom högre lönegrad vid samma verk,

nämligen:

vid postverket: till postassistent,

» telegrafverket: till kontorsskrivare eller telegrafassistent,

» statens järnvägar: till kontors- eller stationsskrivare,

» statens vattenfallsverk: till kontorsskrivare,

må, i den mån så prövas skäligt, för bestämmandet av hans begynnelselön

i den nya tjänsten och sedermera för hans uppfattning till högre löneklass

kunna honom tillgodoföras intill hälften av den tjänstetid, han innehaft

ordinarie anställning vid verket; dock må härvid icke samtidigt tillämpas

1 mom. av förevarande paragraf samt ej heller i något fall tillgodoräknas

honom mera än sex år.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

3

Förevarande stadgande Ilar på grund av vidtagna organisatoriska ändringar

beträffande postexpeditörs- oell postassistentbefattningarna efter år 1925 för

postverkets vidkommande icke kommit att tjäna det med bestämmelsen avsedda

syftet att underlätta övergången från tjänst i s. k. lägre grad till tjänst

i högre grad. Departementschefen har lika med kommunikationsverkens

lönenämnd förordat, att i berörda stadgande ordet »postassistent» utbytes

mot »postexpeditör». Härigenom skulle möjliggöras för postexpeditör att

tillgodoräkna sig viss tjänstetid å tidigare innehavd ordinarie lägre befattning,

exempelvis som postiljon eller brevbärare. Däremot skulle dylik

tillgodoräkning ej längre förekomma vid befordran till postassistent.

I propositionen omnämnes vidare frågan om förbättrad löneställning för

vissa kvinnliga postexpeditörer m. fl. Genom beslut av 1925 års riksdag inplacerades

tidigare för kvinnliga tjänstemän avsedda postexpeditörs- och förste

postexpeditörsbefattningar med bibehållna benämningar i ll:e respektive

12:e lönegraden, medan de manliga postexpeditörs- och förste postexpeditörsbefattningarna

upptogos under benämningarna postassistent och förste postassistent

i 15:e respektive 17:e lönegraden.

Genom beslut vid 1926 års riksdag lämnades sedermera medgivande till

en personlig löneförbättring för de postexpeditörer och förste postexpeditörer,

vilka genomgått den dittills för postexpeditörer och postassistenter

gemensamma utbildningen. I sådant hänseende blev, i överensstämmelse

med riksdagsbeslutet, genom brev den 4 juni 1926 bestämt, att den 1 juli

1926 i tjänst varande ordinarie postexpeditör och förste postexpeditör skulle,

så länge vederbörande i dylik befattning kvarstode, i löneliänseende vara

placerad i 12:e, respektive 13:e lönegraden. Motsvarande beslut fattades i

fråga örn den med postexpeditörer och förste postexpeditörer i lönehänseende

likställda personalen vid telegrafverket, nämligen ordinarie telegrafexpeditörer

och förste telegrafexpeditörer.

Frågan örn förbättrad löneställning för de kvinnliga tjänstemän, vilka

genomgått förutvarande postexpeditörsutbildning, har sedermera upprepade

gånger gjorts till föremål för framställningar från personalhåll. Generalpoststyrelsen,

som i viss utsträckning biträtt de framställda önskemålen, har

bland annat i ett med anledning av väckta motioner till statsutskottet vid

1928 års riksdag avgivet yttrande tillstyrkt en placering i löneliänseende i

14:e respektive löle lönegraden samt meddelat, att ett genomförande av vad

styrelsen tillstyrkt skulle medföra en merkostnad av 165,000 kronor under

första året, varefter merkostnaden skulle år för år minskas.

