Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1933/1934 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

1933-02-14 · 22 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 21 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1933:9, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1933/1934 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 14 februari 1933 kl. 1 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1933/1934 av utgifterna

för kapitalökning i avseende å postverket, telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

(4:e avd.)

Postverket.

l:o) Inventarier för postverkets behov. Uti den till riksdagen den 3 januari

1933 avlåtna propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och

behov under budgetåret 1933/1934 har Kungl. Majit i avseende å postverket

(punkt 1 av det vid propositionen under rubrik »Utgifter för kapitalökning

bil. 2» fogade utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för

nämnda dag) föreslagit riksdagen att till inköp av inventarier för postverkets

behov för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 500,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 3—5 av åberopade statsrådsprotokollet.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förevarande förslag.

I avseende å sättet för täckande av ifrågavarande liksom övriga i det följande

behandlade anslag till de fyra kommunikationsverken får utskottet biträda

Kungl. Maj :ts förslag örn att täckning för desamma på vanligt sätt beredes

av lånemedel.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till inköp av inventarier för postverkets

behov för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag

av 500,000 kronor, att utgå av lånemedel.

2:o) Vissa andra anslag till postverket. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 2 och 3) örn anslag till förvärvande av mark till landningsfält för

flygplan samt till försöksanläggning för belysning av luftfartsleder ävensom

en väckt motion (II: 161) örn till- och ombyggnad av posthuset i Linköping

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sand. Nr 9.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Telegrafverket.

3:o) Telefonstationsbyggnad i Stockholm. Beträffande telegrafverket har

Kungl. Majit (punkt 4) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad

i kvarteret Jericho i Stockholm för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 12—16 av statsrådsprotokollet.

Telegrafstyrelsen har i skrivelse den 30 augusti 1932 framlagt förslag örn

uppförande av en ny telefonstationsbyggnad intill nuvarande telefonhuset i

kvarteret Jericho vid Lästmakare- och Jakobsbergsgatorna i Stockholm. Styrelsen

har avsett att för ändamålet taga i anspråk telegrafverket tillhöriga

tomten nr 16 samt tomterna nris 5, 6, 14 och 15, vilka ägas av telegrafverkets

pensionsfond.

Genom det ifrågasatta nybyggnadsföretaget skulle till den centrala telefonstationen

vid Jakobsbergsgatan i Stockholm kunna överflyttas nuvarande

Norr-stationen vid Malmskillnadsgatan samt att till samma station koncentreras

eller inom stationen utvidgas vissa specialstationer m. m.

Till ifrågavarande nybyggnad har arkitekten Aron Johansson på telegrafstyrelsens

uppdrag utarbetat ett förslag, enligt vilket byggnaden skulle uppföras

med fasader åt Jakobsbergs- och Lästmakaregatorna samt ga tuhusen

jämte sammanbindande gårdshus få en höjd av fem våningar, varjämte i byggnaden

åt Jakobsbergsgatan en vindsvåning skulle inredas, över hela tomtutrymmet

skulle anordnas källarlokaler i två våningar. Kostnaden för den nya

byggnaden, som beräknas komma att innehålla en byggnadsvolym av 56,000

kubikmeter, är efter ett å-pris av cirka 51 kronor per kubikmeter beräknad

till 2,880,000 kronor, vartill kommer en beräknad kostnad av 320,000 kronor

för bergsprängning. Den totala kostnaden beräknas alltså belöpa sig till

3,200,000 kronor.

De telegrafverkets pensionsfond tillhöriga, för nybyggnaden behövliga fastigheterna

torde, yttrar styrelsen, i likhet med vad som av statsmakterna år

1930 (statsverkspropositionen, utgifter för kapitalökning, bil. 3, punkt 7) beslutats

i fråga örn en för Östermalmsstationen erforderlig tomt böra övertagas

av telegrafverket till ett pris, motsvarande bokförda värdet. Detta värde uppginge

för de olika fastigheterna till 792,453: 75 kronor. Anslagsbehovet skulle

alltså, fortsätter styrelsen, i sin helhet utgöra 3,992,453 kronor 75 öre eller i

avrundat tal 4,000,000 kronor. Då de fulla besparingarna genom automatiseringen

av telefonnätet i Stockholm kunde realiseras, först sedan hela nätet blivit

automatiserat, borde den nya stationen tagas i bruk så snart som möjligt. Arbetet

med den nya fastighetens uppförande syntes därför böra påbörjas redan

hösten 1933. Som byggnadsarbetet emellertid icke kunde färdigställas till

den 1 juli 1934, syntes kostnaderna lämpligen kunna fördelas på tvenne budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer telegrafstyrelsen, att till inköp

av nämnda fastigheter samt uppförande av ifrågavarande telefonstationsbygg
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

3

nåd måtte för budgetåret 1933/1934 anvisas ett reservationsanslag av 2,000,000

kronor.

Enligt vad som inhämtats, hava de fastigheter, som erfordras för ifrågavarande

utbyggnad och som nu tillhöra telegrafverkets pensionsfond, år 1918

inköpts av telegrafverkets pensionsinrättning samt år 1920 i samband med

telegrafverkets övertagande av pensionsinrättningen övergått i telegrafverkets

pensionsfonds ägo med de nu bokförda värdena. Fastigheternas tomtareal,

taxeringsvärden, bokförda värden och bokförda värden per kvm framgå av

följande uppställning:

Tomt- Taxerings- Bokfört Bokfört

Tomt nr Adressnummer areal värde värde värde pr

kvm kronor kronor kvm kr

Jericho nr 5 Lästmakaregatan 17 ..... 606 280,000: — 251,264:25 414:62

, ,6 > 15 538 260,000:— 250,569:— 465:74

> >14 Jakobsbergsgatan 18 ..... 498 150,000: — 128,991:50 259: —

> , 15 > 20 565 175,000:—_161,629: — 286:06

Summa 2,207 865,000: — 799,453:75 359:06»

Utskottet har avlagt besök vid telefonhuset vid Jakobsbergsgatan jämte de

fastigheter, som skulle tagas i anspråk för den planerade nybyggnaden.

Den nya stationsbyggnad, som i anslutning till nuvarande telefonhuset vid

Jakobsbergsgatan är planerad till utförande, skulle inrymma — förutom en

ny namnanropsstation och vissa andra specialstationer -—- en ny automatisk

Norr-station. I och med automatiseringen av sistnämnda station — vilken

uppgives vara i behov av ombyggnad — skulle samtliga abonnentstationema

i Stockholm bliva automatiskt betjänade. Utskottet finner sig för sin del

böra tillstyrka förevarande förslag och får alltså hemställa,

att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i kvarteret

Jericho i Stockholm för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.

4:o) Telefonstationsbyggnad i Örnsköldsvik. Kungl. Maj:t har (punkt 5)

föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad i Örnsköldsvik för budgetåret

1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 17—20 av statsrådsprotokollet.

För uppförande av ifrågavarande byggnad har telegrafstyrelsen jämlikt

Kungl. Maj :ts den 16 september 1932 givna bemyndigande inköpt ett Örnsköldsviks

stad tillhörigt, i hörnet av Järnvägs- och Lasarettsgatorna beläget

område av omkring 2,000 kvadratmeter i kvarteret Australien till ett pris av

12 kronor 50 öre för kvadratmeter eller tillhopa omkring 25,000 kronor.

