Sök i Ratio Lex

Statsutskottets utlåtande Nr 97

1933-05-16 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1933:97, Statsutskottets utlåtande Nr 97

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 97.

7

Nr 97.

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1933 kl. i e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa

åtgärder till stöd åt hantverket järnte i ämnet väckta mo
-

I en till riksdagen avlåten, den 17 mars 1933 dagtecknad proposition,

nr 221, Ilar Kungl. Majit under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över handelsärenden för samina dag föreslagit

riksdagen dels besluta, att en särskild statlig lånefond, benämnd »lånefonden

för ackordslån och förlagslån åt hantverkare», skall mrattas,

från vilken fond — som skall förvaltas av statskontoret — må av kommerskollegium

beviljas ackordslån och förlagslån till hantverkare och idkare

av mindre industri i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet

angivna grunder; dels såsom kapital för nämnda fond å

riksstaten för budgetåret 1933/1934 bland utgifter för kapitalökning under

rubrik »Statens utlåningsfonder» anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000

kronor, att utgå av lånemedel; dels, vid bifall härtill, höja den i statsverkspropositionen

upptagna inkomsttiteln »Övriga lånemedel» med motsvarande

belopp; dels ock till bestridande av kostnaderna för den med beviljandet

av ackords- oell förlagslån åt hantverkare m. fl. förbundna verksamheten

under riksstatens tionde huvudtitel för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett extra anslag av 20,000 kronor.

I skrivelse den 21 januari 1933 har styrelsen för Sveriges hantverksorganisation

hemställt, att Kungl. Maj:t ville avlåta proposition till riksdagen

örn anvisande av ett anslag av 2,000,000 kronor, att på förmånliga

villkor utlämnas såsom stödlån åt hantverksmästare, mindre industriidkare

och därmed jämställda företagare.

Över berörda framställning har kommerskollegium den 18 februari 1933

avgivit infordrat utlåtande. Vid detta utlåtande äro fogade dels en från

styrelsen för Sveriges liantverksorganisation till kollegium ställd, kompletterande

skrivelse i förevarande ämne ävensom en av styrelsen uppgjord

sammanställning över depressionens verkningar inom hantverket

och behovet av stödlån åt dess utövare, dels ock särskilda av Sveriges

bageriidkareförening, Sveriges smides- och mekaniska verkstadsidkares

riksförbund samt Sveriges tapetseraremästares centralförening till kölle
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

° Statsutskottets utlåtande Nr 97.

gium ingivna skrivelser, däri dessa organisationer förklarat sig förorda

det av hantverksorganisationens styrelse väckta förslaget.

Sedan statskontoret och fullmäktige i riksgäldskontoret tillstyrkt vidtagande

av åtgärder i förevarande syfte, har kommerskollegium överlämnat

förslag till närmare bestämmelser för en lånerörelse i form av ackordsoch

förlagslån.

_ Kommerskollegium har förordat, att särskilda stödåtgärder från statens

sida måtte vidtagas för beredande av hjälp åt hantverkare och idkare av

mindre industri, som på grund av krisen råkat i ekonomiskt betryck.

Dessa stödåtgärder borde enligt kollega mening ske i form av tillhandahållande

av lån åt vederbörande.

Härutinnan har kommerskollegium föreslagit, antingen att den nuvarande

hantverkslånefonden, från vilken för närvarande lån beviljas endast

för anskaffande av arbetsmaskiner, motorer och andra dyrbarare arbetsredskap,

utbygges till att jämväl omfatta utlämnande av lån till rörelsekapital,

för vilket ändamål fonden borde ökas med 350,000 kronor,

eller och att, i likhet med vad förlidet år beslöts till förmån för jordbrukets

utövare, en särskild lånefond å förslagsvis en miljon kronor upprättas

för medgivande av lån dels till förlagskapital, dels ock till främjande

av ackordsuppgörelser mellan hantverkare och deras borgenärer.