I propositionen nr 146 till 1932 års riksdag anmäldes dels en av posttjänstemännens

förening i oktober 1931 gjord framställning att, i avvaktan

på prövning av nyssberörda framställningar, den av 1926 års riksdag beslutade

personliga placeringen i 12:e respektive 13:e lönegraden måtte tillerkännas

jämväl de kvinnliga posttjänstemän med förutvarande postexpeditörsutbildning,

vilka den 1 juli 1926 ännu icke erhållit ordinarie anställning

i postexpeditörsgradeu, dels ock av kvinnliga telegrafpersonalens för
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

erling i januari 1932 gjord framställning örn enahanda förmån åt jämväl sådana

tjänstemän med telegrafexpeditörsutbildning enligt tidigare bestämmelser,

vilka först efter den 1 juli 1926 vunnit ordinarie anställning såsom

telegrafexpeditörer. I berörda proposition uttalade departementschefen, att

han för sin del icke funne tillräckliga skäl föreligga att då underställa riksdagen

frågan örn en förbättring i löneställningen för någon av ifrågavarande

personalgrupper.

I förevarande proposition har departementschefen erinrat, att ifrågavarande

spörsmål jämväl varit föremål för riksdagens prövning, i det att vid 1927

och 1928 års riksdagar motioner väcktes i ämnet, vilka motioner emellertid

blevo av riksdagen avslagna, samt uttalat, att några nya skäl för att nu

underställa riksdagen frågan örn ytterligare förbättring i löneställningen för

omförmälda kvinnliga postexpeditörer och förste postexpeditörer icke syntes

honom föreligga.

Telegrafverket.

För telegrafverkets del innefattar propositionen förslag örn minskande av

antalet telegrafdirektörsbefattningar från 3 till 2, varjämte i sammanhang

med utbyte av en revisorsbefattning mot en notariebefattning (bägge i 21:a

lönegraden) antalet av dessa tjänster skulle bestämmas till 4 respektive 8.

Statens järnvägar.

Beträffande järnvägsstyrelsen föreslås, att två sekreterarbefattningar i 24:e

lönegraden indragas samt att i stället två nya notariebefattningar (21 :a lönegraden)

inrättas. Vidare skulle en konstruktörsbefattning (22:a lönegraden)

utbytas mot en maskininspektorsbefattning i samma lönegrad, ävensom en

befattning som byrådirektör (28:e lönegraden) utbytas mot en förste byråingenjörstjänst

(27:e lönegraden), varvid byrådirektörsbefattningen skulle utgå

ur den vid avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen. Genom förflyttning

av en byråingenjör (26:e lönegraden) till en å distrikt vakant baningenjörstjänst

skulle berörda byråingenjör stjänst bliva vakant. Sistnämnda

tjänst komme att återbesättas med ordinarie innehavare, varigenom en konstruktörsbefattning

bleve vakant och kunde indragas.

A distrikten föreslås inrättande av två trafikinspektörsbefattningar (26:e

lönegraden), en byråassistentbefattning (21 :a lönegraden) och två elektroingenjörstjänster

(22:a lönegraden). Vid maskinsektionerna skulle enligt

propositionen två maskiningenjörsbefattningar i 26:e lönegraden indragas.

Vidare föreslås indragandet av förste telegrafist^''änsterna (18:e lönegraden),

vilka äro avsedda för föreståndare vid större telegrafexpeditioner, i

sammanhang varmed ifrågavarande befattning skulle uteslutas ur avlöningsreglementets

tjänsteförteckning.

Beträffande uppkommen fråga örn grunderna för avlöning och pension

till sju befattningshavare, som övergått i statens järnvägars tjänst från Skåne—

Smålands järnväg, har departementschefen i likhet med kommunikations
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

o

verkens lönenämnd biträtt järnvägsstyrelsens förslag om tillämpande av de

principer i avlönings- och pensionshänseende, som gällt senast beträffande

personal vid de av staten övertagna Norra Södermanlands och Mellersta

Södermanlands järnvägar.

Yad angår sexton befattningshavare — 14 manliga kontorsbiträden, 1

kvinnligt kontorsbiträde och 1 kontorsvakt — som från enskilda järnvägarnas

kontrollkontor övertagits i statens järnvägars tjänst och därvid skulle placeras

1 följande ordinarie befattningar, nämligen de manliga kontorsbiträdena såsom

kontorister (8:e lönegraden), det kvinnliga kontorsbiträdet såsom kontorsbiträde

(4:e lönegraden) och kontorsvakten såsom expeditionsvakt (5:e lönegraden),

föreslås nu, att de vid statens järnvägar skulle erhålla lön enligt

följande löneklasser, nämligen kontoristerna enligt 12:e (högsta) löneklassen,

kontorsbiträdet enligt 7:e (högsta) löneklassen och expeditionsvakten enligt

7:e löneklassen.