I skrivelse den 11 november 1932 har telegrafstyrelsen gjort framställning:

om anslag för budgetåret 1933/1934 till påbörjande av telefonstationsbyggnad,

avsedd att jämväl inrymma lokaler för postkontoret i staden. Ritningar till

Utskottet.

'' Medeltal.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

ifrågavarande nybyggnad hava på styrelsens uppdrag utarbetats av vice-professorn

C. Lindholm, som jämväl uppgjort kostnadsberäkning, slutande å

375,000 kronor. Ritningarna hava utarbetats i samråd med generalpoststyrelsen,

som vitsordat att de postala önskemålen därvid iakttagits.

Departementschefen har ansett, att byggnadsarbetena böra påbörjas under

nästkommande budgetår. I enlighet med vad telegrafstyrelsen föreslagit har

för ändamålet nu äskats ett belopp av 200,000 kronor.

Av utredningen i ärendet framgår, att den nuvarande telefonstationen i Örnsköldsvik

behöver ombyggas och utvidgas. Inom den blivande nybyggnaden

skulle även för postverket erforderliga bättre lokalutrymmen kunna beredas.

Under hänvisning i övrigt till den i ärendet lämnade utredningen tillstyrker

utskottet förslaget örn uppförande av en telefonstationsbyggnad i Örnsköldsvik

med lokaler jämväl för postverket.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Örnsköldsvik

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av

200,000 kronor, att utgå av lånemedel.

5:o) Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende. Kungl.

Maj :t har (punkt 6) föreslagit riksdagen att till fortsatt utveckling av statens

telefon- och telegrafväsende för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag

av 11,500,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 20—26 av statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen för budgetåren 1930—1933 anvisat

respektive 11,000,000, 14,000,000 och 11,500,000 kronor.

I skrivelse den 11 november 1932 har telegrafstyrelsen för budgetåret 1933/

1934 äskat ett reservationsanslag av 11,500,000 kronor till fortsatt utveckling

av statens telefon- och telegrafväsende. För mötandet av den normala utvecklingens

behov har styrelsen beräknat ett belopp av 10,000,000 kronor. Härav

hava 8,200,000 kronor avsetts för utvidgning av lokalnäten, 700,000 kronor för

nya riksledningar, 800,000 kronor för komplettering av pupinutrustningen i

kabeln för riksledningar mellan Norrköping och Nässjö. Därjämte har styrelsen

hemställt, att av kapitalökningsmedel anvisas sammanlagt 1,500,000 kronor

för anordnandet av nya blanka lands- och riksledningar, varav 500,000 kronor

för landsledningar och 1,000,000 kronor för riksledningar. Styrelsen framhåller,

bland annat, att sistnämnda arbeten, ehuru icke nu oundgängligen erforderliga,

dock skulle tillgodose nära förestående behov eller befogade önskemål i avseende

å telefonväsendet, samtidigt som de i sin mån komme att medverka till

arbetslöshetens stävjande.

I skrivelse den 11 november 1932 har telegrafstyrelsen gjort framställning,

åsyftande en utvidgning av frikretsförmånerna till växelstationer med minst

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

5

35 helårsabonnenter. De totala kostnaderna för de för ändamålet erforderliga

arbeten, som avsetts att successivt genomföras under två år, beräknades till

3,900,000 kronor, varav 1,900,000 kronor för år 1933 och 2,000,000 kronor för

år 1934. I sitt samtidigt avgivna förslag till användning av förnyelsefondsmedel

under år 1933 har telegrafstyrelsen för ifrågavarande ändamål upptagit

ett belopp av 1,900,000 kronor.

Under hänvisning till den i ärendet lämnade utredningen tillstyrker utskottet

Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till fortsatt utveckling av statens telefonoch

telegrafväsende för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag

av 11,500,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Statens järnvägar.

6:o) Nytt stationshus vid Falköpings central. Vad departementschefen anfört

(sid. 27—28) rörande uppförande av nytt stationshus vid Falköpings

central, har ej föranlett erinran från utskottets sida; vilket utskottet velat för

riksdagen

omförmäla.

7:o) Gångbroar och gångtunnlar. Under åberopande av den i ämnet förebragta

utredningen (sid. 29) och med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 7) får utskottet hemställa,

att riksdagen må till gångbroar och gångtunnlar för budgetåret

1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor,

att utgå av lånemedel.

8:o) Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden. Kungl. Majit har

(punkt 8) föreslagit riksdagen att till fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 1,200,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 29—32 av statsrådsprotokollet.

Enligt en av järnvägsstyrelsen uppgjord plan skulle — bortsett från spåröverbyggnaden

å banan Södertälje södra—Eskilstuna central ■—- till ifrågavarande

arbeten för budgetåret 1933/1934 (i fråga örn förnyelsefondsmedel för

år 1933) erfordras ett totalbelopp av 2,900,000 kronor, avseende bland annat

rälsbyte i huvudspår å en spårlängd av 154 kilometer. Nämnda totalbelopp

skulle fördela sig med 1,700,000 kronor å förnyelsefondsmedel för år 1933 och

1,200,000 kronor å anslagsmedel för nästa budgetår.

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

Utskottet.

Departementschefen har ansett ifrågavarande förstärkningsåtgärder lämpligen

böra under nästa budgetår bedrivas i den omfattning, styrelsen vid sin

medelsberäkning förutsatt, samt med utgångspunkt från det av styrelsen uppgivna

medelsbehovet 2,900,000 kronor föreslagit anvisande för budgetåret

1933/1934 av ett kapitalökningsanslag av lånemedel å 1,200,000 kronor.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förevarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må till fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag

av 1,200,000 kronor, att utgå av lånemedel.

9:o) Skenfria vägkorsningar m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 9) hemställer utskottet,

att riksdagen må till skenfria vägkorsningar m. m. för budgetåret

1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 150,000 kronor,

att utgå av lånemedel.

10:o) Om- och tillbyggnad av turiststationen i Riksgränsen. Kungl. Majit

har (punkt 10) föreslagit riksdagen att till örn- och tillbyggnad av turiststationen

i Riksgränsen för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av

80,000 kronor.

Beträffande den i ärendet förebragta utredningen får utskottet hänvisa till

sid. 32—34 av statsrådsprotokollet.

Turiststationen i Riksgränsen, som med plats för ett femtiotal gäster inretts

vid Riksgränsens numera nedlagda järnvägsstation, bar upplåtits till föreningen

för skidlöpningens främjande i Sverige från och med den 1 december 1931

utan särskild ersättning för att, så länge densamma icke erfordras för statligt

ändamål, av föreningen disponeras såsom turiststation.

I sin skrivelse den 28 september 1932 med anslagsäskanden för budgetåret

1933/1934 bar järnvägsstyrelsen gjort framställning om beviljande av medel

för örn- och tillbyggnad av nämnda turiststation. Enligt ett inom styrelsen upprättat

förslag skulle vid stationen finnas plats för omkring 110 bäddar. Dessutom

innefattade förslaget möjlighet till framtida utveckling av stationen.