Departementschefen har för egen del uttalat, att staten icke bör undandraga

sig att i den utsträckning så lämpligen låter sig göra medverka till

att stöd lamnas dem, som visa sig vara i trängande behov av bistånd och

kunna anses förtjänta därav. Departementschefen har därvid förutsatt,

att den stödaktion, som igångsättes, blir allenast av temporär natur och

att densamma kommer att avvecklas, så snart det nuvarande krisläget så

medger. Vad angår formen för statens ingripande, har departementschefen

ansett kommerskolegii alternativa förslag örn uppläggande av en särskild

fond för ackords- och stödlån innebära den mest effektiva hjälpen

och därför anslutit sig till detsamma.

Rörande de närmare bestämmelserna för ifrågavarande lånerörelse bär

departementschefen lämnat följande redogörelse för kommerskollegii förslag:
-

Det förslag till närmare bestämmelser för en lånerörelse enligt sistnämnda

alternativ, som av kommerskollegium upprättats, bygger, i vad

angar låneformerna, väsentligen på kungörelsen den 30 juni 1932 örn

ackordslan och stödlån till jordbrukare och förutsätter i enlighet härmed

tva slag av Jan nämligen dels ackordslån för underlättande av ackord,

dels forlagslan for betalning av gäld annorledes än vid ackord eller för

anskaffande av kapital, som för rörelsens fortsatta bedrivande oundgängligen

erfordras. Huvudvikten i den planerade lånerörelsen kommer

enligt kollega mening under alla förhållanden att läggas å lånen

av den senare kategorien, vilka torde komma att taga i anspråk den ojämtorhgt

storsta anparten av de medel, som kunna komma att ställas till

förfogande for ändamålet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 97.

9

Enligt kommerskollegii förslag bör maximibeloppet för lån av såväl

det ena som det andra slaget utgöra 3,000 kronor, dock att ackordslån,

där rörelsens omfattning eller andra särkilda omständigheter det föranleda,

bör kunna utgå med högre belopp, högst 5,000 kronor. Kollegium

föreslår vidare, att den rörelse, som skall kunna ifrågakomma till erhållande

av understöd genom lån, såsom regel bör hava ägt bestånd i

mer än två år, varvid den avgränsande tidpunkten satts till den 1 januari

1931. För lån. som lämnas, skall enligt kollegii förslag ställas säkerhet,

som av den lånebeviljande myndigheten godkännes. För de första två

åren efter låns utbekommande föreslås amorteringsfrihet. Därefter sker

återbetalning med en femtedel årligen under nästföljande fem år. Å

lyftat lånebelopp skall erläggas årlig ränta från lyftningsdagen efter 4.5

procent.

Beträffande säkerhetens beskaffenhet har kommerskollegium åberopat

följande av den för motsvarande lån till jordbrukare tillsatta »centralnämnden

för ackords- oell stödlåneärenden» gjorda uttalande:

»Såsom rimliga minimikrav på säkerhetens beskaffenhet synes kunna

uppställas

a) beträffande fastighetsinteckning, att den ligger inom 85 procent av

nu gällande taxeringsvärde (därest uppskattade värdet är högre än 85

procent av taxeringsvärdet, bör dock inteckning liggande inom uppskattningsvärdet

kunna godtagas);

b) beträffande inventarieinteckning, att densamma ligger inom uppskattade

värdet å inventarierna;

c) beträffande borgen, att borgensmännen åtminstone tillsammans anses

goda för lånebeloppet (även borgen av endast en person, som anses

vederhäftigt för beloppet, lärer kunna godkännas).

I fall, där låntagaren icke kan prestera säkerhet av ett av dessa slag,

som synes betryggande, men säkerhet av annat slag jämväl kan lämnas,

bör sådan krävas. Exempelvis kan det understundom vara påkallat att

en svag fastighetsinteckning förstärkes med inventarieinteckning.

Örn ej ens härigenom säkerhet, som fyller ovannämnda minimikrav och

täcker lånebeloppet, kan åstadkommas, får emellertid icke lånet utan

vidare avslås, såvitt dock någon säkerhet kan lämnas. Men i sådana

fall lärer man hava anledning att med alldeles särskild noggrannhet

pröva låntagarens personliga förutsättningar, och huruvida sannolikhet

verkligen föreligger för att han, örn lånet beviljas, skall kunna fortsätta

sitt jordbruk och göra rätt för sig.