Tre andra befattningshavare vid enskilda järnvägarnas kontrollkontor —

2 manliga kontorsbiträden och 1 kvinnligt kontorsbiträde — hava sedan i

december 1930 tjänstgjort huvudsakligen å järnvägsstyrelsens kontrollkontor

och därvid åtnjutit en lön, motsvarande den, som för samma tid bort tillkomma

dem i svenska järnvägs!öreningens tjänst. Dessa befattningshavare

föreslås nu efter sin övergång i statens järnvägars tjänst få vid varje tidpunkt

åtnjuta löneförmåner till minst samma belopp, som de skulle hava uppburit,

därest de kvarstått vid enskilda järnvägarnas kontrollkontor i vid övergångstillfället

innehavda befattningar, varjämte de av dessa tjänstemän, som efter

övergången i statens järnvägars tjänst kvarstå i enskilda järnvägarnas pensionskassa,

skola i pensionshänseende komma i åtnjutande av enahanda

förmåner, som jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 4 juni 1920 tillkommer vissa

förut vid Västkustbanan m. fl. järnvägar anställda tjänstemän vid statens

'' järnvägar, vilka kvarstå i enskilda järnvägarnas pensionskassa.

I propositionen beröres vidare frågan om förändrad tjänste- och löneställning

för lokomotivbiträden å elektriska lokomotiv to. to.

Den å statens järnvägars lokomotiv tjänstgörande personalen utgöres av

lokomotivförare (12:e lönegraden) och biträde, lokomotiveldare (7:e lönegraden).

Sedan elektrisk drift å vissa linjer införts, hava även såsom biträden å de

elektriska lokomotiven tjänstgjort lokomotiveldare, vilka utbildats för tjänstgöring

å ånglokomotiv men som med hänsyn till de delvis nya eller förändrade

arbetsuppgifter, som åvila dem vid tjänstgöring å de elektriska

lokomotiven, genomgått särskild kortare utbildningskurs. Jämlikt av Kungl.

Majit meddelade föreskrifter erhåller lokomotivpersonalen för den tid, den

tjänstgör å lokomotiv, s. k. lokomotivtjänstpenningar, vilka utgå vid tågoch

hjälptjänst med vissa angivna, för skilda slag av tåg olika belopp för

varje lokomotivkilometer samt vid växlings- och reservtjänst med vissa angivna

belopp per timme. Vid tåg- och hjälptjänst utgår ifrågavarande ersättning

i varje fall till lokomotiveldare å ånglokomotiv med hälften och

till lokomotivbiträde å elektriskt lokomotiv med tredjedelen av ersättningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Statsutskottets utlåtande Nr 80.

till lokomotivförare å respektive lokomotiv. Även vid växlings- ock reservtjänst

utgår ersättning till lokomotiveldare med lägre belopp än till lokomotivförare.

Järnvägsstyrelsen kar i skrivelse den 30 september 1932 framlagt förslag

örn att befattningen såsom biträde å elektriskt lokomotiv skall känföras till

6:e lönegraden med benämningen maskinbiträde, varjämte styrelsen i skrivelse

den 19 november 1932 hemställt, att Kungl. Majit ville meddela föreskrift

därom, att lokomotivtjänstpenningar vid tjänstgöring såsom biträde å

elektrolokomotiv hädanefter endast finge utgå till ordinarie och extra ordinarie

lokomotiveldare samt till sådana ordinarie vagn- ock stallkarlar, som

tillköra den s. k. lokrekryteringspersonalen.