Kostnaderna för ifrågavarande byggnadsarbeten hava av styrelsen beräknats

till sammanlagt 120,000 kronor, varav 40,000 kronor ansetts böra bestridas med

medel ur förnyelsefonden samt återstoden, 80,000 kronor, med kapitalökningsmedel.

Utskottet tillstyrker, att de föreslagna om- och tillbyggnadsarbetena må

komma till utförande. Såsom järnvägsstyrelsen och departementschefen framhållit,

bör ett lämpligt avvägt hyresbelopp erläggas för anläggningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

7

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till om- och tillby g gnad av turiststationen

i Riksgränsen för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag

av 80,000 kronor, att utgå av lånemedel.

ll:o) Växel- oell signalsäkerlietsanläggningar. Kungl. Majit har (punkt

11) föreslagit riksdagen att till växel- och signalsäkerhetsanläggningar för

budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes a sid. 34—35 av statsrådsprotokollet.

Till växel- och signalsäkerhetsanläggningar har riksdagen under en följd

av år anvisat anslag. För budgetåren 1930—1933 hava de uppgått till respektive

400,000 kronor, 600,000 kronor och 600,000 kronor.

Med de anvisade medlen hava utförts dels arbeten för utveckling av trafiksäkerheten

i anslutning till 1912 års säkerhetskommissions direktiv och dels

andra arbeten i syfte att åstadkomma ökad säkerhet för trafikrörelsen eller att

ernå lättnader eller besparingar vid trafikarbetets utförande. För finansieringen

av ifrågavarande arbeten hava därjämte disponerats medel ur statens

järnvägars förnyelsefond. Ännu återstående arbeten av beskaffenhet att hänföra

sig till nämnda kommissions direktiv hava beräknats draga en kostnad

av i runt tal 2,300,000 kronor.

Departementschefen har — med förmälan att det ur saväl trafiksäkerhetssom

driftsekonomisk synpunkt vore önskvärt, att nya eller förbättrade växeloch

signalsäkerhetsanläggningar i erforderlig omfattning komme till stånd vid

statens järnvägar samt att vissa automatiska linjeblockanordningar bleve

utförda — tillstyrkt bifall till ett av järnvägsstyrelsen framlagt förslag örn

anvisande för nästkommande budgetår av ett kapitalökningsanslag av lånemedel

å 500,000 kronor för ifrågavarande ändamål.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förevarande förslag hemställer ut- Utskottet.

skottet,

att riksdagen må till växel- och signalsäkerhetsanläggningar

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av

500,000 kronor, att utgå av lånemedel.

12:o) Telefonledningar och kabelarbeten. Kungl. Majit har (punkt 12)

föreslagit riksdagen att till telefonledningar och kabelarbeten för budgetåret

1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Kostnaderna för att med visst undantag övergå till telefon för överförande

av alla för järnvägstjänsten erforderliga meddelanden hava uppskattats till

575,000 kronor. Av detta belopp hava 200,000 kronor avsetts att utgå av

lånemedel för nya telefonledningar och 375,000 kronor av förnyelsefondsmedel

för omändring av förut befintliga telegrafledningar till telefonförbin
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

delser. Arbetet har beräknats bliva utfört under åren 1932 och 1933, varvid

kostnaderna skulle fördelas med ungefär hälften på vartdera året. För budgetaret

1932/1933 anvisades ett anslag av 100,000 kronor för anordnande av

nya telefonförbindelser. Nu äskas för fullföljandet av arbetena med nya telefonledningars

anordnande anvisande av erforderligt belopp, 100,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förevarande förslag, som avser att möjliggöra

en ökad användning av telefon i stället för telegraf vid statens järnvägar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till telefonledningar och kabelarbeten för

budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 100,000

kronor, att utgå av lånemedel.

13 :o) Anordningar för förbättrad driftsekonomi vid lokoniotivstationer.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13) hemställer utskottet,

att riksdagen må till anordningar för förbättrad driftsekonomi

vid lokomotiv stationer för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett reservationsanslag av 50,000 kronor, att utgå av lånemedel.

14 :o) Utvidgning och modernisering av centralverkstaden i örebro.

Kungl. Majit har (punkt 14) föreslagit riksdagen att till utvidgning och modernisering

av centralverkstaden i örebro för budgetåret 1933/1934 anvisa ett

reservationsanslag av 425,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 37—42 av statsrådsprotokollet.

I sin skrivelse den 28 september 1932 har järnvägsstyrelsen, såsom ett

led i sina strävanden att rationalisera och ekonomisera verkstadsdriften vid

statens järnvägar, föreslagit utförande av vissa ny- och ombyggnader m. m.

vid centralverkstaden i örebro.

Denna anläggning, som tillkom enligt beslut av 1899 och 1900 års riksdagar,

planerades ursprungligen endast för reparation av ånglokomotiv men blev

sedermera, enligt beslut av 1906 års riksdag, utökad med en år 1908 färdigställd

vagnreparationsverkstad, avsedd huvudsakligen för reparation av personvagnar

samt i mindre omfattning även för reparation av godsvagnar.

De större revisionerna av personvagnarna verkställas för närvarande vid

huvudverkstäderna i Örebro, Malmö och Göteborg. Av dessa verkstäder är

den i Örebro den mest betydande. Järnvägsstyrelsen har funnit mest lämpligt

att behövliga utvidgningar och moderniseringar ske vid sistnämnda verkstad.

De övriga vagnverkstäderna skulle därvid bibehållas i nuvarande omfattning.

Hela kapitalutlägget för de föreslagna nybyggnads- och förändringsarbetena,

inklusive maskinell utrustning, beräknas av järnvägsstyrelsen komma att

uppgå till ett belopp av i runt tal 1,220,000 kronor, nämligen 800,000 kronor

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

9

för den nya byggnaden för vissa specialverkstäder, 300,000 kronor för ombyggnadsarbeten

i nuvarande vagnverkstad oell 120,000 kronor för maskinell

utrustning.

Järnvägsstyrelsen framhåller, att det’angivna kostnadsbeloppet kunde förefalla

stort men att genom detsamma skulle åstadkommas så betydande fördelar,

att de väl skulle motsvara kapitalinvesteringen.

Beträffande frågan örn sättet för täckande av kostnaderna för förslagets

genomförande bar järnvägsstyrelsen anfört följande:

De föreslagna ombyggnads- och moderniseringsarbetena i den befintliga

verkstadsbyggnaden äro av den karaktär, att kostnaderna för desamma —-

300.000 kronor — böra bestridas med förnyelsefondsmedel. Styrelsen avser

därför att i förslag till stat för disposition av dylika medel upptaga för ändamålet

erforderligt belopp.

Kostnaden för behövlig ny, respektive moderniserad inventarieutrustning —

120.000 kronor —- anser styrelsen böra bestridas till ett belopp av 70,000 kronor

med medel från det anslag från förnyelsefonden för diverse fortlöpande

ersättningsanskaffningar av inventarier, vilket varje år brukar ställas till

styrelsens disposition, samt återstoden 50,000 kronor med särskilda kapitalökande

anslagsmedel.

Av riksdagen skulle alltså behöva äskas anslag dels för nybyggnaden till

personvagnsverkstaden med 800,000 kronor, dels för inventarieanskaffningen

till ett belopp av 50,000 kronor. Då tillbyggnaden avses att utföras under de

två närmaste budgetåren, kan det erforderliga totalanslaget, 850,000 kronor,

lika fördelas på budgetåren 1933/1934 och 1934/1935.

Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande:

Den av järnvägsstyrelsen förebragta utredningen synes mig ^ådagalägga

behovet av ökade möjligheter att i statens järnvägars egen regi på ett ekonomiskt

och ändamålsenligt sätt utföra revision av personvagnar. Mot styrelsens

uppfattning att berörda ökade möjligheter lämpligen böra beredas

genom utvidgning av vagnverkstaden i örebro torde med hänsyn till vad

styrelsen på denna punkt anfört någon invändning icke vara att göra.

Likaledes finner jag utredningen giva vid handen, att genom den modernisering

av verkstadsanordningarna med därav möjliggjord rationalisering

av arbetsmetoderna, som i samband med utvidgningen skulle genomföras,

kunna vinnas så stora besparingar i drift- och produktionskostnaderna och så

avsevärda fördelar i övrigt, att den nyinvestering av kapital, vilken kräves för

förslagets genomförande, får anses väl motiverad, även örn den i och för sig

är betydande. Ett realiserande av järnvägsstyrelsens förslag skulle, enligt

vad jag inhämtat, innebära möjlighet att med oförändrat personalbestånd ernå

en ökning i verkstadskapaciteten, varigenom statens järnvägar kunde planmässigt

efter trafikens krav tillgodose reparationsbehovet beträffande sin personvagnspark.

Underskattas bör ej heller värdet av att den föreslagna ny- och

ombyggnaden kommer att, genom möjliggörande av kortare reparationstider,

medföra ett effektivare utnyttjande av vagnparken. Härjämte vinnes en ökad

säkerhet mot eldfara i dessa stora och för statens järnvägars drift betydelsefulla

anläggningar. På grund av vad jag nu anfört vill jag tillstyrka, att de

avsedda ändrings- och utvidgningsarbetena vid ifrågavarande centralverkstad

utan uppskov komma till utförande, detta så mycket hellre som de skulle medföra

ett under nuvarande förhållanden beaktansvärt tillskott av arbetstillfällen

i produktiva arbeten av skilda slag.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

Utskottet.

Förslaget innebär, bland annat, införandet av det »flytande» arbetssystemet

i driften av centralverkstaden i Örebro. Detta system kännetecknas av att arbetsobjekten

flyttas — »flyta» — inom verkstaden från den ena arbetsplatsen

till den andra i och för bestämda arbetens utförande å varje plats, som därvid

utrustas med speciella anordningar och maskinerier för vad som skall komma

till utförande å denna plats. Enligt vad järnvägsstyrelsen anfört skulle detta

system medföra betydande besparingar. Då jämväl i övrigt lämpligheten av

den föreslagna utvidgningen och moderniseringen av verkstaden får anses

ådagalagd, tillstyrker utskottet förslaget till genomförande.

Av totalkostnaden, 1,220,000 kronor, skulle ett belopp av 370,000 kronor

bestridas av förnyelsefondsmedel och återstoden 850,000 kronor anvisas som

kapitalökningsanslag, fördelat på två budgetår.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till utvidgning och modernisering av centralverkstaden

i Örebro för budgetåret 1933/1934 anvisa ett

reservationsanslag av 425,000 kronor, att utgå av lånemedel.

15 :o) Förstärkning av spåröverbyggnaden å banan Södertälje södra—

Eskilstuna central. Kungl. Majit har (punkt 15) föreslagit riksdagen att till

förstärkning av spåröverbyggnaden å banan Södertälje södra—Eskilstuna central

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 260,000 kronor.

Kostnaderna för förstärkning av spåröverbyggnaden å ifrågavarande år

1931 statsinlösta bana hava beräknats till 1,060,000 kronor, varav 600,000 kronor

förutsatts skola utgå av förnyelsefondsmedel och 460,000 kronor anvisas

såsom kapitalökningsanslag. För innevarande budgetår har till omförmälda

ändamål anvisats ett reservationsanslag av 200,000 kronor. Nu äskas återstående

260,000 kronor.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot förevarande förslag, hemställer,

att riksdagen må till förstärkning av spåröverbyggnaden å

banan Södertälje södra—Eskilstuna central för budgetåret

1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 260,000 kronor, att

utgå av lånemedel.

16 :o) Förbättringsarbeten å banan Härnösand—Sollefteå. Med tillstyrkan

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16) örn anvisande av återstående hälft av det

anslag å 480,000 kronor, som vid sistlidna riksdag beräknades erforderligt för

ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till förbättringsarbeten å banan Härnösand

-—Sollefteå för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag

av 240,000 kronor, att utgå av lånemedel.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

11

17 :o) Elektrifiering av banan Järna—Norrköping—Malmö m. fl. linjer.

Kungl. Majit har (punkt 17) föreslagit riksdagen att till elektrifiering av

banan Järna—Norrköping—Malmö m. fl. linjer för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett reservationsanslag av 9,000,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 45—47 av statsrådsprotokollet.

Den finansieringsplan, som låg till grund för 1931 ars riksdags beslut örn

elektrifieringen av Malmölinjerna, slutade på en totalkostnad av 70,000,000

kronor. Detta belopp var avsett att utgå på följande sätt:

Budgetåret

1931/1932 1932/1933 1933/1934

Kronor

Anslag för kapitalökning............. 23,000,000 19,600,000 11,100,000

Förnyelsefondsmedel................ 4,700,000 6,500,000 5,100,000

I enlighet med planen har riksdagen anvisat, för budgetåret 1931/1932 ett

reservationsanslag av 23,000,000 kronor och för budgetåret 1932/1933 av

19.600.000 kronor. Vidare har Kungl. Majit anvisat av förnyelsefondsmedel,

för år 1931 4,300,000 kronor, för år 1932 6,500,000 kronor och för år 1933

5.500.000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har meddelat, att elektrifieringsarbetena fortskridit väsentligt

snabbare än vad som förutsetts i den för 1931 års riksdag framlagda

arbetsplanen. Sålunda vore sträckorna Järna—Norrköping, Katrineholm—

Åby samt örebro—Hallsberg, vilka beräknats färdiga respektive under oktober

och december 1932 samt maj 1933, redan färdigställda och tagna i bruk för

elektrisk drift. Även i fråga örn övriga linjer kunde väsentliga tidsbesparingar

ställas i utsikt. Den i förhållande till tidigare elektrifieringsarbeten förbättrade

organisationen av arbetsledningen och ökade erfarenheten hade nämligen

visat sig medföra större vinst i tid — och även i penningar — än vad man år

1931 vågat räkna med.

Med avseende å medelsbehovet för nästkommande budgetår har järnvägsstyrelsen

anfört, att styrelsen av föreliggande uppgifter ansågo otvetydigt framgå

att, tack vare förenämnda förbättringar i arbetets organisation ävensom sänkning

av vissa materialpriser, mycket betydande besparingar vore att påräkna i

förhållande till finansieringsplanen. Det belopp, som borde äskas såsom kapitalökningsanslag,

funne styrelsen därför kunna, utan större risk för framtida

överskridande, minskas från ursprungligen beräknade 11,100,000 kronor till

9,000,000 kronor.