Slutligen kan framhållas, att kraven på säkerhet böra vara något större

i fråga örn högre lånebelopp än i fråga örn lån på obetydliga summor,

samt att säkerhet skall presteras jämväl för sådana stödlån, som helt

skola återbetalas genom förbättringsarbete.»

I anslutning härtill har kommerskollegium anfört i huvudsak följande:

Kollegium hade för sin del ej något att erinra mot att de av centralnämnden

gjorda uttalandena vunne tillämpning jämväl vid prövning av

ansökningar örn ifrågavarande lån. Alldeles särskild hänsyn måste givetvis

tagas till de garantier för lånebeloppets återbetalning, som syntes

vara att finna i sökandens personliga kvalifikationer, hans vilja att göra

rätt för sig, hans skötsamhet och yrkesskicklighet. I fråga örn de olika

säkerhetsformerna ville kollegium härutöver blott framhålla, att institutet

inventarieinteckning icke lorekomme inom hantverket, där motsva
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 97.

rande institut vore förlagsinteckniugen. I Kungl. Martts proposition nr

92 till årets riksdag angående fortsatt anslag för ackordslån och stödlån

åt jordbrukare hade föreslagits viss ändring av gällande bestämmelser

örn säkerheten för nämnda lån i syfte att möjliggöra utlämnande av lån

utan säkerhet. Kollegium vore av den upppfattningen, att någon fullständig

eftergift i fråga örn kraven på säkerhet för lånen icke under

några förhållanden borde ifrågakomma. Därest lånen skulle kunna utlämnas

utan säkerhet, vore det icke minst att befara, att låneansökningarna

skulle avsevärt öka i antal, varigenom stora svårigheter skulle

uppstå för ett tillfredsställande handhavande av låneverksamheten.

Departementschefen har förklarat sig icke hava annan erinran att göra i

fråga örn kommerskollegii förslag än att det icke syntes erforderligt att i

den blivande kungörelsen i ämnet intaga föreskrift av innehåll att lån i regel

ej finge utlämnas till den, vars rörelse öppnats senare än viss angiven

tidpunkt. Frågan härom borde avgöras efter omständigheterna i de särskilda

fallen. De bestämmelser rörande lånerörelsen, som kommerskollegium

i övrigt föreslagit, har departementschefen funnit sig kunna i huvudsak

biträda.

Departementschefen har vidare förordat, att den lånefond, som för

ifrågavarande utlåningsverksamhet skulle komma till stånd, ställdes under

statskontorets förvaltning och benämndes »lånefonden för ackordslån

och förlagslån åt hantverkare». För ändamålet skulle å riksstaten

för budgetåret 1933/1934 bland utgifter för kapitalökning under rubriken

»statens utlåningsfonder» ett reservationsanslag anvisas å en miljon kronor.

Med hänsyn till att lån ur fonden skola från lyftningsdagen förräntas

efter 4.5 procent, borde anslaget i sin helhet täckas av lånemedel och

i samband därmed den i riksstatsförslaget upptagna inkomsttiteln

»övriga lånemedel» i motsvarande grad höjas.

Omhänderhavandet av låneverksamheten skulle uppdragas åt kommerskollegium.

Härvid hade från ämbetsverket förutsatts, att särskilda

medel anvisades för de för kollegium uppstående merkostnaderna för

ökad personal, soliditetsupplysningar, resor in. m. Vidare hade ifrågasatts

befogenhet att i särskilda fall tillsätta låneombud i orterna. Särskilt

beträffande ackordslånen hade ansetts önskvärt, att sådant ombud

kunde förordnas med uppgift bland annat att biträda vederbörande med

genomdrivande av ackord. Det för täckande av kollega kostnader för

låneverksamheten erforderliga medelsbehovet hade av kollegium beräknats

till 20,000 kronor.