Kommunikationsverkens lönenämnd kar tillstyrkt bifall till järnvägsstyrélsens

förslag beträffande den nya maskinbiträdesbefattningen ock därvid

anfört följande:

»Lönenämnden kar i ändamål att kunna bilda sig en egen uppfattning

rörande lokomotivbiträdenas göromål å de elektriska tågen företagit en resa

till Södertälje ock åter. Nämnden kar därvid icke kunnat undgå att uppmärksamma,

att biträdets tjänstgöring å ett elektriskt lokomotiv företer en

väsentlig skillnad i avseende å arbetets karaktär i jämförelse med lokomotiveldarens

tjänstgöring å ett ånglokomotiv. Den lokomotiveldaren å ett ånglokomotiv

åvilande, synnerligen påfrestande eldningen samt tillsynen över

ångtrycket ock värmetillgången i lokomotivpannan bortfaller vid tjänstgöring

å elektrolokomotivet, ock den noggranna och ingående uppmärksamhet, lokomotiveldarna

måste ägna åt smörjning oell tillsyn av ånglokomotivets olika

delar, inskränker sig beträffande elektrolokomotivet med dess automatiska

smörjningssystem i regel till ett enklare övervakande av maskineriet. Givetvis

är det önskvärt, att även biträdet å ett elektrolokomotiv äger så ingående

kännedom som möjligt örn det elektriska maskineriets verkningssätt

m._ m., men i sista hand ankommer det dock på lokomotivets förare att vid

driftsstörningar och dylikt ingripa.

På grund av inhämtade upplysningar ock de iakttagelser, nämnden sålunda

haft tillfälle göra rörande arten ock omfattningen av lokomotivbiträdenas

arbetsuppgifter, kar nämnden funnit sig icke kunna inför de av styrelsen

gjorda uttalandena göra gällande, att biträdestjänstgöringen med nödvändighet

motiverar samma löneställning som lokomotiveldarens. Den anordning,

styrelsen nu föreslagit, finner sig också nämnden kunna godtaga, särskilt

som den nedflyttning i lönegrad, som ifrågasättes för den å elektrolokomotiven

tjänstgörande biträdespersonalen, icke skulle drabba större delen

av den nu vid de elektrifierade linjerna tjänstgörande lokomotiveldarkåren,

utan allenast lokomotiveldaraspiranterna.

Lokomotivmannaförbundet har hemställt, att med inrättande av den föreslagna

nya biträdesbefattningen måtte få anstå med hänsyn bland annat därtill,

att för närvarande förefunnes omkring 400 för lokomotivtjänst utbildade

befattningshavare i extra ordinarie lokomotiveldares, vagn- och stallkarlssamt

lokomotiveldaraspirants ställning, vilka befattningshavare rättvisligen

dessförinnan borde bliva befordrade till lokomotiveldare. Lönenämnden beaktar

väl den synpunkt på frågan, som sålunda blivit från förbundets sida

framförd. Emellertid är att märka, att så vitt angår lokomotiveldaraspiranterna

någon avsevärd minskning i möjligheterna att vinna befordran till

högre tjänst knappast torde komma att inträda. Skillnaden blir i huvudsak

den, att vad angår de elektrifierade linjerna befordran i första hand skulle

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr Sti.

7

ske till den nya maskinbiträdesgraden oell först sedermera — i den mån

vakanser å lokomotiveldarbefattningar uppstå vid ångdriften —• till lokomotiveldare.

Ej heller torde det föreligga någon egentlig anledning till farhåga för att

den nuvarande s. k. lokrekryteringskåren i övrigt icke skulle inom rimlig

tid erhålla befordran till ordinarie lokomotiveldare. Visserligen kan det

förutses, att på grund av elektrifieringens fortskridande ävensom på grund

av det nu föreslagna utbytet av lokomotiveldarbefattningar mot tjänster i

maskinbiträdesgraden ett överskott av ordinarie lokomotiveldare kommer att

uppstå, men å andra sidan är att märka, att under den närmaste framtiden

ett betydande antal lokomotivförare komma att inträda i pensionsåldern.

Detta antal beräknas för tiden 1932—1939 uppgå till inemot 700. Den avsevärda

uppfattning av ordinarie lokomotiveldare till lokomotivförargraden,

som härav föranledes, lärer i sin tur bereda relativt goda möjligheter förde

nuvarande extra ordinarie lokomotiveldarna och i lokomotivtjänst gående

vagn- och stallkarlarna att vinna ordinarie anställning såsom lokomotiveldare.