Med hänsyn till den av järnvägsstyrelsen lämnade utredningen angående Utskottet.

beräknade besparingar får utskottet tillstyrka, att det av Kungl. Maj :t äskade

beloppet nu anvisas. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till elektrifiering av banan Järna—Norrköping—Malmö

m. fl. linder för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett reservationsanslag av 9,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

18 :o) Elektrifiering av banorna Stockholm—Krylbo—Ånge och örebro—

Krylbo. Kungl. Majit har (punkt 18) föreslagit riksdagen att till elektrifiering

av banorna Stockholm—Krjdbo—Ånge och örebro—Krylbo för budgetåret

1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 19,000,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 47—66 av statsrådsprotokollet.

I sammanhang med förevarande förslag har utskottet förebaft en inom andra

kammaren av herr J. Olofsson i Digernäs väckt motion, nr 25, däri hemställts,

att riksdagen ville besluta och i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla örn vissa i

motionen närmare omförmälda utredningar, samt att Kungl. Majit ville till

riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningarna kunna föranleda.

Beträffande de till stöd för berörda yrkanden åberopade skälen får utskottet

hänvisa till motionen.

Kostnaderna för elektrifiering av Ån gelinjerna (Stockholm—-Ånge och Örebro—Krylbo)

beräknas av järnvägsstyrelsen på följande sätti

Bruttokost
nad
-

Kostnader, hänförliga till statens

järnvägar.

Överföringsanläggning....... 20,900,000

Bullande materiel, lokomotiv .... 15,900,000

Ändringsarbeten beträffande banan,

belysnings- och signalanläggningar

samt svagströmsledningar .... 7,305,000

Elektrisk värmeledning . . . • • . 1,800,000

Avgår på grund av

att kostnader måste

nedläggas, om ångdrift

bibehålies.

Kronor

Nettokostnad

— 20,900,000

8,100,00g1 7,800,000

7.305.000

1.800.000

Summa 45,905,000 8,100,000 37,805,000

Kostnad, liänförlig till telegrafverket 3,595,000 — 3,595,000

Totalkostnad 49,500,000 8,100,000 41,400,000

För den mindre trafiken år 1931 blir totalkostnaden 48,500,000 kronor och

nettokostnaden alltså 40,400,000.

I fråga örn valet av räntefot har styrelsen anfört, att styrelsen för att vara

på den säkra sidan i första hand grundat beräkningarna på en räntefot av 4.5

procent, under det att kalkylerna enligt 4 procents räntefot betraktats såsom

supplementära.

Resultatet av de av styrelsen gjorda beräkningarna beträffande förräntning

smöjligheterna för det erforderliga kapitalet framgår av följande översikt:
-

1 Efter 4 procents räntefot 8.5 milj. kr.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

13

Tågkilometer....................

Häremot svarande lokkilometer, inklusive växling . . .

Tågrörelse

år 1931

Beräknad

tågrBrelse

år 1936

4.6 milj. 5,1 milj.

5.7 » 6,4 »

Besparingar: kronor kronor

Minskat personalbehov

vid maskinavdelningen 316 resp. 334 man ä 3,476 kronor . 1,098,000 1,161,(100

vid trafikavdelningen 24 resp. 26 man ä 3,900 » . 93,600 101,000

Stenkol 75,000 ton resp. 82,000 ton å 20 kr. ökat med

kostnad för transport, lagring och ränta kr. 4: 60 . . . 1,845,000 2,017,000

Minskad kostnad för lokunderhåll 9.5 öre pr lokkilometer

5.7 resp. 6.4 milj. km................ 541,400 608,000

Minskad kostnad för smörjning av lokomotiv samt underhåll

av kol- och vattenstationer m. m........ 171,000 192,000

Minskad kostnad för belysningsström......... 170,000 170,000

Minskad kostnad för underhåll av svagströmsledningar . 70,000_70,000

Summa besparingar 3,989,000 4,319,000

Nya utgifter:

Ränta å 4.5 % å kronor 40,400,000 resp. 41,400,000 . . . 1,818,000 1,863,000

Strömkostnad:

Underhåll och avskrivning för överföringsanläggningen 750,000 750,000

Energiförbrukning........ 1,110,000 1,240,000

Summa nya utgifter 3,678,000 3,853,000

Vinst vid införande av elektrisk drift......... 311,000 466,000 I

I anslutning härtill anför styrelsen:

Strömpriset ökas enligt överenskommelsen med vattenfallsstyrelsen den 1 juli

1940 med 50,000 kronor per år, varför efter den tiden vinsten minskas med

samma belopp.

I fråga örn bränslelcostnaderna vid äng drif t har styrelsen tillämpat samma

beräkningsgrunder som vid Malmöelektrifieringen och sålunda utgått från ett

kolpris av 20 kronor per ton. Vid den sista upphandlingen av kol år 1932 har

medelpriset fritt banvagn i hamn för kol å Ångelinjema, beräknat efter den

proportion, enligt vilken kolen importeras över olika hamnar, utgjort 17:05

kronor per ton. Örn detta kolpris beräknas, minskas vinsten till 90,000 kronor

vid den mindre trafiken och 224,000 kronor per år vid den större trafiken. Örn

emellertid räntan minskar från antagna 4.5 procent till 4.0 procent, stiger vinsten

så, att den vid det beräknade högre kolpriset utgör 513,000 respektive

673,000 kronor och vid det, lägre kolpriset 292,000 respektive 431,000 kronor

per år.

Till den direkta vinst, som sålunda beräknats uppkomma av elektrifieringen,

bör emellertid läggas värdet av de indirekta förmåner, vilka, enligt

vad styrelsen förut utvecklat, erfarenhetsmässigt följa på elektrifieringsföretag

av hithörande slag. Styrelsen vill erinra örn att de fördelar av motsvarande

slag, som givetvis med antagande av mera normala konjunkturer

och trafikförhållanden beräknats uppkomma genom Malmölinjernas elektrifiering,

uppskattats till i runt tal 1 milj. kronor. Till grund för beräkningarna

vid Malmöelektrifieringen låg den undersökning, som ^tidigare verkställts

angående storleken av den inkomstökning, större än på andra linjer,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottets

yttrande.

som viel Göteborgslinjen uppstått efter elektrifieringen, varvid vederbörligt

avdrag gjorts bland annat för den del av ökningen, som kunde beräknas falla

på trafik, som från andra järnvägar överförts till Göteborgslinjen. Vad nu

beträffar Ångeelektrifieringen har styrelsen icke ansett sig kunna siffermässigt

uppskatta värdet av fördelarna i fråga. De för närvarande rådande konjunkturerna

göra också en dylik uppskattning mer än vanligt vansklig.

De sålunda gjorda utredningarna giva enligt styrelsens åsikt vid handen,

att den planerade elektrifieringen av Angelinjerna såväl med hänsyn till den

direkta driftsbesparingsvinst, som beräknats följa av densamma, som ock särskilt

i betraktande av de förmåner i övrigt, som med största visshet kunna

antagas genom elektrifieringen komma att tillföras det allmänna och enskilda,

måste anses synnerligen väl motiverad och förty snarast böra komma till avgörande.

I fråga örn möjligheten att avveckla det genom elektrifieringen uppkommande

personalöverskottet har styrelsen anfört följande.