Då ifrågavarande administrationskostnader icke borde bestridas av det

lånemedelsanslag, som för lånerörelsen beviljas, har departementschefen

föreslagit, att för ändamålet av andra statsinkomster än lånemedel ett

extra anslag på 20,000 kronor upptages under tionde huvudtiteln, och därvid

förutsatt, att medel från anslaget av Kungl. Majit ställas till förfogande

först i mån som behovet närmare styrkes. Departementschefen

har vidare utgått ifrån att särskilda ortsombud icke skola behöva av kom
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 97. 11

merskollegium anlitas annat lin i enstaka undantagsfall, då det gäller

åstadkommande av ackordsuppgörelser.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet

till behandling förehaft två före avlåtandet av propositionen väckta motioner,

den ena, nr 90, inom första kammaren av herrar J. G. Walles och

R. Johansson-Dahr och den andra, nr 311, inom andra kammaren av

herr A. Andersson i Falkenberg m. fl., i vilka hemställts, att riksdagen

måtte för utlämnande av stödlån till hantverkare för budgetåret 1933/1934

anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

över motionerna har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat yttrande

av kommerskollegium.

Kommerskollegium har i sitt den 29 mars 1933 dagtecknade yttrande

anfört bland annat, att ifrågavarande motioner anslöte sig såväl i fråga

örn motivering som hemställan till den av Sveriges hantverksorganisation

gjorda, i propositionen omförmälda framställningen. De i motionerna

framställda önskemålen hade i huvudsak vunnit beaktande i det av

kollegium framlagda förslaget i ämnet. Under erinran jämväl örn Kungl.

Majlis i propositionen nr 221 framställda förslag har kollegium framhållit,

att då motionernas syfte, såvitt kollegium kunnat finna, syntes

bliva tillfredsställande tillgodosett i händelse av bifall till propositionen,

syntes motionerna bliva besvarade genom det beslut, som kunde komma

att fattas med anledning av densamma.

Utskottet tillstyrker — i anslutning jämväl till ovannämnda före propositionens

avlåtande i ämnet väckta motioner — Kungl. Maj:ts förevarande

förslag örn inrättande av en lånefond för ackordslån och förlagslån

åt hantverkare. Medan från den redan förut befintliga hantverkslånefonden

lån utlämnas för anskaffning av arbetsmaskiner m. nu är denna

nya fond avsedd att möjliggöra stöd åt hantverkare, som råkat i ekonomiskt

betryck under nuvarande kris.

I avseende å det kapitalbelopp, som bör avsättas till fonden, tillstyrker

utskottet Kungl. Maj:ts förslag att detta bestämmes till det jämväl av

kommerskollegium förordade beloppet av 1.000,000 kronor.

Då ej heller vad Kungl. Majit beträffande lånevillkor m. m. i förevarande

proposition föreslagit givit utskottet anledning till erinran, får utskottet

hemställa.

att riksdagen, med bifall till Kungl. Majits förevarande

förslag samt i anledning av de av herrar

Walles och Johansson-Dahr samt Andersson i Falkenberg

m. fl. väckta motionerna 1:90 och 11:311, må

a) besluta, att en särskild statlig lånefond, benämnd

»lånefonden för ackordslån och förlagslån åt hantverkare»,

skall inrättas, från vilken fond — som skall

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 97.

förvaltas av statskontoret — må av kommerskollegium

beviljas ackordslån och förlagslån till hantverkare

och idkare av mindre industri i huvudsaklig

överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet över

handelsärenden den 17 mars 1933 angivna grunder;

b) såsom kapital för nämnda fond å riksstaten för

budgetåret 1933/1934 bland utgifter för kapitalökning

under rubrik »Statens utlåningsfonder» anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor, att utgå av lånemedel;
c)

till bestridande av kostnaderna för den med beviljandet

av ackords- och förlagslån åt hantverkare

m. fl. förbundna verksamheten under riksstatens tionde

huvudtitel för budgetåret 1933/1934 anvisa ett

extra anslag av 20,000 kronor.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag örn höjning av inkomsttiteln

»Övriga lånemedel» kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

yttrande.

Stockholm den 16 maj 1933.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 96.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1933:244 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående vissa åtgärder till stöd åt hantverket jämte i ämnet väckta motioner. s. 5 i texten