Lönenämnden förutsätter emellertid, att järnvägsstyrelsen under den kommande

övergångstiden tager all möjlig hänsyn till sistnämnda båda gruppers

berättigade krav i fråga örn befordran.»

Vidkommande förslaget örn borttagande av lokomotivtjänstpenningarna

för maskinbiträdena har lönenämnden — under hänvisning till sin ställning

till frågan örn maskinbiträdenas lönegradsplacering — anfört, att en dylik

åtgärd enligt nämndens mening skulle innebära en val stark beskärning av

denna personalgrupps löneförmåner, vartill komme den ojämnhet i löneförhållandena,

som för en avsevärd tid framåt skulle förefinnas därutinnan, att

den nuvarande generationen elektrolokomotivbiträden komme att uppbära

denna speciella ersättning, medan nytillträdande biträden skulle vara förvägrade

densamma. Med hänsyn härtill och då enligt gällande bestämmelser lokomotivtjänstpenningar

utginge till elektrolokomotivbiträden endast med tredjedelen

av dylik ersättning till lokomotivförare, medan biträde å ånglokomotiv uppbure

hälften av ersättningen till lokomotivförare, har lönenämnden funnit sig

icke böra tillstyrka bifall till järnvägsstyrelsens förslag i denna del. Avvikande

mening har uttalats av två ledamöter, som ansett, att förslaget bort av lönenämnden

tillstyrkas.

Departementschefen har beträffande den föreslagna maskinibiträdesbefattningen

anfört följande.

Av vad i förevarande iirende anförts örn lokomotivbiträdenas tjänstgöringsförhållanden

på ånglokomotiv respektive elektriska lokomotiv torde

framgå, att arbetsuppgifterna för biträdena på elektriska lokomotiv få anses

vara mindre krävande än ånglokomotiveldarnas tjänsteåligganden. Såvitt

det gäller den rena biträdestjänsten å elektrolokomotiv torde därför anledning

icke saknas att placera denna en lönegrad under den, som tillkommer

ånglokomotiveldarna. Emellertid lära dessa biträden komma att i betydande

utsträckning få tjänstgöra även i mera krävande befattning. Enligt

vad jag inhämtat, är det nämligen järnvägsstyrelsens avsikt att jämväl låta

de i lönehänseende nedflyttade elektrolokomotivbiträdena vinna befordran till

förare å elektrolokomotiv och låta dem undergå för sådan befordran nödig

utbildning, och på grund av gängse praxis samt rådande befordringsförhållanden

skulle detta medföra bland annat, att elektrolokomotivbiträdena under

i många fall avsevärd tid finge tjänstgöra som tillförordnade lokomotivförare.

Sistnämnda förhållande synes påkalla en mera detaljerad utredning av

föreliggande löneregleringsärende, innan det slutgiltigt avgöres. Det kan

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

nämligen knappast anses tillfredsställande att införa en anordning, som skulle

leda till att de som uppehålla samma tjänst, tillförordnade förare å elektrolokomotiv,

skulle i en del fall avlönas efter den för lokomotiveldare fastställda

7:e lönegraden, i andra fall efter den av järnvägsstyrelsen nu för

biträde på. elektrolokomotiv föreslagna 6:e lönegraden. Ifrågasättas kan

ock, huruvida man, med hänsyn bland annat till de jämförelsevis långa

förordnandeperioder det såsom nyss antytts här oftast gäller, på en befattningshavare

i 6:e lönegraden rimligen bör ställa de fordringar och av

honom utkräva det ansvar, som åvila lokomotivföraren (12:e lönegraden),

och detta särskilt som i vissa elektriskt drivna tåg å lokomotivet tjänstgör

endast en man, föraren, vilket givetvis är ägnat att skärpa anspråken

på denne. Jag är alltså icke beredd att nu tillstyrka framläggande

för riksdagen av järnvägsstyrelsens förslag i här berörda lönefråga utan

anser fastmer, att deli bör göras till föremål för ytterligare överväganden,

därvid jämväl bör ägnas beaktande åt riksdagens uttalande och beslut år

1925 rörande förbättrad löneställning för lokomotiveldare. Ett uppskov med

frågans avgörande kan så mycket hellre utan olägenhet ske, som vid ett

genomförande av järnvägsstyrelsens förslag verkningarna därav icke nämnvärt

skulle göra sig gällande förrän efter det flertalet av den nu befintliga

lokrekryteringspersonalen vid statens järnvägar vunnit befordran till lokomotiveldare.