Avgången bland statens järnvägars personal till följd av dödsfall och pensionering

blir på grund av inställd nyrekrytering och därmed följande ökning

av medelåldern för personalen för de närmaste åren rätt stor. Den beräknas

under åren 1932—-1936 respektive 1937—1941 komma att uppgå till

vid maskinavdelningen omkring 1,300 respektive 1,100 man, därav ungefärligen

490 respektive 530 lokförare. Vid trafikavdelningen beräknas motsvarande

avgång till 1,150 respektive 1,700 man. Även örn hänsyn tages

till att även genom Malmöelektrifieringen frigöres personal i ganska stor utsträckning,

synas sålunda några större svårigheter i avseende å personalöverskottets

avveckling icke behöva befaras.

Järnvägsstyrelsen har slutligen framlagt arbetsplan och finansieringsplan

för elektrifieringsarbetena. I dessa avseenden innehåller styrelsens

skrivelse följande.

Av den beräknade bruttokostnaden för elektrifieringsanläggningen, 49.5

miljoner kronor, har ett belopp av 12.6 miljoner kronor, motsvarande genom

elektrifieringen vunnen minskning i kostnaderna för ersättningsköp av ånglok,

ansetts böra bestridas av medel från statens järnvägars förnyelsefond.

Beloppet för kapitalökningsanslag beräknas till 36.9 miljoner kronor, fördelade

med 19, 13.4 och 4.5 miljoner kronor på de tre närmaste budgetåren. En del

av nämnda belopp skulle komma att slutligt bokföras å telegrafverkets konto.

Enligt den uppgjorda arbetsplanen beräknas elektrifieringsföretaget vara

fullbordat under år 1936.

Angående kraftleveransen har träffats avtal, väll genom vattenfallsstyrelsen

— till en början i samarbete med Krångede aktiebolag — åtagit sig densamma.

Kraftpriset har beräknats till omkring 1.9 öre per kilowattimme, under det att

motsvarande pris för Malmö- och Göteborgslinjerna utgör omkring 2.2 respektive

2.7 öre.

Eörslaget örn elektrifiering av Angelinjerna (Stockholm—Ange, örebro—

Krylbo) får betraktas som ett led i vårt järnvägsväsens tekniska anpassning

efter tidsutvecklingen med dess högt drivna krav på snabba samfärdselmedel.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

15

Såsom synnerligen påtagliga trafikförbättringar efter en genomförd elektrifiering

må nämnas möjligheter till dagtågförbindelse från Trälleberg och ända

upp till Östersund och Sundsvall (samt vice versa), två dagsnälltåg mellan

Stockholm och Östersund (samt vice versa) med avgång på morgonen, resp.

middagen och framkomst på middagen respektive kvällen samt nattgodståg

på sträckan Stockholm—Östersund, respektive Sundsvall med möjlighet till

varans inlastning ända till sent på eftermiddagen samt lossning på ankomstorten

redan påföljande förmiddag.

Till grund för nu framlagda elektrifieringsplan ligga ingående ekonomiska

beräkningar, vid vilkas genomförande järnvägsstyrelsen kunnat tillgodogöra

sig de byggnads- och driftekonomiska erfarenheter, som vunnits vid den sedan

år 1926 elektriskt drivna västra stambanan ävensom vid nu pågående arbeten

på Malmölinjerna (linjen örebro—Mjölby inbegripen). De verkställda utredningarna

giva goda förhoppningar örn en tillfredsställande förräntning av

det nedlagda byggnadskapitalet, cirka 50 miljoner kronor, liksom överhuvud

örn arbetenas lyckliga genomförande såväl tekniskt som ekonomiskt.

Bland de vidlyftiga statliga åtgärder mot arbetslöshet och depression, som

framtvungits av tidsläget, bör ifrågavarande företag betraktas som en bland

de mera betydelsefulla. Ångelinjernas elektrifiering förutsätter för sitt genomförande

omfattande monteringsarbeten utefter järnvägslinjerna och stora

statsbeställningar, varav ensamt å den elektriska lokomotivutrustningen belöpa

över 15 miljoner kronor. Att ett så vidsträckt företag nu kan igångsättas

på järnvägsstyrelsens eget initiativ och under dess ansvar för investerat kapitals

förräntning, måste tvivelsutan vara ägnat att väcka tillfredsställelse.

Hela anläggningskapitalet, cirka 50 miljoner kronor, kan beräknas så gott

som helt tillgodokomma vår inhemska produktion. Ensamt vid kontaktledningsarbetena

beräknas inemot 750 man kunna beredas sysselsättning. Avtal

om leverans av kopparledningar, elektriska lokomotiv, telegraf kablar o. s. v.

till ett sammanlagt belopp av 29 miljoner kronor hava redan villkorligt träffats

med inhemska industriföretag, som därigenom beredas en välbehövlig

lättnad i nuvarande tid av stor orderknapphet.

Vid sin behandling av ärendet har utskottet jämväl beaktat frågan örn en

eventuell elektrifiering av Ostkustbanan —■ jämte anslutande kustlinjer i norr

och söder — i stället för motsvarande sträcka av norra stambanan. Denna

fråga finnes utförligt belyst i järnvägsstyrelsens utredning angående elektrifieringen

av Ångelinjerna. Bland de av järnvägsstyrelsen påvisade olägenheterna

vid en dylik omläggning av elektrifieringsplanen märkes beträffande

persontrafiken, att den planerade dagtågsförbindelsen mellan Skåne och Jämtland

skulle omöjliggöras. Olägenheter skulle också drabba godstrafiken, som

till övervägande del framgår över Krylbo och ej över Stockholm; huvudmassan

av godset från Malmö- och Göteborgslinjerna till Östersund och till Vännäs

och norr därom skulle sålunda ofrånkomligt erhålla en dags förlängd transporttid.

För egen del vill utskottet också framhålla, att norra stambanan med

sina grövre Täler, sina större och för både tåginöten oell godstågsrange
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

ring bättre tilltagna stationsanordningar samt sin redan nu för nattåg anpassade

trafiktjänst står avgjort bättre rustad att mottaga den stora och

koncentrerade trafik, enkannerligen godstrafik, vars tillvaro är en av huvudförutsättningarna

för att den elektriska driftsformen skall bliva räntabel.

Redan på grund av den svagare bantekniska utrustning och transportkapacitet,

Ostkustbanan alltså kan erbjuda, är, på sätt järnvägsstyrelsen närmare utvecklat,

en dylik omkastning av elektrifieringsplanerna, åtminstone enligt vad nu kan

förutses och bedömas, praktiskt och ekonomiskt taget utesluten.

Herr Olofsson i Digernäs har i sin i ämnet väckta motion framfört tanken

på en utsträckning av elektrifieringen från Ånge över Bräcke till Storlien

vid norska gränsen. Utskottet har visserligen ej förbisett den ökning i tågrörelsen,

som den starkt tilltagande turisttrafiken medfört på östersundslinjen.

Trafiken är dock, enligt vad utskottet inhämtat, ej av den storleksordning

att en elektrifiering för närvarande kan anses ekonomiskt försvarlig. Såsom

belysande härför må nämnas, att i juli månad 1932 på linjen Ånge—Storlien

framfördes allenast 8,378 vagnaxelkilometer per bankilometer, medan

motsvarande siffra för den till elektrifiering nu närmast ifrågasatta Västkustbanan

(Malmö—Göteborg) var inemot 2‘A gång större eller 20,432 vagnaxelkilometer

per bankilometer.

Av motionären har vidare ifrågasatts en omläggning av järnvägslinjen vid

Ånge, så att norra stambanan, i stället för nu över Ånge, komme att framdragas

i en mera rät linje från den söder örn Ånge belägna Alby station direkt

till det norr därom belägna Bräcke. Obestridligen skulle genom en dylik omläggning

vinnas en viss vägförkortning, cirka 7 km på huvudlinjen. En del

av stigningen från Ånge upp till Bräcke skulle också bortfalla; i detta avseende

må nämnas att medan Albys och Bräckes stationshöjder över havet äro respektive

218 och 291 meter, det mellanliggande Ånge är beläget på allenast

168 meters höjd. Enligt vad utskottet inhämtat, skulle emellertid kostnaderna

för linjeomläggningen och särskilt för anläggandet av ny grenstation, ersättande

Ånge station, bliva utomordentligt stora, varjämte bortflyttandet av Ånge

stora station skulle betyda en ekonomisk katastrof för Ånge samhälle. Beträffande

den av motionären ifrågasatta byggnaden av en järnvägsbro över Anvikssundet

synes likaledes gälla att själva brobyggnaden jämte den därmed förenade

linjeomläggningen måste komma att draga högst betydande kostnader,

som ej svara mot det tänkta gagnet av företaget.

Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förslag och avstyrkande av motionen,

får utskottet hemställa,

a) att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, må till elektrifiering av banorna Stockholm—Krylbo

—Ånge och Örebro—Krylbo för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett reservationsanslag av 19,000,000 kronor, att utgå av lånemedel;
b)

att herr Olofssons motion 11:25 ej må av riksdagen bifallas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

17

19 :o) Elektrifiering av banorna Göteborg—Malmö och Ängelholm—Hälsingborg.

Beträffande Kungl. Majits förslag (punkt 19) om elektrifiering

av banorna Göteborg—Malmö och Ängelholm—Hälsingborg kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom

för riksdagen

anmäla.

20 :o) Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom dispositionsanslag för oförutsedda

och mindre arbeten för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag

av 800,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Statens vattenfallsverk.

21 :o) Kraftstation vid Vargön. Kungl. Majit har (punkt 21) föreslagit

riksdagen att till kraftstation vid Vargön för budgetåret 1933/1934 anvisa ett

reservationsanslag av 1,650,000 kronor.

Ifrågavarande anläggning, som är avsedd att till en början utnyttja omkring

3.5 meters fallhöjd, har beräknats draga en total anläggningskostnad av

9.400.000 kronor. Enligt den uppgjorda utbyggnadsplanen skulle anläggningen

. ara färdig att sättas i drift under loppet av år 1933. Till kraftstationens

uppförande har riksdagen för budgetperioderna 1930—1933 anvisat tillhopa

7.750.000 kronor. Nu äskas anvisande av återstoden, 1,650,000 kronor, av det

beräknade kostnadsbeloppet.

Utskottet tillstyrker, att det för slutförandet av ifrågavarande kraftstationsanläggning

erforderliga anslagsbeloppet, 1,650,000 kronor, nu anvisas, och

hemställer alltså,

att riksdagen må till kraftstation vid Vargön för budgetåret

1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 1,650,000 kronor,

att utgå av lånemedel.

22:o) Kraftstation vid Malfors. Kungl. Majit har (punkt 22) föreslagit

riksdagen att till kraftstation vid Malfors för budgetåret 1933/1934 anvisa ett

reservationsanslag av 2,500,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 73—77 av statsrådsprotokollet.

Kostnaderna för ifrågavarande anläggning hava beräknats till sammanlagt

9.800.000 kronor. För densamma har riksdagen hittills anvisat anslag å till
Bihang

till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 9. 2

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

Utskottet.

hopa 3,200,000 kronor. Enligt en av vattenfallsstyrelsen uppgjord arbetsplan

skulle kraftstationen bliva färdig vid årsskiftet 1935—1936 och för nästkommande

budgetår äskas nu ett anslagsbelopp av 2,500,000 kronor.

Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag ej givit utskottet anledning till erinran,

tillstyrker utskottet,

att riksdagen må till kraftstation vid Malfors för budgetåret

1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor,

att utgå av lånemedel.

23 :o) Veckoreglering av Motala ström. Kungl. Maj:t har (punkt 23) föreslagit

riksdagen att till veckoreglering av Motala ström för budgetåret 1933/

1934 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Kostnaderna för genomförandet av veckoregleringens andra stadium hava

beräknats till 700,000 kronor. Härav hava för de båda senaste budgetåren

anvisats tillhopa 500,000 kronor. Nu begäres anvisande av resterande anslagsbelopp

eller 200,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till veckoreglering av Motala ström för

budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 200,000

kronor, att utgå av lånemedel.

24 :o) Bestridande av vissa på Tyttboforsén belöpande kostnader för sjöregleringar.

Kungl. Maj :t bär (punkt 24) föreslagit riksdagen medgiva, att till

inlösen av A-reverser, avseende kronans på Tyttboforsen belöpande andel i kostnader

för reglering av sjöar inom Dalälvens flodsystem, må användas erforderlig

del av förskott, vilka av Dalälvens regleringsförening komma att återbetalas

till vattenfallsstyrelsen.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 78—80 av statsrådsprotokollet. I

I enlighet med beslut av 1916 års riksdag (skrivelse nr 186) har Kungl.

Maj :t genom brev den 30 juni 1916 bemyndigat vattenfallsstyrelsen att å kronans

vägnar för Älvkarleby vattenfall jämte därtill börande forsar ingå såsom

medlem i Dalälvens regleringsförening u. p. a., vilken förening har till

uppgift att till gemensam nytta för föreningens medlemmar reglera vattenframrinningen

i Dalälven och dess tillflöden. Genom beslut den 25 januari

1918 bemyndigade Kungl. Majit styrelsen att jämväl för Tyttboforsen ingå

som medlem av nämnda förening.

Medlemmarna i föreningen hava — vad staten angår dock först efter beslut

i varje fall av statsmakterna — att för varje regleringsföretag tillskjuta bland

annat ett belopp A, avsett att täcka anläggningskostnaderna för företaget

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

19

ävensom skadeersättningar i anledning av detsamma. Inbetalningen av detta

s. k. A-belopp för regleringsföretag må fullgöras medelst en revers för varje

vattenfall, vilken revers är utkrävbar efter vattenfallets bebyggande, dock senast

15 år efter reversens utfärdande, vare sig utbyggnad då kommit till stånd

eller ej. För Tyttboforsén hava ännu icke kontanta utlägg för anläggningskostnaderna

gjorts, utan reverser hava lämnats till belopp och med förfallotider,

som i propositionen angivas. För de å obebyggda vattenfall belöpande

anläggningskostnaderna hava ägarna av utbyggda fall lämnat förskott, vilka

återbetalas till nämnda fallägare, allt efter som outbyggda fall bliva utbyggda

eller A-reverser ändock förfalla till betalning.