Yad angår järnvägsstyrelsens förslag örn indragning av lokomotivtjänstpenningar

hänför sig detta — yttrar departementschefen vidare — till den

ifrågasatta ändrade tjänsteställningen för biträden å elektrolokomotiv, varför,

som en konsekvens av det nyss sagda, anledning saknades att till prövning

nu upptaga detta spörsmål. Departementschefen funne sig dock böra meddela,

att han på denna punkt biträdde vad lönenämnden anfört.

Vidare omförmäles i propositionen frågan örn ändrad benämning å vissa

befattningar.

Järnvägsstyrelsen har föreslagit sådan ändring i tjänsteförteckningen till

avlöningsreglementet, att benämningen maskinbiträde skulle givas, förutom

till de nya elektrolokomotivbiträdena, jämväl åt befattningen maskin- och

pannskötare (6:e lönegraden) samt att befattningarna vagn- och stallkarl samt

stationskarl (båda i 5:e lönegraden) skulle erhålla den gemensamma benämningen

stationsvakt.

Departementschefen har — under åberopande av den ställning, som han

tagit till frågan örn biträdena å elektrolokomotiv — tillstyrkt, att benämningen

maskinbiträde nu skulle endast ersätta benämningen maskin- och

pannskötare. Vad beträffar järnvägsstyrelsens förslag att utbyta benämningarna

vagn- och stallkarl samt stationskarl mot stationsvakt har departementschefen

förordat lönenämndens förslag, att bägge dessa personalgrupper

erhålla benämningen stationskarl.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag beträffande statens järnvägar skulle

i den vid avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen vid statens järnvägar

upptagas en ny befattning, nämligen i 6:e lönegraden maskinbiträde,

samt ur nämnda förteckning utgå följande befattningar, nämligen i 28:e lönegraden

byrådirektör, i 18:e lönegraden förste telegrafist, i 6:e lönegraden

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

9

maskin- och pannskötare och i 5:e lönegraden vagn- och stallkarl; Vidare

skulle beträffande antalet ordinarie befattningar i lönegraden över den 20:e

vidtagas de ändringar, som framgå av följande sammanställning:

Löne-

grad

Befattning

Nuvarande

antal

Föreslagen

Blivande

antal

Ökning

Minskning

28:e

Byrådirektör....................................

i

i

_''

27:e

Förste byråingenjör .......................

ii

i

—

12 .

26:e

Maskiningenjör .............................

10

—

2

8

»

Trafikinspektör ...............................

8

2

—

10

24:e

Sekreterare ....................................

8

—

2

6

22:a

Elektroingenjör ............................

4

2

—

6

»

Konstruktör.............................

12

—

u

10

»

Maskininspektor .............................

17

i

—

18

21:a

Byråassistent ..........„.....................

18

i

19

»

Notarie ..........................................

10

2

12

Statens vattenfallsverk.

I fråga örn vattenfallsstyrelsen föreslås i propositionen, att en på extra

stat befintlig notariebefattning uppföres å ordinarie stat, i följd varav antalet

notariebefattningar skulle ökas från 2 till 3, samt att en vakant förste byråingenjörstjänst

i 27:e lönegraden fortfarande skulle bibehållas.

Övergångsanorduingar m. m.

Departementschefen har i förevarande avseende anfört följande.

De av mig i det föregående förordade ändringarna i fråga örn vissa befattningar

vid kommunikationsverken synas lämpligen böra genomföras den

1 juli 1933.

I fråga om befattningar, som enligt mitt förslag skulle indragas, blir det

— såsom av den föregående framställningen torde framgå — i vissa fall

erforderligt att uppföra vederbörande befattningar på övergångsstat. Det

synes därför lämpligt, att Kungl. Maj:t jämväl med avseende å befattningar,

vilkas antal fastställes av Kungl. Maj:t och riksdagen, efter förslag av vederbörande

verksstyrelse årligen tills vidare bestämmer övergångsstatens omfång.