I skrivelse den 31 augusti 1932 bär nu vattenfallsstyrelsen gjort framställning

i fråga örn beredande av medel till inlösen av för Tyttboforsen utfärdade

A-reverser, vilka förfalla till betalning under åren 1934, 1936, 1937, 1940

och 1941, och därvid meddelat, att sammanlagda beloppet av reverserna uppginge

till 255,500 kronor — varav 88,030 kronor avsåge reverser, som förfölle

till betalning under nästkommande budgetår •— medan totalsumman av förskott,

som komme att återbetalas till styrelsen, utgjorde 274,150 kronor.

Departementschefen har, på sätt vattenfallsstyrelsen ifrågasatt och riksräkenskapsverket

tillstyrkt, förordat, att för reversernas inlösen direkt användas

inflytande återbetalningar av förskott. Enär förskotten skulle återgäldas

samtidigt som reverserna förfalla till betalning, komme emellertid de inflytande

medlen vid vissa tillfällen icke att fullt förslå till reversernas inlösen. Skillnadsbeloppen

skulle förskottsvis bestridas av driftmedel för att täckas vid de

betalningstillfällen, då återflytande förskottssummor översköte reversbeloppen.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag har ej givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att till inlösen av A-reverser, avseende

kronans på Tyttboforsen belöpande andel i kostnader

för reglering av sjöar inom Dalälvens flodsystem, må användas

erforderlig del av förskott, vilka av Dalälvens regleringsförening

komma att återbetalas till vattenfallsstyrelsen.

25 :o) Kraftstation vid Sillre. Kungl. Maj:t har (punkt 25) föreslagit riksdagen

att till kraftstation vid Sillre för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag

av 175,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 81—83 av statsrådsprotokollet.

Till ifrågavarande anläggning, som beräknats draga en kostnad av 2,650,000

kronor, hava för budgetåren 1929—1933 anvisats anslag, tillsammans uppgående

till nämnda belopp. Nu äskas ytterligare anslag av 175,000 kronor till

färdigställande av kraftstationen.

På grund av oförutsedda omständigheter har en viss kostnadsökning inträtt,

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

uppgående till 190,000 kronor, varav 30,000 kronor i utdömt skadestånd för

uppdämningar och 160,000 kronor för av oberäknat svåra grundförhållanden

orsakade arbetskostnader. På grund av en förefintlig besparing av 15,000 kronor

å tidigare anvisade anslag kan det nu erforderliga beloppet begränsas till

175,000 kronor.

Departementschef en har, under framhållande av önskvärdheten av att ifrågavarande

anläggningsarbete kunnat planläggas och bedrivas så, att ytterligare

anslagsmedel icke behövt ifrågakomma, tillstyrkt anvisande av det begärda

tilläggsbeloppet, som vore erforderligt för anläggningens färdigställande.

''•: 1’

Under hänvisning till vad departementschefen anfört, får utskottet tillstyrka,

att det på grund av en oförutsedd kostnadsökning erforderliga tilläggsanslaget

å 175,000 kronor nu anvisas.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till kraftstation vid Sillre för budgetåret

1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 175,000 kronor, att

utgå av lånemedel.

26 :o) En andra avloppstunnel vid Porjus kraftstation. Yad departementschefen

anfört (sid. 83—85) rörande en andra avloppstunnel vid Porjus kraftstation

föranleder ej något särskilt uttalande från utskottets sida; vilket utskottet

härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

27 :o) Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid

statens kraftverk. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26)

hemställer utskottet,

att riksdagen må till distributionsanläggningar och därmed

sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för budgetåret

1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 2,800,000

kronor, att utgå av lånemedel.

28 :o) Inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar.

Kungl. Majit har (punkt 27) föreslagit riksdagen att till inköp av vattenfall

och fastigheter samt utförande av nyanläggningar, i den mån sådana åtgärder

erfordras för ändamålsenlig utveckling av statens kraftverksrörelse och

icke kunna utan synnerlig olägenhet uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut,

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 300,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 87—90 av statsrådsprotokollet.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

21

För inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar,

i den mån sådana åtgärder erfordras för ändamålsenlig utveckling av statens

kraftverksrörelse och icke kunna utan synnerlig olägenhet uppskjutas i avbidan

på särskilt riksdagsbeslut, har riksdagen beviljat sammanlagt 16,700,000

kronor.

Kronor.

Av de beviljade anslagsmedlen

hava hittills tagits i bruk .

vadan alltså återstå ....

. . . 16,700,000: —

. , , 16,521,144:96,

kronor 178,855:04

Av ifrågavarande medel hava, enligt vad vattenfallsstyrelsen meddelat,

använts:

för inköp av vattenfall i Ume älv.............

» » » » » nedre Norrland........• •

» » » s> » Dalälven.............

» » » diverse fastigheter samt vattenkraftsförvärv ■ ■

Summa kronor

Kronor.

2,300,326: 52

11,350,302: 51

1,313,160: 66

1,557,355: 27

16,521,144: 96

I skrivelse den 30 september 1932 har vattenfallsstyrelsen gjort framställning

örn anvisande av nytt anslag till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1933/1934. Styrelsen har därvid meddelat, att för vissa planerade förvärv, för

vilka erforderliga undersökningar icke ännu fullt avslutats, borde reserveras

förutom de medel, som sedermera anvisats till inköp av vattenrätt i Vargforsen

m. m., ett belopp av 93,500 kronor. Av återstående anslagsmedel, 178,855 kronor

4 öre, äro alltså 85,355 kronor 4 öre odisponerade.

Vidare anför vattenfallsstyrelsen bland annat följande:

Undantagsvis har statens vattenfallsverk under senare år förvärvat vattenfall

och kraftanläggningar även på annat håll än inom Norrland.^ Det har

då i allmänhet gällt sådana vattenfall, som varit väl belägna i förhållande till

vattenfallsstyrelsens redan utbyggda distributionsanläggningar och som därför

med fördel kunnat utnyttjas i samarbete med dessa, samtidigt som förvärvet

av dessa vattenfall underlättat uppgörelsen av vissa kraftkontrakt eller

förebyggt komplikationer vid avslutandet av nya kraftkontrakt.

Slutligen har styrelsen hemställt om anvisande till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1933/1934 av ett anslag av 300,000 kronor.

Utskottet, som ej har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande för- Utskottet.

slag, hemställer alltså,

att riksdagen må till inköp av vattenfall och fastigheter samt

utförande av nyanläggningar, i den mån sådana åtgärder erfordras

för ändamålsenlig utveckling av statens kraftverksrörelse

och icke kunna utan synnerlig olägenhet uppskjutas i

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

avbidan på särskilt riksdagsbeslut, för budgetåret 1933/1934

anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor, att utgå av

lånemedel.

Stockholm den 14 februari 1933.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Widell, Olof Olsson, Bergqvist,

Nilsson i Malmö, Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Oscar Olsson, Wal

lss, Bergström, Nylander och Andersson i Djursholm; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, Strindlund,

Törnkvist i Karlskrona, Persson i Fritorp, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Andersson

i Höör, Persson i Falla, Norsell och Hultman.

Reservation

vid punkt 18 (Ångelinjerna) av herrar Strindlund och Olofsson i Digernäs.

Stockholm 1933. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

330483

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1933:55 Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 1933fl934 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar a1 i texten