Då sålunda vissa av de erforderliga övergångsanordningarna kräva riksdagens

medverkan, torde bemyndigande böra utverkas för Kungl. Maj:t att

utfärda de bestämmelser, som kunna krävas för genomförande av de föreslagna

ändringarna.

Av vad förut påpekats framgår, att ett bifall till de förordade förslagen

föranleder dels viss ändring i avlöningsregleinentet för kommunikationsverken,

dels ock ändringar i den vid reglementet fogade tjänsteförteckningen.

Enligt av riksdagen förut lämnat bemyndigande äger emellertid Kungl. Maj:t

att i reglementet och tjänsteförteckningen vidtaga de ändringar, som föranledas

av de beslut, riksdagen i förevarande hänseenden kan komma

att fatta.

Vad i det föregående förordats föranleder även vissa ändringar i den

vid kommunikationsverkens pensionslag fogade åldersförteckningen. Frågan

härom torde senare komma att anmälas av chefen för finansdepartementet.

Bihang till riksdagens ])rolokoll 1933. 6 sami. Nr 86. ''jäla sa 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

Utskottet.

Den av Kungl. Majit föreslagna ändringen av 12 § 3 mom. i kommunikationsverkens

avlöningsreglemente avseende rätt för postexpeditör att tillgodoräkna

sig viss tidigare ordinarie tjänstgöring har utskottet ansett sig

böra tillstyrka.

Yad angår den i propositionen omförmälda och i motionerna I: 241 och

II: 415 berörda frågan örn förbättrad löneställning för vissa kvinnliga postexpeditörer

m. fl. har utskottet ej funnit sådana skäl förebragta, som böra

föranleda frångående av departementschefens i ämnet intagna ståndpunkt.

Utskottet avstyrker alltså sagda motioner.

Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn telegrafverket har ej givit utskottet anledning

till erinran.

Vad i propositionen föreslagits beträffande ändrad personaluppsättning

inom järnvägsstyrelsen och å statens järnvägars distrikt har synts vara av

beskaffenhet att böra godtagas. Utskottet har jämväl velat tillstyrka indragandet

av förste telegrafistbefattningarna.

Vad i propositionen föreslagits örn grunder för avlöning och pension till

personal, som från Skåne—Smålands järnväg samt från enskilda järnvägarnas

kontrollkontor övertagits i statens järnvägars tjänst, har ej föranlett

erinran från utskottets sida.

I propositionen har vidare omnämnts en av järnvägsstyrelsen väckt fråga

örn den å elektrolokomotiv tjänstgörande biträdespersonalens placering i nyinrättad

befattning som maskinbiträden i 6:e lönegraden i stället för, som

hittills, såsom lokomotiveldare i 7:e lönegraden. För egen del vill utskottet

framhålla, att nuvarande tidpunkt med dess förefintliga stora personalöverskott

vid statsbanorna är — enligt vad handlingarna i ärendet också utvisa

— särskilt lämplig för igångsättande av den utbildning för elektroloktjänst,

som övertaliga vagn- och stallkarlar, avsedda för dylik tjänstgöring, måste

undergå; det är sålunda för statsbanornas del av betydelse att klarhet vinnes

rörande förevarande organisationsfråga i all synnerhet på grund av den just

nu pågående elektrifieringen av ytterligare järnvägslinjer och därav föranledda

ökning av antalet elektrolokomotiv. I anslutning till herr Andersons

i Norrköping ovanberörda motion måste utskottet alltså finna goda skäl tala

för att avgörandet av frågan ej uppskjutes. Av järnvägsstyrelsen har framhållits

och av lönenämnden vitsordats, att den å elektrolokomotiv tjänstgörande

personalens arbetsuppgifter och tjänstgöringsförhållanden äro väsentligt

mindre krävande än motsvarande befattningshavares å ånglokomotiv. Med

hänsyn härtill synes motiverat, att biträdena å elektrolokomotiv placeras i

en något lägre lönegrad än lokomotiveldarna. I anslutning till vad järnvägsstyrelsen

föreslagit och lönenämnden tillstyrkt, har utskottet ansett de

ifrågavarande biträdena — maskinbiträden — böra placeras i 6:e lönegraden.

För vagn- och stallkarl, som konstitueras till maskinbiträde på elektriskt lokomotiv,

innebär detta en befordran i lönegrad; vagn- och stallkarl är nämligen

placerad i 5:e lönegraden.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

I fråga om nu utgående lokomotivtjänstpenningar finner utskottet lika

med lönenämnden och departementschefen, att en indragning av desamma

till den å elektrolokomotiv tjänstgörande biträdespersonalen skulle innebära

en väl stark beskärning av denna personals löneförmåner. Utskottet avstyrker

fördenskull vad i herr Andersons i Norrköping motion II: 416 i

detta avseende föreslagits.

Med den ståndpunkt utskottet intagit i fråga örn lokomotivbiträdena å

elektrolokomotiv följer, att utskottet förordar, att benämningen maskinbiträde

får avseende å såväl biträde å elektrolokomotiv som maskin- och

pannskötare, vilken sistnämnda befattning jämväl är hänförlig till 6:e lönegraden.

I samband därmed bör, på sätt jämväl departementschefen föreslagit,

befattningarna som vagn- och stallkarl samt som stationskarl benämnas

stationskarl.

Vad Kungl. Majit föreslagit för statens vattenfallsverks vidkommande

ävensom i fråga örn övergångsanordningar m. m. har ej givit utskottet anledning

till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I) att riksdagen, med bifall till Kungl. Ma:jts förslag, må

a) besluta, med tillämpning från och med den 1 juli 1933,

att i 12 § 3 mom. i avlöningsreglementet den 19 juni 1919

för tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar

och statens vattenfallsverk ordet »postassistent» skall utbytas

mot »postexpeditör»;

att i den vid nämnda avlöningsreglemente fogade tjänsteförteckningen

skall vid statens järnvägar i 6:e lönegraden upptagas

befattningen maskinbiträde;

samt att ur samma tjänsteförteckning skola vid statens järnvägar

utgå följande befattningar, nämligen

ur 5:e lönegraden: vagn- och stallkarl,

» 6:e » : maskin- och pannskötare,

» 18:e » : förste telegrafist,

» 28:e » : byrådirektör;

b) fastställa antalet av följande befattningar från och med

den 1 juli 1933 på sätt här angiven, nämligen:

vid telegrafverket:

notarie ..................................................... ^

4

revisor ..................................................................................... *

telegrafdirektör ...................................................................... ^ >

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

vid statens järnvägar:

byråassistent.....................................

........................ 19

notarie .......................................

......................... 12

elektroingenjör............................................

......................... 6

konstruktör........................................

........................ 10

maskininspektor ......................

......................... 18

sekreterare i 24:e lönegraden........................

........................ 6

maskiningenjör..........................

......................... 8

trafikinspektör......................

......................... 10

förste byråingenjör ........................

......................... 12;

vid statens vattenfallsverk:

notarie ......................,......................................................... 3.

c) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de övergångsbestämmelser,

som vid genomförande av förberörda ändringar

må erfordras; samt

d) medgiva, att avlöning och pension må till viss av statens

järnvägar från Skåne—Smålands järnväg samt från enskilda

järnvägarnas kontrollkontor övertagen personal utgå i enlighet

med av departementschefen i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 27 januari 1933 förordade grunder.

II) att fröken Hesselgrens och fröken Wellins motioner

1:241 och 11:415 ej må av riksdagen bifallas; samt

III) att herr Andersons i Norrköping motion II: 416 må

anses besvarad med vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 9 maj 1933.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Widell, Bergqvist, Nilsson i Malmö,

Svensson i Kompersmåla, Carlsson i Gävle, Asplund, Walles, Petrén, Björck, Gustafsson

i Benestad och Bagge samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, Strindlund,

diriksson 1 Stockholm, Andersson i Höör, Persson i Falla, Svensson i Grönvik, Jonsson

1 Eskilstuna, Olsson i Blädinge, Norsell, Högström och Olofsson i Digernäs.

Stockholm 1933. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1933:237 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattning s. 8 i texten